Virtuellt vatten, vattentorn (pdf). - Drick kranvatten

Vattentema åk 9
Virtuellt vatten – vår osynliga vattenförbrukning
Mål
Efter lektionen bör eleverna känna till
vad som menas med begreppet virtuellt vatten.
hur mycket virtuellt vatten vi dagligen använder per person i Sverige och i världen.
Eleverna bör också kunna reflektera över
Tidsåtgång
Ca 60 min
vattnets dolda betydelse för människors konsumtion.
det virtuella vattnets fördelning i världen.
om det finns några sätt att påverka konsumtionen av virtuellt vatten.
Material
Texterna Ditt kranvatten och Virtuellt vatten samt artikeln "Vatten nödvändigt för grödorna" på
Världsnaturfondens hemsida.
2 400 liter vatten till lunch
På sidan Ditt kranvatten kan du läsa att varje invånare i Sverige förbrukar 180 liter vatten varje dygn. Det är
faktiskt inte hela sanningen. 180 liter går åt till dryck, mat, tvätt, hygien, disk och toalett. Men om man också
räknar in vår konsumtion av virtuellt vatten hamnar slutsiffran på cirka 6 000 liter. Med virtuellt vatten menas
det vatten som vi gör av med utan att se det. Det vill säga vatten som har behövts för att framställa bland annat
mat och kläder åt oss. Ett par nya jeans döljer 10 000 liter virtuellt vatten. Bakom framställningen av en t-tröja
av bomull finns 7000 liter virtuellt vatten. Hela dagen konsumerar vi vatten. Om din lunch består av en
hamburgare och ett glas mjölk förbrukar du 2 580 liter virtuellt vatten. Kon som ger både kött och mjölk måste
naturligtvis dricka vatten. På köttets och mjölkens väg från kon till ditt köksbord förbrukas också vatten på
slakteri och mejeri. Om man lägger ihop allt vatten som kon dricker under sin livstid med det vatten som
används vid livsmedelsproduktionen får man en ungefärlig siffra på 2 400 liter + 180 liter virtuellt vatten för en
hamburgare med ett glas mjölk.
Elevuppgift: Hur mycket vatten går åt varje dag?
Läs om Virtuellt vatten och tänk sedan igenom vad du äter och vilka produkter du använder en vanlig dag. När
förbrukar du virtuellt vatten, tror du? Försök göra en ungefärlig uppskattning av hur mycket virtuellt vatten du
1

förbrukar dagligen.
Några exempel på hur mycket vatten som behövs för att framställa olika livsmedel:
En hamburgare: 2 400 liter.
Ett kilo nötkött: 16 000 liter.
Ett kilo vete: 1 200 liter.
Ett kilo ris: 2 700 liter.
En liter mjölk: 900 liter
Ett kilo ost: 5 000 liter.
Ett kilo majs: 900 liter.
Ett kilo hönskött: 3 900 liter.
En kopp kaffe: 140 liter.
En burk läsk: 200 liter vatten för att odla sockret.
Vattenfotavtryck
I den pågående miljödebatten talar man ofta om ekologiska fotavtryck, det vill säga den påverkan som vår
livsstil har på jordens miljö. På motsvarande sätt kan man också ta hänsyn till människors vattenfotavtryck.
Läs artikeln ”Vatten nödvändigt för grödorna” på Världsnaturfondens hemsida. Frågorna nedan kan därefter
besvaras i helklass:
Hur många i klassen har bomullsplagg på sig?
Hur många plagg blir det totalt?
Ungefär hur många liter virtuellt vatten ligger bakom de bomullsplagg som klassens elever har på sig
idag?
Elevuppgift: Att minska avtrycken
När tillgången till rent vatten minskar på jorden måste vi människor bestämma oss för vilka vattenfotavtryck vi
vill sätta. Fundera i smågrupper över:
Hur mycket vatten är det rimligt att var och en konsumerar?
Hur utnyttjar vi jordens vattenresurser på bästa sätt?
Hur kan man minska förbrukningen av det virtuella vatten som finns dolt i garderobens kläder? (I rutan
”Minska ditt fotavtryck” på Världsnaturfondens hemsida finns tips.)
Avsluta med att sammanfatta gruppernas funderingar i helklass.
Ytterligare information från WWF om törstiga grödor och siffror kring virtuellt vatten finns här.
Källor: Världsnaturfonden och Sida
2

Ditt kranvatten
Vatten är vårt viktigaste och billigaste livsmedel. I Sverige är det självklart att kunna öppna en kran och få friskt
vatten. Det är så naturligt för oss att vi sällan tänker på hur det skulle vara att inte ha ständig tillgång till vatten.
Vi brukar inte heller fundera på vad som krävs för att vattnet verkligen ska vara rent. Av alla våra livsmedel är
dricksvatten det som kontrolleras hårdast. Livsmedelsverket bestämmer vilka krav som ska ställas på
dricksvattnets kvalitet. Det får självfallet inte finnas några skadliga bakterier eller hälsofarliga ämnen i
dricksvattnet. Vattnets kvalitet mäts och kontrolleras regelbundet. Läs här om du vill veta hur Sydvatten renar
ditt kranvatten: http://www.sydvatten.se/page.php?sid=9
Det är kallvatten som klassas som livsmedel. Varmvatten kontrolleras inte. Därför bör man inte använda
varmvatten till dryck eller matlagning. Det kan innehålla bakterier och metaller.
Säkerhet
I Sverige har vi bra vatten. Det innebär inte bara att det som pumpas upp går att dricka. Svenska
dricksvattenproducenter har ett samhällsansvar för stabila och säkra vattenleveranser av hög kvalitet. Det betyder
bland annat att vattenverken måste ha olika övervaknings- och säkerhetssystem. Det måste också finnas
reservvattentäkter om den vanliga produktionen av någon anledning skulle störas. Runt vattentäkterna måste
man dessutom skapa skyddsområden.
Vad använder vi vatten till?
I genomsnitt använder varje person i Sverige 180 liter vatten per dygn. Det mesta går åt för att sköta den
personliga hygienen. De största vattenmängderna i hushållen går åt till:
3

Vattnet i ett kretslopp
Vatten cirkulerar i ett ständigt kretslopp som drivs av solens energi. Atomer från det urhav där allt liv startade
har genom årmiljonerna färdats genom kretsloppet. Väte- och syreatomer som fanns i dinosauriernas
dricksvatten, finns alltså fortfarande kvar idag. Kanske ingår de nu i andra ämnen? Kanske bildar de åter
vattenmolekyler? Kanske finns de i ditt dricksglas?
Av allt vatten som finns är 97 procent saltvatten. Bara en procent är grundvatten och två procent är bundet i
glaciärer och sötvatten i sjöar och vattendrag. Det är vattnet från sjöar och vattendrag som vi människor
använder för våra behov.
Småländskt vatten i skånska kranar
Det dricksvatten Sydvatten producerar tar vi från två sjöar, Bolmen i Småland och Vombsjön i Skåne. Om det
skulle uppstå problem med vattenförsörjningen från Bolmen eller Vombsjön tar vi vatten från skånska Ringsjön.
Bolmen, som är landets tionde största insjö, är känd för sitt fina vatten. Det finns inga industrier eller stora
tätorter kring sjön.
4

Vattnets väg från sjö till kran
Från Bolmens utlopp i Skeen rinner vattnet i den 8 mil långa Bolmentunneln till Äktaboden i närheten av
Perstorp. Tunneln har en tvärsnittsyta på 8 kvadratmeter och tack vare 90 meters höjdskillnad kan vattnet rinna
med självfall hela vägen från Bolmen till Äktaboden. Därefter transporteras vattnet ytterligare 25 kilometer i en
råvattenledning innan det når Ringsjöverket där det renas.
Vatten från Bolmen ger Eslöv, Helsingborg, Höganäs, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Svalöv, och mindre
delar av Malmö och Staffanstorp färskt dricksvatten varje dag. Bjuvs kommun kommer att vara ansluten hösten
2009.
Vombsjön och Ringsjön
Vombsjön i Skåne har använts som vattentäkt sedan 1948 då Vombverket färdigställdes för att rena vattnet från
sjön. Harlösa, Veberöd, Dalby, Bara, Burlöv och större delen av Malmö liksom Staffanstorp och Vellinge, får
sitt dricksvatten från Vombsjön via Vombverket.
Ringsjön, mitt i Skåne, är reservvattentäkt till våra två huvudkällor. Endast om något skulle hindra användandet
av vatten från dessa tar vi vatten från Ringsjön.
Vattnet från Sydvatten pumpas ut från Ringsjöverket och Vombverket till kommunernas olika leveranspunkter.
Därifrån tar kommunerna sedan själva hand om distributionen av vattnet till kommuninvånarna.
5

Kranvatten
levereras direkt hem till dig utan förpackningar.
är livsviktigt för kroppen.
kostar cirka 1 öre per liter.
kontrolleras regelbundet för att bibehålla hög kvalitet.
cirkulerar i ett ständigt kretslopp.
6

Virtuellt vatten - vatten som finns utan att synas
Begreppet virtuellt vatten myntades redan 1993 av den brittiske professorn John Anthony Allen. 19 mars 2008
tilldelades han Stockholm Water Prize för sin forskning om vattenfrågor kopplade till politik, ekonomi, jordbruk
och klimatförändringar. Med virtuellt vatten menas det vatten som vi gör av med utan att se det. Det vill säga
vatten som har behövts för att framställa bland annat mat och kläder åt oss.
140 liter till frukosten
Du kanske brukar starta dagen med en skön dusch? Vattnet du tvättar dig med är synligt och mängden är mätbar.
Men även när du har stängt av vattnet fortsätter din vattenkonsumtion. När du drar på dig ett par nya jeans
förbrukar du 10 000 liter virtuellt vatten. Väljer du därefter en ny t-tröja av bomull ur garderoben kan du lägga
till ytterligare 7 000 liter. När du tömmer frukostens kaffekopp har du inte bara förbrukat ett par deciliter dryck
utan även de 140 liter vatten som behövs för att odla koppens kaffebönor.
Ojämn fördelning
Förbrukningen av virtuellt vatten är, precis som när det gäller synligt vatten, ojämnt fördelad i världen. I USA är
den genomsnittliga förbrukningen 6 800 liter vatten per person och dag. Det är mer än tre gånger så mycket som
i Kina. I Sverige gör vi av med 5 890 liter per person och dag. Det är lika mycket som ryms i 74 fyllda badkar!
Räknat på hela jordens befolkning är den genomsnittliga förbrukningen 4 285 liter per person och dag.
2 700 liter för en skjorta
Vad har man för nytta av att känna till hur mycket virtuellt vatten som går åt i jordens olika länder? I ett globalt
perspektiv vore det mest effektivt att varor som kräver mycket vatten vid tillverkningen produceras i vattenrika
länder. Länder med vattenbrist bör koncentrera sin tillverkning på varor som inte är lika vattenintensiva.
Ett exempel är Pakistans bomullsodling. Om man räknar med odlingen av bomullen, och det vatten som behövs i
textilfabriken, går det åt 2 700 liter vatten för att tillverka en enda bomullsskjorta.
7

Törstig bomull sänker vattennivån
Eftersom bomull är en törstig gröda har odlingen påverkat vattennivån i Pakistan och bidragit till att
Indusflodens mynning ofta saknar ett stabilt vattenflöde. När vattennivåerna sjunker påverkas både människor
och djur som lever vid och i floden, till exempel den utrotningshotade floddelfinen. Enligt professor Allens
resonemang bör bomull alltså inte odlas i ett land som Pakistan där befolkningen lider brist på rent vatten.
Vattenfotavtryck
I den pågående miljödebatten talar man ofta om ekologiska fotavtryck, det vill säga den påverkan som vår
livsstil har på jordens miljö. På motsvarande sätt kan man också ta hänsyn till våra samlade vattenfotavtryck. Det
största vattenfotavtrycket på jorden, 70 procent, står jordbruket för. För den enskilde konsumenten innebär det
att valet av produkter i butiken kan ha betydelse för jordens vattenresurser. Generellt sett gör en vegetarian ett
mindre vattenfotavtryck än en person som äter kött. Detta eftersom djurhållning kräver mer vatten än
livsmedelsodling.
Så här många liter vatten krävs det för att framställa några olika matvaror:
En hamburgare: 2 400 liter.
Ett kilo nötkött: 16 000 liter.
Ett kilo vete: 1 200 liter.
Ett kilo ris: 2 700 liter.
En liter mjölk: 900 liter
Ett kilo ost: 5 000 liter.
Ett kilo majs: 900 liter.
Ett kilo hönskött: 3 900 liter.
En kopp kaffe: 140 liter.
Ett glas vin: 120 liter.
En burk läsk: 200 liter vatten för att odla sockret.
Källor: Världsnaturfonden och Sida
8

Fysik
Puls, s. 124 Kommunicerande kärl och Vattentorn. Hur fungerar ett vattentorn?
Exp med vatten (unicef, bifogat)
Teknik
Bygg ett vattentorn!
Mål
Efter lektionen bör eleverna
kunna göra en enkel ritning med måttangivelser.
ha en uppfattning om hur man beräknar materialåtgång.
Eleverna bör också kunna reflektera över
en lämplig konstruktion för ett vattentorn som därefter byggs i modellform.
vilken visuell effekt ett vattentorn kan ge beroende på i vilken miljö det byggs.
Material
Datorer med internetuppkoppling; papper, kartong, tyg, trästavar, färg och lim.
Tidsåtgång
Ca 80 min.
9

Kan ett vattentorn se ut hur som helst?
Elevuppgift
Runt om i världen finns många olika varianter av vattentorn. På www.eber.se under ”vattentorn” och "Ebers
vattentorn" finns bilder av vattentorn från hela världen, vissa är mer spektakulära än andra!
Hämta inspiration på sidan till en egen modell av ett vattentorn.
Gör en teckning eller en ritning över ett nytt vattentorn.
Bestäm i vilken miljö du skulle vilja bygga vattentornet om det skulle uppföras på riktigt. Finns det en
bestämd plats där tornet skulle kunna stå?
Ska tornet smälta in i omgivningarna eller sticka ut? Motivera!
Sätt ut måttangivelser på teckningen/ritningen.
Bestäm vilka material som behövs till modellen.
Räkna ut ungefär hur mycket material som behövs och skriv en lista.
Sätt igång och bygg!
När modellen är klar jämförs resultatet med ritningen och materiallistan. Stämmer måtten? Har det
behövts mer eller mindre material än beräknat?
Gör en vattentornsutställning i klassrummet eller på någon annan plats på skolan!
10