PDF 3,4 MB - Skogsbruket

Skogsbruket 

Obunden specialtidning för skOgsägare i finlands svenskbygd 

nr 12 2007. ÅrgÅng 77 

4 

allemansrätten sätter regler för hästar, fyrhjulingar 

Och snöskOtrar 

frÅgan Om körning pÅ skOgsbilvägar är kOmplicerad. 

7 

10 

12 

18 

20 

22 

24 

28 

fyrhjulingar lämpar sig OcksÅ för skOgsbruket 

användningsOmrÅdena varierar frÅn utkörning av virke till 

transpOrt av ved Och plantOr. 

förädlingen av grOvt virke börjar med brunnsröjning 

sOfia stOrsjö i petalax sköter plantskOgsvÅrden själv. 

vÅra stOra plantbOlag kämpar med ekOnOmiska prOblem 

finska plantOr har gÅtt Åt i spÅren efter de svenska stOrmarna. 

hälsa, kärlek Och ekOnOmi 

placering kräver kOmprOmisser, inget alternativ har hög avkastning, 

lÅg risk Och inga skatter. 

läcker nyÅrsmeny efter arbetsamt År 

inspiratiOn med trattkantareller, örtgallette Och saltimbOcca 

pÅ älg. 

ung företagsamhet i kOrshOlms högstadium 

byggsatser, fÅgelhOlkar Och kOrköppnare har högsäsOng inför 

julen. 

över en halv miljOn julgranar säljs varje År i finland 

den kOmmersiella julgransOdlingen började pÅ 1960-talet. 

slutspurt för älgjakten 

älgjägarnas kunskaper behövs OcksÅ för Omhändertagande av 

trafikskadat vilt. 

pÅ Omslaget: i finland finns mer än 100 000 snöskOtrar. 

fOtO: pOlaris

Skogsbruket 

www.skogsbruket.fi 

ISSN 0037–6434 

Utgivare 

Föreningen för Skogskultur rf 

Redaktion 

Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors 

tfn 020 772 9000 

fax 020 772 9008 

skogsbruket@tapio.fi 

Chefredaktör 

Klaus Yrjönen 

tfn 020 772 9186 

klaus.yrjonen@tapio.fi 

Redaktionssekreterare 

Maria Lindén 

tfn 020 772 9192 

maria.linden@tapio.fi 

Redaktör 

Gerd Mattsson-Turku 

tfn 020 772 9059 

gerd.mattsson-turku@tapio.fi 

Medarbetare 

Anne Manner 

tfn 050 560 6639 

Christian Hildén 

tfn 050 571 8115 

christian.hilden@kolumbus.fi 

Bjarne Andersson 

tfn 044 782 7502 

Annonser: 

Oy Adving Ab, Ingmar Qvist 

tfn 09 221 3246 

fax 09 221 3425 

ingmar.qvist@elisanet.fi 

Adressförändringar och 

prenumerationer 

Marianne Grundström 

tfn 020 772 9032 

skogsbruket@tapio.fi 

Tidningen Skogsbrukets helårsprenumeration 

(11 nummer) 

36 € i Finland 

340 SEK i Sverige 

43 € övriga länder. 

Tidningen Skogsbrukets halvårsprenumeration 

(6 nummer) 

22 € i Finland 

210 SEK i Sverige 

26 € övriga länder. 

Ombrytning 

Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab 

Tryckeri 

Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2007 

Ledaren 14.1 . 007 

Konkreta besked om 

Metso II behövs 

Programmet för biodiversitet i södra Finlands skogar (METSO) som har inkluderat 

frivilliga metoder för att trygga den biologiska mångfalden har nu avslutats. 

METSO har omfattat både inventering och restaurering av befintliga skyddsområden 

samt utveckling och försök med metoder för att bevara mångfalden i 

ekonomiskogar. Erfarenheterna av det femåriga programmet är mycket positiva. 

Handeln med naturvärden har väckt intresse bland skogsägarna och har blivit 

en succé. Att bygga på skogsägarnas frivillighet är ett nytänkande som har ändrat 

attityderna inom skogsbruket. Resultaten är intressanta också i ett internationellt 

perspektiv. Sverige har ambitiösa mål för frivilliga avsättningar av skog 

och METSO har väckt stort intresse bland svenska skogsägarorganisationer. Det 

finns ett bra underlag för gemensamma utvecklingsinsatser med Sverige och 

också med de andra nordiska länderna. 

Två arbetsgrupper bereder fortsättning till METSO, s.k. METSO II för perioden 

2008–2016. Målet med METSO II är att ta i bruk de mest framgångsrika metoderna 

och utvidga verksamheten till hela södra Finland. Beredningen är på 

slutrakan och statsrådet ska fatta beslut om programmet och dess finansiering i 

januari-februari. Att övergå från en myndighetsdriven process till en skogsägarcentrerad 

process är mycket lyckat. 

Det finns också moln på METSO II-himlen. Finansieringen av det nya programmet 

är inte klar. Även om METSO II ingår i regeringsprogrammet är det 

ingen självklarhet att den föreslagna finansieringen beviljas. Den nya lagen 

om finansiering av hållbart skogsbruk (KEMERA) som ska tillämpas bl.a. vid 

finansieringen av handeln med naturvärden har fastnat i EU. Det är oklart på 

hurudana villkor EU godkänner utbetalning av stöd till skogsägare för att trygga 

biodiversiteten. 

Också det politiska spelet hårdnar på slutrakan av beredningen. Organisationerna 

som är med i beredningen driver sina egna intressen och vill höja sin 

profil. Naturskyddsförbundet driver på stora enhetliga skyddsområden till södra 

Finland och vill använda andelen skyddad skog som mätare för mångfalden. Nu 

ska vi hålla huvudet kallt och försäkra oss om att 

arbetet med METSO II slutförs planenligt. Vårt 

budskap till beslutsfattarna är: Vi kan kombinera 

effektiv virkesproduktion och trygga den biologiska 

mångfalden genom frivilliga metoder. 

Det har skrivits mycket om METSO och de olika 

försöksprojekten. Ur skogsägarens synpunkt 

är det viktigaste att han får konkreta besked om 

och när det är möjligt att idka handel med naturvärden 

och på vilka villkor. SKOGSBRUKET 

följer med METSO-processen och vi återkommer 

med information och analyserar situationen 

när konkreta besked finns. m

Vem får röra sig på min 

mark och hur? 

fyrhjulningar Och snöskOtrar ökar i pOpularitet. 

drygt 100 000 snöskOtrar Och 40 000 fyrhjulingar 

behöver mark att köra pÅ. Omkring 140 000 persOner 

har ridning sOm hObby. 

för markägarna kan de nya hObbyerna medföra prOblem. 

tOlkningen av vad allemansrätten tillÅter är inte 

helt entydig. 

Gruppen snöskoteranvändare 

är en brokig grupp. I gruppen 

finns yrkesmänniskor samt 

även många som kör sällan 

eller sitter bakom styret på en 

snöskoter för första gången. 

Varje år dör 10–20 skoteranvändare 

i snöskoterolyckor 

och trafikförsäkringen betalar 

ut ersättning till drygt 400 

skadade. Av dödsfallen inträffar 

sjuttio procent vid körning 

på is och dödsorsaken är 

drunkning. 

I regel är den som förolyckas 

en 41–60 årig man med 

över 1,2 promille alkohol i 

blodet och med minst tio års 

erfarenhet av skoterkörning. 

Snöskoter får framföras på 

stängd skogsväg 

En person som fyllt 15 år får 

köra snöskoter i terräng och 

på istäckta vattenområden. 

Körning i terräng kräver alltid 

markägarens tillstånd. För 

körning på officiella snöskoterleder, 

för att korsa en väg 

eller köra på en väg, måste 

föraren ha traktorkörkort. En 

snöskoter får tillfälligt framföras 

på väg om körning i 

terräng är orimligt svår eller 

om det är nödvändigt för att 

korsa vägen på ett säkert sätt. 

Föraren ska i första hand använda 

den oplogade delen av 

vägen. 

När det gäller körning med 

snöskoter på skogsbilvägar är 

frågan mer komplicerad. Lagen 

anger att det inte är tilllåtet 

att använda snöskoter på 

väg förutom att korsa en väg, 

köra över en bro eller om terrängen 

är orimligt svår. 

Men terrängtrafiklagen 

innehåller en paragraf (24 §) 

som gäller körning på skogsbilväg. 

Utdrag ur texten: ”Körning 

med snöskoter på skogsväg 

är tillåten under den tid 

marken är snötäckt, om väghållaren 

har stängt av vägen 

för trafik med andra motordrivna 

fordon än snöskotrar. 

På en avstängd skogsväg kan 

en snöskoterled anläggas”. 

Öppen skogsväg sätter stopp 

för skoterkörning 

Jurist Helena Ålgars på Svenska 

Lantbruksproducenternas 

Centralförbund, SLC, uppger 

att det här tillåter körning med 

snöskoter på en skogsbilväg 

som är stängd med bom, kätting 

eller en skylt som förbjuder 

körning. Föraren behöver 

Foto. Polaris. 

4 

Det är inte tillåtet att framföra snöskoter på en väg. 

inte heller ha traktorkörkort. 

– Det här är ett problem, 

säger Helena Ålgars på SLC. 

En skogsväg mår inte bra av 

att snöskotrar packar ihop 

snön. Frågan tangerar också 

allemansrättens allmänna 

principer som utgår ifrån att 

utnyttjandet av allemansrät- 

ten inte får orsaka skador. 

Väglaget kommer ifrån det 

här problemet om de öppnar 

sin väg vintertid, dvs. öppnar 

bommen eller tar bort kättingen 

som stoppar infart på 

vägen. 

– Markägarna och vägdelägarna 

kan också hos den

egionala miljöcentralen anhålla 

om att få utfärda förbud 

mot användning av motordrivna 

fordon inom ett visst 

markområde eller ett isbelagt 

vattenområde för en viss tid 

eller tillsvidare. Det här är 

mera komplicerat och har 

inte utnyttjats i någon större 

utsträckning. 

Brokig skara fyrhjulingar 

För fyrhjulingarna, som också 

kallas terränghjulingar och 

mönkijä, gäller långt samma 

regler som för snöskotrar. Det 

som gör det lite svårare är att 

reglerna något verierar beronde 

på vilken typ av fyrhjuling 

det är fråga om. Enligt användning 

och storlek indelas 

fyrhjulingarna i tre grupper; 

– terrängfyrhjulingar 

– gatfyrhjulingar 

– mopedfyrhjulingar 

Gemensamt för alla fyrhjulingar 

är att de måste ha en 

gällande trafikförsäkring både 

då de framförs i terräng och 

på vägen. 

Körkort för att korsa väg 

med fyrhjuling 

Föraren ska vara 15 år för att 

få köra i terräng. För att få köra 

på väg och redan för att enbart 

korsa en väg, krävs körkort. 

Föraren på en terrängfyrhjuling 

och gatfyrhjuling ska ha 

personbilskörkort. För att få 

framföra en mopedfyrhjuling 

krävs mopedkörkort. 

Terrängfyrhjulingarna var 

ursprungliga avsedda för terrängbruk, 

men de kan registreras 

även för användning i 

vägtrafik och blir då likställda 

med gatfyrhjulingar. En fyrhjuling 

som framförs i trafik 

ska besiktas på samma sätt 

som en bil och i december, 

januari och februari ska fyrhjulingen 

ha vinterdäck. 

Oregistrerad fyrhjuling får 

aldrig framföras på skogsväg 

För körning i terräng med 

fyrhjuling krävs alltid markägarens 

tillstånd. För körning 

på isbelagda vattenområden 

behövs inget tillstånd. 

För körning på väg, skogsväg 

inberäknade, är regelerna 

olika beroende på om fyrhjulingen 

är registrerad för vägtrafik 

eller inte. Om den inte 

är registrerad för vägtrafik, 

får den inte framföras på en 

skogsbilväg, inte ens om den 

är stängd. 

En fyrhjuling får korsa en 

väg under förutsättning att föraren 

har personbilskörkort. 

Ridning i naturen ökar 

Ridning är populärt. De 

vuxnas antal har tredubblats 

de senaste tio åren och ridning 

i naturen ökar i popularitet. 

Risken för markskador är 

större vid ridning än när man 

tar sig fram till fots eller med 

skidor. 

I dagens läge finns inga 

riktigt klara regler för vad 

som faller inom ramen för allemansrätten, 

när det gäller 

ridning. Jurist Helena Ålgars 

på SLC säger att ridning är ett 

gränsfall när det gäller allemansrättens 

omfattning. 

– Jag får regelbundet telefonsamtal 

från markägare som är 

bekymrade över att stallägare 

i grannskapet börjat använda 

deras marker, skogsvägar och 

stigar, för ridning i terrängen. 

Lagstiftningen har inga klara 

regler för vad som är tillåtet 

och vad som inte är tillåtet, 

utan det är allemansrättens 

allmänna principer som måste 

tillämpas. Här måste man 

igen komma ihåg den viktiga 

principen om att utnyttjandet 

av allemansrätten inte får orsaka 

skador. 

I lagen om enskilda vägar 

finns en paragraf (80 §) om 

användning av väg och annan 

mark tillfälligt såsom väg. 

”Tillstånd av vägdelägare eller 

väglaget behövs för användning 

av väg för verksamhet 

som ordnas av någon annan 

än en vägdelägare och som 

klart höjer kostnaderna för 

vägunderhållet. Vägdelägarna 

eller väglaget kan för dem 

som inte har rätt till vägen 

utfärda allmänt förbud mot 

användning av vägen för tra- 

Foto: Anki Väyrynen. 

Ridning i naturen ökar i popularitet. Sporadisk ridning, ett par 

gånger i veckan, faller inom ramen för allemansrätten. 

fik med alla eller vissa slag av 

motor- eller hästfordon”. 

Olika parter har olika 

tolkningar 

Ridentusiasterna har tagit fast 

på ordalydelsen ”som klart 

höjer kostnaderna för vägunderhållet”. 

De anser att ridning 

inte ger sådana skador på 

vägbottnen som skulle klart 

höja kostnaderna för vägunderhållet. 

Deras tolkning är 

att det är tillåtet att rida på 

privata vägar, inkl. skogsvägar, 

ensam eller i grupp och 

att det inte är någon skillnad 

ifall det är affärsverksamhet 

eller inte. 

Däremot är det klart förbjudet 

att rida på nyplanterade 

ytor i skogen och på odlingsmarker, 

säger Ålgars. Min 

åsikt är också att allemansrätten 

inte finns till för att utnyttjas 

kommersiellt. 

Enligt Ålgars har varken 

SLC eller MTK valt att föra ett 

ärenden till domstol eftersom 

processerna är långa och utslagen 

nödvändigtvis inte ger 

så mycket hjälp i praktiska situationer. 

– Vi uppmanar markägarna 

att föra diskussioner med 

stallägarna och försöka komma 

fram till en kompromiss 

som båda parterna godkänner. 

När det är fråga om travträning 

med häst och kärra är 

situationen en annan. Då är 

ekipaget ett hästfordon som 

omfattas av vägtrafiklagen. 

ScHemA pÅ fÖljAnde 

SidA BelySeR vAd AllemAnSRäTTen 

TillÅTeR 

”jag har kommit överens 

med mina grannar” 

Anki Väyrynen har i sitt islandshäststall 

i Lappböle,

Kyrkslätt, tio ridhästar samt 

några föl. Det är stor efterfrågan 

på ridning i naturen, 

större än utbudet. Anki är 

ridterapeut och har också 

ridterapikunder som får fina 

upplevelser av att rida i skog 

och mark. 

Anki har organiserad ridning 

i naturen 1–2 gånger per 

månad. Grupperna består av 

ca fem hästar med varsin ryttare. 

En tur i terrängen brukar 

räcka omkring 1,5 timme. 

– Jag har ca trettio hektar 

egen skog och mark och 

förlägger största delen av terrängridningen 

i den, säger 

Anki väyrynen. Jag har dessutom 

kommit överens med 

mina närmaste grannar om att 

få använda deras skog för ridturer. 

Jag har trevliga grannar 

och de förhåller sig väldigt 

positivt till stallets verksamhet. 

– Det är viktigt att vi rör oss 

försiktigt och med hänsyn till 

omgivningen. När en häst 

bajsar på en sandväg, stiger 

ryttaren av och sparkar hästspillningen 

i diket. Eftersom 

jag är lärare till utbildningen 

blir det också miljöfostran 

under ridturerna. Det är fint 

att få uppleva naturen på nära 

håll – den vårdar själen och 

ger människan nya krafter. 

”Styr hästarna så att de går 

mitt på skogsvägen” 

Leif Sandbacka på Kustens 

skogscentral, expert på skogsvägbyggen 

ser inte hästarna 

Foto. Polaris. 

Det krävs alltid markägarens tillstånd för att köra i terräng med 

en fyrhjuling. 

som ett lika stort problem för 

skogsvägarna som snöskotrarna. 

– I Österbotten använder vi 

vanligen 0–35 mm krossgrus 

som ytlager på skogsvägar, 

säger leif Sandbacka. Travhästägare 

önskar att vi skulle 

använda 0–18 mm krossgrus, 

som inte skulle slita på hovarna, 

men skogsvägarna görs 

för skogsbrukets transporter 

text: 

Terräng Skogsväg Skogsväg Allmän väg 

öppen stängd 

Snöskoter markägarens förbjudet när vägen är förbjudet 

tillstånd snötäckt 

fyrhjuling markägarens föraren har förbjudet föraren har 

(terränghjuling) tillstånd personbilskörkort personbilskörkört 

och fyrhjulingen och fyrhjulingen 

är registrerad är registrerad 

Häst, tillåtet tillåtet tillåtet tillåtet 

sporadisk 

ridning 

Travhäst förbjudet tillåtet förbjudet tillåtet 

med sulky 

och inte för att träna hästar. 

Enligt Sandbacka är slitaget 

av ridning på en skogsväg inte 

så stort. Hans uppmaning är 

att styra hästarna så att de går 

mitt på vägen. 

– Vägens mitt är vanligen 

högre och blir småningom 

en grön sträng om vägen inte 

sladdas regelbundet. Hovarna 

luckrar upp strängen. Ridning 

i terrängen är en annan sak. 

På moss- och lavbevuxna berg 

slits mossan och lavarna bort. 

När marken är vattensjuk, blir 

spåren av hovarna djupa. 

– Snöskotrarna är det stora 

problemet. När snön packats 

ihop av snöskoterkörning tar 

en vanlig snöslunga inte mera 

upp vägen. För vägägaren 

betyder det extra kostnader 

eftrsom han är tvungen att 

anlita en större och starkare 

plog. Det bästa är alltid att 

hålla skogsvägen körbar även 

vintertid, då torkar den också 

snabbare upp på våren. Om 

skogsvägen är byggd med 

statsstöd kräver finansieringslagen 

att vägen är farbar året 

runt. Den här klausulen har 

många väglag glömt, säger 

Sandbacka. 

– En väg med packad snö 

behöver två till tre veckor 

längre tid för att torka upp på 

våren. m 

gerd mattssOn-turku

Bengt Sohlberg demonstrerar rätt körställning som hjälper att hålla balansen i terrängen. 

FYRHJULINGEN 

– nytta och nöje 

fyrhjulingarna har under de senaste Åren blivit pOpu- 

lära Och används bÅde till nytta Och till nöje. inOm 

skOgsbruket kan fyrhjulingen användas bl.a. till utkörning 

av virke Och ved samt transpOrt av plantOr. 

fyrhjulingen sparar pengar Om den kan användas i 

stället för större Och dyrare maskiner. 

Lantbrukare Bengt Sohlberg i 

Sjundeå har tidigare fungerat 

som vd för ett maskinförsäljningsföretag 

och varit med 

7 

om att bevittna fyrhjulingarnas 

frammarsch, som började på 

1990-talet. Den årliga försäljningen 

i Finland har ökat stadigt 

och uppskattas i år att vara ca 

1 500 maskiner. Sohlberg använder 

fyrhjulingen själv både 

inom jordbruket och skogsbruket 

till många olika sysslor. 

Stora besparingar 

Bengt Sohlberg konstaterar 

att de största besparingarna 

på gården kommer genom att 

han använder fyrhjulingen till 

ogräsbekämpning i stället för 

jordbrukstraktorn. Fyrhjulingen 

drar en mindre sprutanordning 

på släpvagn och besprutningen 

kan göras med stor 

precision på ställen där det 

verkligen behövs. Det minskar 

åtgången av bekämpningsmedel 

och driftskostnaderna för 

fyrhjulingen är betydligt mindre 

än för en traktor. 

Bengt Sohlberg berättar att

”skäribönderna” var de första 

som tog i bruk fyrhjulingarna. 

Det är mycket praktiskt att 

sköta virkestransporter vintertid 

på isen i skärgården. Sohlberg 

kommer själv att köra ut 

virke från en holme i vinter. 

lägre priser med ökade 

försäljningsvolymer 

Bengt Sohlberg förklarar att 

fyrhjulingarna har varit förhållandevis 

dyra jämfört med 

traktorer. En basmodell kostar 

i dag 7 000–8 000 euro. Priset 

på en kraftigare proffsmodell 

är 8 000–10 000 euro. 

Priset på utrustning tillkommer; 

dragkrok, vinsch, transportlåda 

och släpvagn är de 

vanligaste. Det finns betydligt 

billigare fyrhjulingar på marknaden 

med då är kvaliteten 

en helt annan. 

Enligt Bengt Sohlberg går 

fyrhjulingen mycket skonsamt 

fram i terrängen om man kör 

försiktigt. Med lågt lufttryck i 

däcken, 0,3 bar är marktrycket 

mycket lågt och då är fyrhjulingen 

till och med skonsammare 

än en häst i terrängen. Å 

andra sidan kan fyrhjulingen 

med kedar och hård körning 

förorsaka en hel del skador i 

terrängen. 

fyrhjulingen i beskattningen: 

Om fyrhjulingens användning i skogsbruket är minst 50 % 

av hela andvändningen, kan anskaffningskostnaden avskrivas 

i skogsbeskattningen enligt normal praxis. Om skogsbrukets 

andel av användningen är t.ex. 20 % under ett år, kan 

en motsvarande andel av totala driftskostnaderna avdras i 

beskattningen. Vid sporadisk användning kan kostnaderna 

avdras enligt en av skattestyrelsen fastställd timkostnad, 

13,50 euro (2006). m 

Fyrhjulingarna går att utrusta 

men en skogsvagn och med 

en vajer- eller hydraulkran 

för att underlätta lastningen. 

Många tycker att det roligt att 

själv arbeta i egen skog och 

då har inte produktiviteten 

och enhetskostnaderna per 

kubikmeter sådan betydelse 

som för entreprenörer. 

Säkerhet och ofog i 

terrängen 

Fyrhjulingarna är tunga och 

kraftiga maskiner och säkerhetsföreskrifterna 

ska alltid 

följas. Det är viktigt att använda 

hjälm och dödmansgrepp 

(handledsögla) som stänger 

av motorn så fort föraren 

förlorar greppet, poängterar 

Bengt Sohlberg. 

Bengt Sohlberg är bekym- 

Bengt vid vagnen som är utrustad med en mindre sprutanordning. 

rad över olovlig körning i terrängen. 

Lagen förbjuder användningen 

av motorfordon i 

 

 

 

terrängen utan lov av markägaren. 

Solhberg har inte under 

de senaste åren själv haft 

bekymmer med frågan men 

nog tidigare. I synnerhet 

plantbestånden kan få stora 

skador vid ovarsam körning i 

terrängen. m 

text Och fOtO: 

klaus yrjönen 

Innofor 

mångsidig skogsvård 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10.1.2008 

toimisto@innofor.fi www. 

innofor.fi 3–8.1.2008 

040 5124469 050 5250348 

21–25.1.2008

❄ 

❄ 

❄ 

❄ 

❄ 

Skogsägarutbildning 

En utbildning för skogsägare som vill lära sig 

sköta och använda sin skogslägenhet. 

Möjligt att avlägga yrkesexamen i samband med 

utbildningen. 

Närstudietillfällen två dagar/månad som du deltar 

i efter eget behov och intresse. Totalt erbjuder 

vi dig ca 35 närstudiedagar under två år. 

Förberedande utbildning: 24.01.2008–17.12.2009 

Plats och tidpunkt: Kursstart 24.01.2008 kl. 09.00. 

Utbildningen hålls vid enheten i Gamla Vasa, två 

dagar/månad kl. 09.00–15.00 

Kostnader: 

Terminsavgift 40 € samt en examensavgift 50,50 € för 

den som deltar i examenstillfällena. 

Ansökan: Ansökningsblankett på www.syi.fi/fortbildning 

eller kontakta Martina Uthardt, tfn 324 2492 

Förfrågningar: 

Tomas Lundström, fortbildningsplanerare, 

tfn 050-557 5293 

Svenska 

Skogsvårdsföreningen Norrskog verkar i Karleby, Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Jakobstad 

och Oravais. Verksamhetsarealen är ca. 140 000 ha och föreningen har drygt 4 

100 medlemmar. Föreningen har 9 anställda funktionärer. Vi förstärker vår organisation 

och lediganslår en tjänst att sökas av 

skogsbrukstekniker eller skogsbruksingenjörer 

Vi värdesätter initiativrikedom och förmåga att arbeta självständigt. Kunskaper i 

skogsvårdsföreningarnas ADB-system och tvåspråkighet räknas som merit. 

Tjänsten besätts 1.2.2008 eller enligt överenskommelse. Lön enligt gällande avtal. 

Ansökningshandlingar, som inte returneras, insänds senast 15.1.2008 till Skogsvårdsföreningen 

Norrskog, Måns Åkerblom, Bärklarsvägen 3, 68810 Ytteresse. Märk kuvertet 

”Ansökan”. 

Tilläggsuppgifter: Verksamhetsledare Måns Åkerblom 020 413 7921 eller ordförande 

Olav Store 0400-566 387. 

yrkesinstitutet 

Fortbildning och utvecklingstjänster Kungsgårdsvägen 30 A VASA 

❄ 

Studera i Gamla Vasa till 

Skogsmaskinsförare 

Som skogsmaskinsförare jobbar du 

självständigt och kan kombinera ditt 

intresse för skog och mark med 

maskiner. 

Efterfrågan på yrkesskickliga skogs- 

maskinsförare förväntas öka de 

närmaste åren. Skogsmaskinsföraren 

får antingen anställning hos maskin- 

entreprenörer eller hos storföretag i 

branschen. Du kan även välja att bli 

egen företagare. 

Kontaktuppgifter: 

Kjell-Erik Lall, tfn 050 557 5194 

Benita Gullblom, tfn 050 518 5114 

Svenska yrkesinstitutet 

Kungsgårdsvägen 30 

65380 Vasa 

Tfn (06) 324 2811

Brunnsröjning 

grund för lönsamhet 

sOfia stOrsjö ser brunnsröjningen sOm en nödvändig 

Åtgärd. av erfarenhet vet hOn att insatsen är avgöran- 

de för plantbestÅndets framtida utveckling. skillnaden 

syns redan efter nÅgra År, Och i första gallringen är 

den märkbar. 

SSofia Storsjö i Petalax, Malax, 

vill ha grovt virke av bra kvalitet 

i familjens skogar. Ett ytterst 

viktigt led i arbetet från 

planta till hög timmerandel är 

brunnsröjningen. 

– Nyttan är påtaglig. Den 

syns i form av klart ökad tillväxt 

redan ett par år efter att 

brunnsröjningen är gjord. 

Plantornas välmående märks 

både på den gröna färgen och 

på topparnas utveckling. Det 

ger god grund för grovlekstillväxten. 

Behovet avgör tidpunkten 

Behovet av skötsel avgör tidpunkten 

för brunnsröjning. 

– Någon särskild ålder kan 

jag därför inte nämna. Det är 

så stor skillnad på slyets framfart 

på de olika markerna. I 

våra trakter är det vanligt med 

torra backar varvat med fuktigare 

sänkor. Naturligtvis uppstår 

behovet av brunnsröjning 

snabbare på blöta marker. 

Sofia Storsjö poängterar vikten 

av att ta itu med brunnsröjningen 

medan barrplantorna 

fortfarande är i gott skick. Det 

är viktigt att de inte hinner 

börja lida av beskuggningen 

från det mera snabbväxande 

lövslyet. 

Själv håller hon särskild 

koll på plantskogen, och kan 

ett par år på förhand ana vilka 

bestånd som behöver hjälp av 

sin röjsågsutrustade ägare. 

Rationellt arbete 

Sofia Storsjö visar det bestånd 

som står i tur att bli brunns- 

10 

röjt. Tallplantorna är fem år 

vid det här laget. I den mera 

backiga terrängen är slyet 

ställvis lika högt som tallarna, 

medan det fläckvis har hunnit 

få ett försprång. På de mera 

låglänta avsnitten är slyet 

längre hunnet, men tallarnas 

tillväxt har hittills inte lidit i 

konkurrensen. 

– Jag brukar vänta tills ett 

bestånd behöver en helhetsinsats. 

Att springa genom en 

plantskog i flera omgångar för 

att fixa detaljer fungerar inte. 

Det är alltför tidskrävande, 

och det finns mycket annat 

En skogsbrukarkurs gav Sofia Storsjö en kick att ännu mera se 

till helheten i skogen. Tack vare brunnsröjningen är tillväxten 

här hög. 

som ska göras också. 

Storsjö är jordbrukare. Familjen 

har 140 hektar skog, 

och målsättningen är att hinna 

sköta den så bra som möjligt. 

– Jag ligger nog efter med 

röjningarna, suckar den själverksamma 

skogsägaren. 

Brunnsröjning är dock ett 

arbete hon prioriterar högt. 

Offrar inte tillväxten 

I det aktuella beståndet får 

slyet, på en halv meters radie 

från varje tallpanta, inom kort 

skatta åt förgängelsen. 

– Det här handlar om att 

befria plantorna. Det är först 

vid den egentliga plantskogsvården 

jag väljer vilka stammar 

jag satsar på framöver. 

Det är i huvudsak slyet jag tar 

bort, men jag glesar också ut 

ruggar av naturligt uppkomna 

tallar. 

Röjsågen är det enda redskapet 

Sofia Storsjö använder 

vid brunnsröjningen. Röjkniven 

kommer till användning 

enbart vid rågångar. 

Spar tid vid röjningen 

Efter brunnsröjningen får beståndet 

vara ifred under några 

år. Än en gång är det praktiken 

som avgör tidpunkten för 

insatsen. 

– Topparnas utveckling och 

beståndets täthet bestämmer 

när jag tar itu med den egentliga 

röjningen. Och vid den 

åtgärden siktar jag på att få 

statliga stöd för arbetet. 

I det skedet ser hon redan 

nyttan av brunnsröjningen. 

Dels har plantornas tillväxt fått 

en ordentlig skjuts, och dels 

kommer röjaren själv lindri-

gare undan än om brunnsröjningen 

inte blivit utförd. 

– Nu ser jag också tydligt 

vilka stammar jag kan satsa 

på. Idag vet jag att det är klokt 

att försöka få ett så jämnt bestånd 

som möjligt. 

Det har hon lärt sig genom 

egna misstag. 

– Jag lämnade björkar som 

såg fina ut, och som var högre 

än tallarna. Det slutade inte 

särskilt lyckligt. I ett sådant 

bestånd blir björkarna riktiga 

överståndare. Numera fäller 

jag stora och vackra björkar 

utan pardon. Ofta räddar man 

omkring fyra tallar genom att 

fälla en enda björk, nämligen. 

mums för börsen 

Det finns inga statliga stöd 

för brunnsröjningen. Men Sofia 

Storsjö utför arbetet ändå, 

eftersom hon vet att det ger 

slantar tillbaka. Redan vid 

första gallringen, faktiskt. 

Maken är skogsmaskinentreprenör, 

och när det blir 

dags för gallring är det hans 

tur att arbeta i den egna 

skogen. Sofia Storsjö sköter 

röjsågsarbetet, inklusive förhandsröjningen. 

– Men behovet av förhandsröjning 

är betydligt mindre i 

ett bestånd som vårdats från 

första början. 

Skillnaden i lönsamhet är 

solklar. Mängden massaved 

är en helt annan än i ett ovårdat 

bestånd. Paret Storsjö har 

en hel del jämförelsematerial. 

Familjen har köpt skogsfastigheter, 

och kan därför se skillnaden 

mellan röjt och oröjt. 

I en del av de inköpta plant- 

och ungskogarna är eftersatt 

skötsel ett faktum. Men skogsägaren 

ger inte upp hoppet 

för det. 

– Det går inte att reparera 

skadan i ett ovårdat bestånd. 

Men jag gör det bästa av varje 

situation, och bygger vidare 

på de mest lovande stammarna. 

m 


anne manner 

Beståndet är lika gammalt som det där Sofia Storsjö står. Här 

har ingen röjsåg gått fram. 

Det här slyet ska inte få chansen att piska tallen. Sofia Storsjö 

brunnsröjer, precis som föregående generationer i familjen 

gjort. 

11 

God Jul 

och 

Gott Nytt 

År 

önskar 

Svenska 

Småbruk 

och egna 

hem Ab 

❄ 

❄ 

❄ 

❄ 

❄ 

❄

Plantbolag kämpar med 

skOgsägare har kunnat bli utan plantOr de senaste 

Åren. Orsaken är sannOlikt expOrt till sverige. 

de större finska plantbOlagen kämpar med stOra ekOnOmiska 

prOblem. de har visat minusresultat mÅnga År i 

rad. staten sitter sOm indirekt ägare, men ändÅ kOnkurrerar 

bOlagen med varandra pÅ den finska marknaden. 

I år har vi planterat ut 165 

miljoner plantor i våra skogar. 

Med 2 000 plantor per hektar 

blir det en planteringsareal 

som är lika stor som halva 

Åland. Årets mängd är långt 

från planteringsmängderna 

på 1980-talet då vi planterade 

250 miljoner plantor per år. 

Den kraftiga minskningen 

beror främst på att vi på 1990talet 

började förnya tall på naturlig 

väg genom avverkning i 

fröträdsställning. 

Täckrotsplantorna kom in 

på marknaden för drygt femton 

år sedan och i dag har 

de nästan helt konkurrerat ut 

barrotsplantor. 

plantor till Sverige i 

stormens spår 

De senaste åren har efterfrågan 

på plantor ställvis varit 

större än utbudet. En orsak är 

de omfattande stormskadorna 

i Sverige. År 2005 exporterade 

vi till Sverige 2,5 miljoner 

plantor. Stormskadorna i Sverige 

har inte påverkat importen 

av plantor från Sverige till 

Finland, som de senaste åren 

har varit i storleksklassen tio 

miljoner plantor. 

Importen från övriga länder 

är omkring två miljoner. 

fem bolag dominerar plantmarknaden 

Fem stora plantbolag produ- 

Foto: Holmen. 

stora problem 

cerar åttio procent av de inhemska 

skogsplantorna (inom 

parentes antalet plantskolor/ 

bolag). 

– FinForelia Oy (7) 

• ägs av Forststyrelsen och 

skogscentralerna i östra Finland 

– Mellanå Plant Ab (2) 

• ägs av Kustens skogscentral 

och Kristinestad stad 

– Pohjan Taimi Oy (5) 

• ägs av Tapio och skogscentralerna 

i norra Finland 

– Taimitapio Oy (4) 

• ägs av Tapio, skogscen- 

1 

tralen Häme-Uusimaa och 

Tornator 

– UPM (1) 

FinForelia uppstod i maj 2007 

när Forelia som ägdes av 

Forststyrelsen gick ihop med 

Fin Taimi som ägdes av skogscentralerna 

i östra Finland. 

Forststyrelsen äger 57 procent 

av aktierna i det nya bolaget. 

UPM är det ända skogsbolag 

som har en egen plantskola. 

Plantprodukten sker i 

Joroinen och den uppgår till 

omkring 15 miljoner plantor 

per år. 

I Sverige har de stora plantbolagen 

ungefär samma antal 

plantskolor som de finska, 

men plantproduktionen är 

den dubbla. 

plantbolagen visar 

minusresultat 

Fram till början av 1990-talet 

var det Forststyrelsen som fast- 

De större plantbolagen i Finland har staten som indirekt ägare, 

men ändå konkurrerar de med varandra på plantmarknaden. 

ställde priset på skogsplantor. 

Efter att systemet med enhetliga 

priser frångicks har plantproducenterna 

själva kunna 

prissätta sina produkter. Som 

en följd av detta har realpriserna 

på skogsplantor sjunkit 

med upp till tjugo procent. 

Sett ut plantproducenternas 

synvinkel och deras lönsamhet 

har prissänkningen inte 

varit på en sund bas. Ändå 

från början av 2000-talet har 

plantbolagens sammanlagda 

nettoresultat varit klart negativt. 

Situationen är såtillvida 

unik att de större plantbolagen 

har staten som indirekt 

ägare, men ändå konkurrerar 

de med varandra på plantmarknaden. 

maskinell plantering ökar 

Omkring fem procent av plantorna 

planteras maskinellt. 

Den maskinella planteringen 

håller på att öka eftersom 

bristen på arbetskraft blir allt 

större. 

Maskinell plantering ökar 

inte efterfrågan på plantor, 

men den ställer andra krav 

på plantor och plantleveranser. 

Den största förändringen 

gäller planteringssäsongens 

längd. Plantorna ska kunna 

planteras från vår till höst 

utan sommaruppehåll. 

Plantorna ska också vara 

anpassade till planteringsmaskinernas 

tekniska utrustning. 

Både plantorna och torvklumpen 

ska ha en viss storlek för 

att maskinen ska kunna hantera 

dem. m 

Källa: 

TTS tutkimuksen tiedote 7/2007, Arbetseffektivitetsföreningen. 

text: 

gerd mattssOn-turku

0 vindkraftverk 

i skogen 

vattenfall sätter upp 550 

vindkraftverk på skogsmark 

i södra Sverige. Vindkraftverken 

placeras på statliga 

Sveaskogs marker. Vattenfall 

kommer att utnyttja marken 

via arrendeavtal. Samarbetet 

omfattar drygt 22 000 hektar 

mark. 

Sveaskogs vd Gunnar Olofsson 

uppger att utbyggnaden 

av vindkraft på Sveaskogs 

marker ökar avkastningen 

från skogen. 

Vattenfalls nya 550 landbaserade 

vindkraftverk kommer 

att kunna producera el som 

räcker till för att försörja ca 

800 000 hushåll med el. Den 

totala effekten är 1 500 MW, 

vilket är fyrtio procent mera 

än någon annan vindkraftsatsning 

i Sverige. 

Sveaskog äger omkring femton 

procent av skogsmarken 

i Sverige. Enligt Sveaskogs 

ministerierna upptecknade 

de viktigaste åtgärderna för 

att skydda den biologiska 

mångfalden. Som den viktigaste 

åtgärden inom sitt eget 

förvaltningsområde nämnde 

miljöminister Kimmo Tiilikainen 

bevarandet av den biologiska 

mångfalden i skogarna i 

södra Finland. Målet för fortsättningen 

på METSO-handlingsprogrammet, 

som för närvarande 

är under beredning, 

är att stoppa minskningen av 

skogsarter och naturtyper. 

Finlands handlingsprogram 

för bevarande och hållbart 

nyttjande av biologisk 

mångfald har offentliggjorts. 

beräkningar finns det ungefär 

2 000 lämpliga platser 

för vindkraftverk på bolagets 

marker. På bolagets marker 

finns i dag femton vindkraftverk. 

Samtliga finns i de nordligare 

delarna av landet med 

sju stycken i Övertorneå. 

En förutsättning för etablering 

av vindkraftverk är att 

det ska blåsa, helst mer än 7 

m/s. Platsen får inte vara för 

otillgänglig och den ska ligga 

inom ett visst avstånd från bebyggelse. 

Det ska också vara 

enkelt att ansluta vindkraftverken 

till befintligt elnät. m 

Källa Jordbruksaktuellt 

text: 

gerd mattssOn-turku 

Metso II viktigast för 

miljöministeriet 

Handlingsprogrammet är en 

gemensam satsning av ministerierna. 

Man har gjort upp 

förteckningar och tidtabeller 

för mer än hundra åtgärder. 

Dessa ska skydda den 

biologiska mångfalden inom 

de olika ministeriernas olika 

kompetensområden. 

”Utgående från erfarenheter 

hittills har det frivilliga skogsskyddet 

blivit allmänt accepterat 

och inga ändringar av 

programmets principer är att 

vänta”, berättade ministern. 

Minister Tiilikainen betonade 

att skyddet av den biologiska 

mångfalden bör beaktas 

också i Finlands utvecklings- 

1 

Sveaskog arrenderar skogsmark åt Vattenfall, som planerar att 

bygga 550 vindkraftverk på bolagets marker i Sverige. 

samarbete. ”En natur med 

biologisk mångfald anpassar 

sig bättre till klimatförändringar 

än ensidiga ekosystem. 

Samtidigt minskas också de 

hotande miljöförändringarna, 

vilkas effekter ofta drabbar de 

fattigaste.” 

För att skydda skogsnaturen 

utlovas i handlingsprogrammet 

en utredning av effekterna 

av den ökade bärgningen 

av energived och bärgningsmetoderna 

på den biologiska 

mångfalden. Tidigare torvfält 

sätts i skick som våtmarker, 

tidigare våtmarker återställs 

och nya skapas. m 

Indonesien planterade 

7 milj. träd 

på en dag 

inför den stora globala konferensen 

om miljöförändringar i 

december på Bali, tog Indonesien 

beslut om att snabbt 

återbeskoga stora delar av 

landet i ett stort planteringsprojekt. 

Hela 79 miljoner plantor 

planterades i Indonesien den 

28 november. Det är hälften 

av den mängd plantor som 

planteras i Finland varje år. 

Landets skogsministerium 

hade beordrat landets 71 000 

byar och 8 000 andra områden 

att plantera tusen plantor 

var den 28 november. Med 

det här projektet vill Indonesien 

visa för världen att landet 

inte bara förstör skog. m 

Foto: Vattenfall

Nytt företag med 

mångsidig service 

frÅn Och med i höst finns en ny kraft inOm skOgssektOrn 

i nykarlebynejden. företagaren trygve smedman 

är utbildad skOgsbruksingenjör, Och kan använda allt 

frÅn röj- Och mOtOrsÅg till papper Och penna. 

Hittills är det mest röjsågen 

som kommit till användning 

inom det nystartade företaget 

Smedskog Skogsservice. Det 

har företagaren själv ingenting 

emot. 

– Jag trivs bra med de praktiska 

arbetena. Jag ser omedelbart 

resultat av det jag gör, 

och insatserna behövs verkligen. 

Det finns gott om bestånd 

som behöver skötsel. 

Trygve Smedman har erfarenhet 

av handgripligt arbete 

i skogen. Under studietiden 

har han hunnit med både det 

ena och det andra, något som 

gav självförtroende nog att 

starta eget. 

Under våren var han sysselsatt 

med plantering, som 

anställd av Nykarleby skogsvårdsförening. 

Men eftersom 

Smedman gillar både variation 

och självbestämmanderätt, 

var eget företag ett gott 

alternativ. 

förhandsröjer alla slags 

bestånd 

– Både plantskogsröjningar 

och förhandsröjningar är betydande 

delar i min verksamhet. 

Förhandsröjningar utför 

han både inför gallringar och 

förnyelseavverkningar. 

– Andelen gallringar har 

faktiskt varit större under den 

här tiden, säger företagaren, 

som startat sin verksamhet i 

livliga avverkningstider. Virkeshandeln 

går som bekant 

på högvarv, och behovet av 

kunnig arbetskraft är ett faktum. 

Tidsåtgången varierar enligt 

bestånd. Men några offerter 

på förhandsröjningar har ingen 

begärt. 

14 

– Förhandsröjning i gallringsbestånd 

är betydligt 

mera krävande. I regel går 

det ganska snabbt att röja undan 

småstammarna i gammal 

skog. 

Både skogsvårdsföreningen 

på orten och ett skogsbolag 

anlitar Smedman för förhandsröjningar. 

Men han servar 

också gärna skogsägare 

direkt. 

Också lantmäteribyrån 

finns bland kundkretsen. 

– Jag har mest varit med 

som hantlangare. Jag har burit 

ut råstenar, huggit käppar och 

med dem märkt upp råar. 

plantskogar skriker på hjälp 

Trygve Smedman månar alldeles 

särskilt om plantskogarna. 

Han konstaterar att 

behovet av plantskogsvård 

är stort, och är oroad över de 

unga beståndens framtida utveckling. 

– Det är mycket klokt att 

satsa på plantskogsvård. Sist 

och slutligen blir det inte så 

fasligt dyrt, speciellt om arbetet 

utförs i rätt tid. 

Arbetskostnaden varierar 

visserligen mycket beroende 

på bördighet och beståndets 

skick. 

– På magra, torra marker är 

plantskogsröjningen inte särskilt 

tidskrävande, men trots 

allt mycket nödvändig för att 

beståndet ska kunna utvecklas 

i önskad riktning. 

Smedman påminner om de 

statliga stöden som finns för 

plantskogsskötsel. Skogsägaren 

behöver alltså inte betala 

hela kalaset själv. 

– Dessutom finns möjligheten 

att göra avdrag i kapitalbeskattningen, 

något som 

ytterligare underlättar för 

skogsägaren. 

Specialavverkningar 

Inför vintern är den nyblivna 

företagaren lite fundersam. 

– Ingen vet ju hur vintern 

blir. Mycket snö kan sätta 

stopp för plantskogsvården. 

Men förhandsröjningarna 

brukar inte vara omöjliga att 

göra vintertid. 

Trygve Smedman investerade 

i två röjsågar vid företagsstarten.

En alternativ syssla vet 

Trygve Smedman redan om. 

Han har blivit tillfrågad av ett 

skogsbolag om möjligheten 

att utföra specialavverkningar. 

– Det gäller till exempel avverkningar 

i tvåskiktade bestånd, 

närmast granbestånd 

med skärmträd som ska avlägsnas. 

Kan göra ansökan 

Trygve Smedman är heller 

inte främmande för pappersarbete. 

När han utför 

plantskogsröjningar direkt åt 

skogsägare, kan han väl tänka 

sig att sköta den pappersexercis 

som följder med. 

– Det handlar närmast om 

att fylla i ansökan om statliga 

bidrag, så kallade Kemerastöd, 

för plantskogsvården. 

Han har helt klart nytta av 

sin utbildning. Som skogsbruksingenjör 

har han även 

kunskaper att bedöma rätt 

tidpunkt för olika arbeten. 

Dessutom har till exempel 

röjningsstyrkan stor betydelse 

för en plantskogs framtida 

utveckling. Smedman understryker 

att våra skogar behöver 

kunnig arbetskraft. 

– Det har kastats fram att 

utländska bärplockare kunde 

erbjudas skogsarbete. Jag förstår 

att det kan ses som ett sätt 

att råda bot på arbetskraftsbristen 

i skogen, men själv är 

jag skeptisk till ett sådant arrangemang. 

lagen och certifieringen 

Det krävs de facto en hel del 

kunskaper i skogsskötselns 

alla faser. Rätt behandling 

av varje bestånd, enligt mark 

och utvecklingsskede, är bara 

en liten del. Arbetsteknik är 

dessutom en detalj i helheten. 

Men också lagar och förordningar 

kräver insikter. 

Både teori och praktik står 

Trygve Smedman till tjänst 

med inom sitt företag Smedskog 

Skogsservice. 

Det är klokt att satsa i plantskogsvård. Bidrag och skatteavdrag är till god hjälp för skogsägaren. 

– Och dessutom finns certifieringen 

och därmed också 

naturvården med i bilden. 

Trygve Smedman håller automatiskt 

även naturvården i 

minnet under sitt dagliga arbete. 

– Det är speciellt aktuellt 

vid förhandsröjningar. Om 

jag ser en grupp gamla as- 

1 

par i en planerad avverkning 

lämnar jag gruppen, inklusive 

alla små stammar, helt orörd 

när jag röjer. 

Också vid plantskogsröjning 

bör naturvården beaktas. 

– Det går alldeles utmärkt 

att lämna till exempel rönnar 

i en plantskog. 

De varken stör eller kostar, 

och inget extra arbete kräver 

de heller. Det hela handlar 

om ett aktivt tänkande på helheten. 

lönsammast nära hemmet 

Trygve Smedmans verksamhetsområde 

består geografiskt 

till största delen av Nykarleby 

med omnejd. Men behov av 

hans tjänster finns också utanför 

kärnområdet. Det är ingen 

omöjlighet för företagaren att 

arbeta på ett mera vidsträckt 

område, men lönsamheten 

mår bra av korta resor. 

– Jag fakturerar per arbetad 

timme, men resorna fakturerar 

jag inte extra för. Det betyder 

att min lönsamhet sjunker 

i samma omfattning som resorna 

förlängs. m 


anne manner

Kampanj satte fart på 

röjsågarna 

malax skOgsvÅrdsförening är unik i österbOtten. sOm 

enda förening i landskapet klarar den mÅlsättningarna 

för ungskOgsvÅrd. den landsOmfattande kampan- 

jen för ökad ungskOgsvÅrd ökade ytterligare intresset 

för skOgsvÅrd i malax. 

I somras gick ungefär 1200 

brev ut till skogsägare inom 

Kustens skogscentrals område. 

Idén var att öka ungskogsvården. 

Breven var riktade till 

skogsägare med färsk skogsbruksplan, 

och alla som blev 

uppmärksammade fick information 

om behovet av vård i 

den egna skogen. 

Skogsvårdschef Greger erikslund 

på Kustens skogscentral 

berättar att en ökning av 

skogsvården är högst nödvändig. 

– Orsakerna till att vården 

måste öka är flera. Dels går 

skogsägarna miste om en 

massa pengar, när skogen inte 

producerar som den borde. 

Dessutom ville vi med kampanjen 

uppmana skogsägare 

att utnyttja de statliga medlen 

för skogsvård i högsta möjliga 

grad. Och vidare har vi certifieringens 

krav att leva upp 

till. 

Erikslund kan konstatera att 

ungskog faktiskt har vårdats 

i högre grad efter att breven 

nått skogsägarna. 

– Men hur stor inverkan 

kampanjen har i sammanhanget 

är svårt att säga. Det 

finns också andra faktorer 

som kan bidra till en ökad 

plantskogsvård. 

Höga priser gynnar vård 

Han får medhåll av verksamhetsledare 

Thomas jåfs på 

Malax skogsvårdsförening. 

– Under höstens lopp har 

uppdragen helt klart ökat. 

Men det är lite svårt att säga 

vad som är kampanjens förtjänst, 

och vad som beror på 

högkonjunkturen eller på någonting 

annat. 

Jåfs konstaterar att högre 

virkespriser medger större 

satsningar på skogsvård. 

1 

– Under tider med höga 

virkespriser har skogsägarna 

både råd och vilja att betala 

för åtgärder som inte omedelbart 

ger ett netto tillbaka. Den 

långsiktiga lönsamheten gynnas 

alltså av den förbättrade 

lönsamheten här och nu. 

Aktiva skogsägare 

Skogsägare som vill anlita föreningen 

för skogsvård har varit 

extra aktiva under höstens 

lopp. Inom självverksamheten 

märks också en ökning. 

I Malax står de självverksamma 

skogsägarna för ungefär 

hälften av röjningsarealen 

och 30 procent av ungskogsgallringarna. 

– Totalt vårdar vi ungefär 

500 hektar ungskog på vårt 

område i år. 

Jåfs förklarar föreningens 

goda prestationer som ett 

resultat av långvarig verksamhet. 

Skogsägarna är helt 

enkelt vana att vända sig till 

föreningen för att få hjälp 

med sina ungskogar. 

– Ungskogsvården har länge 

haft en framträdande plats i 

vår verksamhet. Det beror på 

att vi redan under många år 

haft en stor andel ungskogar 

inom området. Och eftersom 

de behöver vårdas, har 

föreningen och skogsägarna 

tillsammans gått in för att på 

allvar satsa på ungskogarna. 

fyra på heltid 

Jåfs berättar att föreningen har 

fullt upp. Arbetsuppdragen 

står faktiskt på kö. 

– Skogsägarna har förståelse 

för att vi inte hinner utföra 

alla uppdrag omedelbart. 

Några månaders väntetid är 

verklighet hos oss just nu. 

Vackert så, kan Jåfs konstatera. 

Han ser med glädje på 

skogsägarnas intresse, och 

vet att bakom beställningarna 

finns insikter om skogsvårdens 

betydelse. 

För tillfället är fyra heltidsanställda 

skogsarbetare fullt 

sysselsatta med röjning. Dessutom 

finns en person som tidvis 

utför arbeten åt föreningen. 

Både förhandsröjning och 

plantskogsvård pockar på arbetskraftens 

uppmärksamhet. 

Den maskinella ungskogsvården 

har under året som gått 

Röjsågarna går för fullt. Kampanjen 

satte extra fart på arbetena.

skötts av två maskinkedjor. 

Föreningens drivningsverksamhet 

är specialiserad på 

ungskogsgallring. Ett trumfkort 

har under långa tider varit 

uttaget av energived. 

– Vi har många års erfarenhet 

av energivedshantering. 

Veden ger skogsägaren ett 

mervärde. 

Stödet är bästa moroten 

Plantskogsvård betyder en 

kostnad för den skogsägare 

som anlitar utomstående arbetskraft. 

Men Thomas Jåfs 

påpekar att hjälp finns att få. 

– Möjligheten till statligt 

stöd för skogsvården är en 

mycket betydande morot. Visserligen 

kan skogsägaren dra 

av den verkliga kostnaden i 

beskattningen, men stöden 

motiverar nog mera än avdragen. 

Stöd finns för både självverksamma 

och för de som 

anlitar arbetskraft. 

– Stöden betyder mycket för 

båda kategorierna. Den självverksamma 

skogsägaren uppskattar 

den lilla uppmuntran 

som ett väl utfört arbete belönas 

med. Och för den som 

anlitar folk är det viktigt att få 

hjälp med kostnaden. 

Thomas Jåfs leder den enda österbottniska skogsvårdsföreningen som vårdar skog enligt målsättningarna. 

Thomas Jåfs konstaterar att 

stöden långt styr skogsvården. 

Idealet skulle vara att röjsågen 

startas när plantskogen behöver 

hjälp. Men idag beviljas 

stöd först när ett plantbestånd 

är minst 1,3 meter högt, och 

det innebär att en del slyrika 

bestånd lider onödigt länge. 

17 

viktigt att röja rätt 

Thomas Jåfs är noga med arbetets 

kvalitet. 

– Det är viktigt att både 

självverksamma och anställda 

röjer varje bestånd på rätt sätt. 

Självverksamma skogsägare 

lämnar ofta för många stam- 

mar per hektar. Det straffar 

sig. För det första ställer staten 

bestämda krav på bland annat 

tätheten, för att stöd ska kunna 

beviljas. Och för det andra 

har tätheten stor betydelse för 

den fortsatta utvecklingen i 

plantbeståndet. 

Det är inte bara tillväxten 

som lider i ett tätt bestånd. 

Hård konkurrens stammarna 

emellan betyder små kronor 

och späda stammar, vilket i 

sin tur innebär att träden är 

väldigt utsatta. Ett alltför tätt 

bestånd inbjuder till allvarliga 

snö- och stormskador. m 


anne manner 

Lämplig täthet betyder friska 

bestånd, optimal tillväxt och 

högre lönsamhet framöver.

Sätt ekonomin i balan 

se över och lär av din 

vi närmar Oss Årsskiftet Och nyÅrslöften. tidpunkten 

var isynnerhet förr hOpkOpplad med att fÅ Ordning 

Och reda dels pÅ sina inkOmster Och utgifter Och dels 

pÅ sina tillgÅngar Och skulder för uppgörande av 

skattedeklaratiOnen. denna hälsOsamma prOcess har 

tyvärr fallit bOrt för det flesta Och man fÅr bara vänta 

pÅ det färdigt ifyllda skatteförslaget, sOm kOmmer 

lÅngt senare pÅ vÅren. 

Trots att deklarationstvånget 

för många fallit bort borde 

man gå igenom sin ekonomi 

och planera inför framtiden 

och samtidigt även försöka 

lära sig av sina eventuella 

misstag. 

Hälsa, kärlek och ekonomi 

Innan man fördjupar sig i tekniska 

detaljer borde man börja 

med att fråga sig själv vad 

som är viktigt. Hur ser mina 

prioriteringar ut? 

Hälsa, kärlek och ekonomi 

i nämnd ordning brukar vara 

viktiga för de flesta. Har man 

de två första under kontroll 

kan man fortsätta med att fördjupa 

sig i den ekonomiska 

planeringen. 

Alla vill ha en sund balans 

i sin ekonomi, men jag tror 

att det är viktigt att även låta 

känslor och intressen påverka 

besluten. Vad känns bra för 

mig? Vilka risker vill jag leva 

med? 

vad göra på kort sikt? 

På kort sikt borde man göra 

en genomgång av skulder och 

tillgångar vid årsskiftet. Vilka 

eventuella ändringar borde 

Foto: Tapios bildarkiv 

jag göra? Hur klarar jag mina 

utgifter och amorteringar under 

det kommande året? 

1 

Korta placeringar innebär 

även låg avkastning, om man 

inte är ute för att spekulera. 

Avkastningen på bankkonton 

rör sig mellan 0 % och 4 %, 

beroende på kontotypen. Korta 

räntefonder är även mycket 

lämpliga och här kan man 

räkna med en avkastning, som 

är något över 3 %. Inflationen 

är för tillfället kring 3 %, vilket 

innebär att dessa riskfria 

alternativ i praktiken inte ger 

någon reell avkastning. 

Beslutar man sig för att ta 

ett lån för att täcka sina kortfristiga 

behov kan man binda 

En genomgång av skulder och tillgångar vid årsskiftet ger en bra 

bild av det ekonomiska läget. 

lånet till t.ex. 12 månaders 

euriborränta, som är ca 4,7 

% för tillfället. Med bankens 

marginal blir kostnaden för 

en sådan kredit något över 5 

%. 

vad på lång sikt? 

I allmänhet anser man att 

långsiktiga placeringar har en 

placeringstid på minst 3 till 5 

år. 

På längre sikt borde man 

dels fundera på alternativa 

placeringar och dels även på 

gåvor och eventuella generationsväxlingar. 

Gåvor kan 

man ge för högst 3 400,- euro 

under en period om 3 år. 

Detta belopp torde efter årsskiftet 

stiga till 4 000,- euro. 

Beloppet är inte stort, men 

kan utnyttjas t.ex. så att man 

placerar i fonder för 110,- 

euro per månad för ett barns 

räkning. Med tanke på den 

långa spartiden och det tämligen 

blygsamma beloppet 

bör man i detta fall använda 

sig av en lämplig aktiefond. 

Riskerna blir även mindre när 

placeringen sker under en 

längre tidsperiod. Beroende 

på kursnivån får man ibland 

flera och ibland färre fondandelar 

för 110,- euro. 

Den vanligaste långsiktiga 

placeringen är familjens egen 

bostad. Placerar man i en bostad 

för uthyrning borde man 

ha som målsättning att få en 

avkastning på ca 5 %. Aktier 

och fonder borde på sikt ge 

en avkastning om ca 8 %. I 

Finland kan man gärna även 

överväga direkta aktieplaceringar 

om man själv har ett 

intresse att följa med bolagens 

verksamhet. Då det gäl-

s –planera, 

a misstag 

ler internationella placeringar 

är dock fonder absolut att föredra. 

I allmänhet rekommenderar 

man att andelen av en persons 

aktieplaceringar ska vara 100 

– personens ålder. En nyfödd 

placerar således allt i aktier 

och en 70 åring 30 %. 

Regeringen har planer på 

att minska på arvsskatten 

och tydligen skulle man vilja 

gynna generationsväxlingar 

kring bland annat företag och 

skogsbruk. 

Skogen som placering 

Skogsbruket är en placering, 

som välskött ger en årlig avkastning 

på kanske 5 %. En 

överårig skog börjar dock i 

något skede ge en negativ 

avkastning. Vi får vindfällen 

och ett ökat antal rötskadade 

träd. Har man en sådan skog 

ska man inte vänta på ett 

kommande penningbehov 

utan sköta skogen enligt dess 

behov och istället låta kapitalet 

gå över i någon bättre 

avkastande form. Hur det frigjorda 

kapitalet placeras är 

mycket beroende på när man 

uppskattar att man har följande 

större penningbehov. 

Ett kommande penningbehov 

kan även täckas med ett lån, 

varför placeringen helst ska 

göras på lång sikt. 

Kapital kan naturligtvis även 

användas 

Ordning och reda lönar sig 

alltid. Den som inte kontinuerligt 

vill föra bok över sina 

utgifter och inkomster kunde 

åtminstone försöka göra en 

Vid planeringen 

av placeringar på 

längre sikt kan 

du fundera både 

på alternativa 

placeringsformer 

och på gåvor. 

uppföljning under t.ex. en 

period om 1 månad och på så 

vis få en uppfattning om vart 

pengarna försvinner. 

Bland placeringsalternativen 

får man alltid lov att göra 

kompromisser. Det finns inget 

1 

alternativ som har hög avkastning, 

inga risker och inga 

skatter. 

Kapital kan naturligtvis 

även användas för resor, bilar, 

båtar, sommarstugor etc., 

men även då kräver det att 

text: 

christian hildén 

God Jul och Gott Nytt År 

önskar 

ANDELSLAGET 

ÅLANDS 

SKOGSÄGARFÖRBUND 

FIN 22410 GODBY TEL: 018-43 100 FAX 018-43 1010 

E-post: info@skogen.aland.fi 

dessa utgifter är beaktade i 

familjens årsbudget. m

Ossi Harju 

bjuder läsarna på läckra mattips. 

Nyårsmeny 

sÅ är År 2007 snart slut Och sOm kOck kan jag 

säga att det har varit mitt mest hektiska År när 

det gäller matlagning. människOr äter mer 

Och mer ute eller beställer catering hem. jag 

vet inte Om det berOr pÅ att alla har sÅ brÅt- 

tOm nuförtiden sÅ att man inte hinner laga mat 

själva eller Om det är en bekvämlighetssak? 

jag hOppas i varje fall att ni sOm läser detta tar 

er tid att pröva pÅ eller fÅr inspiratiOn av den 

nyÅrsmeny sOm jag bjuder pÅ. m 

0 

Happy C 

meny 

Förrätt: 

Trattkantarellsoppa med 

örtgallette 

Varmrätt: 

Saltimbocca på älg med 

”Hasselbacks potatis” 

Dessert: 

Mjölkchokladbrylé med 

äppelkompott 

Trattkantarellsoppa, 

4 portioner 

100 g trattkantareller 

1 st schalottenlök 

1 msk smör 

2 msk vitt vin 

6 dl kycklingbuljong 

1 tsk soja 

4 dl grädde 

1 dl mjölk 

salt 

fint malen svartpeppar 

socker 

1 msk maizenamjöl 

smetana 

Borsta och rengör trattkantarellerna, 

lägg dem på papper 

så att de får torka. 

Finhacka löken och skär 

svamparna i bitar. Fräs svampen 

och löken i smör ca 4 

minuter, slå på vinet och låt 

det koka tills hälften återstår 

av vinet. 

Tillsätt kycklingbuljongen, 

sojan och låt det koka på svag 

värme ca 30 minuter. Tillsätt 

grädden och mjölken, låt 

koka upp igen. 

Rör ut maizenan med lite 

kallt vatten och red av soppan, 

smaka av med salt, fint 

malen svartpeppar och en 

nypa socker. 

Tillsätt en klick smetana i 

varje soppskål vid servering. 

Örtgallette, 20–30 bitar 

15 g jäst 

2 msk ljumt vatten 

1 msk socker + ½ tsk salt 

100 g rumstempererat smör 

1 ägg 

100 g riven vällagrad ost 

1½ dl färska örter: timjan, basilika, 

oregano, rosmarin (använd 

fantasin) 

4 dl vetemjöl 

Att fördela överst: 

50 g kylskåpskallt smör 

1 tsk grovt salt (flingsalt) 

Smula ner och lös upp jästen 

i det ljumma vattnet i en skål, 

ställ åt sidan. 

Rör smöret med socker och 

salt. Tillsätt den lösta jästen, 

ägget samt örterna och riven 

ost. Arbeta ihop degen, enklast 

är att välta ut degen på 

bakbordet och knåda lite förhand. 

Forma degen till en stor 

rund degboll och låt jäsa 1–2 

timmar. 

Tumma eller kavla degen 

till en stor och mycket tunn 

kaka. Skiva smöret tunt och 

lägg det på degkakan. Strö 

över flingsalt. 

Grädda mitt i ugnen i 225° C 

ca 15 min. 

Saltimbocca på älg, 

4 portioner 

700 g ytter- eller innerfilé 

av älgkalv 

vetemjöl 

salt 

peppar 

6 skivor parmaskinka 

smör 

olivolja 

Sås: 

2 dl vitt vin 

0,5–1 dl marsalavin 

kalvfond 

salt 

peppar 

50 g smör 

färska salviablad 

Skär köttet i tunna skivor och 

banka ut, sväng skivorna och 

låt dem ligga i saltat mjöl en 

stund. Skaka av överflödigt 

mjöl. Stek två av parmaskinkskivorna 

som hastigast i lite

ooking 

olja och smör, så att de bara 

blir lite skrynkliga. Lägg dem 

till sidan. 

Stek kalvköttskivorna medium 

på medelstark värme. 

Lägg ihop dem två och två 

med en skiva ostekt parmaskinka 

och några salviablad 

emellan. Håll köttet varmt. 

Såsen: Häll vitt vin i stekpannan 

och koka upp under 

vispning med den kvarvarande 

skyn. 

Tillsätt marsalavin och kalvfond 

och koka ihop såsen. 

Smaka av med salt och peppar. 

Vispa till sist i smöret så 

att såsen blir blank och lite 

simmig. 

Lägg upp köttet och häll 

den heta såsen på och runt 

om. Garnera med de stekta 

parmaskinkskivorna och färska 

salviablad. 

Servera med ”Hasselbacks 

potatis”. 

”Hasselbacks potatis”, 

4 portioner 

600 g potatis 

4 msk hasselnötter 

2 msk pinjenötter 

matolja 

salt 

socker 

svartpeppar 

Skala och skär potatisen i 

önskade bitar. Vänd upp med 

oljan och krydda med salt, 

socker och peppar. 

Krossa nötterna grovt och 

blanda med potatisen. Rosta 

potatisen i ugn 225°C tills 

den fått fin färg 15–20 minuter 

(beror på bitarnas storlek). 

1 

mjölkchokladbrylé, 

10 portioner 

140 g mjölk 

340 g grädde 

2 st vaniljstänger (snittade) 

160 g mjölkchoklad (hackad) 

120 g äggula 

45 g socker 

en nypa salt 

Koka upp mjölk, grädde och 

vaniljstänger. 

Häll 1 /3 del av den varma 

vaniljmjölken över chokladhacket 

och rör det till en slät 

massa. Slå på resten av vaniljmjölken, 

låt svalna. 

Rör ihop socker och äggula 

och blanda ner lite av mjölkchokladmassan, 

blanda därefter 

ner det i resten av mjölkchokladmassan, 

sila och häll 

upp i brylékoppar. 

Baka i ugn 90°C torr värme 

30–40 minuter. 

Ställ i kyl och låt kallna. 

Strö socker på och bränn av 

med gasolbrännare. 

äppelkompott 

1 200 g äpplen (skalade och 

urkärnade) rivna på rivjärn 

200 g vatten 

80 g socker 

salt 

Koka upp vatten och socker 

och tillsätt rivna äpplen och 

koka på svag värme tills det 

blir en tjock massa (kompott). 

Smaka av och låt kallna. m 

text: 

Ossi harju 

Foto: Maria Lindén

Unga företagare 

Hamsterstuff UF och Holkar 

UF heter två företag. Båda 

ägs av unga företagare, närmare 

bestämt elever i årskurs 

nio i Korsholms högstadium, 

med ämnet Ung företagsamhet 

som tillval. 

Hamsterstuff UF tillverkar 

korköppnare i trä. Bland alla 

tänkbara trädslag föll valet på 

en. 

– Vi valde enen för att den 

satsar på trä 

inOm kOrshOlms högstadium finns 24 företagare Och 

Åtta företag. verksamheten pÅgÅr under ett läsÅr Och 

är en del av det landsOmfattande prOgrammet ung företagsamhet. 

tvÅ av företagen i kOrshOlm verkar inOm 

snickeribranschen. 

doftar gott, och för att vi vill 

använda ett lite mer speciellt 

trädslag. 

Det säger de två delägarna, 

Simon nässlin och Rasmus 

nyström. 

Att de blev företagare just 

inom snickeribranschen beror 

på att båda trivs med träslöjd. 

Att de blev företagare över 

huvud taget beror på att eget 

företagande känns som ett 

fullt möjligt alternativ i framtiden. 

Högsäsong inför julen 

För tillverkare av korköppnare 

är hösten en hektisk tid. 

– Korköppnarna lämpar sig 

mycket bra som julklappar, 

och därför måste vi se till att 

vi har produkter att sälja medan 

säsongen pågår. 

Råvaran har slöjdläraren 

letat fram ur gamla gömmor. 

Lagret torde räcka till ett 50tal 

korköppnare. Sedan gäller 

det för företagarna att på ett 

eller annat sätt skaffa mera 

material. 

– Materialanskaffningen 

står för kostnaden inom vårt 

företag. Det är trä och metall- 

delen, alltså själva öppnaren, 

som vi måste skaffa. 

I slöjdsalen får företagarna 

använda verktyg och maskiner. 

– Arbetet är till största delen 

maskinellt, och är vi riktigt 

snabba kan vi tillverka en 

öppnare på cirka tio minuter, 

säger delägarna i Hamsterstuff 

UF. 

Korköppnarna kostar en 

femma per styck. Företagarna 

erbjuder sig också att bränna 

in exempelvis kundens namn 

i träet. Vid Skogsbrukets besök 

fanns inga färdiga produkter 

att beskåda. 

– Vi har sålt slut i samma 

takt som vi hunnit tillverka. 

fågelholk som byggsats 

Kollegerna i branschen, de 

fyra delägarna i Holkar UF, 

är också fullt upptagna med 

produktionen. 

– Vi tillverkar fågelholksbyggsatser, 

säger Andreas 

levander, emil lundberg, Sebastian 

Strandberg och Kim 

Östman. 

Företagarna föredrar att 

tillverka byggsatser framom 

att spika ihop vanliga fågelholkar, 

färdiga att sättas upp 

i närmaste träd. 

– Färdiga fågelholkar är ju 

så vanliga. Vår affärsidé är lite 

annorlunda. 

Något monteringsproffs behöver 

inte kunden vara. Med 

byggsatsen följer en beskrivning, 

och naturligtvis är holkpaketet 

komplett. 

Simon Nässlin och Rasmus 

Nyström, delägare i företaget 

Hamsterstuff UF, tillverkar 

korköppnare i en.

Träråvaran består av gamla, 

lite grånade bräder. Det torde 

fåglarna uppskatta. 

Gör allt som hör till 

Delägarna gör själv allt som 

normalt faller på företagare, 

så som nödvändig pappersexercis, 

produktion, eventuell 

offertförfrågan, marknadsföring, 

prissättning och redovisning. 

Givetvis behåller 

företagarna det netto som företagsverksamheten 

ger. 

Som bollplank och kontakt 

utanför skolan fungerar 

en mentor. Varje företag har 

en egen, och mentorn behöver 

inte vara verksam inom 

samma bransch. Det är sina 

erfarenheter av själva företagandet 

som mentorn kan dela 

med sig av. 

– Vi kan till exempel be vår 

mentor om hjälp med kontakter, 

när vi bjuder ut våra 

korköppnare till företag, säger 

Simon Nässlin och Rasmus 

Nyström. 

Kontakt utanför skolan 

– De unga företagarna ska ju 

inte enbart verka inom sko- 

Andreas Levander, Sebastian 

Strandberg och Kim Östman 

är mitt uppe i produktionen 

av fågelholkar. 

lans väggar. Kontakten ut till 

samhället, eventuella underleverantörer 

och till kunderna 

är viktig, säger läraren i Ung 

företagsamhet, monica Asplund. 

Det är här mentorerna kommer 

in i bilden. Dem har Asplund 

kontaktat och engagerat, 

och de står till tjänst för eleverna 

vid behov. 

– Mentorerna är uttryckligen 

bollplank. De unga fö- 

Emil Lundberg, en av delägarna 

i Holkar UF, är sysselsatt 

med att tillverka tak till fågelholkar. 

Holkarna säljs som 

byggsatser. 

retagarna fattar själv alla beslut. 

Det är nu andra året möjligheten 

till det här tillvalsämnet 

finns i Korsholms högstadium. 

– Och det är uttryckligen 

niondeklassisterna som startat 

företag. I åttan får eleverna 

teoretiska kunskaper i allt som 

rör verkligt företagande. 

Företagarens verklighet går 

som en röd tråd genom allt 

som rör tillvalsämnet. Asplund 

ser det som viktigt att 

eleverna rustas för en eventuell 

framtid som företagare. Ett 

led i arbetet är att engagera 

olika ämneslärare för att stöda 

företagens produktion. 

– Företagen som eleverna 

startat är verksamma inom 

olika branscher. Därför sker 

produktionen i samband 

med olika ämnen, och därför 

behövs också andra lärares 

insatser, säger Monica Asplund. 

pusslande med tid och rum 

Slöjdläraren mikael Streng är 

en av dem som finns till hands 

vid behov. 

– Företagarna klarar sig för 

det mesta själv, men jag finns 

här om de behöver fråga någonting. 

Slöjdläraren verkar för tillfället 

i den angränsande salen, 

där han undervisar en 

grupp elever i silversmide. 

Det är sen eftermiddag, och 

företagarna har slutat sin 

skoldag. Men produktionen 

kräver extra tid, och det gäller 

att passa på medan slöjdsalen 

är ledig. 

– Företagarna kommer från 

olika klasser och är bosatta 

i olika delar av kommunen. 

Därför krävs ett visst pusslande 

både med tider och 

med transporter hem, säger 

Streng. 

Han konstaterar att det svåraste 

trots allt är att komma 

igång, och att alla helt enkelt 

får hjälpas åt med de praktiska 

arrangemangen. m 


anne manner

Julgranens grönska en 

symbol för det eviga livet 

traditiOnen med julgran 

är gemensam för hela den 

kristna världen Och julgranstraditiOnen 

i den 

fOrm vi känner den, anses 

härstamma frÅn det 

medeltida tyskland. till 

den katOlska kyrkans ritualer 

hörde nämligen 

ett paradisskÅdespel, i vilket 

ingick ett vintergrönt 

träd sOm smyckats med 

frukter. det smyckade 

trädet i skÅdespelet symbOliserade 

skapelsen av 

världen Och edens lustgÅrd. 

Till Finland anses traditionen 

med julgranar ha kommit i 

början av 1800-talet, men 

redan i vikingarnas religiösa 

riter har vintergröna kvistar 

av träd symboliserat det 

eviga livet. Också i Kalevala 

förekommer en historia om 

en gran med blomstergrenar, 

blomsterkvistar och blomsterkrona. 

Gemensamt för alla 

traditioner med julen och julgranen 

är att man vid vintersolståndets 

tid firar ljuset och 

att de prydda gröna kvistarna 

symboliserar det eviga livet. 

naturgranar eller odlade 

granar 

Varje år pryds en dryg miljon 

granar i Finland i juletider. 

Hälften av granarna eller en 

halv miljon hämtas från egen 

eller annans skog. Ungefär 

en halv miljon granar skaffas 

kommersiellt. Av dessa köpta 

granar är de flesta inhemska 

odlade eller fritt vuxna 

skogsgranar (Picea abiens), 

Den serbiska granen (Picea 

omorica) har vunnit mark på 

julgransmarknaden. I Kalevala 

pryds “julgranen” av månen 

som lyser mitt i kronan och 

Karlavagnen som glimmar på 

dess kvistar. 

men även inhemska odlade 

granarna av andra slag såsom 

den serbiska granen (Picea 

omorica), svartgran (Picea 

mariana) och silvergran har 

vunnit mark på marknaden. 

Av julgranarna som säljs är 

drygt hälften eller ungefär 

300 000 odlade julgranar. De 

övriga granarna som säljs är 

naturgranar som ofta märkts 

ut i skogen av julgransförsäljaren 

i god tid före säsongen. 

Julgranar importeras också 

varje år från utlandet, främst 

från Danmark och Sverige. 

Förutom dessa har också 

4 

konstgranarna vunnit mark 

under senare år. 

julgransodling 

Kommersiell 

I Finland började man odla 

julgranar i kommersiellt syfte 

på 1960-talet. Uppskattningsvis 

hälften av de företagare 

som odlar granar till julgransförsäljning 

har organiserat sig 

inom producentföreningen 

Joulupuuseura ry. Julgransodlingen 

är en växande binäring 

som i Finland betjänar främst 

den inhemska marknaden. 

Detta till skillnad från till ex- 

empel Danmark och södra 

Sverige som har en betydande 

exportmarknad för både barrträdskvistar 

och julgranar. 

Den korta säsongen för julgransförsäljning 

varar ungefär 

en månad och omsätter i Finland 

årligen uppskattningsvis 

10–20 miljoner euro. m 

text: 

maria lindén 

Källor: 

Träden och vi, Kåre Pihlström, Föreningen 

för skogskultur. 

Joulupuukirja joulupuun kasvatuksen 

perusteet Suomessa, Joulupuuseura. 

Foto: Skogsbrukets arkiv

Skogslägenheterna måste bli större 

jord- och skogsbruksministern 

kräver att parterna som 

ligger bakom det nationella 

skogsprogrammet målmedvetet 

börjar jobba för att skogslägenheterna 

ska bli större. 

– Det är en nyckelfråga för 

vår konkurrensförmåga, sade 

jord- och skogsbruksminister 

Sirkka-liisa Anttila på ett 

seminarium i Rovaniemi. I 

exempelvis Sverige är medelstorleken 

på en privatägd 

skogslägenhet nästan femtio 

hektar. 

Anttila betonade att ägostrukturen 

för de privatägda 

skogarna hittills har varit en 

styrka för virkesförsörjningen 

i Finland men lät förstå att det 

i fortsättningen inte nödvän- 

PPå 

julaftonen har vi hemma 

en hel hög med julpapper och 

presentförpackningar, som vi 

snabbt vill ha ut ur huset. Men 

vart ska pappret och förpackningarna 

slängas? 

julpapper 

Julpapper får inte läggas i kärl 

för insamling av returpapper 

och inte heller i kärl för 

returkartong. Julpapper och 

presentpapper är vanligtvis 

kraftigt ytbehandlat och innehåller 

mycket tryckfärg samt 

ofta också tejp. Det ska slängas 

i kärl för blandavfall. 

Det finns också julpapper i 

form av folie- och aluminium- 

Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila vill stoppa 

splittringen av skogslägenheter. 

digtvis är det. Enligt Anttila 

håller skogsägandet på att bli 

en fritidssysselsättning när det 

borde vara en näringsgren. 

– Förutom i det nationella 

skogsprogrammet bör ägostruk- 

turen också tas upp i många 

andra sammanhang, som till 

exempel när arvsskatten för 

skogslägenheter behandlas. 

Den bör inte slopas för andra 

än för de personer som har skog 

som sin näringsgren, sade Anttila. 

Det här kan man bedöma 

utgående från om skogslägenheten 

har en skogsbruksplan 

och om den följs. 

– För att undvika skatt bör 

skogslägenheten också vara 

tillräckligt stor. Det skulle 

motverka en splittring av lägenheterna 

i samband med 

arvsskifte. m 

text: 

gerd mattssOn-turku 

Julaftonens skräp har olika adresser 

julpapper klassas sOm 

blandavfall, presentförpackningar 

sOm kartOngavfall 

Och julkOrt sOm 

returpapper. 

papper. De ska också slängas 

i kärl för blandavfall. 

Till blandavfall hör avfall 

som inte kan återvinnas eller 

utnyttjas. Det körs till soptippen. 

presentförpackningar 

Det blir allt vanligare att julklappar 

packas in i presentförpackningar 

av kartong. 

Kartongförpackningarna ska 

slängas i insamlingskärlen för 

returkartong, i samma kärl 

som mjölk- och juiceförpackningar. 

Returkartongen skickas till 

Stora Ensos fabrik i Varkaus. 

Av returkartongen tillverkas 

hylskartong, som används 

som råmaterial vid tillverkning 

av hylsor som finns innerst 

i tygrullar och pappers- 

Julpapper klassas som blandavfall 

och hamnar på sopptippen. 

Foto: YTV. 

rullar. Eventuell plast som kan 

ingå i kartongen tas tillvara 

och bränns. 

Förpackningarna tar mindre 

utrymme om du plattar till 

dem och lägger dem inuti varandra 

och fyller därmed inte 

insamlingskärlen så snabbt. 

Avfallsavgiften som en fastighet 

betalar beror direkt av den 

mängd avfall som fastigheten 

producerar. 

Oskadade förpackningar 

kan också sparas för användning 

nästa jul. 

julkort 

Julkort kan läggas både tillsammans 

med returpapper 

och returkartong. Tumregeln 

är att allt papper som ett hushåll 

får genom postluckan 

eller i postlådan duger som 

returpapper. m 

text: 

gerd mattssOn-turku

N i skogen 

högst upp i tallens tOpp ligger en hög av grOva kvistar. 

rishögen är Omkring 1,5 meter i diameter Och dess 

översida är platt. trOts att den är stOr Och breder ut 

sig över hela trädtOppen kan den vara svÅr att fÅ syn 

pÅ Om man inte vet att den finns där. högen är ett 

fÅgelbO, närmare bestämt, havsörnens. 

Havsörnen är Nordeuropas 

största fågel. En havsörn kan 

bli hela 2,5 meter mellan 

vingspetsarna och kroppen 

kan bli upp till en meter lång. 

Trots det stora formatet väger 

en havsörn bara 4–7 kilo. Honorna 

är normalt något större 

än hanarna. 

Havsörnen häckar i närhe- 

Havsörnens bo är stort och tungt och 

används år efter år av samma örnpar. 

Trädets krona måste ha starka grenar 

för att orka bära boet. 

ten av vattendrag och bygger 

gärna sitt bo i trädtoppar, ofta 

i gamla tallar med starka grenar 

som kan bära det tunga 

boet på flera hundra kilo. 

Boet används ofta i flera år 

om det får vara i fred. 

Havsörnarna har ökat men 

kräver uppmärksamhet 

Idag finns det omkring tusen 

havsörnar i Finland. Populationen 

har stigit kraftigt sedan 

1970-talet då miljögifter, 

främst DDT, var den största 

orsaken till att havsörnens 

förökning misslyckades. Trots 

att vår havsörnspopulation 

idag mår mycket bättre än för 

trettio år sedan, kräver arten 

fortfarande särskilt skydd. 

Havsörnens största hot idag 

är splittringen av häckningsområden 

och den ökade störningen 

som beror på mänsklig 

verksamhet. 

Skogsbrukets roll är viktig 

Eftersom havsörnen är en 

hotad art som kräver särskilt 

skydd måste man vara försiktig 

så att man inte förstör bon 

eller stör häckningen. Boträden 

finns många gånger just 

i produktionsskogarna och 

därför har också skogsbruket 

en viktig roll i bevarandet av 

havsörnen. För att undvika att 

boträd blir fällda eller häckningen 

misslyckas på grund 

av åtgärder i skogen, är det 

viktigt att alla aktörer, från 

skogsägare till maskinförare, 

är medvetna om eventuella 

boträd. 

Det finns särskilda direktiv 

om hur skogen ska behandlas 

och vilka åtgärder man får utföra 

i närheten av havsörnens 

boträd. 

• under häckningstiden får 

man inte utföra skogsbruksåtgärder 

närmare än 900-1 100 

meter från bebodda boträd. 

• omgivningen kring boet 

ska bevaras på en minst 100 

meters radie. 

• skyddszonen ska följa 

terrängens naturliga formationer. 

• i närheten av boet, på en 

radie av 500 meter, får man 

endast utföra försiktiga gallringar 

och småskaliga (1 ha) 

teghuggningar. m 


gunnar salingre 

Gunnar Salingre som arbetar 

vid Kustens skogscentrals 

myndighetsavdelning kommer 

regelbundet att berätta 

i Skogsbruket vad han sett i 

skogen genom sin kameralins.

Virkespriser 

Virkesbrist hotar 

det varma vädret stoppar avverkningarna. Varken skogsmarken 

eller skogsvägarna håller för transporter. Flera pappersfabriker 

uppger att de har granmassaved i lager endast för några dagar. 

Virkesköparna har kört ut tonvis med grus på skogsvägar för 

att göra dem kördugliga. Både Metsäliitto och UPM uppger att 

de har dirigerat granstock till massafabriker då granmassaveden 

har tagit slut. 

Granmassaved och björkmassaved är nu mest eftertraktat av 

virkesköparna. I södra Finland är leveranspriset på grannmassaved 

över 4 euro högre och i Österbotten över 7 euro högre 

än för ett år sedan. För rotprisens del är skillnaderna under en 

euro. Den självverksamma skogsägaren har fått en rejäl löneförhöjning. 

m 

i prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår. 

Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. 

Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare 

och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder 

ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. 

Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer 

skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. 

Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda 

skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder 

och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. 

I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 86 procent av 

alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. 

De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset 

på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något 

sortiment på ett område vid rotköp är under 1.000 m 3 och vid leveransköp under 500 m 3 , 

anges inget pris (..). Om mängden är 0 m 3 , anges (-) som pris. m 

förkortningar: 

ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har 

hand om avverkningen och skogstransporten 

leveRAnS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, 

då säljaren står för avverkningen och skogstransporten 

7 

Svenska Österbotten hör till ett 

mycket stort område och det 

försämrar prisstatistikens användbarhet. 

m 

text: gerd 

mattssOn-turku 

KESKI- 

SUOMI 

lAppi 

SAvO-KARjAlA 

Kymi- 

SAvO

DEN HELIGA 

ÄLGJAKTEN 

älgen är stOrvilt Och älgjakten högt priOriterad. 

Åsikterna kring jakten gÅr dOck Ofta kraftigt isär. 

marklösa jägare fnyser Ofta Åt ”köttjägarna”. 

mÅnga av de sOm inte jagar tycker att älgarna ska 

fÅ leva. skOgsägare är förgrymmade över älgskadOrna 

i plantskOgarna Och vill skjuta flere älgar. 

likasÅ vill trafikministeriet Och bilisterna kraftigt 

reducera älgstammen för att minska älgOlyckOrna. 

älgjägarna vill ha flere älgar 

vilket ger flere skottillfällen. 

Jakten idag sker enligt de kvoter 

som tilldelas av jaktvårdsföreningarna 

och jägarna gör 

dessutom eftersök på trafikskadade 

älgar och hjälper till 

med inventeringen av älgstammen. 

varför älgjägare? 

Älgjägarna är oftast markägare. 

Man vill vara med och 

reglera älgstammen samtidigt 

som man erhåller sin beskärda 

del av högkvalitativt 

viltkött. Förutom kött kan det 

någon gång bli en trofé att 

hänga upp i finrummet som 

minne. Jakten i sig tilltalar naturligtvis 

också, man upplever 

spänningen av ståndskallet 

som ekar genom skogen och 

ljudet av kvistar som bryts då 

älgen smyger mot passet. Jakten 

kan dock gå fort undan, 

kvoten fylls på några få dagar 

och skjutmomentet tar endast 

sekunder. Jag vill påstå att för 

de flesta älgjägarna är den 

sociala biten lika viktig som 

själva jakten. Man hör till en 

Den sociala samvaron vid jakten är av stor betydelse och gemensamma projekt förstärker sammanhållningen 

ytterligare. 

grupp, jaktlaget, man är en 

i gänget. Det finns mycket 

verksamhet omkring jakten 

som bidrar till samhörigheten. 

Skjutövningarna under sommar 

och höst, passröjningar 

och planering inför jakten. De 

flesta jagar älg i samma jaktlag 

under 30–40 år och det 

blir ett naturligt kamratskap. 

Suget infinner sig i takt med 

att löven får höstfärg, man styr 

och ställer så att man kommer 

loss till älgjakten. 

jakt inte bara för markägare 

Jägare utan egen mark kan 

köpa älgjakt av jaktarrangörer, 

stora markägare. Det 

finns också möjlighet att jaga 

på statens marker. En grupp 

på tio jägare gör anhållan till 

Forststyrelsens affärsverk Villi 

Pohjola och har man tur kan 

man få sig tilldelat ett område. 

Jag var själv med som hundförare 

för ett par år sedan i Kuhmo 

trakten. Tio jägare från 

Nyland hade anhållit och fått 

lov att fälla ett vuxet djur samt 

två kalvar på ett 3700 hektar 

stort område. Varje jägare betalade 

50 € i arrende samt delade 

på fällavgifterna. Smidigt 

och inte alls dyrt. 

löshundsjakt 

De flesta jaktlagen jagar idag 

med hjälp av ställande hundar. 

Det är för det mesta frågan om 

gråhund, jämthund eller karelsk 

björnhund, men också 

finsk spets och lajkor förekommer. 

Man ställer ut förhållsskyttar, 

hundföraren går med 

hunden i motvind mot passkyttarna. 

Då hunden hittar älg 

meddelar den skyttarna med

sitt skall samt vägleder hundföraren 

som närmar sig ståndskallet. 

Efter en halv timmes 

skall bryter hundföraren en 

kvist och trycker på så sätt iväg 

älgen till passkedjan. Finns det 

stor risk att älgen ska ta sig ut 

ur området utan att passera 

passkedjan försöker hundföraren 

själv komma till skott, 

likaså om älgen är skadad. Vid 

injagning av unghundar vill 

hundföraren gärna skjuta den 

första älgen själv. Detta för att 

kunna följa med hur hunden 

reagerar i skottet och vid den 

döda älgen. Det är liksom examen 

för en unghund och då 

vill husse vara med. 

Då man jagar med hund 

bör skytten vara extra observant 

på var hunden befinner 

sig. Man bör aldrig skjuta då 

hunden befinner sig mellan 

skytten och älgen eller rakt 

bakom älgen. Det gäller att 

vänta på rätt ögonblick då 

skott kan avlossas utan fara 

för hunden. Alltid kommer 

inte tillfället vid första försöket. 

Före eventuella nådaskott 

bör hunden kopplas ett tiotal 

meter bakom för att inte hundens 

hörsel ska förstöras. För 

unghunden kan ett nådaskott 

på nära håll medföra obotlig 

skotträdsla och karriären kan 

vara över innan den börjat. 

drevjakt 

Vissa jaktlag har områden som 

är så små eller ligger vid livligt 

trafikerade vägar så att jakt 

med löshund är utesluten. Då 

kan man låta ett antal personer, 

5–10 stycken, gå genom 

området och på så sätt driva 

fram älgarna till passkyttarna. 

Vid stora representationsjakter 

med stram tidtabell är 

det oftast nödvändigt med 

drevjakt. Passkyttarna ställs 

ut, drevkedjan sätter igång 

och drevet tar exempelvis 

45 minuter. Skytten snitslar 

ut var skjutet djur ligger och 

passkyttarna förflyttar sig till 

nästa område. Eventuella påskjutna 

djur tas om hand av 

eftersökspatruller med hund. 

Drevfolket kan lämpligen 

föra oljud med klappträ och 

Älgjakten och hantering av skjutvapen kräver att var och en följer jaktchefens order och direktiv. 

Alternativet kallas rysk roulette! 

enstaka hop – hop rop för att få 

älgarna igång. Okunniga och 

ovana människor som skriker 

för full hals i drevkedjan bör 

tillrättavisas. Skrikandet, kanske 

i rädsla för att tappa bort 

sig, tömmer skogen på allt vilt 

och störningen är total. 

Krympande jaktmarker 

En stor utmaning i framtiden 

är att jaktmarkerna i tätorts- 

Finland krymper för varje dag. 

Tätorterna breder ut sig, nya 

vägsträckningar byggs, egnahemshus 

och fritidsstugor 

växer upp som svampar efter 

regn. Detta medför störningar 

för viltet och jakten försvåras. 

Utan tillstånd av ägaren är det 

förbjudet att skjuta närmare 

än 150 meter från bebodda 

byggnader. Det är intressant 

att rita en cirkel med radien 

150 meter omkring varje bebott 

hus på jaktområdet och 

se hur överraskande stor inverkan 

det har på jakten. 

Fritidsfolket, bär- och 

svampplockare rör sig också 

förvånansvärt flitigt på jaktområdena 

och bör naturligtvis 

beaktas då skott avlossas. 

Skyltar längs vägarna med 

texten ”JAKT PÅGÅR” fritar 

inte från ansvar. 

Rovdjur och älg 

De senaste åren har rovdjursstammen 

i Finland vuxit till 

oproportionerliga mått. Förutom 

olägenheter för husdjur 

har varg och björn börjat konkurrera 

med jägarna om bytet. 

Avgång p.g.a. rovdjur måste 

tas med i beräkningarna då 

avskjutningen planeras. För 

att älgarna ska räcka till både 

jägarna och rovdjuren måste 

vinterstammen vara större än 

normalt. Forskarna har i Sverige 

kommit fram till att man 

vid älgtätheter på 10–15 älgar/1000 

hektar kan beskatta 

med 2–4 älgar/1000 hektar. 

Vid älgtätheter på lägre än fem 

älgar/1000 hektar finns inget 

utrymme för jakt då varg och 

björn tar hela den årliga produktionen. 

I Finland vill myndigheterna 

ha 2–4 älgar/1000 

hektar. Områden med liten 

älgstam får svårigheter och 

östra Finland har länge haft 

känning av problemet. Detta 

år är det så akut att t.ex. Ilomants 

jaktvårdsdistrikt inställt 

all älgjakt. Det finns ingen 

älg att jaga då rovdjuren tagit 

sitt. Misshushållning med en 

förnyelsebar viltresurs, enligt 

min mening. 

framtiden 

Älgjaktlagen har på många 

håll haft stränga krav för inträde 

i laget vilket gjort att få 

nya jägare fått plats. Markägare, 

blivande sådan eller åtminstone 

bosatt på orten har 

ofta varit krav för inträde. Det 

börjar märkas på många håll, 

isynnerhet då älgar ska dras 

ut ur skogen och i slaktlidret 

då jaktlaget till största delen 

består av äldre män. 

Det krävs aktivering av de 

unga, blivande markägarna. 

Trots ökande press från det urbana 

samhället fortsätter älgjakten. 

Jägarna måste ta ansvar 

för att älgstammen hålls på rätt 

nivå. Detta för att minimera 

skador på skogsplantor samt 

hålla älgolyckorna i trafiken 

nere. Älgjägarnas kunskaper 

och färdigheter behövs för 

att ta hand om trafikskadade 

älgar, björnar och vargar. För 

att fortsättningsvis ha älgjakten 

kvar måste vi småningom 

också få börja jaga varg och 

björn. I väntan på framtiden 

jagar vi vidare! m 


bjarne anderssOn

Köp & sälj 

På annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag 

annonsera ut sina tjänster och varor gratis. Som villkor för 

annonsering gäller att tjänsterna och varorna ska anknyta till 

skog och skogssektorn. 

Utbud på tjänster i Österbotten: 

• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby 

med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. 

• Virkestransport med traktor, gallringsavverkning, röjning m.m. utförs 

i Vasa–Korsholm området, tfn 050 322 0567. 

• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och 

rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, 

tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 

750 7929. 

• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar 

i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. 

• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens 

farmartjänst, tfn 0500 567 171 

• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig 

Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 

3043. 

• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs 

i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. 

• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 

050 518 1054 

• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs 

mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. 

• Fällning och beskärning av gårdsträd samt stubbfräsning i Vasa och 

Korsholm, Trädvård Silvitec, tfn 0400 590 999. 

• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs 

område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 

3149 eller 050 562 2449. 

• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, 

tfn 0500 160 669. 

• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, 

tfn 050 505 7088. 

• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, 

J. Slotte, tfn 0400 139 508. 

• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, 

tfn 0400 86 73 73. 

Utbud på tjänster vid Sydkusten: 

• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW 

Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. 

• Besiktning, vård och fällning av träd m.m. i Östnyland, Ab Skogsservice 

Åberg, tfn 040 5057 723. 

• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med 

traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. 

Utrymmet per annons är begränsat och får omfatta högst fyra 

textrader. Det betyder högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. 

mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan 

och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp 

& sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Ofullständigt 

ifyllda annonser beaktas inte. 

Då SKOGSBRUKET är en tidningen som täcker hela Svenskfinland 

inkl. Åland är det viktigt att det ur texten framgår vilket 

område annonsören betjänar. 

0 

Visst är den fin, men jag undrar om marknaden 

är mogen för detta!? 

Utnämningar 

Skogsbruksingenjör Siv vesterlund blir fastanställd på Kimitonejdens 

skogsvårdsförening fr.o.m. 1.1.2008. 

Skogschef Sixten Sunabacka på UPM är utsedd att ansvara för 

UPM:s skogar och virkesanskaffning i Nordeuropa. Till Nordeuropa 

hör Finland, Sverige och de baltiska länderna. 

Forstmästare mikael Aminoff har invalts i styrelsen för Metsäliittokoncernen 

fr.o.m. 1.1.2008. 

AFL Ritva Toivonen har av jord- och skogsbruksministeriet utnämnts 

till Skogsbrukets utvecklingscentral Tapios nya direktör. 

Hon tar emot uppgiften den 2.1.2008. Ritva Toivonen kommer 

närmast från Pellervo ekonomiska forskningsinstitut där hon 

verkat som forskningsdirektör. Toivonen har tidigare varit forskare 

vid Helsingfors universitet och Skogsforskningsinstitutet 

samt arbetat som konsult för FN:s livsmedels- och lantbruksorganisation 

FAO. m 

Kommentar 

magnus nordling har kommenterat artikeln ”Spara eller avverka” 

i Skogsbruket 9/2007. I artikeln presenterades ett mycket 

förenklat räkneexempel där olika placeringsformer jämfördes 

med att låta ett exempelbestånd växa. Försäljningskatten i slutet 

av ”låt växa alternativet” var inte beaktad, vilket Magnus 

Nordling mycket riktigt påpekar. När vi beaktar skatten, blir 

andra placeringsformer lönsammare än låt växa alternativet för 

exempelbeståndet. m 

Klaus Yrjönen 

❄ 

❄ ❅

Gerd Mattson-Turku arbetar som kommunikationsexpert på skogsbrukets utvecklingscentral Tapio och skriver artiklar till tidningen. 

Bjarne Andersson skriver om teknik och jakt. Bjarne är företagare och arbetar vid Utbildning Sydväst Ab. Christian Hildén är egen 

företagare inom placerings- och finansieringsbranschen, hans artiklar behandlar ekonomi. 

Vi gör tidningen 

Tidningens chefredaktör från och med septembernumret detta 

år är Klaus Yrjönen, chef vid svenska enheten på Tapio, Anne 

Manner är freelancejournalist och tidningens reporter stationerad 

i Österbotten. Skogsbrukets redaktionssekreterare Maria 

Lindén från Tapio stod bakom kameran. 

1 

Tidningen Skogsbrukets redaktion träffades i oktober i Helsingfors 

för att lära sig nytt om tidningsarbetet. Vi planerade också 

kommande tidningar och fick nya idéer under ledning av två 

erfarna journalister Metsälehtis redaktionssekreterare Eliisa Kallioniemi 

och Svanfeldtmedias Ingrid Svanfeldt. 

Redaktionen är alltid glad över respons och önskemål för att 

tidningen skulle bli ännu bättre. 

Tidningen skogsbruket önskar alla läsare en 

Fridfull Jul 

och 

ett Gott Nytt År! 

Du kan ge respons per e-post till adressen 

skogsbruket@tapio.fi eller per post till adressen 

Skogsbruket, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. 

Du kan också ringa redaktionen direkt, 

våra kontaktuppgifter finns på sidan 3 i tidningen.

I TITANERNAS TID 

Det moderna skogsbruket har övergått till Titanernas era. Nu iakttar 

man skogen med maskinförarens ögon. 

Den låga fönsterlinjen medger fri sikt även på nära håll, och den 

rymliga hytten erbjuder en bekväm arbetsmiljö med låg ljudnivå, hel- 

automatisk klimatkontroll och rejäla förvaringsutrymmen. 

Som kronan på verket står det avancerade styrsystemet Logset 

TOC, som uppfyller även de mest erfarna förarnas krav på användar- 

vänlighet och produktivitet. 

P3D 

VÄLKOMMEN OCH 

UPPLEV NYA TITAN. 

Hännisvägen 2, 66530 Kvevlax, 

Tel. 010 286 3200, Fax 06-210 3216 

MASKINFÖRSÄLJNING 

Erno Mäntynen 040 849 3115 

Raimo Nieminen 0400 173 710 

www.logset.com

PDF 3,4 MB - Skogsbruket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?