Inspirationsmaterial till Drömdykarna - Dramaten
Inspirationsmaterial till Drömdykarna - Dramaten Inspirationsmaterial till Drömdykarna - Dramaten
DrömDykarna magnus Florin: Man skulle ibland vilja att det gick att göra en sådan klar skillnad mellan verkligt och icke-verkligt, men vi är så funtade att vi kan uppleva samma känsla av det verkliga som av det icke verkliga. Det är väl det som är teaterns och konstens trick, att väcka sådana känslor. Ibland kan man vakna och tänka att man inte hade blivit förvånad om ett föremål från drömmen låg på huvudkudden. Så kan det kännas att vakna ur en dröm. Kan man påverka vad man drömmar? magnus Florin: Det man drömmer kan komma ur att man inte mår bra, då kan mardrömmen blir ett sorts svar på det. Man kan känna att det inte riktigt går ihop när en människa säger sig må bra och ändå natt efter natt har mardrömmar. Då kan det finnas ett meddelande att snappa upp där. Brukar du själv fundera över dina drömmar? magnus Florin: Inte som en medveten metod, att jag ägnar mig åt att tolka drömmen men jag tycker det är roligt att försöka rekonstruera en kedja händelser i en dröm. Ofta har man slutet och då kan man tänka på vilka handlingar som ledde fram till slutet. Men jag tänker inte att det finns en bestämd mening i drömmen i sig, utan mer att det finns en mening med pysslandet av drömmen. I grunden tror jag att det finns något att lära av drömmen. Dagdrömmeri eller att fantisera i vaket tillstånd, då kan man inte kallas helt oansvarig, som när man drömmer om natten. magnus Florin: Det bästa dagdrömmeriet har man nog i ett slags tillstånd av trötthet. Man är inte för pigg, inte koncentrerad och duktig. Då finns det större spelrum för dröm och lek. Dagdrömmeri och att flanera hör ihop. När man promenerar går fötterna och tankarna vandrar. När man är på väg utan mål kanske tanken rör sig friare. Men vi är också lite moraliska när det gäller dagdrömmar. I skolan säger kanske läraren att man hellre borde koncentrera sig och arbeta istället för att titta ut genom fönstret och drömma. Dagdrömmeri innebär ju också att man inte deltar i det sociala, det kan upplevas som hotfullt. I drömdykarna får besökarna, barn mellan 10-12 år, gå in och uppleva en annan människas drömmar. NYXXX talar också om att de i sitt arbete med föreställningen fokuserat på vad publiken vill göra till skillnad från vad publiken vill se. Men som publik är vi ofta Lärarhandledning 10:11 Unga Dramaten våren 2013
DrömDykarna betraktare. Vad tror du om ett liknande koncept för en vuxenpublik? magnus Florin: Det låter underbart, oförutsägbart och lite rafflande. Men om det verkligen gjordes på riktigt, det vill säga om det fanns en drömmaskin i verkligheten och den stod på Dramatens stora scen, kopplad till en människa som drömde och vars drömmar vi fick gå in i, då tror jag inte jag skulle vilja vara med och uppleva det. Jag skulle nog vilja låta den människans drömmar tillhöra det fördolda. Om Eva Dockhaus Drömmaskin funnits i verkligheten, hur skulle du använda den? magnus Florin: Jag skulle nog känna mig som en spion som forcerat alla stängsel och tagit mig in på heligt område, drömmens område. Vi vet ju så lite om drömmens landskap, vad drömmen innehåller. Den är så dunkel, underlig och hemlighetsfull och vi vill nog gärna att den ska vara hemlighetsfull. Drömmen ska inte behöva uppge sin identitet i en passkontroll. Drömmen har å ena sidan varit en fråga för vetenskapen men har också slutit en pakt med konsten, litteraturen, teatern och musiken. Drömmen hör till det nattliga, till månskenet och det är en rikedom hos människan. Att diskutera: 1. Var kommer drömmen ifrån? 2. Hur ser drömmen ut? 3. Kan man höra i drömmen? 4. Finns det dofter i drömmen? 5. Varför finns det drömmar? 6. Hur skulle det vara om man inte drömde? 7. Kan djur drömma? 8. Kan man lära sig något av drömmen? Länkar: www.bris.se www.rb.se www.barnperspektivet.se www.bup.nu www.vardguiden.se/ TEXT: LOLO AMBLE FOTO: ROgER STEnBERg Lärarhandledning 11:11 Unga Dramaten våren 2013
- Page 1 and 2: DrömDykarna DrömDykarna En föres
- Page 3 and 4: DrömDykarna Föreställningen Drö
- Page 5 and 6: DrömDykarna Vad är skillnaden mel
- Page 7 and 8: DrömDykarna Ebba: I slutet av för
- Page 9: DrömDykarna betyder. De gamla grek
DrömDykarna<br />
magnus Florin: Man skulle ibland vilja att det gick att göra en sådan klar skillnad<br />
mellan verkligt och icke-verkligt, men vi är så funtade att vi kan uppleva samma känsla<br />
av det verkliga som av det icke verkliga. Det är väl det som är teaterns och konstens<br />
trick, att väcka sådana känslor. Ibland kan man vakna och tänka att man inte hade blivit<br />
förvånad om ett föremål från drömmen låg på huvudkudden. Så kan det kännas att<br />
vakna ur en dröm.<br />
Kan man påverka vad man drömmar?<br />
magnus Florin: Det man drömmer kan komma ur att man inte mår bra, då kan mardrömmen<br />
blir ett sorts svar på det. Man kan känna att det inte riktigt går ihop när en<br />
människa säger sig må bra och ändå natt efter natt har mardrömmar. Då kan det finnas<br />
ett meddelande att snappa upp där.<br />
Brukar du själv fundera över dina drömmar?<br />
magnus Florin: Inte som en medveten metod, att jag ägnar mig åt att tolka drömmen<br />
men jag tycker det är roligt att försöka rekonstruera en kedja händelser i en dröm. Ofta<br />
har man slutet och då kan man tänka på vilka handlingar som ledde fram <strong>till</strong> slutet.<br />
Men jag tänker inte att det finns en bestämd mening i drömmen i sig, utan mer att det<br />
finns en mening med pysslandet av drömmen. I grunden tror jag att det finns något att<br />
lära av drömmen.<br />
Dagdrömmeri eller att fantisera i vaket <strong>till</strong>stånd, då kan man inte kallas helt oansvarig,<br />
som när man drömmer om natten.<br />
magnus Florin: Det bästa dagdrömmeriet har man nog i ett slags <strong>till</strong>stånd av trötthet.<br />
Man är inte för pigg, inte koncentrerad och duktig. Då finns det större spelrum för<br />
dröm och lek. Dagdrömmeri och att flanera hör ihop. När man promenerar går fötterna<br />
och tankarna vandrar. När man är på väg utan mål kanske tanken rör sig friare.<br />
Men vi är också lite moraliska när det gäller dagdrömmar. I skolan säger kanske läraren<br />
att man hellre borde koncentrera sig och arbeta istället för att titta ut genom fönstret<br />
och drömma. Dagdrömmeri innebär ju också att man inte deltar i det sociala, det kan<br />
upplevas som hotfullt.<br />
I drömdykarna får besökarna, barn mellan 10-12 år, gå in och uppleva en annan människas<br />
drömmar. NYXXX talar också om att de i sitt arbete med föreställningen fokuserat<br />
på vad publiken vill göra <strong>till</strong> skillnad från vad publiken vill se. Men som publik är vi ofta<br />
Lärarhandledning<br />
10:11<br />
Unga <strong>Dramaten</strong><br />
våren 2013
Change language