Metod - Umeå universitet

UMEÅ UNIVERSITET
Idé och samhällsstudier
Historia A moment 1
Vt 2010
METOD Historia A, Moment 1
Jonas Liliequist
090-786 67 73
jonas.liliequist@historia.umu.se
Metodavsnittet ges i samarbete med filosofi och består av tre föreläsningar med
gruppdiskussioner och ett metodseminarium som alla är examinerande (obligatorisk
närvaro):
1. Metod
Lärare: Peter Melander
Gruppdiskussion och föreläsning 1: om sanning
Litt: Utdrag ur Platons dialog Sofisten (236a-236b)
Gruppdiskussion och föreläsning 2: om kunskap
Litt: Utdrag ur Platons dialog Theatetus (200d-201d)
Gruppdiskussion och föreläsning 3: om vetenskap
Litt: Lennart Nordenfelt, Kunskap, värdering och förståelse, s. 23-28: ”Om de humanistiska
vetenskaperna”.
2. Seminarium : ”Fakta och fiktion”: Teorier, källkritiska regler och berättande källor.
Lärare: Jonas Liliequist
Litt: Ekman m.fl. Metodövningar i historia , s. 9-39: ”Historisk teori, förklaringar och källkritik”
Källtext: Utdrag ur Njals saga. ”Dråpet på Hoskuld Hvitanäsgode”.
Läs igenom texterna och förbered presentationer, synpunkter och diskussionsinlägg.
1. På vilka sätt skiljer sig historikerns möjligheter att få kunskap om sitt studieobjekt från kemistens
(naturvetenskapsmannens) respektive sociologens (samhällsvetarens)? Är en historikers kunskap lika
säker som en naturvetenskapsmans eller samhällsvetares? Gör en jämförande uppställning av villkoren
för de olika vetenskapsområdena.
Naturvetenskap Samhällsvetenskap Humanistisk vetenskap
2. Vad är en teori och varför behöver historiker teorier enligt Åmark? Och vad menas med historiesyn?
3. Åmark ger exempel på tre olika teoretiska betraktelsesätt som kan användas för att förklara
kapitalismens uppkomst och utveckling i Europa. Välj ett av perspektiven och argumentera för att detta
ger den bästa förklaringen.
4. Oavsett vilken historiesyn eller vilka teoretiska antaganden en historiker utgår från, så måste
beskrivningar, tolkningar och förklaringar bygga på tillförlitliga fakta för att räknas som vetenskapliga.
Vilka är historikerns källkritiska tumregler? På vilka olika sätt kan en källa användas? Vad skiljer en
berättande källa från en kvarleva?

5. Läs utdragen ur Njals saga.
a) Diskutera med utgångspunkt från Åmarks artikel och de källkritiska tumreglerna vilken kunskap om det
isländska samhället och den nordiska vikingakulturen som kan förmedlas genom sagorna.
b) Gör en kort analys av intrigen. Hur uppstår konflikten? Vilka personer söker konflikt? Vilka vill ha
fred? Hur uppbådar man stöd för sin sak? Varför misslyckas förlikningen? Hur framställs männen och
kvinnorna? Går det att urskilja ett tydligt könsideologiskt mönster? Vilka andra uppgifter om det isländska
samhället kan utläsas? Stryk för i texten och ge konkreta exempel.
Njals saga. Introduktion:
Sagan hör till de så kallade släktsagorna. Handlingen utspelas strax före och efter sekelskiftet 1000 men
berättelsen är förmodligen nedskriven i slutet av 1200-talet. I episoden Dråpet på Hoskuld Hvitanäsgode
ställs två stora grupperingar mot varandra. Den ena leds av Hoskulds frände Flosi Tordsson som också har
stöd från Sigfussönerna. Ledaren för den andra grupperingen är Njal och hans söner med Skarpheden i
spetsen.