Riktlinje, livet i slutskede - Bjurholm kommun

av dygnsobservation och icke- verbala skattningsskalor eller ansiktsskalor kan användas. Viktigt
är också att inhämta uppgifter från vård- och omsorgspersonal, arbetsterapeut och sjukgymnast.
Sjuksköterskan och vård- och omsorgspersonal kan genom att iaktta personen upptäcka smärta:
ansiktsuttryck (stel, spänd, blek, svettig )
kroppshållning (orörlig, vandrande, stelhet)
verbala uttryck (skriker, ojar sig, ropar, aggressivitet, otålig, pockar på uppmärksamhet)
ögonuttryck (glansig blick, plågad, bekymmersrynka)
fysisk aktivitet (rörelsemönster, triggerpunkter)
daglig aktivitet (måltidssituationer, sänggående, dusch)
Allt för att få en så heltäckande uppfattning av hur personen uttrycker sin smärta och om och hur
den påverkar personens dagliga liv. I nuläget finns ingen evidensbaserad eller nationell
vedertagen smärtskattningsskala som går att använda på personer med demenssjukdom.
Internationellt forskas det på 12 olika skalor som är tänkbara. Smärta ska behandlas enligt WHO
smärttrappa.
Kom ihåg:
Smärtlindring ska påbörjas tidigt så fort smärtan dyker upp. Obehandlad smärta graveras in i
smärtminnet och det kan bli svårare att behandla. Spara inte på morfin eller vänta med det till
slutet. Förutse akuta behov inför kvällar/nätter och helger. Se till att tillräckliga ordinationer finns
för smärtlindring och annan symtomlindring vid behov. Lindring av smärta påskyndar inte döden
och höga opioiddoser påverkar inte andningen hos opioidtoleranta personen. Täta uppföljningar
med dosjustering, om möjligt till extrados vid genombrottssmärta, så ofta som behövs är grunden
för en god smärtlindring. Alla har rätt till en så god smärtlindring som möjligt!
Andra former av icke-farmakologisk smärtbehandling kan vara TENS, akupunktur, massage,
avslappning, värme, kyla, bad, musik, lägesändringar och hjälpmedel som madrass, lyftsele och
dyna samt samtal, respektfullhet, förståelse och närhet.
När smärtanalysen är gjord och läkaren bedömt om smärta föreligger ska om möjligt orsak
åtgärdas. Smärtan ska behandlas och utvärderas fortlöpande.
Den sista tiden i livet
Döendet är en process som kan röra sig om sekunder, timmar eller dagar. Den sjuke blir oftast allt
tröttare men alla sinnen hos den döende förstärks. Hörsel och känsel är sinnen som anläggs tidigt
i fosterstadiet (anläggs i vecka 7). Det är sinnen som finns bevarade mycket länge under
döendeprocessen. Därför är det viktigt hur du tar i personen, tala lågmält, skratt är inte förbjudet
och prata inte "över huvudet "på den döende. En välkänd röst har en lugnande inverkan. Det är
därför viktigt att prata, läsa högt ur en bok, sjunga, nynna eller spela musik. Håll i handen eller
smek den döende för att visa att du är där. Tänk på att en del personer har stor integritet och inte
tycker om närhet eller beröring. Berätta om vad du ska göra, varför, vem du är och var naturlig.
Målsättning med vården under de sista timmarna/dygnen är att:
ge den döende personen så god symtomlindring som möjligt
upprätthålla hans/hennes värdighet utifrån etiska, kulturella och religiösa behov
informera närstående väl om de olika faserna i döendet
13