In vitro-tester ersätter djurförsök In vitro-tester ersätter djurförsök

In vitro-tester ersätter djurförsök
Anna Tjärnlund och Karin Mattsson är båda anställda på Biovator.
Annas arbetsplats är dock på avd. för Immuntoxikologi, AstraZeneca.
AV BENGT TANDBERG
Djurförsök är egentligen inte populära
i något läger. Många är motståndare
av moraliska skäl. För
andra handlar det om mer rationella
skäl, för att inte säga krasst ekonomiska
– djurförsök är dyra. In vitro-försök har
därför sin lockelse eftersom de är
betydligt billigare, går snabbare att
utföra och dessutom öppnar de för en
möjlighet att använda humana celler
vilket bör vara en stor fördel. Ofta är
det nämligen komplicerat att överföra
resultaten från djurförsök till människa,
och slutsatserna är inte alltid säkra.
Det senare är särskilt påtagligt när
det gäller de allergitester som nya
kemiska föreningar inom kosmetika-,
läkemedels- och livsmedelsindustrin
måste genomgå. Hittills har det endast
handlat om hudtester på möss eller
marsvin för att få en uppfattning om
nya substansers potentiella förmåga att
utgöra allergener (dvs bedöma allergeniciteten)
för s k typ 4-reaktioner (allergiska
hudreaktioner). Men många av de
testerna är snart historia. Enligt ett EUdirektiv
ska djurförsök inom kosmetikasektorn
förbjudas redan 2009. Därför
pågår just nu en kapplöpning om att
utveckla alternativa metoder. Den
metod som först godkänns kan mycket
väl bli ”Golden standard” på sitt område,
så det är lite av en ”allt eller inget”-
situation för företagen. Ett av dem är
det svenska bioteknikföretaget Biovator
som utvecklar två testmetoder för vilka
grundmetodiken togs fram av professor
Birger Andersson på Karolinska Institutet
i början av 90-talet.
DET TEST SOM ligger närmast lansering
kallas ”Cytokine Profile Assay” (CPA).
Testet är unikt såtillvida att det kan
bedöma allergeniciteten i första hand
för typ 1-reaktioner. Sådana atopiska
allergier orsakas vanligtvis av respiratoriska
eller orala antigen och kännetecknas
av snabba immunsvar med IgEantikroppar,
vilket kan utlösa besvär i
luftvägarna (allergisk snuva, astma),
ögonen (ögonkatarr), magen och huden
(eksem, nässelutslag). I svåra fall kan
den allergiska reaktionen ge upphov till
livshotande anafylaktisk chock. Tillsammans
utgör typ 1- och typ 4-reaktioner
en klar majoritet av allergiska
reaktioner utlösta av kemiska substanser.
Vid CPA-testet odlas humana celler
med dendritcellsegenskaper på mikrotiterplattor
med 96 brunnar. Alla cellerna
kommer från en och samma cellinje.
Dendritiska celler är de immunceller
som är mest specialiserade på antigenpresentation,
och vid allergier svarar
de på ett för varje allergi karakteristiskt
sätt med att utsöndra immunomodulatorer,
t ex cytokiner.
16 LABORATORIET 4/2008
FOTO: STEFAN GISSBERG/OPEN
Substanser vars potentiella allergenicitet
ska testas tillförs mikrotiterplattorna
som inkuberas under 1-2 dygn.
Sedan samlas övervätskan upp ur brunnarna
och koncentrationen av olika
cytokiner analyseras med ELISA. Det
ger en cytokinprofil som visar om cellernas
svar är typiskt för allergiska
reaktioner av typ 1 eller typ 4, lättare
reaktioner eller ingen reaktion alls. Svaret
ger en indikation om substansens
allergenicitet. Testet kommer att vara
tillgängligt som ett kit med alla komponenter.
Den andra testmetoden är Gene Activation
Profile Assay (GAPA). Även där
sker cellodling och inkubering med
testsubstanser på samma sätt som vid
CPA, men vid GAPA tas en genuttrycksprofil
fram vilket man hoppas ska
innebära högre tillförlitlighet eftersom
det erbjuder fler möjliga biomarkörer.
Utvecklingen av det testet är dock i tidigare
utvecklingsstadium i nuläget.
INGET LABORATORIEARBETE utförs på
Biovator. Det ansvarar flera samarbetspartners
för. I Uppsala finns Medicago
som har drygt tio års erfarenhet av
utveckling av diagnostiska in vitrotester
baserade på ELISA. Med Astra-
Zenecas avdelning för immuntoxikologi
i Södertälje har Biovator sedan länge
ett samarbete som nyligen förnyades.
Dessutom samarbetar Biovator med

Humana
dendritceller
odlade in vitro
Substanser
som ska testas
Inkubering
1-2 dagar
Principskiss för Cytokine Profile Assay (CPA-testet).
immunologiska forskare vid Linköpings
universitet, och med IBL. Men då
handlar det om det tyska diagnostikaföretaget
IBL-Hamburg.
– Samtliga partners har varit med och
optimerat testen, säger Karin Mattsson
som är projektkoordinator och organiserar
hela projektet för Biovator.
Hon är den som håller i trådarna,
samordnar utvecklingsarbetet och ”håller
ihop konsortiet”. I grunden är hon
biomedicinsk analytiker, utbildad i
Sundsvall där hon också var verksam
på klin kem i början av 90-talet. Sedan
blev det några år med virologi på SVA i
Uppsala, innan hon fick en doktorandtjänst
på Karolinska Institutet. År 2003
avslutade hon det med en avhandling
om tumörvirologi. När hon 2006 började
arbeta på Biovator fick hon sätta sig
in i ett nytt forskningsområde vilket
hon inte såg som ett problem.
– Man får alltid vara beredd på att
läsa in sig på nya områden. En sak jag
tidigt lärde mig som biomedicinsk analytiker
var att inte såsa bort tiden utan
att vara effektiv.
Det behövs nog för det är inga små
mängder labbresultat som hon ska sammanställa.
Det gäller att komma fram
till vad som ska analyseras och hur svaren
ska tolkas.
– När man utsätts för exempelvis ett
björkpollen får man ett specifikt immunologiskt
svar. Vårt arbete handlar om
att kartlägga svaren. Hur många cytokiner
vi till slut kommer att analysera är
inte bestämt ännu. Vi är inne i en lång
utrednings- och optimeringsperiod.
NU ÄR CPA på väg in i prevalideringsfas.
Då kommer man att intensifiera
kontakterna med ECVAM (European
Centre for the Validation of Alternative
Methods), den instans som ska godkänna
testmetoderna och eventuellt utnämna
en Golden standard. Om allt går
vägen som planerat kan ett godkännande
komma i slutet av 2009. Men det
gäller i första hand för tester som vänder
sig till kosmetikaindustrin. För tes-
Uppsamling
av övervätskor ELISA-analyser Cytokinprofiler
ter av substanser som ingår i t ex läkemedel
kan det dröja betydligt längre
p g a den strikta reglering som utmärker
läkemedelsområdet.
När det sedan är dags för kommersialisering
av testerna är det förmodligen
dags för utvecklingsföretaget Biovator
att lämna över stafettpinnen till andra.
– Att ta testerna till marknaden är ett
stort steg, och då är det nog bättre att ett
företag med större resurser tar över,
säger Karin Mattsson.
Biomedicinska analytikern Karin Mattsson är projektkoordinator på Biovator
som nu är på väg in i slutfasen av en mångårig metodutveckling.
LABORATORIET 4/2008 17