Riktlinje, livet i slutskede - Bjurholm kommun

More documents

Recommendations

Info

Beakta att en del personer har en stor integritet och inte tycker om närhet och beröring. Försök bli expert på hur den döende vill ha det, hur han/ hon ligger skönast, blir bäst vänd eller omskött. Ofta är det kontaktpersonalen som känner personen bäst. Rapportera till dina kollegor om dina iakttagelser. Smärta ska ses i ett helhetsperspektiv, fysisk, psykisk, socialt och existentiellt/ andligt perspektiv. Smärtan är unik för individen och kan inte jämföras. Adekvat smärtbedömning kräver ett professionellt bemötande, kunskap om smärtfysiologi, ett multiprofessionellt temarbete med utgångspunkt att personen blir sedd och trodd. Smärtupplevelsen indelas i: Fysisk/Sensorisk: VAR, NÄR, HUR “ Jag har ont!" Psykisk/Affektiv: Obehag, oro, rädsla, ångest “ Det är obehagligt!" Social/Kognitiv: Minne, tolkning, betydelse av smärtan, vakenhet “ Det innebär” bemästrande Existentiell: oro för framtiden, <strong>livet</strong>s mening, varför jag? “Mitt liv är hotat” Autonom/ kroppens eget svar: puls, andning, svettning, vakenhet “ Jag är redo” Hur ser jag att någon har smärta: blek hud förhöjt blodtryck och puls förstoppning förvirring/konfusion illamående kallsvettig personlighetsförändring spända muskler spänt ansiktsuttryck sömnstörning vidgade pupiller När sjuksköterskan gör en smärtanalys ska detta beaktas: fråga alltid personen om han/hon har ont vad är nytillkommet? vilka signaler på smärta ser du? tänkbara orsaker till smärta vem känner personen bäst, fråga kontaktpersonalen levnadsberättelsen tidigare sjukhistoria vad säger dokumentationen? fråga närstående observera under dygnet/dygnen undersök hela kroppen, mun, mage, leder, fötter. Konsultera sjukgymnast hur ser vård miljön ut? Kontakta arbetsterapeut Sjuksköterskan och vård- och omsorgspersonal läser i Levnadsberättelsen om tidigare smärttillstånd, anamnesen/ hälsohistoria och inhämtar uppgifter från personen och närstående. En person med demenssjukdom kan inte alltid tala om att det gör ont. Ett plötsligt förändrat beteende kan vara en signal som t.ex. aggressivitet eller oro, liksom förändrat ansiktsuttryck, plötsligt påkommen inaktivitet, jämrande, matvägran eller konfusion. Använd intuitionen, observera blicken, kroppsspråket och röstens intensitet samt hudens temperatur. Smärtskattning med hjälp 12
av dygnsobservation och icke- verbala skattningsskalor eller ansiktsskalor kan användas. Viktigt är också att inhämta uppgifter från vård- och omsorgspersonal, arbetsterapeut och sjukgymnast. Sjuksköterskan och vård- och omsorgspersonal kan genom att iaktta personen upptäcka smärta: ansiktsuttryck (stel, spänd, blek, svettig ) kroppshållning (orörlig, vandrande, stelhet) verbala uttryck (skriker, ojar sig, ropar, aggressivitet, otålig, pockar på uppmärksamhet) ögonuttryck (glansig blick, plågad, bekymmersrynka) fysisk aktivitet (rörelsemönster, triggerpunkter) daglig aktivitet (måltidssituationer, sänggående, dusch) Allt för att få en så heltäckande uppfattning av hur personen uttrycker sin smärta och om och hur den påverkar personens dagliga liv. I nuläget finns ingen evidensbaserad eller nationell vedertagen smärtskattningsskala som går att använda på personer med demenssjukdom. Internationellt forskas det på 12 olika skalor som är tänkbara. Smärta ska behandlas enligt WHO smärttrappa. Kom ihåg: Smärtlindring ska påbörjas tidigt så fort smärtan dyker upp. Obehandlad smärta graveras in i smärtminnet och det kan bli svårare att behandla. Spara inte på morfin eller vänta med det till slutet. Förutse akuta behov inför kvällar/nätter och helger. Se till att tillräckliga ordinationer finns för smärtlindring och annan symtomlindring vid behov. Lindring av smärta påskyndar inte döden och höga opioiddoser påverkar inte andningen hos opioidtoleranta personen. Täta uppföljningar med dosjustering, om möjligt till extrados vid genombrottssmärta, så ofta som behövs är grunden för en god smärtlindring. Alla har rätt till en så god smärtlindring som möjligt! Andra former av icke-farmakologisk smärtbehandling kan vara TENS, akupunktur, massage, avslappning, värme, kyla, bad, musik, lägesändringar och hjälpmedel som madrass, lyftsele och dyna samt samtal, respektfullhet, förståelse och närhet. När smärtanalysen är gjord och läkaren bedömt om smärta föreligger ska om möjligt orsak åtgärdas. Smärtan ska behandlas och utvärderas fortlöpande. Den sista tiden i <strong>livet</strong> Döendet är en process som kan röra sig om sekunder, timmar eller dagar. Den sjuke blir oftast allt tröttare men alla sinnen hos den döende förstärks. Hörsel och känsel är sinnen som anläggs tidigt i fosterstadiet (anläggs i vecka 7). Det är sinnen som finns bevarade mycket länge under döendeprocessen. Därför är det viktigt hur du tar i personen, tala lågmält, skratt är inte förbjudet och prata inte "över huvudet "på den döende. En välkänd röst har en lugnande inverkan. Det är därför viktigt att prata, läsa högt ur en bok, sjunga, nynna eller spela musik. Håll i handen eller smek den döende för att visa att du är där. Tänk på att en del personer har stor integritet och inte tycker om närhet eller beröring. Berätta om vad du ska göra, varför, vem du är och var naturlig. Målsättning med vården under de sista timmarna/dygnen är att: ge den döende personen så god symtomlindring som möjligt upprätthålla hans/hennes värdighet utifrån etiska, kulturella och religiösa behov informera närstående väl om de olika faserna i döendet 13
Page 1 and 2: MAS Februari 2012 Flik 18.3. Riktli
Page 3 and 4: • att fastställa brytpunkten och
Page 5 and 6: akverk. Ta reda på vad personen up
Page 7 and 8: försvagad skelettmuskulatur för
Page 9 and 10: trygghet, även för närstående.
Page 11: Nutrition/Törst Näring är svårt
Page 15 and 16: Låt vård- och omsorgspersonal som

Riktlinje, livet i slutskede - Bjurholm kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?