Inspirationsmaterial till Drömdykarna - Dramaten
Inspirationsmaterial till Drömdykarna - Dramaten Inspirationsmaterial till Drömdykarna - Dramaten
DrömDykarna En maskin som kan förändra drömmar… Vilka användningssområden utanför teatern ser ni där…? Ebba: Drömmar och tankar kan kännas som en intim och personlig sak som man inte vill dela med andra hur som helst. I föreställningen leder Eva Dockhaus ett experiment där publiken går in i en persons drömmar. Hon träder över gränsen för det personliga och gör testpersonen Milos drömmar till en delad angelägenhet. Den här maskinen skulle ju intressera såväl marknadsförare, politiker och konstnärer. Kanske är poängen att den typen av “maskiner” finns överallt, hos alla som vill påverka våra livsval. Om jag hade Drömmaskinen skulle jag förverkliga gemensamma drömmar som är komplicerade att realisera i verkligheten. I en drömvärld saknas ju krav på ekonomisk hållbarhet eftersom allt är fantasi och icke-materiellt. Det kan ju vara svårt att föreställa sig något annat än det jag lever mitt i, så kanske kan maskinen överraska med sådant vi inte vet att vi drömmer om. Tova: Jag tänker att maskinen som undersöker och besöker drömmar på vissa sätt är en metafor för konstens sfär. Inte för att konsten på något sätt saknar krav på ekonomisk hållbarhet, men det finns i alla fall i konsten ett kontinuerligt försök att förhandla med de kulturella fantasierna. Och om frågan då är ifall teatern är användbar utanför teatern så är svaret självfallet ja. När jag går på gatan och förkroppsligar enbart den historia och den identitet som människor tillskriver mig är mitt handlingsrum på vissa sätt mycket trångt. I drömmen och i konsten kan jag besöka platser som omfattar mer än vad gatan rymmer. Och när gränserna för min egen identitet börjar flyta kan jag i bästa fall få förutsättningar att förstå och möta andra på nya sätt. Vad vill ni att barnen ska ta med sig efter att sett Drömdykarna? Gabriel: Jag hoppas att de får nya idéer om vad teater kan vara – att det är något som de kan göra och ta del av från insidan. Då tänker jag både på att vara delaktiga i handlingen och att vara i scenografin, känna på rekvisitan. Kanske börjar de tänka på sina egna drömmar och fantasier, vart de kommer ifrån. I en vanlig föreställning har alla sett samma men upplevt olika – i det här fallet har alla gjort olika och upplevt olika. Alla deltagare i Drömdykarna får en individuell upplevelse och jag tror att skillnaderna får dem att samtala och jämföra sina upplevelser på ett annat sätt. Lärarhandledning 6:11 Unga Dramaten våren 2013
DrömDykarna Ebba: I slutet av föreställningen bestämmer sig vännerna Eli och Milo för att fortsätta utforska drömvärldens äventyr. De väljer bort vakenheten och stannar i sin gemen- samma fantasi. Jag hoppas valet väcker frågor som: Vad är eskapism? Vad kommer de missa genom att drömma 24 timmar om dygnet? När blir fantasierna produktiva och när blir de ett hinder? Tova: Jag vill att de ska ta med sig en skön känsla i kroppen av att deras görande spelar roll. Och kanske, för vissa, kan föreställningen också ge en lustfylld förvåning? Som “Oj, jag blev något annat än jag brukade vara” eller “jag ser på min klasskompis på ett nytt sätt”. Hoppas! Att diskutera: 1. Tänk om Drömmaskinen fanns på riktigt, hur skulle du då använda den? 2. Vad är skillnad mellan dröm och verklighet? 3. Kan två personer drömma samma dröm? 4. Kan man styra sina drömmar? 5. Brukar du minnas dina drömmar? David Book, Eva Melander, Eric Stern och publiken. Lärarhandledning 7:11 Unga Dramaten våren 2013
- Page 1 and 2: DrömDykarna DrömDykarna En föres
- Page 3 and 4: DrömDykarna Föreställningen Drö
- Page 5: DrömDykarna Vad är skillnaden mel
- Page 9 and 10: DrömDykarna betyder. De gamla grek
- Page 11: DrömDykarna betraktare. Vad tror d
DrömDykarna<br />
En maskin som kan förändra drömmar… Vilka användningssområden utanför<br />
teatern ser ni där…?<br />
Ebba: Drömmar och tankar kan kännas som en intim och personlig sak som man inte<br />
vill dela med andra hur som helst. I föreställningen leder Eva Dockhaus ett experiment<br />
där publiken går in i en persons drömmar. Hon träder över gränsen för det personliga<br />
och gör testpersonen Milos drömmar <strong>till</strong> en delad angelägenhet. Den här maskinen<br />
skulle ju intressera såväl marknadsförare, politiker och konstnärer. Kanske är poängen<br />
att den typen av “maskiner” finns överallt, hos alla som vill påverka våra livsval. Om jag<br />
hade Drömmaskinen skulle jag förverkliga gemensamma drömmar som är komplicerade<br />
att realisera i verkligheten. I en drömvärld saknas ju krav på ekonomisk hållbarhet<br />
eftersom allt är fantasi och icke-materiellt. Det kan ju vara svårt att föreställa sig något<br />
annat än det jag lever mitt i, så kanske kan maskinen överraska med sådant vi inte vet<br />
att vi drömmer om.<br />
Tova: Jag tänker att maskinen som undersöker och besöker drömmar på vissa sätt är en<br />
metafor för konstens sfär. Inte för att konsten på något sätt saknar krav på ekonomisk<br />
hållbarhet, men det finns i alla fall i konsten ett kontinuerligt försök att förhandla med<br />
de kulturella fantasierna. Och om frågan då är ifall teatern är användbar utanför teatern<br />
så är svaret självfallet ja. När jag går på gatan och förkroppsligar enbart den historia<br />
och den identitet som människor <strong>till</strong>skriver mig är mitt handlingsrum på vissa sätt<br />
mycket trångt. I drömmen och i konsten kan jag besöka platser som omfattar mer än<br />
vad gatan rymmer. Och när gränserna för min egen identitet börjar flyta kan jag i bästa<br />
fall få förutsättningar att förstå och möta andra på nya sätt.<br />
Vad vill ni att barnen ska ta med sig efter att sett <strong>Drömdykarna</strong>?<br />
Gabriel: Jag hoppas att de får nya idéer om vad teater kan vara – att det är något som<br />
de kan göra och ta del av från insidan. Då tänker jag både på att vara delaktiga i handlingen<br />
och att vara i scenografin, känna på rekvisitan. Kanske börjar de tänka på sina<br />
egna drömmar och fantasier, vart de kommer ifrån. I en vanlig föreställning har alla sett<br />
samma men upplevt olika – i det här fallet har alla gjort olika och upplevt olika. Alla<br />
deltagare i <strong>Drömdykarna</strong> får en individuell upplevelse och jag tror att skillnaderna får<br />
dem att samtala och jämföra sina upplevelser på ett annat sätt.<br />
Lärarhandledning<br />
6:11<br />
Unga <strong>Dramaten</strong><br />
våren 2013
Change language