Mahlers universum på tolv dagar - Konserthuset
Mahlers universum på tolv dagar - Konserthuset
Mahlers universum på tolv dagar - Konserthuset
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
4<br />
<strong>Mahlers</strong> <strong>universum</strong><br />
<strong>på</strong> <strong>tolv</strong> <strong>dagar</strong><br />
<strong>Konserthuset</strong> presenterar en fantastisk festival med <strong>Mahlers</strong> musik — symfonier<br />
och sånger. Ett <strong>universum</strong> i toner. Det blir en <strong>Mahlers</strong>ymfoni om dagen,<br />
med Kungliga Filharmonikerna och gästande nordiska orkestrar. Samtliga<br />
symfonier framförs och varvas med sångcykler i kammarformat.<br />
Gustav Mahler var <strong>på</strong> sin tid en mer framgångsrik dirigent<br />
än tonsättare. Men omvärderingen av hans skapande<br />
har varit enastående. Mästerverken växte fram under<br />
några semestermånader i enskildhet varje år. Han skrev<br />
nämligen bäst i en liten oansenlig skrivstuga i Alperna<br />
om sommaren. Då flödade skaparkraften.<br />
Kungliga Filharmonikerna har genom åren spelat<br />
många verk av Mahler, och 1998 presenterade <strong>Konserthuset</strong><br />
temaserien Mahler och Norden.<br />
Är Kungliga Filharmonikerna en Mahlerorkester?<br />
– Ja, orkestern har en stor, fyllig och fullvuxen orkesterklang.<br />
<strong>Mahlers</strong> musik omfamnar, lyfter och brottar<br />
ner en åhörare och det ställer ju krav <strong>på</strong> orkestern. Den<br />
måste vara gedigen och explosiv – och det är Kungliga<br />
Filharmonikerna, säger konserthuschefen Stefan Forsberg.<br />
Mahler fyller 150 år<br />
Kungliga Filharmonikerna öppnar festivalen med <strong>Mahlers</strong><br />
första symfoni, ett verk man framfört många gånger,<br />
både i <strong>Konserthuset</strong> och <strong>på</strong> turné. Orkestern spelar<br />
också den magnifika åttonde symfonin, jätteverket som<br />
sällan framförs, inte minst för att det kräver en kör <strong>på</strong><br />
femhundra personer.<br />
– Är man som lyssnare ovan vid <strong>Mahlers</strong> musik är<br />
sångcyklerna en bra ingång. Lieder eines fahrenden<br />
Gesellen är en bra start. I sångerna kommer man hans<br />
tonspråk nära och känner naturen och vandringarna i<br />
själva musiken, fortsätter Stefan Forsberg.<br />
Affärsmannen Gilbert Kaplan dyker upp som dirigent<br />
i det verk han ägnat sitt liv åt — <strong>Mahlers</strong> andra symfoni.<br />
Kaplan har samlat <strong>på</strong> sig en enorm <strong>Mahlers</strong>amling och<br />
i <strong>Konserthuset</strong> kommer man att kunna inspireras av en<br />
utställning med bland annat Mahlerbilder.<br />
Men varför en stor <strong>Mahlers</strong>atsning just nu?<br />
– Mahler föddes den 7 juli 1860, det blir 150 år sedan<br />
våren 2010. Vill man kan man fortsätta firandet även<br />
2011, eftersom det då blir 100 år sedan han dog. Men vi<br />
föredrar att fira att han föddes! säger Stefan Forsberg.<br />
Vägar till hans musik<br />
– Mahler ligger i tiden! Många dirigenter utgår numera<br />
ifrån Mahler sedan det stora Mahlergenombrottet <strong>på</strong><br />
1960-talet. Då var det Leonard Bernstein som gav ut<br />
symfonierna <strong>på</strong> skiva, lp-skivor där man kunde höra hela<br />
symfonin och få en helhetsbild av den, säger programdirektör<br />
Mats Engström om den kommande Mahlerfestivalen.<br />
Han <strong>på</strong>pekar skillnaden mellan den här festivalen<br />
och den förra, för drygt ett decennium sedan. Då<br />
knöts Mahler till nordisk musik under en festival som<br />
var utspridd över ett och ett halvt år. Nu är det en total<br />
Mahlerupplevelse som gäller under två intensiva veckor.<br />
– Det bästa sättet att ta sig an Mahler, tycker jag, är<br />
att börja med ettan, säger Mats Engström och utvecklar;<br />
– Här finns allt: naturens uppvaknande med en gök<br />
som gal, broder jakob-melodin, kletzmer, den magnifika<br />
orkestreringen – alla de influenser och ingredienser som<br />
senare blir så betydelsefulla.<br />
Om man aldrig hört Mahler tidigare är det framför allt<br />
de stora känslomässiga kasten som fascinerar, men<br />
också dramatiken och stereoeffekterna. Mahler öste ur<br />
sina erfarenheter som operadirigent när han komponerade.<br />
Hans ledord var att en symfoni måste omfatta allt.<br />
Kanske var det därför han aldrig skrev någon opera?<br />
Karina Svensson<br />
Lyssna<br />
10-21 mars<br />
Mahler i korthet<br />
Gustav Mahler (1860–1911), österrikisk<br />
tonsättare och dirigent. Född i Böhmen i<br />
en judisk familj, uppvuxen i Mähren. 1875<br />
antogs Gustav Mahler till konservatoriet<br />
i Wien. Så småningom började han även<br />
gå <strong>på</strong> Anton Bruckners föreläsningar <strong>på</strong><br />
universitetet i Wien.<br />
Som dirigent gjorde Mahler snabbt<br />
karriär inom operavärlden, med tjänster<br />
vid operahusen i Kassel, Prag, Leipzig,<br />
Budapest och sedermera Wien och New<br />
York. Om somrarna komponerade han,<br />
först i Steinbach-am-Attersee och därefter<br />
i många år i ett litet hus han ägde vid<br />
Wörthersee.<br />
1902 gifte han sig med Alma Schindler.<br />
De fick två döttrar, Anna, som senare<br />
blev skulptör, och Maria Anna som dog av<br />
scharlakansfeber och difteri 1907. Mahler<br />
drabbades detta år av ytterligare två svåra<br />
slag: han upptäckte att han led av hjärtfel<br />
och förlorade sitt jobb <strong>på</strong> grund av antisemitiska<br />
stämningar och publika misslyckanden<br />
för hans musik.<br />
Antisemitismen bidrog till att Gustav<br />
Mahler villigt tackade ja till erbjudandet att<br />
bli dirigent <strong>på</strong> Metropolitan Opera i New<br />
York. Han blev efter två säsonger där dirigent<br />
för New York Philharmonic Orchestra.<br />
Vid denna tid skrevs hans sista fullbordade<br />
verk, den nionde symfonin.<br />
1911 blev Mahler allvarligt sjuk. Han<br />
ställde in alla konserter i USA efter den 21<br />
februari och återvände till Wien. Där dog<br />
han några månader senare till följd av en<br />
streptokock-infektion. Hans sista ord sägs<br />
ha varit ”Mozart”.<br />
I kvarlåtenskapen fanns bland annat den<br />
ofullbordade tionde symfonin (ofta spelad<br />
i en version fullbordad av Deryck Cooke,<br />
men i <strong>Konserthuset</strong>s Mahlerfestival kommer<br />
nu Clinton Carpenters version från<br />
1966 att användas).<br />
Utöver de mäktiga symfonierna är<br />
Gustav Mahler även berömd för vokala<br />
verk som Das Lied von der Erde, Lieder<br />
eines fahrenden Gesellen, Des Knaben<br />
Wunderhorn, Rückert-Lieder och Kindertotenlieder.<br />
5
6<br />
Mahler i Sverige<br />
Gustav <strong>Mahlers</strong> musik mottogs i Sverige<br />
med viss förvirring. Han höjdes till skyarna<br />
och han föraktades. Pendeln slog vilt. Hans<br />
musik var för djärv i början av 1900-talet,<br />
och den var föråldrad efter kriget. Men<br />
sedan hände något.<br />
Gustav Mahler i <strong>Konserthuset</strong>. Och det med<br />
besked. Det har gått drygt ett decennium sedan<br />
den stora satsningen Mahler och Norden, men<br />
det är första gången i historien som man har<br />
möjlighet att koncentrerat höra samtliga symfonier<br />
i en följd i <strong>Konserthuset</strong>.<br />
I en tid när Mahler har så hög status i de flesta läger<br />
kan det vara svårt att förstå att det inte alltid varit så.<br />
Vid den stora <strong>Mahlers</strong>atsningen i Amsterdam 1920, då<br />
alla symfonierna framfördes, var det en redan ”bortglömd”<br />
symfoniker som tillfälligtvis fördes fram i ljuset.<br />
Dirigenter som Bruno<br />
Walter, Willem Mengelberg, Jascha Horenstein<br />
(som dirigerade Mahler i <strong>Konserthuset</strong> <strong>på</strong> 1960-<br />
talet) och kanske framför allt Leonard Bernstein bidrog<br />
till den gradvisa upprättelsen under 1900-<br />
talet. Det är från 1960-talet man kan tala om en<br />
bred Mahlerrenässans.<br />
Mahler anlände från Finland<br />
För Sveriges och Stockholms del kom den tidigaste<br />
Mahlerkänningen från Finland, genom finländska konsertgästspel<br />
i Stockholm 1913 (se den kronologiska<br />
alla symfonierna spelas 2010<br />
Onsdag 10 mars kl 19.30<br />
Symfoni nr 1 ”Titan”<br />
Torsdag 11 mars kl 19.30<br />
Symfoni nr 2<br />
”Uppståndelsesymfonin”<br />
Lördag 13 mars kl 15.00<br />
Symfoni nr 3<br />
Söndag 14 mars kl 15.00<br />
Symfoni nr 4<br />
Måndag 15 mars kl 19.30<br />
Symfoni nr 5<br />
Tisdag 16 mars kl 19.30<br />
Symfoni nr 6<br />
Onsdag 17 mars kl 18.00<br />
Symfoni nr 7<br />
Fredag 19 mars kl 19.30<br />
Symfoni nr 8<br />
”De tusendes symfoni”<br />
Lördag 20 mars kl 15.00<br />
Symfoni nr 9<br />
Söndag 21 mars kl 15.00<br />
Symfoni nr 10<br />
Hela festivalen med alla<br />
medverkande hittar du i<br />
kalendariet <strong>på</strong> sid 46.<br />
Gustav Mahler <strong>på</strong> sin sista resa från New York till Europa, den 8 april<br />
1911. Det är den sista kända bilden <strong>på</strong> Mahler, som då var svårt sjuk<br />
och bara hade en månad kvar i livet. © Internationale Gustav Mahler<br />
Gesellschaft, Wien.<br />
uppställningen här intill). Bland svenska tonsättare var<br />
det framför allt den då i Göteborg verksamme Wilhelm<br />
Stenhammar som studerade Mahler, vilket också var<br />
anledningen till att Mahler framfördes tidigt där. Men<br />
bortsett från några enskilda tappra Mahlerförkämpar<br />
var det framför allt misstänksamhet som gällde.<br />
Eller kanske förvirring: i Mahler och Norden-festivalens<br />
programbok visade musikjournalisten Hans Wolf i<br />
sin essä om Mahler och Sverige <strong>på</strong> en del karaktäristiska<br />
kommentarer från konservativa svenska tonsättarkollegor<br />
och kritiker: intrycken pendlade mellan förakt<br />
och förtjusning, och mest det förra. Läget komplicerades<br />
senare av att inte heller mer modernistiskt lagda<br />
kunde få in den allom-<br />
fattande, spretiga Mahlerestetiken i efterkrigstidens<br />
reduktionistiska kompositionsideal. Mahler framstod, i<br />
ungefär lika delar, som både föråldrad och<br />
obegriplig.<br />
Mycket Mahler<br />
Missa inte det unika tillfället att uppleva flera av <strong>Mahlers</strong><br />
symfonier under en intensiv period. Boka något av våra<br />
paket så får du också en bra rabatt <strong>på</strong> dina biljetter.<br />
Mahler 3 • Tre valfria symfonier till 15 % rabatt<br />
Mahler 6 • Sex valfria symfonier till 20 % rabatt<br />
Mahler 9 • Nio valfria symfonier till 25 % rabatt<br />
Mahlerpaketen finns till försäljning från och med den<br />
24 augusti. Konserten den 19 mars med <strong>Mahlers</strong><br />
Symfoni nr 8 ingår ej i erbjudandet.<br />
Inspelningar skrev om musikkartan<br />
Det var med skivinspelningar som murbräckor som repertoarlandskapet<br />
skrevs om, i Sverige och i resten av världen. Dirigenter<br />
som Leonard Bernstein, Georg Solti, Bernard Haitink<br />
och Rafael Kubelík gav alla ut kompletta Mahlercykler <strong>på</strong> skiva<br />
under 1960-talet. Troligen hade också den nya cd-n i början av<br />
1980-talet en stark betydelse för <strong>Mahlers</strong> spridning: decenniet<br />
uppvisade en explosion av återutgivningar och nyinspelningar<br />
av <strong>Mahlers</strong> musik. Claudio Abbados bidrag från den här tiden<br />
hör till de som bör nämnas. Ja, varje dirigent värd namnet gav<br />
sig snart <strong>på</strong> att spela in symfonicykler. Och så är det än i dag:<br />
Mahler är lika obligatorisk som Beethoven i dirigentmeritlistan,<br />
i konsertsal liksom i skivkatalogen.<br />
För den som i behändig cd-box önskar välja en komplett<br />
symfonicykel med en enda dirigent är dock valet inte alldeles<br />
enkelt. Som alltid är smaken olika, dessutom är det knappast<br />
troligt att man ens utifrån den egna uppfattningen hittar ideala<br />
inspelningar av varje enskilt verk hos en enda dirigent och<br />
orkester.<br />
De flesta skulle nog peka ut någon av Leonard Bernsteins<br />
Mahlercykler (den tidiga <strong>på</strong> Sony, eller den senare <strong>på</strong> DG).<br />
Just Bernstein finns även i komplett version <strong>på</strong> dvd (DG),<br />
för den som också vill se honom dansa fram sin Mahler med<br />
Wiener Philharmoniker. Kubelíks, Haitinks och Abbados äldre<br />
inspelningar hör även de till mångåriga boxfavoriter. Till senare<br />
års nya, intressanta Mahlerläsningar får vi också räkna Claudio<br />
Abbados ömsint känsliga och Pierre Boulez nyktert dimskingrande<br />
bidrag (DG).<br />
Tony Lundman<br />
En fem- eller sexårig Mahler. Det första kända fotografiet av<br />
tonsättaren, med handen <strong>på</strong> en bunt noter. © The Mahler-Rosé<br />
Collection, The University of Western Ontario.<br />
<strong>Mahlers</strong> symfonier<br />
introduceras i sverige<br />
Här följer en kronologisk översikt med uppgifter om när<br />
och var respektive symfoni spelades i Sverige för första<br />
gången. Mahler i Sverige var till en början <strong>på</strong>tagligt<br />
mycket en finsk angelägenhet visar det sig. Förutom att<br />
Helsingfors stadsorkester gästspelade med Mahler kan<br />
man notera att finländska dirigenter som Georg Schnéevoigt<br />
och Armas Järnefelt introducerade inte mindre än<br />
sju av symfonierna i Sverige.<br />
Kungliga Filharmonikerna – som först hette Konsertföreningens<br />
orkester och därefter Stockholms Filharmoniska<br />
Orkester – var först i Sverige med Symfoni nr 1, 3, 6, 7, 9<br />
och 10.<br />
Tony Lundman<br />
• Symfoni nr 4: den 2 april 1913<br />
Musikaliska Akademien / Helsingfors stadsorkester<br />
(gästspel i Stockholm) / Dirigent Georg Schnéevoigt /<br />
Aina Mannerheim sopran<br />
• Symfoni nr 5: i november 1913<br />
Musikaliska Akademien / Helsingfors stadsorkester<br />
(gästspel i Stockholm) / Dirigent Georg Schnéevoigt<br />
• Symfoni nr 2: den 12 februari 1915<br />
Kungliga Teatern (Kungliga Operan) / Kungliga Hovkapellet<br />
/ Dirigent Armas Järnefelt / Anna Bartels sopran / Karin<br />
Branzell mezzosopran<br />
• Symfoni nr 6: den 6 januari 1916<br />
Auditorium (som låg vid Norra Bantorget) / Konsertföreningens<br />
orkester / Dirigent Georg Schnéevoigt<br />
• Symfoni nr 1: den 12 april 1917<br />
Auditorium / Konsertföreningens orkester / Dirigent Georg<br />
Schnéevoigt<br />
• Symfoni nr 3: den 4 mars 1920<br />
Auditorium / Konsertföreningens orkester / Dirigent Georg<br />
Schnéevoigt / Elisabeth Kolmodin-Lindsten alt<br />
• Symfoni nr 8: den 9 mars 1923<br />
Kungliga Teatern / Kungliga Hovkapellet<br />
Operakören / Medlemmar från Musikföreningen / Gosskör<br />
/ Dirigent Armas Järnefelt / Ruth Althén, Greta Söderman &<br />
Elna Colling sopran / Signe Schillander & Liva Järnefelt alt /<br />
David Stockman tenor, Conny Molin baryton / Åke Wallgren<br />
bas<br />
• Symfoni nr 7: 11 mars 1927<br />
Stockholms Konserthus / Konsertföreningens orkester /<br />
Dirigent Václav Talich<br />
• Symfoni nr 9: den 16 mars 1927<br />
Stockholms Konserthus / Konsertföreningens orkester /<br />
Dirigent Václav Talich<br />
• Adagio ur Symfoni nr 10: den 27 november 1929<br />
Stockholms Konserthus / Konsertföreningens orkester /<br />
Dirigent Adolf Wiklund<br />
• Symfoni nr 10 (vers av D. Cooke): den 27 september 1967<br />
Stockholms Konserthus / Stockholms Filharmoniska<br />
Orkester / Dirigent Antal Dorati<br />
7
Change language