Kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde 2013 ... - Ale kommun

1 

Kommunstyrelsens 

arbetsutskotts 

sammanträde 

2013-06-18 

Handlingar

2 

Tid Kl 08:30 

Ale kommun, 449 80 Alafors • 0303 33 00 00 • kommun@ale.se • www.ale.se 

KALLELSE 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 

Sammanträdesdatum: 2013-06-18 

Plats Mötesrum Hövdingasalen 

Ledamöter Mikael Berglund (M) 

Paula Örn (S) 

Rose-Marie Fihn (FP) 

Dan Björk (M) 

Rolf Gustavsson (S) 

Övriga Björn Järbur, tf kommunchef 

Torbjörn Hall, sekreterare 

Föredragande, se punkt 3 i dagordningen 

Förhinder att närvara anmäls till: Torbjörn Hall, tel 0303 33 06 11 eller torbjorn.hall@ale.se. 

Mikael Berglund 

Ordförande

3 

FÖREDRAGNINGSLISTA 


Ärenden Föredragande Tid 

1 Upprop 

2 Justering 

3 Informationsärenden 

KS0007/13 

a) Information om remiss riksintresse 

vattenförsörjning 

b) Fortsatt arbete med översyn av 

kommunens handlingsplaner 2006-2013 

c) Omställnings- och bruttokostnader för Ale 

gymnasiums avveckling 

d) IT-infrastrukturplan 

e) Aktuell personalinformation 

f) Dialog med kommunrevisionen angående 

granskningsrapport om 

personalkostnader 

g) Planering av utbildningsdag för 

kommunstyrelsen 

4 Hemställan om yttrande från AB Alebyggen 

rörande försäljning av Alebyggens äldreboenden 

KS0015/13 

5 Granskningsrapport - Redovisning och kontroll 

över personalkostnaderna 

KS0243/12 

6 Anmälan om fördragsbrott av Sverige, Renova 

AB 

KS0122/11 

Carita Sandros, sektorchef 

samhällsbyggnad 

Håkan Spång, administrativ chef 

Gunilla Hall, kvalitetschef 

Helene Ramert, ekonomichef 

Sten Årman, budgetchef 

Joachim Wever, 

utvecklingsstrateg 

Christina Larsson, IT-chef 

Anna Flood, HR-chef 

Anna Flood, HR-chef 

Irene Hellekant, ordf. revisionen 

Daniel Höglund, vice ordf. 

revisionen 

Göran Johansson, KPMG 

Kommunstyrelsens 

arbetsutskott 

08:30- 

08:50 

08:55- 

09:25 

09:30- 

10:00 

10:20- 

11:05 

11:10- 

11:55 

13:00- 

13:45 

13:50- 

14:20

4 

FÖREDRAGNINGSLISTA 


Ärenden Föredragande Tid 

7 Remiss gällande förslag till riksintresseområde 

för dricksvattenförsörjning 

KS0088/13 

8 Lägenhetsarrende för Bohus MC 

KS0094/09 

9 Redovisning av arbetsstatus på revisionens 

granskningsrapporter 

KS0009/13 

10 Redovisning av pågående uppdrag från 

kommunstyrelsen och kommunstyrelsens 

arbetsutskott 

KS0048/13

5 

4

6 

Sektor kommunstyrelsen 

Handläggare: Susanne Stenberg 

Kommunjurist 

Tel: 0303 330709 

E-post: susanne.stenberg@ale.se 


TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) 

2013-05-31 Dnr KS0015/13 

Kommunfullmäktige 

Ställningstagande till ev. försäljning av vissa AB Alebyggens fastigheter 

AB Alebyggen har, i enlighet med kommunallagen 3 kap 17 §, begärt kommunfullmäktiges 

principiella ställningstagande till en eventuell kommande försäljning av vissa av bolagets 

fastigheter. Aktuella fastigheter inrymmer i dag, genom hyresavtal, del av kommunens 

äldreomsorg och boenden inom funktionshinder samt Bohus centrum. 

En första utgångspunkt är kommunen som ägare till AB Alebyggen och som en genom 

bolaget aktiv aktör på kommunens bostadsmarknad, med ett uppdrag om långsiktig 

bostadsförsörjning för kommunens medlemmar. En andra utgångspunkt är att de ovan 

nämnda verksamheter som nu inryms i de fastigheter som berörs av ärendet sker genom 

hyresavtal. Det kan med fog antas att det finns ett ekonomiskt övervärde i fastigheterna, 

särskilt kopplat till hyresavtalen med kommunen, i vart fall har en presumtiv köpare initialt 

bedömt att det finns ett ekonomiskt mervärde av att äga fastigheterna. 

En försäljning av verksamhetslokaler till en privat aktör innebär att kommunen som ägare 

förlorar den kontroll och det inflytande som kommunen har idag /kan ha framgent genom 

kommunstyrelsens uppsiktsplikt, kommunens inspektionsrätt och utformningen av 

ägardirektiven. Det avgörande i relationen hyresgäst – hyresvärd är samtidigt inte om 

fastighetsägaren är ett kommunalt bolag eller ett privat bolag utan i stället att fastighetsägaren 

bedriver en seriös verksamhet med fokus på samhällsfastigheter och de behov den 

kommunala verksamheten har. Någon närmare riskanalys för de verksamheter som idag 

inryms i aktuella fastigheter kan inte ske utan tillgång till exv. ekonomiska underlag kopplat till 

fastighetsobjekten som sådana. Det kapital som frigörs vid en försäljning kommer att innebära 

ökade möjligheter för bolaget att bygga nytt, i dagsläget handlar det om sådan byggnation som 

redan är planerad för av bolaget. – Det strategiska vägvalet är kommunfullmäktiges att göra, 

och slutligt beslut har bolaget att fatta. 

Sektor kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige 

1. Kommunfullmäktige antar föreslaget yttrande, bilaga 1. 

2. Kommunfullmäktige utser kommunstyrelsens ordförande att tillsammans med förste vice 

ordförande, eller deras respektive ersättare, underteckna yttrandet till AB Alebyggen. 

Susanne Stenberg 

Kommunjurist

7 

Ärendet expedieras efter beslut till: 

AB Alebyggen 

Kommunstyrelsen 

Ekonomichef 

Kommunjurist 

Sektorchef samhällsbyggnad respektive arbete, trygghet, omsorg 

Fastighetschef 

Verksamhetschef äldreomsorg respektive funktionshinder 

Bakgrund 

Det kommunala bostadsbolaget AB Alebyggen har, i skrivelse som inkom till kommunstyrelsen 

den 17 januari 2013, begärt kommunfullmäktiges yttrande med anledning av att 

styrelsen för bolaget den 14 december 2012 har beslutat att inleda diskussioner om försäljning 

av vissa av bolagets fastigheter. Kommunstyrelsen har i sin tur berett Omsorgs- och 

arbetsmarknadsnämnden respektive Samhällsbyggnadsnämnden möjlighet att yttra sig. 

De fastigheter som enligt skrivelsen är berörda av diskussionerna med en presumtiv köpare är 

dels sådana som idag inrymmer kommunal verksamhet enligt hyresavtal mellan AB Alebyggen 

och kommunen, dels den fastighet där idag Bohus centrum är belägen. Eftersom en eventuell 

framtida försäljning, mot bakgrund av de fastigheter som anges i skrivelsen, skulle kunna 

omfatta lejonparten av de fastigheter där kommunens äldreomsorg nu bedrivs och eftersom 

utvecklingen av Bohus centrum är av vikt för kommunen har AB Alebyggen, i linje med vad 

kommunallagen 3 kap 17 § anger, begärt kommunfullmäktiges principiella ställningstagande till 

en försäljning av fastigheterna. 

Det slutliga beslutet är bolagets att fatta, vilket enligt uppgift från AB Alebyggen vid ägarsamråd 

kan ske under tredje kvartalet 2013. Bolaget har styrelsemöte den 13 september 2013. 

Samråd/samverkan 

Förvaltningens beredning har skett i sektorsövergripande samverkan, i första hand genom 

kommunjuristen och representanter från sektor arbete, trygghet och omsorg respektive sektor 

samhällsbyggnad (verksamhetschef äldreomsorg, funktionshinder, fastighet, sektorchef 

samhällsbyggnad och ATO, planeringssekreterare, avtalsansvarig). Samrådet har fokuserat på 

kommunens framtida behov av lokaler för verksamhet inom äldreomsorg och för 

funktionshindrade med rätt till insats - dels inom ramen för lokalplanering, dels inom ramen 

för fastighetsförvaltning, inklusive organisation för fastighetsskötare etc och 

hyresadministrativt stöd. 

Sektorns beredning har omfattat samråd med ekonomichef liksom med stadsarkitekt, 

controller och upphandlingschef – senast två nämnda för en första kontroll av vissa 

registrerade uppgifter för uppgiven presumtiv köpare (bolagsuppgifter inklusive styrelse, 

skattekonto hos kronofogdemyndighet och årsredovisning) och Rikshem ABs hemsida. 

Samverkan har skett med AB Alebyggen, dels inom ramen för ägarsamråd (i februari och i maj 

2013), dels kontakt med bolagets VD. Kommunchefens ledningsgrupp har behandlat ärendet 

den 18 mars 2013. 


2(6)

8 

Remissyttrande 

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 18 april 2013 (SBN § 61, dnr SBN000035/13) att 

anta sektor samhällsbyggnads utlåtande som sitt eget. Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 

beslutade den 2 maj 2013 (OAN § 39, dnr OAN000012/13) att anta sektor arbete, trygghet 

och omsorgs utlåtande som sitt eget. Eftersom sektorsövergripande beredning skett har 

samtliga tjänsteutlåtande i sak samma innehåll och i stort samma utformning, med vissa tillägg 

i föreliggande utlåtande. Nämndernas yttranden framgår således i huvudsak häri, med 

undantag för skrivningarna under rubriken ekonomisk bedömning och sektorns bedömning. 

Yttrandena är bilagda detta utlåtande. 

Fastigheterna med kommunal verksamhet 

Aktuella fastigheter, som anges i bolagets skrivelse, inrymmer idag kommunal verksamhet, 

huvudsakligen i form av äldreboenden och boende för funktionshindrade. Upplägget är i 

princip att kommunen genom s.k. blockhyresavtal säkerställer nyttjanderätten till såväl 

bostadsyta som verksamhetsyta (gemensamhetsytor och lokalytor). Sedan kommunen genom 

myndighetsutövning fattat beslut om rätt till boende, och placering blivit klart, tecknar den 

boende hyresavtal med Ale kommun, ofta via AB Alebyggen. 

Följande sammanställning av de fastigheter som omfattas av skrivelsen visar vilken kommunal 

verksamhet och antal bostäder som finns där idag: 

Klockarängen Skepplanda, särskilt boende 48 bostäder 

Änggatans serviceboende, Älvängen 14 + 8 bostäder 

Vikadamm Älvängen, särskilt boende 25 bostäder 

Björkliden Alafors, särskilt boende 32 bostäder 

servicelägenheter 22 bostäder 

Nödinge servicehus 27 bostäder 

Fyrklövergatans serviceboende, Nödinge 5 bostäder 

Bohus servicehus 64 bostäder 

De aktuella fastigheterna inrymmer totalt sett ungefär två tredjedelar av de bostäder som 

kommunen idag har att tillgå för äldreomsorg och funktionshindrade. Som tidigare nämnts är 

AB Alebyggen hyresvärd och kommunen anlitar som regel också bolaget för att hantera 

hyresadministrationen gentemot de boende. AB Alebyggen har, enligt vad som framgår av 

hemställan, tillgång till uppgifter rörande fastigheternas skick och behov av underhåll (”varje 

enhets ekonomiska resultat, tekniska utförande och underhållsstandard”). Någon sammanställning 

och överblick av detta har inte kommunens förvaltning. 

Avtalen 

En sammanställning över hyresavtalen har skett genom fastighetsavdelningen. Av den framgår 

att merparten av avtalen löper med en avtalstid om tre alternativt fem år (de flesta från i år, 

2013) och en förlängningsklausul. Avtalen är uppdelade per fastighet och per användning 

(bostad respektive gemensamhetsyta eller verksamhetslokal). Ansvarsfördelningen enligt 

avtalen är i huvudsak som sedvanligt hyresgäst – hyresvärdsförhållande, med undantag för 

Bohus servicehus där underhållsansvaret åligger kommunen som hyresgäst (mot en klart lägre 

hyra än beträffande övriga hyresavtal). Någon regelrätt granskning av avtalen och de 

skyldigheter och rättigheter som följer av dem har inte skett inom ramen för ärendet. Enligt 

skrivelsen från AB Alebyggen kommer dock en redovisning per objekt att ske inom ramen för 


3(6)

9 

försäljningsprocessen från bolagets sida – och därmed sannolikt också en s.k. due diligens från 

en presumtiv köpares sida. 

Kommunens behov av bostäder inom äldreomsorg och funktionshinderenheten 

Det har tidigare genomförts utredningar kring behovet av boenden, den senaste avser boendebehovet 

inom äldreomsorgen: Boendeutredning, från juli 2012. Den utredningen visar ett 

kommunalt behov av bostäder, sett till antalet bostäder, av i princip samma nivå som nu under 

de närmaste åren. På längre sikt uttalar utredningen bl.a. att fram till år 2025 ökar antalet 

Alebor över 80 år med mer än 50 procent, att kommunen för närvarande har ett överskott av 

lägenheter inom vård- och omsorgsboende fram till ca år 2018 och att behoven därefter 

kommer att öka och nya boenden behövas från år 2020. OAN har den 13 december 2012, 

mot bakgrund av nämnda utredning, föreslagit en utökning av antalet särskilda boenden inom 

äldreomsorgen till ytterligare ca 75 bostäder fram till år 2025, d.v.s. att antalet platser skulle 

vara 230 stycken år 2025. 

Beträffande behovet av bostäder för funktionshindrade med rätt till kommunal insats finns en 

något äldre boendeutredning: Boendeutredning – funktionshinderenheten, daterad i juni 2010. 

Av den framgår bl.a. att det måste finnas en beredskap för en kontinuerlig utbyggnad av 

särskilda boenden var tredje år under de närmaste 10-15 åren. 

Nybyggnationer i stället 

Av AB Alebyggens skrivelse följer att orsaken till en eventuell försäljning av aktuella 

fastigheter är att frigöra kapital för nybyggnation och underhåll. Bolaget har, enligt uppgift 

från vd för AB Alebyggen vid bl.a. ägarsamråd, i nuläget planerat för nybyggnation av 15 

lägenheter i Furulundsområdet, Alafors och 40 lägenheter i Älvängen, samt eventuellt 

ytterligare 36 bostäder vid Kronogården, Älvängen. Samtliga nu nämnda ingår i sektor 

samhällsbyggnads planering och AB Alebyggen ingår som part i processen, förutom 

beträffande Kronogården (där såvitt känt bolagets part får bli exploatören i det området). 

Ekonomisk bedömning/konsekvens 

Här måste underhållskostnader och organisatoriska kostnader vägas mot hyreskostnad – och 

risken för hyreshöjning – över tid, liksom risken för uppsägning. Det finns också anledning att 

notera använd avskrivningstid för anläggningstillgångar, eftersom en kortare sådan kan 

indikera kommande hyreshöjning. Enligt AB Alebyggens årsredovisning 2012 tillämpar 

bolaget för hyreshus-vårdbostäder avskrivning enligt plan med drygt 30 år, att jämföras med 

runt 20 år för branschen i övrigt enligt uppgift vid ägarsamråd. Ett ekonomiskt underlag för 

en bedömning av fastigheternas underhållsbehov har förvaltningen inte haft tillgång till - det 

har emellertid som tidigare nämnts enligt uppgift AB Alebyggen; den omständigheten att en 

köpare finns innebär emellertid att det rimligen finns ett ekonomiskt övervärde i avtalen. En 

uppskattning av beräknat kapitaltillskott genom en försäljning är ca 50 miljoner kronor och 

fastigheternas taxeringsvärde uppgår till ca 140 miljoner kronor. Mot den bakgrunden kan en, 

om än mycket trubbig, jämförelse mot kostnaden att hyra göras, utifrån en sammanställning av 

hyresavtalen, som landar i att ett köp av fastigheterna – sett endast till nuvarande hyresavtal – 

skulle återbetala sig efter ca 10 år. Det kan kopplas till vad kommunen väljer att själv äga. 

Sektorns bedömning 

Det kommunala behovet av tillgång till sådana boenden som nu inryms i aktuella fastigheter 

kommer mot bakgrund av nämnda boendeutredningar högst sannolikt att för överskådlig tid 

kvarstå. Kommunen har alltså ett långsiktigt behov av en stabil och seriös fastighetsägare för 


4(6)

10 

de fastigheter där kommunen hyr för sin verksamhet. Kommunen äger inte för närvarande 

egna fastigheter som skulle kunna utgöra ett alternativ på kort sikt. Eftersom kommunen 

därmed genom hyresavtalen säkerställer en kommunal skyldighet i förhållande till de boende, 

vilket i sig innebär att de boende har särskilda behov och att fastigheterna inrymmer såväl 

bostäder som arbetsplatser, är det av yttersta vikt att en förståelse för roller och en dialog finns 

i relationen hyresvärd – hyresgäst. Fastighetsägarens organisation för fastighetsförvaltning och 

skötsel, dvs. att de har tillgänglig, kunnig personal, måste understrykas som ett behov från 

berörda sektorers sida, liksom en förståelse för den verksamhet som bedrivs i fastigheterna. 

Det är också önskvärt att fastighetsägaren kan erbjuda administrativa tjänster avseende 

hyresadministration. 

Samhällsutvecklingen mot fler privata aktörer inom fastighetsbranschen innebär också att om 

ett framtida ägande av fastigheter där kommunen hyr för sin verksamhet blir diversifierat till 

flera olika fastighetsägare kan det krävas utökade samordningsresurser för sektorerna, och ett 

utvecklingsarbete för att tydliggöra kommunens ”beställarfunktion”. Detta knyter an till vad 

som ovan har nämnts kring kompetens inom fastighetsförvaltning och att kommunen exv. 

kan ange servicenivå genom driftsavtal. En bedömning av exv. kommande investering i 

underhåll har betydelse för såväl kvaliteteten på boendena och verksamhetens möjligheter att 

tillgodose de boendes behov, som risken för hyreshöjningar. Någon närmare analys av detta 

eller därmed sammanhängande risker för uppsägning, hyreshöjningar och underhållskostnader 

med en annan ägare än AB Alebyggen går emellertid inte, mot bakgrund av det tillgängliga 

materialet, att uttala sig om. Detta bör dock gå att bedöma utifrån sådana uppgifter som 

bolaget har tillgång till inom ramen för försäljningsprocessen. 

Av den grunda kontroll av registrerade uppgifter för Rikshem AB (se under rubriken samråd), 

och information från bolagets egen hemsida (www.rikshem.se) kan anmärkas att bolaget har 

gjort flera nyemissioner under de senaste åren och förvärvat flera fastigheter av liknande slag 

som nu är aktuellt. Detta avspeglas i bolagets senaste årsredovisning, särskilt nyckeltal för 

soliditeten. Anledning att anmärka mot bolaget har i övrigt inte framkommit. Utredning eller 

referenstagning vad gäller bolaget och dess verksamhet har inte skett från förvaltningens sida. 

Mot bakgrund av den angivna orsaken till ärendet om ev. försäljning – att, på sätt som uttalas i 

ägardirektiven, frigöra kapital för nybyggnation och underhåll – förtjänar att nämnas att det 

finns alternativa lösningar på kapitalfrågan, än just försäljning av fastigheter där kommunen 

hyr för verksamhet som omfattas av kommunala skyldigheter mot dess medlemmar. Bolaget 

kan exempelvis ta ett externt lån. Särskilt betraktat ur perspektivet att kommunen är ägare av 

AB Alebyggen finns tänkbara lösningar såsom att tillskjuta kapital genom ägartillskott och 

förändring av ägardirektiven. Den här infallsvinkeln aktualiserar frågan hur kommunen bör 

reglera sitt fastighetsbestånd, liksom vilken roll kommunen – genom sitt bolag – kan ta på 

bostadsmarknaden. 

Eftersom AB Alebyggens verksamhet omfattas av lagen om allmännyttiga kommunala 

bostadsaktiebolag är utrymmet för andra bedömningar än marknadsmässiga sådana begränsat. 

Samtidigt som bostadsbolaget har ett uppdrag för kommunens bostadsförsörjning – och 

därmed utgör en långsiktig aktör på bostadsmarknaden – gäller alltså att bolaget ska agera 

enligt marknadsmässiga principer och kommunen som ägare ska ställa ett marknadsmässigt 

avkastningskrav (dito vad gäller nivån på borgensavgift). Detta innebär att poängen med att 

driva bostadspolitik genom bolagisering är kringskuren. Det finns också begränsningar för 

värdeöverföringar att beakta för det fall en förändring skulle övervägas beträffande vilka 


5(6)

11 

fastigheter kommunen själv bör äga kontra när kommunen ska säkra verksamhet genom 

hyresrätt. Idag äger kommunen exv. fastigheter för verksamhet inom utbildning men alltså inte 

fastigheter för vårdinrättningar. Genom ett ägande som motsvarar ett basbehov (utifrån de 

utredningar som tidigare nämnts) skulle kommunen säkra rådighet över fastigheter där 

kommunen har verksamhet och frigöra vad som nu upptas inom borgensåtagande gentemot 

bolaget. Det ekonomiska utfallet av en sådan förändring måste noga överväga det underhållsbehov 

fastigheterna har, liksom att kommunen då binder kapital till anläggningstillgångar 

jämfört med att långsiktigt betala hyreskostnad (jfr under ovan rubrik ekonomisk bedömning). 

Bohus centrum inkl. Bohus servicehus 

Den fastighet som är bebyggd med Bohus centrum är ägd av ett dotterbolag till AB Alebyggen. 

Möjligheten att vid en eventuell försäljning omfatta utveckling av centrala Bohus, 

innefattande Bohus servicehus, med en ny aktör är som utgångspunkt positivt. Vad detta 

närmare innebär eller hur en framtida affär eventuellt påverkar verksamheten vid Bohus 

servicehus och utvecklingen för Bohus centrum kan, mot bakgrund av att mer information än 

vad nu nämnts inte är känd, i nuläget inte närmare bedömas. 

Sammanfattningsvis 

Utgångspunkten för bedömningen är att de verksamheter som nu inryms i de fastigheter som 

berörs av ärendet sker genom hyresavtal. Det avgörande i relationen hyresgäst – hyresvärd är 

inte om fastighetsägaren är ett kommunalt bolag eller ett privat bolag utan i stället att 

fastighetsägaren bedriver en seriös verksamhet med fokus på samhällsfastigheter och de behov 

den kommunala verksamheten har. Det kapital som en försäljning kan beräknas inbringa är 

tänkt att användas inom bolagets uppdrag av nybyggnationer. Vad som nämns ovan i denna 

del är redan planerat för. Någon särskild synpunkt på bolaget Rikshem AB som sådant har 

inte framkommit och dess verksamhet är enligt egen uppgift inriktad på samhällsfastigheter. 

Frågan om hur kommunen bör reglera sitt fastighetsbestånd är inte direkt för handen i detta 

ärende men måste enligt sektors mening ändå tas i beaktande. Genom en försäljning av 

verksamhetslokaler till en privat aktör förlorar kommunen rådighet över de fastigheter där 

kommunal verksamhet idag bedrivs. Kommunen tappar också det inflytande som idag finns 

över fastigheterna, om än detta inte sker direkt utan genom den kontroll som kommunstyrelsens 

uppsiktsplikt – och inspektionsrätt – av bolagets verksamhet innebär och den 

inriktning av verksamheten som kommunen som ägare kan ange genom ägardirektiven. 

Samtidigt är klart att regelverket kring allmännyttiga bostadsbolag innebär att förutsättningarna 

att genom bolag bedriva bostadspolitik är kringskuren. 

Ärendets kommunikationsbehov 

Beroende på vilket beslut som slutligen fattas i ärendet kan det finnas behov av en samordnad 

kommunikation från kommunen tillsammans med AB Alebyggen. En första planering för 

detta har skett i samråd med kommunikationschef. 

Handlingar som tillhör ärendet 

1. Förslag till yttrande 

2. Sektor kommunstyrelsens tjänsteutlåtande, daterat 2013-05-31 

3. Begäran från Alebyggen om kommunfullmäktiges yttrande 


6(6)

14 

5

15 


Handläggare: Anna Flood 

HR-chef 

Tel: 0303 33 07 07 

E-post: anna.flood@ale.se 





Granskningsrapport - Redovisning och kontroll 

över personalkostnaderna 

KPMG AB har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av 

redovisningen och kontrollen över personalkostnader på den övergripande nivån i Ale 

kommun. Personalenheten har tagit del av rapporten, besvarat frågorna och åtgärdat de 

punkter som är möjliga. 

Sektor kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunstyrelsen 

1. Kommunstyrelsen konstaterar att svar har givits till kommunrevisionen och att möjliga 

åtgärder har genomförts. 

Anna Flood 

HR-chef 

Beslutsunderlag 

Tjänsteutlåtande från sektor kommunstyrelsen 2013-05-28. 

Granskningsrapport – Redovisning och kontroll över personalkostnaderna, inkommen 

2012-12-17. 


Kommunrevisionen 

HR-chef

16 

Bakgrund 

Kommunrevisionen- Någon dokumenterad beskrivning över ansvarsfördelningen mellan 

sektorerna och personalenheten finns inte. Detta innebär bland annat att ansvaret mellan 

nämnderna och kommunstyrelsen inte är tydligt. 

Svar; Delegationsordningen kring ansvarsfördelning i personalrelaterade frågor har arbetats 

om och förtydligats, kommer upp på KS i augusti. 

Kommunrevisionen - Det saknas processbeskrivningar som exempelvis beskriver vem som 

registrerar vad, vem som attesterar, vad det innebär att attestera en löneutbetalning. Det finns 

heller ingen samlad dokumentation med övervägande om vilka kontroller som behöver göras 

som komplement till systembaserade kontroller och vilka kontroller som görs i systemen. 

Svar; Framtagning av processbeskrivningar inom löneområdet pågår och kommer intensifieras 

då projektet kring ny upphandling av personalsystem startar maj 2013. Det finns redan idag 

vissa processer beskrivna. 

I HR Web är det den anställde själv som registrerar sina avvikelser som sedan attesteras av 

chefen. Detta är styrt av behörighetskoder i systemet och varje person har egna inloggningar. I 

de fall man missat att göra sin avvikelse rapportering eller när det är längre ledigheter 

meddelas detta via pappersunderlag vilka skrivs under av attesterande chef. Instruktioner om 

detta finns på den digitala arbetsplatsen men kan göras tydligare. Uppgifterna tankas sedan 

över till lönesystemet. 

I Flex kan den anställde antingen stämpla eller själv lägga in sina uppgifter. Det finns 

schemaansvariga som ser över rapporterna ute på arbetsplatsen. Rapporten godkänns och 

avräknas därefter av chefen. Filer hämtas över till lönesystemet av personal- och 

löneadministratör. Instruktioner ang Flex har tagits fram av systemansvarig för Flex. 

I klienten är det personal- och löneadministratören som registrerar avvikelserapporterna 

utifrån pappersunderlag som är attesterade av ansvarig chef. 

Många kontroller finns redan idag både maskinella och manuella. Samlad dokumentation över 

detta skall tas fram. 

Kommunrevisionen- Vid negativ rapportering, det vill säga enbart rapportering av avvikelser, 

ökar enligt KPMGs bedömning risken för att felaktiga uppgifter inte fångas upp av den som 

attesterar, exempelvis att frånvaro inte rapporteras. 

Svar; Denna risk finns oavsett om man rapporterar in via papper eller självservice. Personal- 

och löneadministratörerna påminner cheferna vid behov men det är chefens ansvar att ha 

kontroll över personalens avvikelser. De flesta av dagens lönesystem är uppbyggda på 

avvikelserapportering. 

Kommunrevisionen- För att skicka betalfilen till banken krävs inte två personer i förening. 

Kommunen bör överväga att införa en rutin där det krävs två personer för att skicka 

utbetalningsfiler till banken. 

Svar; I vårt system finns det ingen möjlighet att ha 2 attestanter för att skicka bankfilen. 

Bankfilen stäms dock alltid av mot nettolön samt bokföringsfil. Båda systemförvaltarna får 


2(3)

17 

meddelande ifrån banken om inläst lön. Lön utanordnas sedan och skickas till 

Ekonomienheten. 

Kommunrevisionen- Intjänad och uttagen semester bör bokföras och fördelas ut på alla 

enheter löpande under året. Detta är en förutsättning för att kunna följa kommunens kostnad 

för personal. 

Svar; Ny semesterskuldsberäkning är framtagen och kommer att tas i bruk under maj månad. 

Kommunrevisionen- Ändringar av löneuppgifter samt beräkningsunderlag bör alltid attestera 

av någon annan än den som gjort registreringen. 

Svar; Detta görs redan idag 


3(3)

32 

6

33 


Handläggare: Susanne Stenberg 

Titel/Kommunjurist 

Tel: 0303 33 07 09 

E-post: susanne.stenberg@ale.se 





Yttrande till kommissionen ang. påstått statsstöd 

till Renova AB 

Den europeiska kommissionen har fått en anmälan mot Sverige angående påstått förbjudet 

offentligt stöd till Renova AB (reglerna om otillåtet statsstöd). Ale kommun har, som delägare 

av Renova AB, yttrat sig i ärendet i juni 2011. Kommissionen har nu återkommit i ärendet. 

Göteborgs Stad har, såsom största delägare, åtagit sig att ta fram och sammanställa de fakta 

som krävs för att svara på kommissionens frågor. Frågorna rör i korthet vilket stöd/bevis som 

de delägande kommunerna har för dels den ersättning (”public compensation”) som de lämnar 

Renova AB för tjänster inom avfallshantering, dels den avgift för garantiåtagande (jfr borgensavgift) 

som de tar av Renova AB. 

Kommunstyrelsen är för Ale kommuns räkning behörig att avge yttrande i frågan. Det kan 

antas att Ale kommun kommer att ansluta sig till det yttrande som Göteborgs Stad kommer 

att lämna kommissionen. Kommunstyrelsens ordförande föreslås därför hantera frågan. 

Anstånd med att besvara kommissionens frågor har begärts till den 23 september 2013. 


1. Kommunstyrelsen godkänner att Göteborgs Stad utför sådan utredning som krävs för 

att Ale kommun ska kunna lämna kommissionen ett yttrande. 

2. Kommunstyrelsen delegerar till kommunstyrelsens ordförande att avge yttrande, 

förutsatt att det är i linje med aktuellt yttrande från Göteborgs Stad. 

3. Kommunstyrelsen uppdrar åt dess ordförande att, om yttrande enligt punkt 2 inte kan 

ske, anmäla ärendet till dess arbetsutskott. 

4. Kommunstyrelsen delegerar till kommunstyrelsens arbetsutskott att avge yttrande, för 

det fall kommunstyrelsens ordförande anmäler ärendet till arbetsutskottets behandling. 

Susanne Stenberg 

Kommunjurist 


Tjänsteutlåtande från sektor kommunstyrelsen daterad 2013-05-31. 

Kommissionens skrift daterad april 2013 

Ale kommuns tidigare yttrande i ärendet, daterad juni 2011

34 

Bakgrund 

Sedan tidigare utreder den europeiska kommissionen en anmälan mot Sverige angående 

påstått förbjudet offentligt stöd till Renova AB, dvs. att otillåtet statsstöd påstås ha skett. 

Kommissionen har i anledning av anmälan ställt frågor till Sverige, vilka blivit besvarade 

genom näringsdepartementet efter yttrande från de kommuner som är delägare i Renova AB, 

däribland Ale kommun. Kommissionen har nu återkommit i samma ärende. 


Kommissionens frågor rör det stöd (dvs. vilka bevis) som de delägande kommunerna har för 

dels den ersättning (”public compensation”) som de lämnar Renova AB för tjänster inom avfallshantering, 

dels den avgift för garantiåtagande (jfr borgensavgift) som de tar av Renova AB. 

Göteborgs Stad har, såsom största delägare, åtagit sig att ta fram och sammanställa de fakta 

som krävs för att svara på kommissionens frågor, att inhämta synpunkter från delägande 

kommuners förvaltningar och att delge övriga sitt yttrande. Staden har för samtliga delägande 

kommuners räkning begärt anstånd med att avge yttrande till den 23 september 2013. 

Kommunstyrelsen är för Ale kommuns räkning behörig att avge yttrande i frågan. Detta följer 

av reglemente för kommunstyrelsen (§ 9): ”Kommunstyrelsen har att avge yttranden som 

ankommer på fullmäktige, om inte yttrandet är av principiell betydelse för den kommunala 

självstyrelsen. Kommunstyrelsen får också besluta i sistnämnda slag av yttranden om 

remisstiden inte medger att yttrandet behandlas på ordinarie sammanträde med fullmäktige.” 

Eftersom det redan nu kan antas att Ale kommun kommer att ansluta sig till det yttrande som 

Göteborgs Stad kommer att lämna kommissionen, föreslås att kommunstyrelsen delegerar till 

kommunstyrelsens ordförande att avge yttrande för Ale kommun – förutsatt att detta är i linje 

med yttrande från Göteborgs Stad. I annat fall, dvs. om ordföranden bedömer att Ale 

kommun bör dra andra slutsatser än Göteborgs Stad av de fakta som tas fram i ärendet och 

därför avge ett i sak självständigt yttrande, föreslås att ordföranden ges i uppdrag att anmäla 

ärendet till kommunstyrelsens arbetsutskott och att kommunstyrelsen, särskilt på grund av 

tidsaspekten, delegerar till denna instans att avge Ale kommuns yttrande. 


Kommunstyrelsens ordförande, kommunjuristen 


2(2)

61 

7

Tjänsteutlåtande 

62 

och yttrande till 

KS 20/8

Postadress: 

Länsstyrelsen i Västra 

Götalands län, 403 40 

GÖTEBORG 

63 

Besöksadress: 

Ekelundsgatan 1 

Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag 


Regionala underlag för områden av 

riksintresse för dricksvattenförsörjning i 

Västra Götalands län 

Göteborgs Stads anläggningar för 

dricksvattenförsörjning 

Webbadress: 

www.lansstyrelsen.se/vastragotaland 

E-post: 

vattenvard.vastragotaland@lansstyrelsen.se

Innehåll 

Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 2(30) 

Förord ...................................................................................................................................................... 4 

1. Namn, datum och länsstyrelse ............................................................................................................ 5 

1.1 Namn på personer som arbetat fram beskrivningen, samt länsstyrelse ...................................... 5 

2. Anläggning med dess enheter ............................................................................................................. 5 

2.1 Namn på anläggningen med dess olika enheter ........................................................................... 5 

3. Kommuner ........................................................................................................................................... 6 

3.1 Kommuner som förses med vatten från anläggningarna .............................................................. 6 

4. Beskrivning av området för anläggningen ........................................................................................... 6 

4.1 Föreslaget riksintresseområde ...................................................................................................... 6 

4.2 Framtida prognos för de berörda kommunerna ........................................................................... 9 

5. Motiv för utpekande av riksintresset .................................................................................................. 9 

5.1 Anläggningarnas värde för vattenförsörjningen samt vilka kriterier som uppfylls ....................... 9 

5.2 Huruvida alternativ vattenförsörjning finns ................................................................................ 10 

5.3 Andra viktiga samhällsfunktioner som försörjs av anläggningarna ............................................ 10 

6. Riksintressets markanspråk ............................................................................................................... 11 

6.1 Områdets geografiska utbredning och storlek samt vilka typer av anläggningar som ingår ...... 11 

7. Beskrivning av influensområdet ........................................................................................................ 11 

7.1 Täktens typ och karaktär samt tillrinningsområdets storlek ....................................................... 11 

7.2 Huruvida vattenskyddsområde finns, inklusive datum för beslut .............................................. 13 

7.3 Vattentäktens möjliga uttagsmängd och råvattenkvalitet .......................................................... 13 

7.4 Vattenresursens robusthet inför klimatförändringar.................................................................. 14 

8. Influensområdets markanspråk ........................................................................................................ 15 

8.1 Generella utgångspunkter vid valet av influensområde ............................................................. 15 

8.2 Förslag till influensområde .......................................................................................................... 16 

9. Förutsättningar för bevarande .......................................................................................................... 17 

9.1 Åtgärder, verksamheter och andra intressen som påtagligt kan försvåra nyttjandet av 

anläggningarna .................................................................................................................................. 17 

9.2 Övriga riksintressen i området .................................................................................................... 22 

10. Kartmaterial ..................................................................................................................................... 23 

64 

10.1 Karta över riksintresseområdet ................................................................................................. 23 

........................................................................................................................................................... 25 

Webbadress: 


E-post: 


Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 3(30) 

10.2 Karta över influensområden ...................................................................................................... 26 

10.3 Karta över riksintresseområde och influensområde ................................................................. 28 

Källor ...................................................................................................................................................... 30 

65 

Webbadress: 


E-post: 


Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 4(30) 

Förord 

Dricksvatten av god kvalitet är en nödvändighet för landets innevånare och en grundförutsättning för 

ett väl fungerande samhälle. Befolknings- och samhällsutveckling samt förestående klimatförändringar 

medför en ökande belastning på landets dricksvattenresurser och påkallar därmed också ett ökande 

behov av att inrätta adekvata skyddsformer för att säkra den nationella dricksvattenförsörjningen. 

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har sedan dess inrättande ansvar för frågan om riksintressen för 

mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för vattenförsörjning. 

Myndigheten har som målsättning att flera områden med anläggningar av nationell betydelse för 

dricksvattenförsörjningen ska få förstärkt skydd genom att de pekas ut som riksintressen. 

HaV har givit samtliga av landets länsstyrelser möjlighet att lämna förslag på områden som är av 

riksintresse för dricksvattenförsörjningen. Länsstyrelsen i Västra Götaland har utsett två sådana 

områden i länet. Det ena förslaget är ett område som innefattar Göteborgs Stads 

dricksvattenanläggningar, vilka försörjer Göteborgs kommun samt genom försäljning även i stort sett 

hela Öckerö kommun och delar av Ale, Partille och Mölndals kommuner med dricksvatten. Det andra 

förslaget är Skaraborgsvattens Kommunalförbunds dricksvattenanläggningar, som tar sitt vatten från 

Vättern, och som förser kommunerna Skövde, Skara och Falköping med dricksvatten. 

Under 2012 gavs länsstyrelserna i uppdrag att ta fram regionala underlag rörande de områden som 

utsetts som möjliga riksintresseområden för dricksvattenförsörjning. Arbetet med de regionala 

underlagen har utgått ifrån de riktlinjer som Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram, Riktlinjer för 

framtagande av regionala underlag rörande områden av riksintresse för dricksvattenförsörjning. 

Underlagen som länsstyrelserna tar fram ska beskriva riksintresseområdenas utbredning och funktion, 

och ska omfatta både det område med anläggningar som föreslås utgöra själva riksintresset, men också 

det mark- och vattenområde där olika former av inverkan påtagligt kan påverka möjligheten att nyttja 

den vattenförsörjande riksintressanta anläggningen – riksintressets influensområde. Beskrivningarna 

kommer att tjäna som underlag för framtida planering och prövning i anslutning till 

riksintresseområdena. 

Föreliggande rapport utgör Länsstyrelsen i Västra Götalands läns redovisning av förslaget att utse 

Göteborgs Stads dricksvattenanläggningar som ett riksintresseområde för dricksvattenförsörjning. 

66 

Webbadress: 


E-post: 


1. Namn, datum och länsstyrelse 

Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 5(30) 

1.1 Namn på personer som arbetat fram beskrivningen, samt länsstyrelse 

De personer som har deltagit i framtagandet av detta underlag är: 

Josefin Jonson, Vattenvårdsenheten länsstyrelsen i Västra Götalands län 

Roger Rudolfsson, Vattenvårdsenheten länsstyrelsen i Västra Götalands län 

Datum för remiss: 2013-04-05 

2. Anläggning med dess enheter 

2.1 Namn på anläggningen med dess olika enheter 

Huvudmannen för Göteborgs dricksvattenförsörjning är nämnden Kretslopp och vatten i Göteborgs 

Stad. Kretslopp och vatten bildades 1 januari 2013, och är en sammanslagning av det som tidigare var 

nämnderna för Göteborg Vatten och Kretsloppskontoret i Göteborgs Stad. 

I arbetet med detta riksintresseområde för dricksvattenförsörjning, har Länsstyrelsen samarbetat med 

Kretslopp och vatten och ombett huvudmannen att ta fram ett förslag på vilka av Göteborgs 

dricksvattenanläggningar som man anser bör ingå i riksintresseområdet. Dessa anläggningar utgör det 

som här lämnas som förslag på riksintresseområde, och anges nedan: 

Råvattenintag Lärjeholm med tillhörande anläggningar 

Intagsledningar från intaget till hävertstation Alelyckan 

Reservråvattenledningar 

Hävertstation Alelyckan 

Råvattenpumpstation Alelyckan 

Tunnelsystem Alelyckans Hävertstation-Delsjöarna-Lackarebäcks vattenverk 

Råvattenpumpstation Härlanda tjärn 

Lilla och Stora Delsjön 

Katastrofdammar Delsjöarna 

Hävertstation Kotången 

Hävertstation Bratteklev 

Alelyckans vattenverk med tillhörande anläggningar 

Lackarebäcks vattenverk med tillhörande anläggningar 

Reservråvattenpumpstation Rådasjön med tillhörande ledningar 

Kvarndammen med tillhörande ledningar och anordningar 

Kallebäcks källas grundvattentäkt 

De anläggningar som föreslås ingå i detta riksintresseområde utgör nödvändiga delar av Göteborgs 

ordinarie respektive reservvattenförsörjning, samt tillhör samtliga nödvändiga delar för att upprätthålla 

67 

Webbadress: 


E-post: 


Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 6(30) 

en långsiktigt säker dricksvattenförsörjning till kommuninvånare inom kommunerna Göteborg, 

Öckerö, Ale, Partille och Mölndal. 

Under rubrik 4. Beskrivning av området för anläggningen beskrivs de ovan givna anläggningarna 

närmare. Där beskrivs också de motiv som ligger till grund för att anläggningarna valts ut till detta 

riksintresseområde för dricksvattenförsörjning. 

3. Kommuner 

3.1 Kommuner som förses med vatten från anläggningarna 

De båda vattenverken, Alelyckan och Lackarebäck, försörjer ca 99 % av invånarna i Göteborgs 

kommun med dricksvatten. Genom försäljning försörjs dessutom i stort sett hela Öckerö kommun och 

delar av Ale, Partille och Mölndals kommuner med dricksvatten från Göteborg. 

4. Beskrivning av området för anläggningen 

4.1 Föreslaget riksintresseområde 

I nedanstående text ges en närmare beskrivning av de anläggningar som föreslås att ingå i 

riksintresseområdet. Här beskrivs också de motiv som ligger till grund för att anläggningarna valts ut 

till detta riksintresseområde för dricksvattenförsörjning. 

Göta älv utgör huvudvattenråvattentäkt för Göteborgs dricksvattenförsörjning. Från råvattenintaget vid 

Lärjeholm leds råvattnet via två intagsledningar till en fördelningsstation (Hävertstation Alelyckan) 

varifrån cirka hälften av vattnet leds in till Alelyckans vattenverk via en pumpstation 

(Råvattenpumpstation Alelyckan). Den resterande delen leds med självfall via en bergtunnel till en 

pumpstation vid Härlanda tjärn (Råvattenpumpstation Härlanda tjärn). Här lyfts vattnet till ytterligare 

en bergtunnel som mynnar vid Kotången (Hävertstation Kotången) i Lilla Delsjön. Lilla och Stora 

Delsjön är förbundna med varandra via en kanal och vid Bratteklevs udde (Hävertstation Bratteklev) i 

Stora Delsjön tas vattnet ut för vidare transport till Lackarebäcks vattenverk via ytterligare en 

bergtunnel. 

Vid störningar i råvattenkvaliteten i Göta älv kan intaget vid Lärjeholm stängas och reservtäkterna 

utnyttjas. I första hand nyttjas Delsjöarna varifrån vattnet kan ledas i retur med självfall förbi 

pumparna i Härlanda tjärn och på så sätt även försörja Alelyckans vattenverk. Samma tunnel nyttjas 

som vid uppfordring av vattnet från Lärjeholm till Delsjöarna. 

Delsjöarna med tillhörande anläggningar 

På 1860-talet beslutades att använda en råvattentäkt på högre nivå än staden, med kvalitet och 

leveranssäkerhet som motiv. Efter omfattande utredningar om nyttig tillrinning till Delsjöarna 

beslutades med tanke på avdunstningen att magasinvolymen skulle ökas genom att dämma upp 

68 

Webbadress: 


E-post: 


Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 7(30) 

sjöarna. Delsjöverket med sina slutligen fem långsamfilter var i drift som vattenverk fram till 1968 då 

Lackarebäcksverket togs i drift. 

Göteborgs stadsfullmäktige beslöt 1962 att den aktuella utbyggnaden av 

vattenförsörjningsanläggningar skulle ske med vatten från Göta älv transiterat genom Delsjöarna. 

Motiven var fortfarande kvalitet och leveranssäkerhet. Vattenverket placerades därför på en sådan nivå 

i förhållande till det uppdämda råvattenmagasinet att råvatten tas in med självfall och vid en 

nödsituation kan dricksvatten i begränsad omfattning distribueras utan pumpning. De tillkommande 

anläggningsdelarna var en hävertstation vid Lilla Delsjön med tillhörande råvattenledningar i sjön, 

sprängd kanal som tillåter passage av större vattenmängder mellan sjöarna och en hävertstation med 

tillhörande råvattenledningar i Stora Delsjön. Ytterligare anläggningar som tillkommit är de 

katastrofbassänger som tar hand om vatten från väg 40 och en utloppsanordning som sedan 1993 kan 

användas för att tillföra vatten från Rådasjön. 

Delsjöarna har en roll både som ordinarie och reservvattentäkt för Göteborgsregionen. Att Delsjöarna 

föreslås som ett riksintresseområde och inte ett influensområde, trots att de utgör vattentäkter för 

Göteborgs dricksvattenförsörjning, motiveras med att sjöarna också fungerar som råvattenmagasin och 

genom vattendom regleras ur ett vattenförsörjningsperspektiv. Sjöarna innehåller också ett flertal 

anläggningsdelar, såsom ledningar och anslutningspunkter. 

Rådasjöns anläggningar 

Vid längre stängningar kan vatten från Mölndalsåsystemet via Rådasjön ledas över till Delsjöarna 

alternativt till en anslutningspunkt på råvattentunneln mellan Stora Delsjön och Lackarebäcks 

vattenverk. När reservsystemet är i drift sker överledning normalt till Delsjöarna. Härigenom utgör 

Rådasjöanläggningen även råvattenreserv för Alelyckans vattenverk. Medeluttaget av råvatten från 

Rådasjön till Delsjöarna är cirka 6 Mm 3 /år. 

Kvarndammen med tillhörande anläggningar 

Som katastrofvattenförsörjning finns även möjlighet att ta ut vatten från Lärjeån strax norr om 

Alelyckans vattenverk. Vatten från ån däms upp i Kvarndammen, varifrån vattnet kan ledas till 

Alelyckans hävertstation, och dammen med dess tillhörande ledningar och anordningar är en 

förutsättning för att kunna använda vatten från Lärjeån. För närvarande finns ett behov av att rusta upp 

delar av Kvarndammens anläggningar. Detta tillsammans med tidvis låg vattenföring och tidvis 

mikrobiologisk påverkan på vattenkvaliteten har gjort att dammen inte har varit i drift under åtskilliga 

år. Upprustning pågår dock av anläggningen, och den är värdefull i en situation då andra 

råvattenalternativ är utslagna eller kraftigt begränsade. Utan denna möjlighet kan det uppstå en 

omfattande och långvarig vattenbrist vid till exempel igensättande skred i Göta älv. 

Lärjeån och dess dalgångar är ett område med höga naturvärden, och dessa naturvärden kan ta stor 

skada av stora vattenuttag i ån. Länsstyrelsen menar därför att det är viktigt att Lärjeån även 

fortsättningsvis används endast som krisvattentäkt, och att vattenuttag i Kvarndammen därför endast 

bör göras i detta syfte, och inte som en del av den ordinarie dricksvattenförsörjningen. Genom att 

fortsatt begränsa vattenuttagen i Lärjeån till enbart krissituationer kan också påverkan på naturvärdena 

i och omkring ån begränsas. 

69 

Webbadress: 


E-post: 


Kallebäcks källa 

Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 8(30) 

Göteborgs Stad äger även en grundvattentäkt, Kallebäcks källa, som har tre uttagsbrunnar, en 

hydraulisk spärr och observationsrör. Vatten från Kallebäcks källa kan vid krisläge ledas till en 

distributionsplats för påfyllning av tankar. I en krissituation har Livsmedelsverket bedömt att minst 

10-15 liter per person och dygn behövs de första dygnen. En uppskattning utifrån de bedömningar av 

vattenkvantitet som finns i området ger att ca 40 000 personer i ett krisläge kan försörjas med 

nödvatten från vattentäkten. 

Föreslaget område som riksintresse är hela vattenskyddsområdet. Skälet till detta är att hela området 

innehåller anläggningar nödvändiga för att möjliggöra vattenförsörjning med grundvatten som källa. 

Uttagsbrunnarna och den hydrauliska spärren är belägna i varsin del av området och däremellan finns 

en mängd observationsrör som syftar till att kunna hålla kontroll på grundvattennivån i området. Det är 

också motiverat att skydda grundvattentäkten mot påverkan från riksväg 40 som går i mycket nära 

anslutning till vattenskyddsområdes sydvästra gräns. I området råder ett mycket högt 

exploateringstryck då det gränsar till verksamheter, större vägar samt parkeringar. Önskemål har 

exempelvis funnits om att bygga pendelparkering inom området, vilket skulle öka risken för negativ 

påverkan på vattenkvalitet samt motverka grundvattenbildningen i området. 

Vattenverken Alelyckan och Lackarebäck 

Göteborg samt ett antal omgivande kommuner försörjs helt eller delvis med vatten från två vattenverk, 

Alelyckans och Lackarebäcks vattenverk. 

Lackarebäcks vattenverk är utformat som ett traditionellt fällningsverk med sju parallella 

beredningslinjer. Dricksvatten bereds genom fördesinfektion med klor, samt alkalinitetshöjning och 

pH-justering med kalk. Därefter följer flockning med aluminiumsulfat, sedimentering, filtrering och 

adsorption med aktiverat kol. Vattnet alkalinitetshöjs och pH-justeras därefter med natriumhydroxid, 

kalk och koldioxid. Dricksvattendesinfektion utförs med klor/klordioxid. På Lackarebäck pågår en 

större utbyggnad omfattande dels installation av ultrafilter för att förbättra den mikrobiologiska 

avskiljningen, dels utbyggnad av ytterligare 8 kolfilter för att öka produktionskapaciteten. 

Utbyggnaden genomförs i två etapper; Nord med beräknad färdigställandetid i årsskiftet 2014/2015 

och Syd med beräknad färdigställandetid 2016. 

Alelyckans vattenverk är utformat som ett traditionellt fällningsverk med sex parallella 

beredningslinjer. Dricksvatten bereds genom pH-justering med kalk, flockning med aluminiumsulfat, 

sedimentering, mellanklorering, filtrering och adsorption med aktiverat kol. Vattnet pH-justeras och 

alkaliniteten höjs genom tillsats av kalk, koldioxid och natriumhydroxid. Dricksvattendesinfektion 

utförs med klor/klordioxid. För att öka produktionskapaciteten på Alelyckans vattenverk har två av de 

sex beredningslinjerna byggts ut med lamellsedimentering under 2011/2012. För att förbättra 

reduktionen av mikroorganismer pågår utbyggnad av UV-ljus med beräknad färdigställandetid under 

2013/2014. På sikt är målsättningen att bygga en separat ultrafilteranläggning även på Alelyckans 

vattenverk. 

70 

Webbadress: 


E-post: 


Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 9(30) 

Medelleveransen från vattenverken är totalt cirka 170 000 m 3 /d och under normala förhållanden står 

de två vattenverken för ungefär lika stora delar av produktionen. Kapacitet finns för omställningar vid 

exempelvis förändringar i råvattenkvaliteten eller planerade ombyggnader, så att ett vattenverk kan 

öka produktionen samtidigt som det andra vattenverket minskar. I dagsläget klarar emellertid inte ett 

vattenverk ensamt att försörja hela Göteborg. Utbyggnader pågår på båda vattenverken för att 

förstärka kapaciteten där målsättningen är att ett vattenverk i framtiden ensamt skall kunna försörja 

hela Göteborg med det som motsvarar medeldygnsförbrukningen. 

Distributionssystemet för dricksvatten omfattar ca 1 750 km dricksvattenledningar, 13 reservoarer och 

68 dricksvattenpumpstationer. Rörnätet är i huvudsak uppbyggt som cirkulationsnät, bland annat för 

att medge matning av dricksvatten från två håll i samband med exempelvis rörbrott. 

4.2 Framtida prognos för de berörda kommunerna 

Antalet människor som anläggningarna förväntas att försörja för en framtida befolkning inom de 

närmaste 10-20 åren 

Den förväntade befolkningsökningen väntas att uppvägas av en fortsatt minskad specifik förbrukning 

och resultera i ett relativt konstant medelbehov av dricksvatten. Risken för brist på dricksvatten är 

istället knuten till om råvattentäkterna och vattenverken inte skyddas tillräckligt väl. De 

kapacitetsökningar som nu sker vid vattenverken kommer att innebära att möjlighet ges till att växla 

mellan de olika vattentäkterna. Målsättningen med utbyggnaderna är att ett vattenverk i framtiden 

ensamt skall kunna försörja hela Göteborg med motsvarande medeldygnsförbrukningen. 

5. Motiv för utpekande av riksintresset 

5.1 Anläggningarnas värde för vattenförsörjningen samt vilka kriterier som uppfylls 

Nedan ges en beskrivning av hur detta riksintresse för dricksvattenförsörjning uppfyller de kriterier 

som uppställts av Havs- och vattenmyndigheten, och som bör beaktas vid utpekande av ett 

riksintresseområde för dricksvattenförsörjning. 

Nyttjas eller kan nyttjas av många människor 

De båda vattenverken i Göteborg, Alelyckan och Lackarebäck, försörjer ca 99 % av invånarna i 

Göteborgs kommun med dricksvatten, och genom försäljning försörjs dessutom i stort sett hela Öckerö 

kommun och delar av Ale, Partille och Mölndals kommuner med dricksvatten från Göteborg. 

Anläggningarna uppfyller därför storlekskriteriet i Havs- och vattenmyndighetens riktlinjer, som anger 

att en anläggning bedöms som riksintressant om den försörjer minst 50 000 personer med dricksvatten. 

Stor kapacitet och god kvalitet hos vattenresursen 

Göta älv är Sveriges största vattendrag, med en medelvattenföring på 600 m 3 /s, och de båda 

råvattentillgångarna Göta älv och Delsjöarna bedöms inte i sig vara begränsande för 

vattenförsörjningen i regionen. Vattenverken med tillhörande distributionsanläggning har vissa 

71 

Webbadress: 


E-post: 


Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 10(30) 

begränsningar, men utbyggnader pågår på båda vattenverk likväl som på distributionsanläggningarna. 

Vattenkvaliteten i Göta älv är under normala omständigheter god och uppfyller normalt de flesta 

uppställda rikt- och gränsvärden. Genom att möjlighet finns att växla mellan Göta älv och Delsjöarna 

kan vattenförsörjningen styras utefter råvattenkvalitet. Robustheten i systemet bygger på den 

reservvolym som tillskapats i Delsjöarna, samt de anläggningar som finns för att kunna nyttja fler 

vattenvattentäkter, som Mölndalsån, Lärjeån med tillhörande sjöar, samt Kallebäcks källa. 

Realistiska alternativ saknas 

Att nyttja vattentäkter från Mjörn-Gråbo anses vara ett realistiskt komplement till vattenförsörjning, 

men inte något alternativ för att ersätta befintliga anläggningar. Pågående omfattande utbyggnationer 

av såväl kapacitet som beredning vid de båda vattenverken med tillhörande distributionsanläggningar 

är beslutade med hänsyn till de råvattentillgångar som finns att tillgå. 

Liten risk att påverkas av klimatförändringar 

Det beslut som tagits om omfattande utbyggnationer på båda vattenverken för att öka kapacitet samt 

förbättra beredningen av vattnet, är en anpassning till bland annat klimatförändringar. 

Behövs som reserv eller för framtida användning 

Samtliga av de anläggningar som ingår i detta förslag till riksintresse, kommer att behövas för befintlig 

samt framtida dricksvattenproduktion. 

5.2 Huruvida alternativ vattenförsörjning finns 

Vid störningar i råvattenkvaliteten i Göta älv stängs intaget vid Lärjeholm och reservtäkterna utnyttjas. 

I första hand nyttjas Delsjöarna varifrån vattnet kan ledas i retur med självfall förbi pumparna i 

Härlanda tjärn och på så sätt även försörja Alelyckans vattenverk. Samma tunnel nyttjas som vid 

uppfordring av vattnet från Lärjeholm till Delsjöarna. Vid längre stängningar kan vatten tas från 

Mölndalsåsystemet via Rådasjön, ledas över till Delsjöarna alternativt till en anslutningspunkt på 

råvattentunneln mellan Stora Delsjön och Lackarebäcks vattenverk. När reservsystemet är i drift sker 

överledning normalt till Delsjöarna. Härigenom utgör Rådasjöanläggningen även råvattenreserv för 

Alelyckans vattenverk. Medeluttaget av råvatten från Rådasjön till Delsjöarna är cirka 6 Mm 3 /år. 

Göteborg har också genom en vattendom från 1950 rätt att nyttja Lärjeån som reservvattentäkt i en 

eventuell krissituation. Högst 1,75 m 3 vatten per sekund får tas ut, dock inte mer än tillrinnande 

vattenmängd. 

Kallebäcks källa en annan reservvattentäkt som kan användas i en krissituation då andra 

vattentillgångar är begränsade. Vatten från Kallebäcks källa kan i en sådan situation ledas till en 

distributionsplats för påfyllning av tankar. 

5.3 Andra viktiga samhällsfunktioner som försörjs av anläggningarna 

Samhällsfunktioner som försörjs med dricksvatten från Kretslopp och vatten, utöver hushåll, är 

sjukhus, räddningstjänst, flygplatser, äldrevård, dagis, med mera. 

72 

Webbadress: 


E-post: 


6. Riksintressets markanspråk 

Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 11(30) 

6.1 Områdets geografiska utbredning och storlek samt vilka typer av anläggningar 

som ingår 

Huvudmannen Kretslopp och vatten har tagit fram ett förslag på hur riksintresseområdet bör utformas 

och avgränsas runt de anläggningar som ingår i området. Då de anläggningar som anges som förslag 

till riksintresse är känsliga ur ett sabotagehänseende har Kretslopp och vatten valt att inte till fullo följa 

de riktlinjer som angivits av Havs- och vattenmyndigheten för hur områdena ska begränsas. Den 

geografiska utbredningen hos riksintresseområdet framgår av kartorna på sidorna 25-26. 

Storleken på det föreslagna riksintresseområdet för dricksvattenförsörjning är ca 900 hektar. I detta 

område utgörs ca 683 hektar av landyta, och ca 217 hektar av vattenyta. 

7. Beskrivning av influensområdet 

Influensområdet definieras som den yta utanför riksintresseområdet inom vilken olika verksamheter 

riskerar att påverka möjligheten att hållbart nyttja den anläggning som riksintresseområdet avser att 

skydda. Detta område är en förutsättning för att anläggningen ska kunna brukas effektivt och i enlighet 

med dess syfte. Influensområdet är skilt från själva riksintresset, men det visar inom vilket område det 

finns en påverkan på riksintresset och som också behöver hanteras planmässigt. Åtgärder i 

influensområdet kan påverka vattenförsörjningsanläggningens funktion och kan därmed skada 

riksintresset. 

Nedan ges en närmare beskrivning av de vattentäkter som Göteborgs Stads dricksvattenanläggningar 

nyttjar. Under rubrik 8. Influensområdets markanspråk beskrivs den geografiska utbredningen av det 

som föreslås utgöra riksintressets influensområde. 

7.1 Täktens typ och karaktär samt tillrinningsområdets storlek 

Göta älv 

Göta älv är Sveriges vattenrikaste vattendrag. Avrinningsområdet är ca 50 229 km 2 stort, och omfattar 

ungefär en tiondel av Sveriges yta. Källområdena finns i Härjedalen vid sjön Rogen. Vattnet rinner 

sedan via sjön Femunden och Trysilelva i Norge och Klarälven i Sverige, och mynnar i Vänern. Från 

utloppet i Vänern rinner vattnet vidare i Göta älv som i höjd med Kungälv delar sig i Nordre älv 

respektive Göteborgsgrenen av Göta älv. Sträckan mellan utloppet i Vänern och Göta älvs mynning i 

Västerhavet är cirka 93 km. Rinntiden mellan utloppet från Vänern vid Vargön och råvattenintaget vid 

Lärjeholm, en sträcka på drygt 85 km, varierar mellan 1,5 och 5 dygn beroende på aktuell tappning. 

Medelvattenföringen i Göta älv vid Lilla Edet är 550 m 3 /s. Vid medelvattenföring leds cirka två 

tredjedelar av flödet via Nordre älv och cirka en tredjedel via Göteborgsgrenen. Drygt 2 m 3 /s tas ut vid 

Lärjeholm för Göteborgs råvattenförsörjning, och uttaget regleras i vattendom från 1966. Förutom 

Göteborg och de kommuner som helt eller delvis försörjs med dricksvatten från Göteborg (Öckerö, 

Ale, Mölndal och Partille) tar även Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet och Kungälv råvatten från Göta 

73 

Webbadress: 


E-post: 


Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 12(30) 

älv. Älven har därför stor betydelse för dricksvattenförsörjningen i regionen, och cirka 700 000 

personer är beroende av den som råvattentäkt. Vattnet används också som kyl- eller processvatten för 

många industrier, och älven är en viktig transportled, bland annat för stora mängder skogs- och 

petroleumprodukter. 

Delsjöarna 

Lilla och Stora Delsjöns avrinningsområde är 9,14 km 2 stort och sjöarnas sammanlagda yta är ca 1,6 

km 2 . Normal tillrinning (naturlig) är ca 4 Mm 3 /år. Lilla och Stora Delsjön fungerar som 

råvattenmagasin för Lackarebäcks vattenverk och som reservmagasin för båda vattenverken. Endast en 

mycket liten del av tillrinningen till sjöarna är naturlig. Uppumpningen av vatten från Göta älv styrs 

mot börnivån + 77,50 m vilket också är dämningsgräns för sjöarna. Uttaget av vatten från Delsjöarna 

regleras i vattendom från 1965 med komplettering 1966. Uttag kan ske ner till nivån +74,50 m vilket 

motsvarar en volym på 4 Mm 3 . Denna volym kan försörja båda vattenverken med råvatten i tre till fyra 

veckor. Vid katastroftillfällen bedöms vattenytan kunna sänkas till + 72,00 vilket motsvarar ett 

ytterligare uttag av ca 2,8 Mm 3 . Lilla och Stora Delsjön ingår i ett naturreservat, som också omfattar 

ett större skogsområde, samt ett flertal mindre sjöar och tjärnar. Delsjöarnas tillrinningsområde är ca 

7,54 km 2 stort. 

Rådasjön 

Rådasjön har en sjöyta på ca 2 km 2 och volymen är ca 16,8 miljoner m 3 . Medelvattenföring i 

Mölndalsån är vid Stensjöns utlopp är ca 3,2 m 3 /s. Avrinningsområdet för Mölndalsån är ca 203 km 2 

(vid Stensjöns utlopp). Sedan 2004 ingår Rådasjön i ett naturreservat, som också innefattar mindre 

landområden intill sjön. Utöver att fungera som reservvattentäkt till Göteborgs vattenförsörjning är 

Rådasjön också ordinarie vattentäkt för Mölndals Stad med ca 50 000 invånare . Rådasjöns 

tillrinningsområde är ca 201 km 2 stort. 

Mölndalsån har sitt källflöde kring Östra och Västra Nedsjöarna, cirka 3 mil öster om Mölndal. På sin 

väg västerut passerar Mölndalsån bland annat Landvettersjön, Rådasjön och Stensjön. Ett flertal sjöar 

inom avrinningsorådet avvattnas till Mölndalsån, bland annat Stora och Lilla Härsjön och Hornasjön. 

Den totala magsinsvolymen enligt gällande vattendomar är cirka 48 Mm 3 varav 30 Mm 3 i Nedsjöarna. 

Göteborgs uttag av reservråvatten från Rådasjön regleras genom en vattendom från 1992. 

Vattendomen ger möjlighet till uttag av en volym av 5 Mm 3 vid varje tillfälle då behov av 

reservråvatten uppkommer, dock max 207 000 m 3 /dygn. 

Lärjeån 

Lärjeån har ett avrinningsområde som är ca 112 km 2 stort, och en medelvattenföring på 1,3 m 3 /s. 

Vattenföringen i Lärjeån varierar avsevärt med nederbörd och årstid, och lägsta lågvattenföring är inte 

mer än 30 liter per sekund. Inom avrinningsområdets sjösystem främst i Vättlefjällsområdet finns dock 

magasinsvolymer på sammanlagt 2,5 Mm 3 . Genom dammanläggningar i bland annat Stora Stentjärn 

och Stora Lövsjöarna kan vatten regleras ned till Lärjeån. 

Göteborg har genom en vattendom från 1950 rätt att utnyttja Lärjeån som reservvattentäkt genom 

uttag av högst 1,75 m 3 /s, dock inte mer än tillrinnande vattenmängd. För reglerade sjöar inom 

Vättlefjällsområdet finns separata vattendomar. En vattendom från 1949 fastställde ett avtal mellan 

74 

Webbadress: 


E-post: 


Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 13(30) 

Nödinge kommun och Göteborgs Stad att den senare får tillstånd att avleda 200 000 m 3 vatten per år 

för reservvattenändamål. För Lövsjöarna finns ingen vattendom för uttag till råvatten. 

7.2 Huruvida vattenskyddsområde finns, inklusive datum för beslut 

Göta älv 

Den 18 augusti 1998 beslutades om ett vattenskyddsområde för Göta älv. Detta sträcker sig från 

råvattenintaget vid Lärjeholm uppströms älven till de södra delarna av Surte i Ale kommun. Området 

omfattar avrinningsområdet till älven på en sträcka som motsvarar tre timmars rinntid vid 

högvattenföring och är ca 28 km 2 stort. Skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet reviderades 

2004. 

Göteborgsregionens Kommunalförbund verkar också för ett utökat vattenskyddsområde för Göta älv. 

Det nya vattenskyddsområdet är större än det befintliga, och sträcker sig från Lärjeholm i söder, till 

Vänersborgsviken, i höjd med kommungränsen mellan Mellerud och Vänersborg, i norr. Sex 

kommuner längs älven samarbetar i frågan och ett utkast på förslag till utformning av 

vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter finns framtaget. Datum för när vattenskyddsområdet 

kommer att fastställas är ännu inte bestämt. 


Vattenskyddsområdet för Stora och Lilla Delsjön fastställdes den 25 april 1995. Vattenskyddsområdet 

omfattar sjöarnas hela avrinningsområde. 

Rådasjön 

Rådasjöns vattenskyddsområde fastställdes den 25 juni 1996. Skyddsområdet omfattar inte sjöns hela 

avrinningsområde, och inte heller sjösystemen uppströms Rådasjön. 

Lärjeån 

För Lärjeån finns för närvarande inget fastställt vattenskyddsområde. 

7.3 Vattentäktens möjliga uttagsmängd och råvattenkvalitet 

I västra Sverige väntas klimatet att förändras framför allt genom mer nederbörd och ett mer extremt 

väder. Råvattentillgångarna Göta älv och Delsjöarna bedöms inte i sig vara begränsande för 

vattenförsörjningen i regionen. Vattenverken med tillhörande distributionsanläggningar har vissa 

begränsningar, men utbyggnader pågår på båda vattenverk likväl som på distributionsanläggningarna. 

Anläggningarna är uppbyggda med vattenförsörjning från Göta älv, Delsjöarna samt som reserv 

Rådasjön. Som katastrofvattentäkt finns även Lärjeån samt grundvattentäkten Kallebäcks källa. 

Vattentäkterna bedöms generellt hålla en god vattenkvalitet. Utgångspunkt för 

dricksvattenförsörjningen i Göteborg är att bästa tillgängliga råvatten skall användas. För det råvatten 

som tas in på vattenverken har miljönämnden i Göteborg fastställt rikt- och gränsvärden eftersom 

bedömningen är att råvattenkvaliteten har en avgörande betydelse för att kunna tillhandhålla ett säkert 

75 

Webbadress: 


E-post: 


Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 14(30) 

och kvalitetsmässigt bra dricksvatten. Vattenkvaliteten i Göta älv är under normala omständigheter 

god och uppfyller normalt de flesta uppställda rikt- och gränsvärden. Omfattande åtgärder har 

genomförts och genomförs fortlöpande för att minska tillförseln av föroreningar i älven. 

Syreförbrukningen i älven har sedan 1970-talet sjunkit kraftigt och ligger sedan början av 1990-talet 

på samma nivå som i början av 1900-talet. 

7.4 Vattenresursens robusthet inför klimatförändringar 

Klimatförändringarna i västra Sverige väntas framför allt att ge ett blötare klimat och mer extremt 

väder. Göteborgs dricksvattenförsörjning är främst känslig för påverkan på råvattnet via kraftig eller 

långvarig nederbörd, höga vattenstånd, saltuppträngning och långvariga perioder av värme i Göta älv. 

Det finns därför ett antal konsekvenser som extremt väder och klimatförändring på sikt kan få för 

vattenförsörjningen och som förstärker riskbilden. De framtida väderscenarierna ser ut att ge en lägre 

tillgänglighet för råvattnet, samt en ökad risk för vattenburen smitta. 

Kraftig och långvarig nederbörd 

En kraftig eller långvarig nederbörd innebär större sannolikheter för avspolning av betesmark med 

djurspillning eller gödsel, bräddningar och nödavledning av avloppsvatten uppströms råvattenintaget, 

samt skred på grund av nivåvariationer i älven, vilket ger en högre grumlighet och en risk för 

spridning av miljöförorenande ämnen. Den ökade avrinningen från omgivande marker kommer att öka 

påverkan på en stor del av alla nuvarande och potentiella ytvattentäkter. Denna framtida förändring 

ligger till grund för att investeringar i kraftfulla mikrobiologiska barriärer nu genomförs 

på dricksvattenanläggningarna. En annan åtgärd för att minska riskerna för dricksvattnet är att 

långsiktigt arbeta för att de verksamheter intill älven som utgör en risk läggs ner, samt att minska 

konsekvenserna av översvämning vid verksamheterna så länge de finns kvar. En åtgärd för att minska 

risken för skred är släntstabilisering av kritiska områden uppströms råvattenintaget. 

Högt vattenstånd i Göta älv och i havet 

Ett högt vattenstånd i Göta älv ökar risken för översvämningar och därmed en försämrad vattenkvalitet 

genom spridning av smittoämnen från djurspillning på överspolade strandnära betesmarker, samt att 

oönskade ämnen från industriområden vid älvstranden når vattnet. Högre vattennivåer ökar också 

risken för skred, vilket ger en ytterligare högre risk för att farliga ämnen från områden intill älven 

sprids till vattnet. En högvattennivå över +12,00 m vid Lärjeholm ger en risk för överspolning. 

Saltuppträngning 

De vattendrag som mynnar i Västerhavet, som Göta älv, har en saltkil med tyngre saltvatten längs 

botten, och saltkilen påverkas av flödet i älven samt av vattennivån i havet. Vid lågt flöde i Göta älv 

tränger kilen längre upp i vattendraget, och en ökning av havsvattenståndet gör också att saltkilen kan 

tränga längre in. När salthalten i råvattnet blir för hög stängs vattenintaget vid Lärjeholm oftare. 

Höga vattentemperaturer 

Gränsvärdet för temperatur är enligt dricksvattenföreskrifterna 20 o C för utgående dricksvatten från 

vattenverken. Då gränsvärdet överskrids kan detta också ge en påverkan på lukt och smak på 

76 

Webbadress: 


E-post: 


Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 15(30) 

dricksvattnet. Högre temperatur ökar också den mikrobiologiska aktiviteten i vattnet, och förväntas att 

orsaka fler algblomningar i Delsjöarna. För att få ett kallare dricksvatten kan uttag av råvatten göras 

under språngskiktet där uttag görs ur sjö, och råvattenuttag i Stora Delsjön kan ske under 

språngskiktet. En kompletterande vattentäkt med tillräcklig volym under språngskiktet krävs dock för 

att kunna ta ut vatten till hela stadens dricksvattenbehov. 

8. Influensområdets markanspråk 

Under denna rubrik ges en beskrivning av den geografiska utbredningen och storleken hos det som 

föreslås att utgöra riksintressets influensområde. Influensområdet består av ett antal separata områden i 

anslutning till de berörda vattentäkterna. I arbetet med att peka ut ett influensområde har diskussioner 

förts mellan Länsstyrelsen och Kretslopp och vatten, och i några avseenden har huvudmannens åsikt 

skilt sig från hur Länsstyrelsen anser att influensområdet bör markeras. I de fall då olika uppfattningar 

har framkommit anges detta i de nedanstående beskrivningarna, samt de skäl som ligger till grund för 

de olika ståndpunkterna. 

Länsstyrelsens förslag på influensområde är ca 171 344 hektar stort, varav ca 22 239 hektar är 

vattenyta, och ca 149 105 hektar är landyta. Genom det alternativ som Kretslopp och vatten föreslår 

som influensområde, får området en yta på ca 191 054 hektar, varav 166 312 hektar är landyta och 24 

742 hektar är vattenyta. 

Den geografiska utbredningen av de influensområden som föreslås framgår av kartan på sidan 27. 

8.1 Generella utgångspunkter vid valet av influensområde 

I Länsstyrelsens förslag till influensområden har en generell utgångspunkt varit att utgå ifrån 

utformningen på de vattenskyddsområden som i dagsläget är fastställda, i den mån sådana 

skyddsområden finns. Skälen till denna utgångspunkt har varit att vattenskyddsområdena har 

utformats utifrån en bedömning av vilka risker som finns mot vattenresursen. Dessa 

rekommendationer har ansetts rimliga att utgå ifrån även när influensområdet till vattenresursen pekats 

ut. Länsstyrelsen har också ansett det rimligt att i möjligaste mån följa en generell princip för samtliga 

av de influensområden som pekats ut. Det har inte tyckts lämpligt att generellt välja 

avrinningsområden som markör för influensområdena, med tanke på storleken på Göta älvs 

avrinningsområde. Vattenskyddsområdenas avgränsningar har därför betraktats som mer lämpliga. 

När huvudmannen Kretslopp och vatten har givit förslag på utformningar av influensområdet har detta 

gjorts med utgångspunkt i rekommendationerna i Naturvårdsverkets handbok 2003:6, 

Vattenskyddsområde – Handbok med allmänna råd, om att vattenskyddsområdets tertiära skyddszon 

bör inrättas med utgångspunkt i mark- eller vattenutnyttjande som kan påverka vattentäkter negativt i 

ett längre tidsperspektiv. Det längre tidsperspektivet för riksintressen ses av huvudmannen som motiv 

för att utgå ifrån myndighetsråden, snarare än nuvarande skyddsområden och vattenskyddsområden 

under arbete. För Göta älvs del har man dock valt att avgränsa förslaget till influensområde till den del 

av avrinningsområdet med kort rinntid till intaget. 

77 

Webbadress: 


E-post: 


8.2 Förslag till influensområde 

Göta älv 

Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 16(30) 

Influensområdet i anslutning till Göta älv föreslås utgöras av det område som föreslås att bli älvens 

nya vattenskyddsområde. Detta motsvarar Göta älvs avrinningsområde söder om Vänern. Området 

begränsas i norr vid Vänersborgsviken, specifikt längs kommungränsen mellan Vänersborg och 

Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. Nedströms begränsas området till strax uppströms 

Lärjeåns utlopp i Göta älv. Eventuell påverkan inom detta område är det som normalt främst påverkar 

vattenkvaliteten i älven. Området är ca 158 100 hektar stort, varav ca 136 300 hektar utgörs av 

landyta, och ca 21 800 hektar utgörs av vattenyta. 

Det nya vattenskyddsområdet för Göta älv är ännu inte fastställt, och datum för när detta kommer att 

ske är ännu inte bestämt. Länsstyrelsen anser att influensområdet bör följa vattenskyddsområdets 

gränser, också om utformningen på detta i den fortsatta processen skulle komma att ändras något. 

Huvudmannen Kretslopp och vatten är på denna punkt av en något annan åsikt, då man anser att 

influensområdet bör ges den form som vattenskyddsområdet för närvarande har, också om 

skyddsområdet skulle komma att få en mindre utformning i den fortsatta processen. Det är dock 

Länsstyrelsens bedömning att en sådan ändring sannolikt inte kommer att ske. 


Runt Lilla och Stora Delsjön föreslås influensområdet utgöras av sjöarnas tillrinningsområde, vilket 

också motsvarar det fastställda vattenskyddsområdet för Delsjöarna. I området ingår en del av det 

omkringliggande friluftsområdet, där även ett antal mindre sjöar finns. Strax innanför områdets södra 

gräns sträcker sig motorvägen Boråsleden. Lilla och Stora Delsjöns tillrinningsområde är ca 754 

hektar stort, varav ca 718 hektar utgörs av landyta, och 36 hektar utgörs av vattenyta. 

Rådasjön 

Influensområdet i anslutning till Rådasjön föreslås att utgöras av sjöns fastställda vattenskyddsområde. 

Rådasjön upptar en relativt stor del av vattenskyddsområdets yta, som i övrigt delvis är beläget inom 

Mölnlyckes och Mölndals tätorter. Boråsleden passerar i den norra utkanten av detta 

vattenskyddsområde. Rådasjöns vattenskyddsområde har den totala arean 590 hektar, varav 396 hektar 

är landyta och 194 hektar är vattenyta. Vattenskyddsområdet bedöms utgöra en rimlig gräns, då 

riskidentifieringar och -bedömningar för vattenresursen har gjorts inom detta område, och det är 

Länsstyrelsens uppfattning att utpekandet av ett större influensområde bör föregås av att ett större 

vattenskyddsområde utses. 

I de diskussioner som förts har Kretslopp och vatten varit av annan åsikt vad gäller detta 

influensområde. Kretslopp och vatten menar att influensområdet här bör utgörs av sjöns 

avrinningsområde. Inför den planerade utvidgningen av vattenskyddsområdet, så att det enligt de 

statliga rekommendationerna ska omfatta hela tillrinningsområdet, har en omfattande riskanalys 

genomförts (Svenskt Vattens rapport 2011-18) som tydligt visar på behovet av att skydda 

tillrinningsområdet uppströms Rådasjön, och uppströms det nuvarande vattenskyddsområdet. Att 

endast utse Rådasjöns nuvarande vattenskyddsområde som influensområde skulle enligt Kretslopp och 

vatten därmed ge en missvisande bild av vilka vattentillgångar som utgör en influens till själva 

78 

Webbadress: 


E-post: 


Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 17(30) 

riksintresset. Rådasjöns avrinningsområde är ca 20 300 hektar stort. Ca 17 603 hektar av området 

utgörs av landyta, och 2 697 hektar utgörs av vattenyta. 

Lärjeåns avrinningsområde vid Kvarndammen 

I anslutning till Lärjeån, föreslås avrinningsområdet att markera influensområdet för denna vattentäkt. 

Detta område inkluderar de sjöar som Göteborgs Stad påtagit sig ett ansvar för regleringen av, för att 

kunna använda dessa i samband med skred i Göta älv som sammanfaller med perioder av lågflöde. 

Lärjeån och de sjöar som finns i åns vattensystem utgör en råvattentillgång i ett krisläge för 

Göteborgsregionens dricksvattenförsörjning. Lärjeån har ett avrinningsområde som är ca 11 195 

hektar stort. Ca 10 794 hektar i området utgörs av landyta och ca 401 hektar utgörs av vattenyta. 

Eftersom ån med tillhörande sjöar utgör en möjlighet till råvatten i ett krislägeför Göteborgsregionens 

vattenförsörjning, föreslås avrinningsområdet, där såväl ån som tillhörande sjöar ingår, att utgöra ett 

influensområde. Ett influensområde föreslås i överensstämmelse med Lärjeåns avrinningsområde, 

trots att vattenskyddsområde saknas, då denna vattentäkt har ett stort värde för invånarna i 

Göteborgsregionen vid en eventuell krissituation, då annan råvattenkälla inte kommer att finnas 

tillgänglig för delar av Göteborgsregionen. Genom vattenuttag i Lärjeån har staden kunnat försörjas 

med dricksvatten även i samband med igensättande skred i Göta älv. De uppdämda volymerna i 

sjöarna i avrinningsområdet gör att vattenleveransen kan upprätthållas i åtminstone en månad (ÅPV 

2007-12-21). Att inte peka ut detta område skulle också göra att vattentäkten inte belyses ur ett 

vattenförsörjningsperspektiv, trots att det är en katastrofvattentäkt. 

Länsstyrelsen menar att det är viktigt att Lärjeån även fortsättningsvis används endast som 

krisvattentäkt. Vattenuttag bör endast göras i detta syfte, och inte som en del av den ordinarie 

dricksvattenförsörjningen. Lärjeån och dess dalgångar är ett område med höga naturvärden, vilka kan 

ta stor skada av stora vattenuttag i ån. Genom att fortsatt begränsa vattenuttagen till enbart 

krissituationer kan dock också påverkan på naturvärdena i och omkring ån begränsas. 

9. Förutsättningar för bevarande 

9.1 Åtgärder, verksamheter och andra intressen som påtagligt kan försvåra 

nyttjandet av anläggningarna 

Hot mot vattenkvaliteten i vattentäkterna 

Inom Göta älvs avrinningsområde finns ett antal riskkällor som kan påverka både vattenkvaliteten i 

älven liksom de konstruktioner som finns i älven vid Lärjeholm. Den låga befolkningstätheten och 

exploateringsgraden i avrinningsområdet gör att den normala påverkan av föroreningar för Göta älv är 

låg. Vid olyckor, inte minst skred, kan dock en kraftig påverkan på vattenkvaliteten ske. Genom att ett 

vattenskyddsområde finns upprättat behandlas de risker som finns inom detta område. De 

kapacitetsökningar som nu sker vid vattenverken innebär också att risken för mycket omfattande 

vattenbrist till exempel i samband med ett ras i tunneln har minskats drastiskt, då det ger möjlighet att 

växla mellan de olika vattentäkterna. 

79 

Webbadress: 


E-post: 


Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 18(30) 

Det förekommer olika exploateringsintressen inom Delsjöarnas, Rådasjöns och Kallebäcks källas 

vattenskyddsområden. Några exempel på sådana intressen är parkeringsplatser, 

bergvärmeanläggningar, och utbyggnation av fritidsverksamheter. I dessa områden är det viktigt att 

verksamheter som kan innebära en negativ påverkan på vattenkvaliteten regleras och anpassas till 

vattenintresset alternativt förbjuds. 

Under nedanstående rubriker beskrivs några av de främsta faktorer som skulle kunna ha en negativ 

påverkan på vattenkvaliteten i vattenresurserna. 

Förorenade områden och miljöfarlig verksamhet 

Stränderna längs med Göta älv utgör ett av de mest industribelastade områdena i Sverige. Området är 

intressant för industriers etablering då dessa använder älven för bland annat transport och kylvatten. 

Det dagliga läckaget från industrier utgör en generell risk, men också eventuella olyckor skulle kunna 

få stora konsekvenser för älvens vattenkvalitet. Industrierna ligger ofta på en låg höjd över 

vattennivån, och vid översvämningar kan vattnet nå industriområdena och deras byggnader. 

Göta älv är ett riskområde i ett nationellt perspektiv, och Götaälvdalen är ett av de mest skredkänsliga 

områdena i Sverige, som samtidigt hyser många mycket förorenade områden som riskerar att läcka. 

Med hänsyn till det stora antalet människor som försörjs med dricksvatten från älven, är detta därför 

ett av de områden i landet där konsekvenserna för dricksvattenförsörjningen skulle bli störst vid en 

eventuell olycka. 

Mellan Trollhättan och Göteborgs råvattenintag vid Lärjeholm finns några hundra förorenade 

områden, med de största koncentrationerna vid Göteborg, Trollhättan, Lilla Edet och Älvängen. De 

förorenade områdena utgörs bland annat av avfallsupplag, impregneringsverksamhet, båtklubbar, 

bensinstationer, kemtvättar och deponier. I Trollhättan finns bland annat det större förorenade området 

Stallbackaområdet. Det finns också ett större antal miljöfarliga verksamheter i anslutning till älven. 

Dessa utgörs bland annat av hamnverksamheter, pappersmassaindustrier, ytbehandlingsindustrier, 

återvinningsanläggningar, gjuterier samt förbränningsanläggningar. 

Ett exempel på en högt riskklassad miljöfarlig verksamhet i direkt anslutning till älven är industrin 

Eka Chemicals, vars verksamhet består av tillverkning av kemiska produkter. Industrin ligger strax 

norr om Surte. På denna plats finns också en mängd förorenade sediment. Industrierna och sedimenten 

kan sägas utgöra ett stort hot mot älvens vattenkvalitet. Ett flertal miljöfarliga verksamheter med 

denna riskklass finns på andra platser längs med älven. 

Avloppsreningsverk och avlopp 

För vattentäkterna i Göteborg utgör avföringspåverkan med tillhörande smittrisk den allvarligaste 

hälsorisken. Vid normal drift är påverkan i form av mikroorganismer begränsad, men vid 

driftstörningar och bräddningar ökar risken, vilket förekommer vid skyfall och översvämningar. Väl 

fungerande avloppssystem är därmed en mycket viktig skyddsåtgärd för att minimera risken för ett 

kontaminerat dricksvatten, tillsammans med varningssystem. Uppströms Lärjeholms råvattenintag tar 

Göta älv emot behandlat avloppsvatten från reningsverken i bland annat Älvängen, Lilla Edet, 

Trollhättan och Vänersborg, vilka många tusen människor är kopplade till. Dessa avloppsreningsverk 

utgör en risk för vattenkvaliteten, och kan drabbas av olyckor eller sabotage. Flera avloppsreningsverk 

påverkar också Vänern. 

80 

Webbadress: 


E-post: 


Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 19(30) 

Bil- och järnvägstrafik 

Längs Göta älv går ett antal större vägar och järnväg. Riksväg 45 och järnvägen Norge-Vänernbanan 

går på älvens östra sida, samt E6 på västra sidan, vilka följer älven och korsar många av älvens 

biflöden. Järnvägen och riksväg 45 passerar intill dricksvattenintaget vid Lärjeholm, och en 

trafikolycka på denna plats skulle både kunna innebära skada på intagsanläggningarna och på 

vattenkvaliteten. Järnvägar finns också längs med Säveån, Mölndalsån och Mjörn. Farligt gods 

transporteras längs Göta älv, liksom på riksväg 40 mellan Göteborg och Borås, som passerar genom 

Kallebäcks källas vattenskyddsområde samt mycket nära både Delsjöarna och Rådasjön. 

Trafiken på både väg och järnväg i Göteborg ökar, både på grund av att fler flyttar till staden, men 

också på grund av att fler resor görs. Vägar utgör en kontinuerlig påverkan på vattenresurserna, men 

framförallt utgör vägar och järnvägar en betydande risk för kvalitetspåverkan i samband med olyckor. 

Utöver en olycka med farligt gods kan även andra större olyckor påverka råvattnets kvalitet. Det är 

därför bland annat mycket viktigt att uppsamlingssystem med avstängningsanordningar ingår i projekt 

för nybyggnation och förnyelse. 

Transporter på Göta älv 

Fartygstrafiken i Göta älv innebär risker för vattenkvaliteten. På älven transporteras olika typer av 

produkter, däribland farligt gods. Petroleumprodukter kan utgöra ett stort hot mot vattenkvaliteten, då 

de genom sin lukt kan göra vattnet otjänligt vid mycket låga halter, och också leda till längre 

saneringstid av anläggningarna än det finns reserver för. Olyckor på älven är dock mycket ovanliga, 

och har hittills inte orsakat ohanterliga utsläpp. Däremot har lastning och lossning i älven vid tillfällen 

lett till omfattande utsläpp, till exempel utsläppet av xylen vid Nol vintern 1996, som orsakade den 

hittills längsta stängningen av råvattenintaget på en månad. 

Översvämningar och höga flöden 

Översvämningar och höga vattenflöden kan påverka vattenkvaliteten i Göta älv på olika sätt. Vid 

översvämningar och skyfall påverkas kommunernas avloppssystem, genom bräddningar av orenat 

avloppsvatten, och urlakningen av organiskt material från betesmark och åkrar ökar. Översvämning av 

förorenad mark kan göra att föroreningar når vattenintaget, samt göra att vattennivån når de industrier 

som ligger intill älven. En hög grundvattenyta ökar också risken för jordskred i området, vilket kan få 

stora konsekvenser för dricksvattenkvaliteten. 

Skred 

Risken för skred i Göta älvs dalgångar är stor, och tidigare har stora skred inträffat som har täppt igen 

hela älvfåran. Sannolikheten för skred i Götaälvdalen kommer att bli större i framtiden. Skred 

påverkar råvattenkvaliteten direkt och kan tänkas ge långvariga problem med vattenkvaliteten, särskilt 

om avloppsreningsverk, kemikalielager eller starkt förorenade jordmassor hamnar i älven. Det kan 

också göra att avloppsledningar och vattenledningar skadas. Ett stort skred med ett olyckligt förlopp 

skulle kunna få mycket allvarliga konsekvenser för vattenförsörjningen. 

Industriers avlopp 

Längs Göta älv finns ett antal större industrier med utsläpp av kyl- eller processvatten till älven. När 

industriernas processer fungerar som de ska är deras påverkan på älvens vattenkvalitet begränsad, och 

störst risk uppträder vid driftstörningar. Vid en eventuell händelse ska dock detta rapporteras av 

företaget, och om det är nödvändigt kan vattenintag nedströms stängas. 

81 

Webbadress: 


E-post: 


Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 20(30) 

Jordbruk och djurhållning 

I bland annat Göta älvs dalgång och vid sjöar som används som vattentäkter förekommer jordbruk och 

djurhållning. Strandbete och hantering av gödsel kan ha betydelse för den mikrobiologiska aktiviteten 

i Göta älv, och risken för att ämnen sprids från marker där djur hålls ökar vid till exempel hög 

nederbörd och översvämningar. 

Vattenkraft 

Regleringen av Göta älv för kraftändamål innebär att lågvattenflöden är lägre och avsevärt mer 

frekventa än under naturliga förhållanden. Vid låg vattenföring i Göta älv ökar risken för att saltvatten 

tränger upp i älven, och detta försämrar vattenkvaliteten och kan orsaka att råvattenintaget måste 

stängas. För att undvika kvalitetsstörningar på grund av saltvatten anger vattendomen att en större del 

av flödet i Göta älv kan styras över från Nordre älv till Göteborgsgrenen. Trots detta har det under 

senare år inträffat perioder då detta inte har varit tillräckligt för att råvattenintaget ska kunna hållas 

öppet. Utöver deras konsekvenser för salthalten, har regleringar också betydelse för risken för 

översvämningar, vilket i sin tur kan påverka vattenkvaliteten. 

Bränder 

Vid släckning av bränder med vatten kan stora mängder släckvatten påverka ytvattnets kvalitet. Vid en 

stor brand i anslutning till dricksvattentäkten kan också en omfattande brandrök ha en negativ 

påverkan på vattenkvaliteten. 

Riskbedömningar i arbetet med Göta älvs utökade vattenskyddsområde 

Inför skapandet av det nya, utökade vattenskyddsområdet för Göta älv, har en identifiering och 

värdering gjorts av vilka risker som är förknippade med olika typer av verksamheter som finns i eller i 

anslutning till älven. I den tregradiga skalan som riskklasserna indelats i, har sju olika verksamheter 

bedömts tillhöra klassen med högst risk. För riskhanteringen innebär denna klassificering att risken 

måste reduceras, och att förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga. De 

verksamheter som givits den högsta riskklassen är avloppsreningsverk, bräddning av 

avloppsledningar, hamnverksamhet inklusive småbåtshamnar, olyckor med sjöfart, utsläpp från 

industriolyckor, skred i förorenade områden, samt översvämning. 

Hot mot anläggningarna 

En del av riksintresseområdet är beläget i det större strövområde som omger Delsjöarna, och 

exploateringen i detta område är inte hög. I strövområdet ligger Lilla och Stora Delsjön, och genom 

det passerar också en del av råvattentunneln. Även Lackarebäcks vattenverk ligger i ett relativt 

oexploaterat område, liksom tunneln som tar vatten från Stora Delsjön till verket, samt den ledning 

som för vatten mellan Rådasjön och Stora Delsjön. Riksväg 40 passerar dock genom området. Inom 

Kallebäcks källas vattenskyddsområde finns en viss bebyggelse, men också naturområden. Genom 

området passerar dock också riksväg 40. De nordligare delarna av råvattentunneln, liksom Alelyckans 

vattenverk och råvattenintaget vid Lärjeholm, ligger inom ett desto mer exploaterat område. Tunneln 

passerar under bostadsområden, större vägar och järnvägar, mindre industriområden, samt under 

Säveån. Alelyckan ligger inom ett område som delvis utgörs av annan bebyggelse. I närheten av 

intagsområdet på älvens östra sida finns ett flertal större vägar och järnväg. 

82 

Webbadress: 


E-post: 


Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 21(30) 

Två av de hot som kan ses mot dricksvattenanläggningarna inom detta riksintresseområde, är 

infrastruktur inom eller i anslutning till området, samt förekomsten av förorenade områden och 

miljöfarlig verksamhet. 

Infrastruktur 

I Göteborg har framförallt trafikanläggningar (nya vägar, parkeringsplatser, etc.) utgjort ett hot mot 

nyttjandet av stadens dricksvattenanläggningar. Intagsområdet vid Lärjeholm består av både 

byggnader och bassänger, och det har tidigare funnits förslag på att nyttja delar av området för trafik. I 

en relativ närhet till intagsområdet i Göta älv finns ett stort antal större vägar och järnväg. Bland annat 

passerar riksväg 45 samt Norge-Vänernbanan här. En trafikolycka på denna plats skulle både kunna 

innebära skada på intagsanläggningarna samt påverka vattenkvaliteten. I den gällande översiktsplanen 

finns området vid Lärjeholm utpekat som ett utredningsområde för en eventuell ny älvförbindelse. 

Flera områden har studerats i detta syfte, men inget område har ännu fastställts. 

Riksväg 40 mellan Göteborg och Borås passerar genom Kallebäcks källas vattenskyddsområde, samt 

ovanför den tunnel som för Delsjöarnas vatten till Lackarebäcks vattenverk. På denna väg 

transporteras också farligt gods. Vägen utgör därför en stor risk för riksintresseområdet på denna plats, 

då en olycka här skulle kunna ge upphov till ett utsläpp som skulle kunna tränga ner i marken, och 

därmed nå vattnet. 

Råvattentunneln mellan Göta älv och Delsjöarna passerar bland annat under Säveån. Längs med 

Säveån går också den stora motorvägen E20, och parallellt med denna även järnväg. Ovanför 

råvattentunneln intill Säveån finns också den största rangerbangården för järnvägsgods i Göteborg, 

som också är en av Sveriges viktigaste, där avlastning av gods sker. Trafiklederna samt bangården kan 

sägas utgöra en risk mot råvattentunneln, då en större olycka på denna plats, till exempel orsakad av 

avlastningsverksamheten på bangården, skulle kunna innebära ett potentiellt skadligt läckage som når 

tunneln. 

Förorenade områden och miljöfarlig verksamhet 

En större del av riksintresseområdet är beläget inom relativt oexploaterade områden, och något större 

antal miljöfarliga verksamheter eller förorenade områden finns inte här. Det finns dock några exempel 

på större riskområden, som bör nämnas. 

Den nedlagda deponin Brudaremossen, där stora mängder föroreningar finns, utgör en risk då den 

ligger ovanför råvattentunneln mellan Göta älv och Delsjöarna. Deponin ligger också delvis inom det 

naturliga avrinningsområdet till Stora Delsjön. Skyddet för dricksvattenförsörjningen är därför 

beroende av de åtgärder som vidtagits för att täta deponin, samt av dräneringssystemet under deponin 

och betongbarriären mellan deponin och Stora Delsjön. 

I närheten av Alelyckans vattenverk och nedströms råvattenintaget ligger industrin Provexa, vars 

verksamhet utgörs av ytbehandling av metall och plast, och som innebär bland annat hantering av 

cyanid. Denna miljöfarliga verksamhet utgör en risk mot vattentäkten genom sitt spillvatten, 

eventuella utsläpp till Göta älv, samt genom risken för brand. En större brand har tidigare drabbat 

Provexa, då dess cyanidtankar fattade eld och en stor mängd giftig brandrök hotade att nå 

råvattenintaget vid Lärjeholm. 

83 

Webbadress: 


E-post: 


Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 22(30) 

Utöver ovan nämnda, finns ett antal mindre förorenade områden och miljöfarliga verksamheter inom 

riksintresseområdet, bland annat kemtvätt, bilvårdsanläggningar, skrothandlare och värmeverk. Dessa 

är dock av sådan karaktär och omfattning att de inte anses utgöra någon påtaglig risk för 

dricksvattenanläggningarna eller vattenkvaliteten. 

9.2 Övriga riksintressen i området 

Nedan anges vilka övriga riksintressen som finns i det område som här föreslås utgöra ett 

riksintresseområde för dricksvattenförsörjning, samt inom det område som föreslås utgöra 

influensområde till riksintresseområdet. 

Inom riksintresseområdet 

Inom riksintresseområdet finns ett antal större vägar och järnvägar som är utpekade som 

riksintressen för kommunikation. 

Säveån och dess dalgång är utpekat som riksintresseområde för naturvård. 

Ett större område runt Lilla och Stora Delsjön är utpekat som riksintresse för friluftsliv. 

Ett område runt Stora Delsjön är också utpekat som riksintresseområde för kulturmiljövård. 

Inom influensområdet 

84 

Delar av Göta älvs och Nordre älvs dalgångar är utpekade som riksintressen för naturvård. 

I Göta älv och Nordre älv finns ett antal riksintresseområden för kulturmiljövård. 

En stor del av Göta älv är utpekat som riksintresse för friluftsliv. 

Göta älv är utpekat som riksintresseområde för sjöfart. 

Inom Göta älvs tillrinningsområde finns ett antal riksintresseområden för kommunikation, i 

form av vägar, järnvägar och flygplats. 

Inom Göta älvs tillrinningsområde finns ett antal områden som pekats ut som riksintressen för 

energiproduktion, med inriktning på vindkraft. 

Vänern är ett riksintresseområde för yrkesfiske. 

Vänern är utpekat som ett riksintresseområde för rörligt friluftsliv. 

Delar av Rådasjön berörs av ett riksintresseområde för kulturmiljövård, vid Gunnebo. 

Lärjeån liksom dess dalgångar är utpekat som riksintresseområde för naturvård. 

I Vättlefjäll finns ett område utpekat som riksintresse för friluftsliv. 

Webbadress: 


E-post: 


10. Kartmaterial 

10.1 Karta över riksintresseområdet 

Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 23(30) 

I de två kartorna nedan visas det som föreslås att bli ett riksintresseområde för dricksvattenförsörjning. 

85 

Webbadress: 


E-post: 


Postadress: 



GÖTEBORG 

86 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 24(30) 

Webbadress: 


E-post: 


Postadress: 



GÖTEBORG 

87 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 25(30) 

Webbadress: 


E-post: 


10.2 Karta över influensområden 

Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 26(30) 

I nedanstående karta har det som föreslås som riksintressets influensområden markerats ut. 

Influensområdet föreslås utgöras av dels det nya förslaget till Göta älvs vattenskyddsområde och 

Lärjeåns avrinningsområde. Influensområdet föreslås också utgöras av Delsjöarnas och Rådasjöns 

vattenskyddsområden. Dessa områden finns markerade i kartan. Istället för Rådasjöns 

vattenskyddsområde har huvudmannen Kretslopp och vatten föreslagit att influensområdet här bör 

utgöras av sjöns avrinningsområde (se rubrik 8. Beskrivning av influensområdet för en närmare 

beskrivning). Detta område finns också markerat i kartan nedan. 

88 

Webbadress: 


E-post: 


Postadress: 



GÖTEBORG 

89 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 27(30) 

Webbadress: 


E-post: 


10.3 Karta över riksintresseområde och influensområde 

Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 28(30) 

Nedan visas förslaget till riksintresse- och influensområden i samma karta. 

90 

Webbadress: 


E-post: 


Postadress: 



GÖTEBORG 

91 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 29(30) 

Webbadress: 


E-post: 


Källor 

Göta Älvs Vattenvårdsförbunds hemsida, www.gotaalvvvf.org 

Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret, 2003, Vatten såklart! 

Göteborgs kommuns hemsida, www.goteborg.se 

Postadress: 



GÖTEBORG 



Telefon/Fax: 

010-224 40 00 (vxl) 

010-224 40 22 (fax) 

Underlag Sida 

2013-04-05 30(30) 

Göteborgs Stad, Stadskansliet, 2006, Extrema vädersituationer – Hur väl rustat är Göteborg? 

Göteborgsregionens Kommunalförbund, 2003, Vattenförsörjningsplan Göteborgsregionen 

Göteborgs Stad, Göteborg Vatten, 2012, Göteborg Vatten Årsberättelse 2011 

Göteborgs Stads Översiktsplan 

Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad 

Länsstyrelsen i Västra Götalands läns hemsida, www.lansstyrelsen.se/vastragotaland 

Länsstyrelsens WebbGis 

Mölndals kommuns hemsida, www.molndal.se 

Sweco, 2012, Gemensamt vattenskyddsområde för Göta älv – Riskreducerande åtgärder 

Sweco, 2012, PM Göta älvs vattenskyddsområde 

Vic-Natur 

Västra Götalands läns författningssamling, Vattenskyddsområde Göta älv 

Västra Götalands läns författningssamling, Vattenskyddsområde Rådasjön 

92 

Webbadress: 


E-post: 


93 

Riktlinjer 

Datum Dnr Mottagare 

2012-09-12 2679-11 Samtliga länsstyrelser 

Handläggare Dir tel 

Margareta Lundin Unger 010-6986121 

Riktlinjer för framtagande av regionala underlag 

rörande områden av riksintresse för vattenförsörjning 

Innehåll 

Begreppslista ............................................................................................................. 2 

Syfte .......................................................................................................................... 3 

Bakgrund rörande riksintressen för vattenförsörjning ............................................... 3 

Områden med anläggningar av riksintresse med tillhörande influensområden ........ 4 

Vilka områden kan utgöra områden av riksintresse för 

vattenförsörjningsanläggningar? ............................................................................... 5 

Nyttjas eller kan nyttjas av många människor ....................................................... 5 

Realistiska alternativ saknas ................................................................................. 5 

Stor kapacitet och god kvalitet ............................................................................... 5 

Liten risk att påverkas av klimatförändringar ......................................................... 6 

Reservvatten och beredskap ................................................................................. 6 

Värdering av kriterier ............................................................................................. 6 

Anläggningar för dricksvattenförsörjning - riksintresseområden ............................... 6 

Avgränsning av det område som utgör riksintresset ............................................. 7 

Influensområdet ......................................................................................................... 8 

Avgränsning av influensområdet ........................................................................... 8 

Beskrivningens innehåll ............................................................................................. 8 

Information och säkerhetsrisker .............................................................................. 10 

Den fortsatta processen .......................................................................................... 11 

Litteratur: ................................................................................................................. 11 

Bilaga 1. Innehållsförteckning för underlagen ......................................................... 12 

Bilaga 2. Lista på vattenverk som försörjer minst 50 000 personer, enligt 

preliminära uppgifter från Svenskt Vatten. .............................................................. 13 

Bilaga 3. Anläggningar redovisade av länsstyrelserna i remissyttranden. .............. 15 

Havs- och 

Besök och leverans Telefon 010-698 60 00 Plusgiro 59 90 51-0 

vattenmyndigheten margareta.lundinunger@havochvatten. 

se 

Fax Bankgiro 757-8438 

Box 11 930 404 39 Göteborg havochvatten@havochvatten.se Organisationsnummer 

404 39 Göteborg www.havochvatten.se 202100-6420 

1/15

94 

Begreppslista 

Område av riksintresse för vattenförsörjning: Mark- och vattenområden som är 

särskilt lämpliga för anläggningar av nationellt intresse för vattenförsörjning och 

därför skall skyddas mot åtgärder som kan försvåra nyttjandet av sådana 

anläggningar. 

Influensområde: avses i dessa riktlinjer ett område i vilket verksamheter och 

åtgärder kan påverka området för anläggningar. 

Vattenverk: sådan del av en anläggning för dricksvattenförsörjning som avser 

uppfodring, beredning eller liknande hantering av dricksvatten, samt tillhörande 

reservoarer eller liknande anordningar för förvaring av dricksvatten (SLVFS 

2001:30). Anläggning dit råvatten leds från en eller flera uttagspunkter och bereds 

till dricksvatten. 

Distributionsanläggning: sådan del av en anläggning för distribution av dricksvatten 

som avser rörledningar, pumpar, reservoarer eller liknande rörutrustning för 

distribution av dricksvatten. (SLVFS 2001:30) 

Distributionsområde: avser normalt ett område till vilket ett eller flera vattenverk 

distribuerar vatten 

Vattentäkt: vattentillgångar i form av sjöar och vattendrag (ytvatten) eller i berg och 

lösa jordarter (grundvatten). 

Vattenförsörjning: avses i dessa riktlinjer sådan vattenförsörjning som är av 

betydelse för den allmänna/kommunala dricksvattenförsörjningen. 

Vattenförsörjningsplan: identifiering av vattenresurser viktiga för 

dricksvattenförsörjningen med syfte att säkerställa dricksvattenförsörjningen i ett 

område på lång sikt. 

Vattenskyddsområde: ett av länsstyrelse eller kommun inrättat område till skydd för 

en befintlig vattentäkt eller möjlig framtida vattentäkt. Inom området gäller 

föreskrifter till skydd för vattnet så att det kan användas som vattentäkt under ett 

flergenerationsperspektiv. Som grundregel gäller att hela tillrinningsområdet till 

vattenförekomsten bör utgöra vattenskyddsområde. Normalt inrättas en 

vattentäktszon, samt en primär och en sekundär skyddszon och vanligen också en 

tertiär skyddszon. 

Begreppet riksintresse tillkom på 70-talet i samband med den fysiska riksplaneringen. 

Syftet var att kartlägga tillgångar och anspråk på mark och vatten, samt ange riktlinjer 

för hushållningen med dessa tillgångar. Bestämmelserna om riksintressen för 

vattenförsörjning finns i 3 kap. 8§ miljöbalken: 

Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, 

energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller 

avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra 

tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. 

Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket skall skyddas 

mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. 

I översiktsplaneringen ska riksintressena finnas redovisade och kommunen ska 

därvid ange hur dessa intressen ska tillgodoses. 

2/15

95 

Syfte 

Syftet med dessa riktlinjer är att förtydliga för länsstyrelserna hur Havs- och 

vattenmyndigheten (HaV) avser att arbeta med riksintressen för 

vattenförsörjningen. 

Riktlinjerna avser vidare att klargöra vilka regionala underlag HaV önskar från 

länsstyrelserna rörande vart och ett av de områden som länsstyrelsen föreslår bli 

riksintressen. Dessa underlag från länsstyrelserna kommer att ligga till grund för 

HaVs samlade bedömning av vilka områden som bör anses som riksintressanta för 

vattenförsörjningen. 

Underlagen som länsstyrelserna tar fram skall beskriva de olika riksintressenas 

utbredning och funktion. Beskrivningen skall omfatta både det område med 

anläggningar som föreslås utgöra själva riksintresset, men också det mark- och 

vattenområde där olika former av inverkan påtagligt kan påverka möjligheten att 

nyttja den vattenförsörjande anläggningen av nationellt intresse. Beskrivningarna 

kommer att tjäna som underlag för framtida planering och prövning i anslutning till 

riksintresseområdena. 

Bakgrund rörande riksintressen för vattenförsörjning 

Dricksvatten av god kvalitet är en nödvändighet för landets innevånare och en 

grundförutsättning för ett väl fungerande samhälle. Befolknings- och 

samhällsutveckling samt förestående klimatförändringar medför en ökande 

belastning på landets dricksvattenresurser och påkallar därmed också ett ökande 

behov av att inrätta adekvata skyddsformer för att säkra den nationella 

dricksvattenförsörjningen. 

För att skydda områden av stor nationell betydelse har ett antal myndigheter rätt 

att peka ut områdena som riksintressen med stöd av Miljöbalkens kapitel 3 om 

hushållning med mark och vatten. Det kan vara områden som är viktiga för till 

exempel kommunikationer, naturvård, vattenförsörjning eller energiförsörjning. För 

att ett område verkligen skall ses som riksintressant skall verksamheten i området 

enligt miljöbalkens förarbeten; 

Vara av nationell betydelse. 

Behövas för viktiga eller nödvändiga funktioner i samhället. 

Behövas för landets eller landsdels behov av viss produktion. 

HaV har från och med myndighetens inrättande den 1 juli 2011 ansvar för frågan 

om riksintressen för mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för 

anläggningar för vattenförsörjning enligt 3 kap, 8§ miljöbalken. Hittills har enbart ett 

område, området med Bolmentunneln, pekats ut som riksintresse för 

vattenförsörjning, Området med Bolmentunneln som dåvarande ansvarig 

myndighet, Naturvårdsverket utsåg som riksintresse är av stor betydelse då den 

försörjer stora delar av Skåne med dricksvatten. 

HaV har som målsättning att flera områden med anläggningar av nationell 

betydelse för dricksvattenförsörjningen ska få förstärkt skydd genom att de pekas 

ut som riksintressen. 

3/15

96 

Baserad på den vägledning som Naturvårdsverket tog fram rörande riksintressen 

för dricksvattenförsörjning redan 1995 (NV rapport 4452) skickade HaV ut en 

remiss i januari 2012. I remissen lämnades förslag på vilka kriterier som bör gälla 

för att en vattenförsörjande anläggning ska kunna betraktas som ett riksintresse. I 

remissen önskade HaV få in synpunkter på urvalskriterierna, hur de föreslagna 

områdena bör beskrivas och inte minst på den planerade processen för arbetet 

med riksintressanta områden. Med utgångspunkt från det ursprungliga förslaget 

och de synpunkter som inkommit till HaV från remissinstanserna har dessa riktlinjer 

tagits fram för att förtydliga det fortsatta arbetet med utpekande av område av 

riksintresse för vattenförsörjning. Med vattenförsörjning avses i dessa riktlinjer 

sådan vattenförsörjning som är av betydelse för den allmänna/kommunala 

dricksvattenförsörjningen. 

Områden med anläggningar av riksintresse med tillhörande 

influensområden 

Bestämmelser om områden för vattenförsörjningsanläggningar finns i miljöbalkens 

tredje kapitel. I 3 kapitlet 8§ föreskrivs att” Mark- och vattenområden som är särskilt 

lämpliga för anläggningar för … vattenförsörjning … skall så långt möjligt skyddas 

mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana 

anläggningar. Områden som är av riksintresse för anläggningar… skall skyddas 

mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av 

anläggningarna.” 

Bestämmelserna tar således sikte inte bara på att mark ska reserveras för 

anläggningarna. Det innebär även att mark- och vattenområden som är en 

förutsättning för anläggningens syfte och funktion skyddas mot åtgärder som 

påtagligt kan försvåra anläggningens drift och produktion. En 

vattenförsörjningsanläggning förutsätter en tillgång till vatten av tillräcklig kvantitet 

och bra kvalitet. Detta medför att mark- och vattenområden som innehåller 

förekomster av grundvatten eller ytvatten av stor betydelse för anläggningens 

vattenförsörjande funktion även behöver beaktas vid skydd mot åtgärder som 

påtagligt kan skada denna försörjning. Sådana mark- och vattenområden benämns 

i dessa riktlinjer influensområden. 

I arbetet med att ta fram underlag rörande riksintressen för vattenförsörjning 

behöver således två typer av områden identifieras och avgränsas; området med 

anläggningarna som utgör själva riksintresset, samt influensområdet dvs det mark- 

och vattenområde som är en förutsättning för att anläggningen skall kunna brukas 

effektivt och i enlighet med dess syfte. 

De områden som pekas ut som riksintressen kan vara både områden där 

anläggningarna redan finns men kan också med stöd av miljöbalken avse områden 

som är särskilt lämpliga för framtida anläggningar för vattenförsörjningen för 

framtida användning. I detta skede önskar HaV information om befintliga 

anläggningar. 

4/15

97 

Vilka områden kan utgöra områden av riksintresse för 

vattenförsörjningsanläggningar? 

Naturvårdsverket producerade år 1995 rapporten 4452 ”Dricksvattenförsörjning – 

vägledning för utpekande av områden av riksintresse”. Denna rapport har legat till 

grund till HaVs förslag på kriterier för vad som bör beaktas vid utpekande av 

riksintressen för dricksvattenförsörjning. Kriterierna som skall beaktas vid 

bedömning av riksintressanta områden för vattenförsörjningen är följande: 

- Nyttjas/kan nyttjas av många människor 

- Realistiska alternativ saknas 

- Stor kapacitet 

- God kvalitet 

- Liten risk att påverkas av klimatförändringar 

- Behövs som reserv eller för framtida användning 

Nyttjas eller kan nyttjas av många människor 

I Sverige finns det ett stort antal anläggningar för dricksvattenförsörjning som 

försörjer endast ett begränsat antal människor. Det finns också ett mindre antal 

anläggningar som försörjer en förhållandevis stor andel av landets befolkning. 

För att en anläggning skall ses som riksintressant skall den vara av nationell 

betydelse, med andra ord vara av betydelse för hela landet eller av stor betydelse 

för landsdel. Storlekskriteriet är det viktigaste kriteriet, vilket ensamt kan föranleda 

ett område att pekas ut som riksintresse för vattenförsörjning. 

För att bedömas som riksintressant bör en anläggning ha kapacitet att försörja 

åtminstone 50 000 personer. Med dricksvattenproduktion för 50 000 personer kan 

även medelstora kommuners vattenförsörjning pekas ut som riksintressant, inte 

bara Sveriges största. Med denna storleksmässiga avgränsning bedöms därmed 

vattenförsörjning i landets olika delar kunna omfattas av det skydd som 

riksintresseklassning ger. 

Realistiska alternativ saknas 

I de fall realistisk försörjningsalternativ saknas kan även en mindre anläggning bli 

aktuell att peka ut som riksintresse. Ett område kan således vara av riksintresse då 

alternativ vattenförsörjning inte är möjlig eller är samhällsekonomiskt hållbar. Vad 

som är realistiska alternativ bör ses ur ett långsiktigt perspektiv och behöver inte 

per automatik finnas inom den egna eller i angränsande kommun. Ett exempel som 

skulle kunna uppfylla detta kriterium är Gotlands vattenförsörjning där tillgången till 

såväl ytvatten och grundvatten är begränsade. 

Stor kapacitet och god kvalitet 

Råvattentäkten i sig är som sagts tidigare inte det som pekas ut som riksintresse 

men kvalitet och försörjningskapacitet hos vattenförekomsten utgör 

grundförutsättningar för anläggningens faktiska funktionalitet. Detta föranleder att 

tillgång till vatten av god kvalitet och kapacitet också utgör viktiga förutsättningar 

för vilka områden för vattenförsörjningsanläggningar som bör kunna beaktas som 

riksintressanta. 

5/15

98 

I de fall många människor nyttjar eller kan utnyttja en dricksvattenanläggning 

innebär detta normalt att man i anslutning till anläggningen har tillgång till en 

vattentäkt med stor uttagskapacitet. Exempel på ytvattentäkter med stor kapacitet 

är Vättern, Göta älv och Mälaren. Som exempel på grundvattenområden med stor 

kapacitet kan nämnas Kristianstadsslätten, Brattforsheden (Värmland), 

Badelundaåsen (Södermanland) och Uppsalaåsen. 

Stor kapacitet och god kvallitet hos en vattentäkt kan ge förutsättning för en ökad 

dricksvattenproduktion hos vattenverk som i dagsläget inte är utformade för att 

försörja ett större antal människor. 

Liten risk att påverkas av klimatförändringar 

Klimatförändringar kan innebära problem och risker för dricksvattenförsörjningen, 

exempelvis genom ökat uttag av vatten, eller påverkan av avloppsbräddning eller 

markavrinning. Förebyggande åtgärder som förhindrar förorening av råvattentäkter 

är ett viktigt arbete för att säkerställa dricksvattenförsörjningen i framtiden (FOI, 

2012). Vattenresurser som har en robusthet inför klimatförändringar bör beaktas 

vid utpekandet av riksintressen. 

Reservvatten och beredskap 

I anslutning till större dricksvattenanläggningar finns i de flesta fall reservvatten 

som nyttjas vid tillfällen då den ordinarie täkten av olika skäl inte kan nyttjas. Det är 

viktigt att det då finns tillgång till reservvatten av sådan kapacitet och kvalitet att det 

kan ersätta ordinarie vattentäkt under en längre tid. 

Anläggningar (ledningar etc) som möjliggör nyttjandet av reservvattentäkten bör 

utgöra del av det riksintressanta området för vattenförsörjning Som exempel på 

viktiga reservvattentäkter kan nämnas Rådasjön (reservvattentäkt till Göteborg, 

Bornsjön (reservvattentäkt Stockholm) eller Vombsjön (Skåne). 

Värdering av kriterier 

Det tyngst vägande kriteriet är som tidigare nämnts storlekskriteriet, att många 

människor nyttjar eller kan nyttja tillgången. För att mindre anläggningar skall 

kunna ses som riksintressanta krävs att realistiska alternativ saknas eller att 

särskilda förhållanden måste beaktas. 

Anläggningar för dricksvattenförsörjning - riksintresseområden 

Dricksvattenanläggningar kan se mycket olika ut men består i regel av vattenverk 

(ytvatten, grundvatten eller konstgjord infiltration) med tillhörande 

distributionsanläggning. 

Vattenverk: sådan del av en anläggning för dricksvattenförsörjning som avser 

uppfodring, beredning eller liknande hantering av dricksvatten, samt tillhörande 

reservoarer eller liknande anordningar för förvaring av dricksvatten (SLVFS 

2001:30). Normalt bör intagsledning med pumpar och dylikt (ytvatten) och 

brunnskonstruktionen (grundvatten) räknas till vattenverket. Konstgjord infiltration 

räknas som en del av beredningen och bör betraktas som en del av vattenverket. 

6/15

99 

Distributionsanläggning: sådan del av en anläggning för distribution av dricksvatten 

som avser rörledningar, pumpar, reservoarer eller liknande rörutrustning för 

distribution av dricksvatten. (SLVFS 2001:30) 

Anläggningar för vattenförsörjning som kan inkluderas i området för riksintresset 

kan utgöras av: 

Råvattenintag 

Vattenverk 

Infiltrationsområden 

Distributionsanläggning: 

Brunnar – brunnsområde för uppfordring av grundvatten 

Intagsledningar (ytvatten) 

Pumpar /pumpstationer 

Tunnlar 

Överföringsledningar 

Reservvattenledningar 

Pumpar, tryckstegringsstationer och reservoarer 

Avgränsning av det område som utgör riksintresset 

Det område som förslås vara riksintressant avgränsas beroende på vilken typ av 

anläggning som ska skyddas. 

Råvattenintag 

Vid avgränsning av råvattenintag används lämpligen samma avgränsning som 

för vattenskyddszon enligt Naturvårdsverkets handbok om 

vattenskyddsområde Naturvårdsverket, 2011. För grundvatten avgränsas 

området kring en uttagsbrunn eller en grupp av närbelägna uttagsbrunnar. För 

ytvatten avgränsas området kring intagsledningen, samt uttagsområdet i 

vattendraget eller sjön. Av säkerhetsskäl kan det vara känsligt att på karta 

redovisa detta område exakt. Ett ungefärligt avstånd från/ kring anläggningen 

om minst 200 meter är lämpligt att ange på karta. 

Vattenverk och infiltrationsområde 

Avgränsas vid skalskyddet (staketet), eventuellt avsätts ett område för framtida 

expansion. 

Tunnlar och överföringsledningar 

Avgränsas på så sätt att de skyddas så att de inte skadas av åtgärder såsom 

schaktning borrning, sprängning eller liknande. För att bevara ledningens 

funktion är det också viktigt att beakta sådana verksamheter som deponier och 

verksamheter som kan förorena vattenkvaliten i ledningen. Som exempel 

avgränsas riksintresset kring Bolmentunneln med ett område av 15 meter kring 

varje sida av tunneln. 

7/15

100 

Influensområdet 

Influensområdet definieras som den yta utanför riksintresseområdet inom vilket 

olika verksamheter riskerar att påverka möjligheten att hållbart nyttja den 

anläggning som riksintresseområdet avser att skydda. Detta område är en 

förutsättning för att bruka anläggningen ändamålsenligt och effektivt. 

Influensområdet är skilt från själva riksintresset men det visar inom vilket område 

det finns påverkan på riksintresset som också behöver hanteras planmässigt. 

Åtgärder i influensområdet kan påverka vattenförsörjningsanläggningens funktion 

och kan därmed skada riskintresset. 

Avgränsning av influensområdet 

Hur influensområden skall avgränsas behöver avgöras utifrån varje områdes unika 

karaktär. Beroende på förutsättningarna i området kan delar av råvattentäkten, så 

väl som delar av tillrinningsområdet i varierande grad ha betydelse för råvattnets 

kvalitet och därmed för möjligheten att utnyttja den riksintressanta anläggningen. 

För grundvatten bör helst influensområdet utgöras av brunnarnas hela 

tillrinningsområde. För ytvattentäkter kan det vara svårare att avgränsa ett 

influensområde. Viktiga ytvattentäkter är Göta älv, Mälaren, Vättern och sjön 

Bolmen. Ett lämpligt sätt att avgränsa influensområdet är att använda tertiär 

skyddszon i de fall senare beslut om vattenskyddsområde finns för vattentäkten. 

Om tertiär skyddszon för vattenskyddsområdet inte är beslutat eller om det inte 

finns något vattenskyddsområde beslutat för vattentäkten överhuvudtaget kan 

handboken om vattenskyddsområde (Naturvårdsverket, 2011) användas som stöd 

för bedömningen. 

Reservvattentäkt bör också ingå i influensområdet och bör avgränsas på samma 

sätt som beskrivet ovan. 

Länsstyrelserna bedömer vilken avgränsning som lämpar sig bäst för det specifika 

riksintresset. 

Beskrivningens innehåll 

De regionala underlag som behövs för respektive riksintresse ska tas fram av 

länsstyrelserna i samarbete med berörda kommuner. I de fall där ett riksintresse 

geografiskt berör flera län, förutsätts samarbete mellan två eller flera länsstyrelser 

för det specifika riksintresset. För vattenförsörjningen i en kommun kan flera 

anläggningar finnas – ofta ihopkopplade via distributionsnätet, vilket kan innebära 

att flera enheter behöver tas med i beskrivningen. 

Beskrivningen bör följa en gemensam standard (även om anläggningarna kan se 

olika ut). Till beskrivningen hör kartor på dels själva riksintressena, dels på 

influensområdet/områdena. Beskrivningen bör utformas på sådant sätt att det klart 

framgår grunden för att peka ut området som riksintresse. 

8/15

101 

Beskrivningen ska innehålla följande rubriker: 


Namn på personer som arbetat fram beskrivningen, samt vilken länsstyrelse. 

2. Anläggning med dess enheter 

3. Kommun 

Namn på anläggningen med dess olika enheter 

Kommun, kommuner som förses med dricksvatten från anläggningen 


Namn, funktion, geografiskt läge, typ av anläggning, storlek 

Beskrivning av föreslaget riksintresse och hur de uppfyller de kriterier för 

utpekande som angetts. Beskrivningen bör innehålla underlag om 

anläggningens storlek och kapacitet. Även en framtida prognos för kommunen 

– hur många förväntas anläggningen försörja för en framtida befolkning inom 

de närmaste 10-20 åren. 

5. Motiv för utpekande av riksintresset 

Av beskrivningen ska framgå motiven för att anläggningen ska kunna 

kvalificera sig som riksintresse, vilket värde anläggningen har för 

vattenförsörjningen och vilka kriterier som uppfylls. Redogörelse för om 

alternativ vattenförsörjning finns och om anläggningen försörjer andra viktiga 

samhällsfunktioner. 


Beskrivning av den geografiska utbredningen av riksintresseområdet/områden. 

Beskrivning av vilka typer av anläggningar som ingår (råvattenintag, vattenverk 

och infiltrationsområden, eller distributionsanläggningar). Alla delar av 

anläggningen bör ingå. Länsstyrelserna anger på karta det område som bör 

omfattas av riksintresset (pdf) och en GIS-fil. Länsstyrelserna kan själva 

avgöra om riksintresset ska vara delområden eller ett sammanhängande 

utifrån de olika enheternas lokalisering. Redovisning av storleken på området 

(hektar mark resp vatten) 


Täktens typ och karaktär, tillrinningsområdets storlek, huruvida 

vattenskyddsområde finns inklusive datum för beslut, möjlig uttagsmängd och 

råvattenkvalitet. Beskrivning av vattenresursens robusthet inför 

klimatförändringar. 


Beskrivning av den geografiska utbredningen av influensområdet/områdena 

och dess storlek (hektar mark respektive vatten) 


Beskrivning av åtgärder, verksamheter och andra intressen som påtagligt kan 

försvåra tillkomsten eller nyttjandet av anläggningen. Det kan t ex vara olika 

former av förändrad markanvändning, klimatförändringar, miljöfarlig 

9/15

102 

verksamhet (ex deponi), vägar, järnväg eller båttrafik, avloppssystem eller 

vattenbrist. Redogörelse för övriga riksintressen i området. 

10. Kartmaterial 

Beskrivning på riksintressena samt influensområdet redovisas i både 

pappersformat och digitalt i GIS-format. För den geografiska avgränsningen önskar 

HaV två shape-filer, ett för riksintresset (området för anläggningarna) och ett med 

influensområdena, enligt koordinatsystem SWEREF 99 TM. 

En shapefil består av olika delar (själva ytan, koordinatsystemet, samt en dbf-fil 

med egenskaper eller attribut). Dbf-filen ska innehålla vilken typ av anläggning det 

är. Om riksintresset och eller influensområdet går över länsgränserna ska enbart 

en beskrivning (per objekt) tas fram och förutsätter således ett samarbete över 

länsgränserna. 

Metadata för GIS-skiktet riksintresset ska innehålla: 

Namn på anläggning 

Kommun/kommuner 

Anläggningstyp som området innefattar (intagsområde, 

vattenverk/infiltrationsområde eller överföringsledning) 

Länsstyrelse 

Metadata för influensområdet 

Namn på området 

Kommun/kommuner 

Typ av täkt (ytvatten, grundvatten, grusförekomst) 

Länsstyrelse 

Kartor med grundvattenförekomster kan erhållas som shapefil från SGU, kontakta: 

vattenforvaltning@sgu.se Kartor med ytvattenförekomster som shapefil kan 

erhållas via SMHI, kontakta dataleveranser@smhi.se 

Information och säkerhetsrisker 

Vattenförsörjningen är en samhällsviktig verksamhet och kan därmed ha stor 

betydelse för rikets säkerhet. Eftersom allmänheten har rätt att ta del av handlingar 

som är offentliga är det viktigt att se över hur man bäst tillhandahåller och 

offentliggör informationen. Detaljerad och samlad information om lägen och 

utformning av viktiga dricksvattenanläggningar kan om de hamnar i orätta händer, 

utgöra redskap för någon som vill orsaka skada. Det är viktigt att på förhand tänka 

igenom frågor om säkerhet och sekretess för att hitta de bästa lösningarna och 

därmed minska riskerna för sabotage eller annan skada (Svenskt Vatten, 2012). 

Inom dricksvattenverksamhet är det Säkerhetspolisens författningar för 

säkerhetsskydd som anger vilket skydd som information som berör rikets säkerhet 

ska ha (Säkerhetspolisen, 2008. 

Det är viktigt att tänka över vilka uppgifter som behövs (detaljeringsgrad, 

kartmaterial) för att kunna skydda viktiga vattenförsörjningsanläggningar, så att ex 

10/15

103 

att en viktig huvudledning inte skadas, eller att en vattentäkt förorenas vid en 

trafikolycka. Innan information publiceras måste därför en avvägning göras för att 

inte sekretessbelagda uppgifter ska publiceras. Säkerhetsaspekten blir särskilt 

viktig att beakta när beslut har tagits om vilka områden som ska föreslås som 

riksintressanta för vattenförsörjning och de ska presenteras, ex genom en WMStjänst. 

Den fortsatta processen 

Dessa riktlinjer presenteras i september 2012. En bedömning är att länsstyrelserna 

behöver cirka sex månader på sig att ta fram de regionala förslagen, samt att 

kommunicera och förankra dessa med berörda kommuner. Under det fortsatta 

arbetet med att ta fram underlag kommer sannolikt ett antal frågor och 

diskussionspunkter att uppstå, ett gemensamt möte kommer därför att hållas i 

november för att få fram bra beskrivningar och enhetliga avgränsningar. 

Beskrivningarna ska vara HaV tillhanda 30 april, 2013. De regionala underlagen 

sammanställs och ett nationellt förslag tas fram och remitteras till berörda 

myndigheter. Därefter beslutar HaV om vilka områden som bedöms vara av 

riksintresse för vattenförsörjningen. 

Litteratur: 

FOI, 2012,Vägledning för bedömning av dricksvattenrisker vid ett förändrat klimat, 

FOI-R—3390—SE. 

Luftfartens riksintressen, principer för precisering av riksintresse och 

influensområdet för flygplatser, Luftfartstyrelsen 2008:12. 

Naturvårdsverket 1995, Dricksvattenförsörjning, vägledning för utpekande av 

områden för riksintresse, Rapport 4452. 

Naturvårdsverket 2011, Handbok om vattenskyddsområde, Handbok 2010:5. 

NFS 2003:16, Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (till 7 

kap. 21, 22 och 25 §§). 

SGU 1994, Identifiering av nationella formationer av betydelse för 

vattenförsörjningen, Rapporter och meddelande 115. 

SGU 2009, Vattenförsörjningsplan – identifiering av vattenresurser viktiga för 

dricksvattenförsörjningen, SGU-rapport 2009:24. 

SOU 1995:45 Grundvattenutredningens betänkande Grundvattenskydd 

SOU 2009:45 Områden av riksintresse och miljökonsekvensbeskrivande – 

Slutbetänkande av miljöprocessutredningen. 

Svenskt vatten, 2012, Råd och riktlinjer om informationssäkerhet, Hantering av 

skyddsvärda uppgifter inom dricksvattenförsörjningen. 

Säkerhetspolisen, 2008, Säkerhetsskydd – en vägledning. 

Trafikverket 2012, Handledning för precisering av riksintresse, Publikationsnummer 

2012:078. 

11/15

104 

Bilaga 1. Innehållsförteckning för underlagen 

Underlagen ska innehålla följande rubriker: 


2. Namn på anläggningen och dess olika enheter 

3. Kommun, kommuner 


5. Motiv för utpekande av riksintresset (urvalskriterier) 





10. Kartor 

12/15

105 

Bilaga 2. Lista på vattenverk som försörjer minst 50 000 personer, enligt 

preliminära uppgifter från Svenskt Vatten. 

Namn Kommun Antal 

anslutna* 

Typ av verk 

Norsborgs 

vattenverk 

Stockholm 700 000 Ytvatten 

Görvälns 

vattenverk 


Lovös 

vattenverk 


Lackarebäcks 

vattenverk 

Göteborg 500 000 Ytvatten 

Alelyckans 

vattenverk 

Göteborg 500 000 Ytvatten 

Ringsjöverket Eslöv 400 000 Ytvatten 

Vombsjöverket Lund, Malmö 400 000 Vombsjön/Vombslätten 

Örbyverket Helsingborg 140 000 Grundvatten med 

konstgjord infiltration 

Djupdals Södertälje 120 000 Grundvatten med 

vattenverk 


Skråmsta Örebro 114 000 Grundvatten med 

vattenverk 


Berggårdens 

vattenverk 

Linköping 108 000 Ytvatten 

Borgs 

vattenverk 

Norrköping 105 000 Ytvatten 

Forslunda Umeå 96 000 Grundvatten med 

vattenverk 


Borgunda Kommunalförbundet 90 000 Ytvatten 

vattenverk Skaraborgvatten 

Häggeberg Jönköping 88 000 Ytvatten 

Hyndevad Eskilstuna 85 000 Grundvatten med 


Sjöbo 

vattenverk 

Borås 82 000 Ytvatten 

Gränby 

Uppsala 79 000 Grundvatten med 

vattenverk 


Bäcklösa Uppsala 79 000 Grundvatten med 

vattenverk 


Sörmoverket Karlstad 77 000 Grundvatten med 


Oskarströms 

vattenverk 

Halmstad 74 000 Grundvatten 

Hallsjöverket Växjö 70 000 Inducerad infiltration 

Sennan Halmstad 69 000 Grundvatten 

Sätraverket Gävle 68 000 Grundvatten 

Fjärås bräcka Kungsbacka 65 000 Grundvatten med 


13/15

106 

Hässlö 

Västerås 62 000 Grundvatten med 

vattenverk 


Fågelbackens Västerås 62 000 Grundvatten med 

vattenverk 


Gäddvik Luleå 62 000 Grundvatten med 

vattenverk 


Bulltofta 

vattenverk 

Malmö 60 000 Grundvatten 

Centrala 

vattenverket 

Kristianstad 57 000 Grundvatten 

Högåsen Nyköping 52 000 Grundvatten med 


Kalmar kalmar 52 000 Grundvatten med 


Minnesgärdet Östersund 51 000 Ytvatten 

Överby 

vattenverk 

Trollhättan 50 000 Ytvatten 

*med förbehåll att antal anslutna kan innehålla vissa osäkerheter 

14/15

107 

Bilaga 3. Anläggningar redovisade av länsstyrelserna i remissyttranden. 

Valboåsen som försörjer 80 000 personer med vatten som infiltreras från 

Gävleån. 

Lygnern-Fjärås Bräcka vattentäkt, Kungsbacka kommun 

Östersunds vattenverk Minnesgärde med intagsledning från Storsjön. 

Två vattenverk vid Vättern - Jönköpings kommun 

Nybroåsen (Kalmar och Nybro kommun). 

Bergaåsen i Ljungby kommun som försörjer 70 000 personer i Växjö och 

Alvesta kommuner med råvatten samt tillhörande 6 mil vattenledning. 

Gäddviks vattentäkt (Luleå) samt huvudvattentäkterna i Boden och Piteå. 

Hyndevad (Eskilstuna), Högåsen (Nyköping) 

Sörmoområdet med vattenverk och förstärkt grundvattenbildning i Karlstad 

kommun. 

Forslunda vattenverk med Vindelälvsåsen, Umeå kommun. 

Överföringsledning mellan Göta Älv och Delsjön, Göteborgs kommun. 

Vattenledning som försörjer Falköping, Skövde och Skara med dricksvatten 

från Vättern. 

Våsteråsfjärden som försörjer Västerås stad med dricksvatten genom förstärkt 

grundvattenbildning) För framtiden Enköpingsåsen. 

15/15

108

109

110

111

112 

8

113 


Handläggare: Jörgen Sundén 

Titel: Exploateringsingejör 

Tel: 0303 33 04 00 

E-post: jorgen.sunden@ale.se 

Lägenhetsarrende för Bohus MC 





Bohus MC har i delegationsbeslut av exploateringsingenjören blivit uppsagda från sitt 

arrendeavtal 2008-06-30. Beslutet ”överklagades” och beslut togs i kommunstyrelsen 2009- 

11-17 § 198 där föreningen på nytt blivit uppsagda från arrende på Ale kommuns fastighet 

Surte 43:1, med avflyttning senast 2012-12-31. Bohus MC har oavsett detta önskat att få vara 

kvar på platsen och få ett nytt arrendekontrakt. Tidigare avtal stred mot ändamålet i gällande 

detaljplanen då markytan var avsedd för allmänt ändamål. Efter en planändring har 

förutsättningarna till föreningsverksamhet möjliggjorts på platsen och föreningen kan genom 

arrendeavtal få rätt att bedriva verksamhet på platsen. 


1. Kommunstyrelsen godkänner föreslaget arrendeavtal, vari kommunen upplåter ca 1060 

m 2 av Surte 43:1 till Bohus MC. 

2. Kommunstyrelsen ger kommunstyrelsens ordförande eller dennes ersättare i uppdrag att 

teckna lägenhetsarrendet. 

Jörgen Sundén Lars Lindström 

Exploateringsingenjör Mark- och exploateringschef 


Tjänsteutlåtande från sektor kommunstyrelsen 2013-05-02 

Lägenhetsarrende mellan Ale kommun och Bohus MC 

Beslut från kommunstyrelsen om uppsägning 2009-11-17, § 198. (Bilaga 1) 

Protestskrivelse från fastighetsägare i industriområdet (Bilaga 2) 

Ärendet expedieras efter beslut till: Joakim Gustavsson, Bohus MC och exploateringsingenjören

Bakgrund 

Ale kommun tecknade 1987-01-01 lägenhetsarrende med Bohus MC gällande ett markområde 

i Surte västra industriområde på Ale kommuns fastighet Surte 43:1. 

Arrendetiden var 6 månader med 3 månaders uppsägningstid. Arrendeavgiften var 0 kr. Ett 

lägenhetsarrende där ersättning inte utgår är inget arrende utan en nyttjanderätt. Bohus MC 

har under 22 år inte behövt betalat för sitt arrende. 

Ale kommun sade skriftligt upp arrendet 2008-03-10 för arrendets upphörande 2008-06-30. 

I samråd med Bohus MC har avflyttning inte skett beroende på att Bohus MC inte fått klart 

vart föreningen skall flytta byggnaden. 

Uppsägningen av föreningens arrende 2008-03-10 grundade sig på 5 argument. 

1. Vid arrende skall ersättning utgå annars är det inget arrende utan en nyttjanderätt. 

2. Marken som avtalet omfattar har i gällande detaljplan nr 143 med lagakraft 1981-05-27, 

ändamål allmänt plats/park och får därmed enligt PBL inte upplåtas för enskilt ändamål. 

3. Ale kommun har i dag genomfört stora stabilitets- och saneringsåtgärder. Vid uppsägning av 

arrendet var stabiliteten vid arrendestället osäker. 

4. Föreningen har vid ett flertal tillfällen och vid längre perioder inhägnat ett område som var 

större än arrendetomten och därmed hindrat allmän tillgänglighet till älvstranden. 

5. Föreningen har av grannfastigheten fått tillåtelse att på dennes fastighet uppställa lastbilssläp 

som scen och därmed blir annekteringen av det allmänna parkområdet och hamnområdet 

betydligt större än den upplåtna ytan. 

114 

Bohus MC består i dagsläget av ca15 vuxna medlemmar. Enligt beslut i kommunfullmäktige 

1999-06-21 § 63, skall föreningsstöd endast utgå till ungdomsverksamhet. 

Efter uppsägningen har kommunstyrelsens förvaltning träffat representanter för Bohus MC 

vid ett flertal tillfällen, detta för att gemensamt söka efter ny etableringsplats. 

Förvaltningen erbjöd Bohus MC en arrendetomt i Jennylundsområdet där Bohus MC ansökte 

om bygglov. Denna arrendetomt har gällande detaljplan för fritids/föreningsändamål men 

ansågs olämplig. 

Bohus MC har i skrivelse som ankom 2009-04-21 till Ale kommun önskat att få nytt 

arrendekontrakt på den markyta föreningen tidigare hade avtal på. Sektor kommunstyrelsen 

anser att uppsägningen skall vidhållas och att föreningen snarast avflyttar från kommunens 

fastighet Surte 43:1. 

Kommunstyrelsen beslutade 2009-11-17, § 198, att uppsägningen av avtalet mellan Bohus MC 

och Ale kommun gällande upplåtelse av mark på kommunens fastighet Surte 43:1 vidhålles. 

Kommunstyrelsen uppdrog på samma möte till sektor kommunstyrelsen att under tre års tid 

hjälpa Bohus MC att avveckla verksamheten så att föreningen kan avflytta byggnaderna från 

kommunens fastighet Surte 43:1, senast 2012-12-31. (Bilaga 1) 

En protestskrivelse inkom till Ale kommun 2010-11-12 där 29 företag i Surte västra 

industriområde emotsatte sig att arrendet skall upphöra och att Bohus MC därigenom skulle 

avflytta från området. Bland annat skriver man ”Vi tror även att Bohus MC har en dämpande 

effekt på inbrott, stölder och annan kriminalitet i området”. (Bilaga 2) 

Efter protestskrivelsen prövades möjligheten att ändra detaljplanen och ge möjlighet till 

föreningsverksamhet i industriområdet. Arbetet med detaljplaneändring drog ut på tiden och 

först 2013-03-20 blev planändringen klar och vann laga kraft. 


2(3)

115 

Ekonomisk bedömning/konsekvens 

Ett lägenhetsarrende i ett industriområde ger Ale kommun en inkomst på 7950 kr/år. 


Genom en prövning i detaljplan av sektor samhällsbyggnad anses det lämpligt att 

föreningsverksamhet är etablerad i industriområdet. Därmed ges möjlighet att skriva ett 

lägenhetsarrende på anvisat område. 


3(3)

116 

KS § 125 


UTDRAG ur protokoll 



KS0094/09 










Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2013-05-21, § 85. 


Lägenhetsarrende mellan Ale kommun och Bohus MC. 

Kommunstyrelsens protokoll 2009-11-17, § 198. 

Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen 





Yrkande 

Peter Rosengren (MP) yrkar att avtalet ska kompletteras med hyrans årliga indexuppräkning. 

Paula Örn (S) yrkar att kommunstyrelsen återremitterar ärendet till sektor kommunstyrelsen 

med uppdrag att förtydliga frågan om hyrans årliga indexuppräkning. Vidare yrkar hon att 

kommunstyrelsen delegerar beslut i ärendet till kommunstyrelsens arbetsutskott. 

Beslutsgång 

Ordförande ställer proposition på dels om ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde och 

dels på om ärendet ska återremitteras i enlighet Paula Örns yrkande och finner att 

kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet i enlighet med Paula Örns yrkande om 

återremiss. 

Ordförande ställer proposition på Paula Örns yrkande om att delegera beslut i ärendet till 

kommunstyrelsens arbetsutskott och finner att kommunstyrelsen bifaller detsamma.

117 

Beslut 




1. Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till sektor kommunstyrelsen med uppdrag att 

förtydliga frågan om hyrans årliga indexuppräkning. 

2. Kommunstyrelsen delegerar till kommunstyrelsens arbetsutskott att besluta i ärendet. 

___ 

Beslutsexpediering 

Joakim Gustavsson, Bohus MC 

Exploateringsingenjören 

Vid protokollet 

Torbjörn Hall 


Justeringsdatum 

Mikael Berglund Paula Örn 

Ordförande Justerare

118 

KSau § 85 





KS0094/09 











Lägenhetsarrende mellan Ale kommun och Bohus MC. 

Kommunstyrelsens protokoll 2009-11-17, § 198. 

Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen 





Deltagande i beslut 

Paula Örn (S) och Rolf Gustavsson (S) meddelar att de avvaktar ställningstagande i ärendet. 

___ 


Torbjörn Hall

119 



Mikael Berglund Paula Örn 

Ordförande Justerare 



Sammanträdesdatum: 2013-05-21

120 

KS § 198 KS0094/09 

Uppsägning av arrende Bohus MC 

Utdrag ur 

PROTOKOLL 

Sammanträdesdatum: 2009-11-17 

Ale kommun sade skriftligt upp arrendet med Bohus MC i Surte 2008-03-10 för 

arrendets upphörande 2008-06-30. 

Bohus MC har i skrivelse som ankom 2009-04-21 till Ale kommun önskat att få nytt 

arrendekontrakt på den markyta föreningen tidigare hade avtal på. Kommunstyrelsens 

förvaltning anser att uppsägningen skall vidhållas och att föreningen snarast avflyttar 

från kommunens fastighet Surte 43:1. 

Beslutsunderlag: 

Tjänsteskrivelse från Stig Fredriksson och Lennart Nilsson, 2009-04-27 

Handläggare: Jörgen Sundén, exploateringsingenjör 

Arbetsutskottets beslutsförslag till Kommunstyrelsen 

1. Kommunstyrelsen beslutar att uppsägningen av avtalet mellan Bohus MC och Ale 

kommun gällande upplåtelse av mark på kommunens fastighet Surte 43:1 vidhålles. 

2. Kommunstyrelsen beslutar att avflyttning skall ske snarast. 

Kommunstyrelsen beslutade 2009-10-13 § 169 att bordlägga ärendet. 

Yrkande 

Jarl Karlsson, ordförande lämnar följande beslutsförslag: 



2. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunstyrelsens förvaltning att under tre års tid 

avveckla verksamheten så att föreningen har avflyttat byggnaderna från kommunens 

fastighet Surte 43:1 senast 2012-12-31. 

BESLUT 



2. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunstyrelsens förvaltning att under tre års tid 

avveckla verksamheten så att föreningen har avflyttat byggnaderna från kommunens 

fastighet Surte 43:1 senast 2012-12-31. 

___ 

Exp:

121 

Bohus MC 

Jörgen Sundén 


Maria Olegård 

2009-11-19 


Jarl Karlsson 

Ordförande 

Utdrag ur 

PROTOKOLL 

Sammanträdesdatum: 2009-11-17 

Jan Skog 

Justerare

AVTAL OM LÄGENHETSARRENDE 

Jordägare: Ale kommun 

(nedan kallad Jordägaren) 449 80 Alafors 

Arrendator: Bohus MC/Joakim Gustavsson 

(nedan kallad Arrendatorn) Åsbacken 11 

445 34 Bohus 

§ 1 

Upplåtelsens omfattning 

Jordägaren upplåter till Arrendatorn ett markområde omfattande ca 1060 m 2 av fastigheten Ale Surte 

43:1 vilket markerats med röd gräns på bifogad karta, nedan kallat arrendeområdet. 

§ 2 

Upplåtelsens ändamål 

Arrendatorn skall på arrendestället bedriva föreningsverksamhet. 

§ 3 

Tidigare avtal 

Detta avtal ersätter tidigare nyttjanderättsavtal tecknat 2011-12-06. 

§ 3 

Upplåtelsetid 

Upplåtelsen gäller för en tid av 5 år med start 2013-07-01. 

§ 4 

Uppsägning 

Uppsägning av avtalet skall ske senast 6 månader före avtalstidens utgång. Om avtalet inte sägs upp 

förlängs det på en tid av 1 år i taget med sex månaders uppsägningstid. 

§ 5 

Avgift 

Avgiften för upplåtelsen är 7,50 per kvadratmeter, vilket ger 7950 kr per år. 

Avgiften skall betalas i förskott mot faktura. 

§ 6 

Arrendeområdets skick 

Arrendeområdet upplåts i det skick det befann sig på tillträdesdagen. Arrendeområdet skall hållas 

vårdad och får inte användas som upplagsplats. 

§ 7 

Byggnader 

Arrendatorn får på arrendeområdet uppföra för verksamheten erforderliga byggnader enligt gällande 

detaljplan. Medgivandet innefattar inte befrielse från skyldigheten att söka bygglov och andra tillstånd. 

Befintliga av Arrendatorn ägda byggnader på arrendeområdet skall rivas och bortforslas vid arrendets 

upphörande, om inte annat avtalats. 

122

§ 8 

Inskrivning 

Om Arrendatorn inskrivit detta avtal skall han ombesörja och bekosta att inskrivningen dödas 

snarast efter det att avtalet upphört. 

§ 9 

Väghållning 

Arrendatorn svarar för vägunderhåll och vinterväghållning av väg och parkeringsyta inom 

arrendeområdet. Jordägaren äger rätt att nyttja vägar och parkeringsytor inom arrendeområdet, 

för transport. 

§ 10 

Miljöfarlig verksamhet 

Arrendatorn ansvarar för att miljöfarlig verksamhet inte bedrivs på arrendeområdet. Arrendatorn 

svarar för de kostnader som kan uppstå och som påfordras av gällande hälsovårds- och 

miljölagstiftning. 

§ 11 

Avträdesersättning 

Arrendatorn har inte rätt till avträdesersättning vid arrendets upphörande. 

§ 12 

Förpliktelser för nyttjanderättsinnehavaren 

Arrendatorn betalar de kostnader som belastar arrendeområdet och är beroende av den 

verksamhet som bedrivs, t.ex. elkostnader, renhållningsavgifter och sotningsavgifter. 

Vägföreningsavgifter som vid förrättning beräknas på Arrendatorns verksamhet betalas av 

Arrendatorn. 

§ 13 

Inhägnad 

Arrendeområdet får ej inhägnas på så sätt att allmänhetens möjlighet att gå utefter älvstranden 

förhindras. 

Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. 

Alafors 2013-06- Bohus 2013-04- 

…………………….. ……………………… 

Mikael Berglund Bohus MC/ Joakim Gustavsson 

Kommunstyrelsens ordförande 

123

Kartbilaga 

124 

36 m 

34 m 

Gåskullevägen 

28 m 

40 m Gåskullevägen 

Gåskullevägen

125 

9

REVISIONSRAPPORTER 

Dnr Ärenderubrik Beredningsläge: 

1. Utskick till remissinstans 

Remissvarstid 

Beslut i berörd nämnd 

2. Svarsdatum till: 

Sektor ks för utskick 

Ksau 

Ks 

243/12 Granskningsrapport – Redovisning och 

kontroll över personalkostnaderna 

Revisorerna 

1.REMISS t Anna Flood 2012-12-18 

2.Sektor ks 31/5 

Ksau 18/6 

KS i maj 20/8 

Revisorerna önskar svar 2013-05-06 

Handläggare: 

Sektor KS 

126 

den 11 juni 2013 1 

Status 

Handläggare: 

Anna Flood 

Dialog med revisionen på KSau 

i juni angående rapporten.

127 

10

Pågående uppdrag från KS och KSau 

Beslutsparagraf Ärende Beslut 1. Information lämnas av 

2. Händelser i ärendet 

KS 2012-02-14 § 36 Medel till huvudstudie av 

förorenat område inom 

Älvängens västra 

industriområde. 

KS 2012-04-10 § 81 Ansökan om planläggning för 

motorcentrum inom Kollanda 

1:44. 

KS 2012-04-10 § 82 Planbesked för bostäder på 

Surte 1:75, 1:78 samt 1:143. 

KS 2012-08-14 § 153 Äppelgårdens förskola- 

uppföljning/efterkalkyl. 

Kommunstyrelsen ger sektor samhällsbyggnads 

miljöenhet i uppdrag att fortsatt utreda ansvarsfrågan 

gällande föroreningar i Älvängens västra industriområde 

parallellt med huvudstudien och redovisa resultat av 

detta ihop med slutredovisningen. 

Kommunstyrelsen uppdrar åt sektor samhällsbyggnad 

att teckna planavtal med sökanden och påbörja en 

detaljplaneläggning samt miljökonsekvensbeskrivning 

för motorcentrum inom Kollanda 1:44. 

Kommunstyrelsen uppdrar åt sektor samhällsbyggnad 

att skriva planavtal med sökanden och att pröva 

detaljplaneläggning av fastigheterna. 

Kommunstyrelsen ger sektor kommunstyrelsen i 

uppdrag att ta fram en projektstyrningsmodell i 

samband med större byggnationsprojekt. 

1. Samhällsbyggnadsnämnden. 

2. Återkoppling 2013-05-15 MEX: 

”Huvudstudie och slutredovisning 

(bilaga till KSau 21/5) klar. 

Ansvarsfrågan ej färdigutredd och 

uppdrag ligger på sektor 

samhällsbyggnad.” 

1. Magnus Blombergsson, 

stadsarkitekt. 

2. Återkoppling 2013-05-13 SB: 

”Pågående diskussioner med 

exploatören avseende eventuell 

planläggning”. 

16/5: ”Nämndbeslut: kan ej lösas 

genom detaljplan 20 år fram i 

tiden, skrivs istället in i ÖP.” 

1. Magnus Blombergsson, 

stadsarkitekt. 

2. Återkoppling 2013-05-16 SB: 

”Det regleras genom bygglov”. 

1. Erik Lidberg, kommunchef. 

128 

tisdag den 11 juni 2013 1(9) 

Ärendets handläggning: 

1. Utskicksdatum 

2. Svarsdatum: 

Anmäles sektor KS 

Anmäles till ordfberedning 

KSau 

KS 

1. exp. 2012-02-16. 

1. exp. 2012-04-12. 

1. exp. 2012-04-12. 

1. exp. 2012-08-15. 

2. Ordf.beredning 22/8




KS 2012-09-11 § 163 

2013-06-04 § 128 

Informationsskyltar vid väg 

E45. 

KSau 2012-10-02 § 132 Hyressättning inom 

funktionshinderverksamheten. 

KSau 2012-10-02 § 137 Översyn av taxor inom 

funktionshinderenheten, 

individ- och familjeomsorg 

samt arbetsmarknadsenheten. 

KS 2012-10-16 § 186 Förlängning av avtal om 

förstärkt förvaltningsforskning 

och mer kvalificerad 

förvaltningsutbildning i 

Västsverige. 

Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till sektor 

kommunstyrelsen med uppdrag att utreda fler alternativ 

på skyltlösning med avseende på finansiering, antal och 

utformning. 

1. Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att 

arbeta vidare med informationsskyltar enligt 

intentionerna i tjänsteutlåtandet. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterar ärendet till 

rådet för funktionshinderfrågor för inhämtande av 

synpunkter. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott återremitterar ärendet 

till omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden med uppdrag 

att tydliggöra kostnadsnivåerna och därefter remittera 

ärendet som hör till rådet för funktionshinderfrågors 

område till rådet för funktionshinderfrågor. 

Kommunstyrelsen uppdrar åt sektor kommunstyrelsen 

att, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar 

att förlänga avtalet, utreda hur kommunen på bästa sätt 

kan dra nytta av samarbetet. 

1. Anne Kolni, kommunikationschef 

1. Margareta Kindbom, controller 

KS. 

Omsorgs- och 

arbetsmarknadsnämnden. 

1. Lisbeth Tilly, sektorschef. 

129 







KSau 

KS 

1. exp. 2012-09-12. 

2. KSau 21/5 

KS 4/6 

1. exp. 2013-06-05. 

1. exp. 2012-10-04. 

2. KSau 21/5 

KS 4/6 

KF 17/6 

1. exp. 2012-10-04. 

1. Erik Lidberg, kommunchef. 1. exp. 2012-10-18.




KS 2012-11-13 § 212 Rapportstruktur och tidplan för 

uppföljningsprocessen 2013. 

KS 2012-11-27 § 232 Cykelfrämjandets 

Kommunvelometer 2013. 

Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till sektor 

kommunstyrelsen med uppdrag att förändra 

rapportstrukturen. 

Kommunstyrelsen beslutar att uppdra till sektor 

kommunstyrelsen att senast 15 december 2012 anmäla 

Ale kommun till Cykelfrämjandets Kommunvelometer 

2013. 

KS 2013-03-12 § 31 Informationspunkt. Kommunstyrelsen uppdrar åt sektor kommunstyrelsen 

att säkerställa att det finns fungerande rutiner vid 

kommunens kommunikation med förtroendevalda via epost. 

KS 2013-03-12 § 33 Förslag att avbryta projektet ny 

skola i Nödinge. 

Kommunstyrelsen uppdrar åt fastighetschefen och 

upphandlingschefen att gemensamt teckna ett villkorat 

avtal avseende fas 2 med Skanska Sverige AB där 

Skanska ges rätten att bygga den skola som kommunen 

och Skanska i fas 1 projekterat fram under förutsättning 

att kommunen inom de närmsta tre åren fattar ett nytt 

beslut om att bygga skolan inom kommunen. 

1. Helene Ramert, ekonomichef. 

2. Återkoppling 15/5: 

”Rapportering sker nu utifrån 

gällande verksamhetsplan 2013, 

utveckling sker genom Stratsys.” 

1. Anna Flood, HR-chef. 

2. Kontakt med Cykelfrämjandet 

(24/4) och OK med sen anmälan, 

senare besked att vi måste vänta 

till nästa år för deltagande i 

Kommunvelometer. Nu (30/5) 

anmälda till kommunvelometern 

2014. 

1. Håkan Spång, adm.chef 

2. ”Frågan tas upp på nästa träff 

med samtliga nämndsekreterare” 

1. Catarina Pernheim, 

upphandlingschef och Monika 

Jonasson, fastighetschef. 

2. 11/6: ”Klart. Avtal 

undertecknat.” 

130 







KSau 

KS 

1. exp. 2012-11-15. 

1. exp. 2012-11-29. 

2. Ordförandeberedning 5/6 


1. exp. 2013-03-13.




KS 2013-03-12 § 33 Förslag att avbryta projektet ny 

skola i Nödinge. 

KS 2013-03-12 § 35 Handlingsprogram 2013-2015 

enligt Lagen om skydd mot 

olyckor samt Lagen om 

extraordinär händelse i 

fredstid. 

KS 2013-03-12 § 48 Uppföljning av nämndernas 

internkontrollplaner 2012. 

KS 2013-03-12 § 52 Arrendeavtal för Nödinge 

båtklubb. 

Kommunstyrelsen ger utbildningsnämnden i uppdrag att 

utreda behovet av en skola i det planerade 

bostadsområdet Kronogården, Älvängen. 

Kommunstyrelsen uppdrar åt sektor kommunstyrelsen 

att i mars 2014 presentera en uppföljning av 

handlingsprogram 2013-2015 enligt Lagen om skydd mot 

olyckor samt Lagen om extra ordinär händelse. 

Kommunstyrelsen remitterar ärendet med uppdrag att 

komplettera med ett klargörande av resultat, analys och 

åtgärdsförslag inom samtliga nämnder. 

Kommunstyrelsen återremitterar ärendet med uppdrag 

att ta fram nytt avtalsförslag liknande det som gäller för 

Älvängens och Nols båtklubbar. 

131 







KSau 

KS 

Utbildningsnämnden. 1. exp. 2013-03-13. 

1. Håkan Spång, adm.chef. 1. exp. 2013-03-13. 

OAN 

KFN 

SBN 

UBN 

ÖFN 

KS 

1. Helene Ramert, ekonomichef. 

2. Återkoppling 15/5: 

”Förtydligande har efterfrågats av 

sektorscheferna till KSau.” 

1. Jörgen Sundén, 

exploateringsingenjör. 

2. Återkoppling: 

”Handläggning pågår, beräknas 

komma till KF 17/6 2013” 

Beslut om avtal på KS 4/6. 

KSau mars 2014 



2. KSau 21/5 

KS 4/6




KSau 2013-04-02 § 37 Motion från Johnny Sundling 

(V) och Peter Rosengren (Mp) 

angående närproducerad och 

säsongsanpassad mat 

KS 2013-04-16 § 71 

KS 2013-06-04 § 135 

Sociala investeringar – 

ekonomihantering 

Återremitterat ärende - Sociala 

investeringar, 

ekonomihantering 

KS 2013-04-16 § 72 Kommungemensamt uppdrag 

kring arbete med förebyggande 

arbete och folkhälsofrågor 

Kommunstyrelsens arbetsutskott återremitterar ärendet 

till utbildningsnämnden med uppdrag att tydliggöra 

varför Göteborgs upphandlingsavtal inte kan användas 

om Ale kommun ställer ytterligare krav i upphandling av 

livsmedel. 

Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet 

med motiveringen att det måste harmoniseras med 

tidigare beslut. 

1. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att fram 

ett regelverk för ekonomiska 

förutsättningar (ekonomihantering) av sociala 

investeringsfonden. 

Kommunstyrelsen uppdrar åt ansvarig för sociala 

investeringar samt verksamhetschef för Folkhälsan att 

utreda vilken strategisk struktur Ale kommuns 

förebyggande arbete kan ha, organisatoriskt och 

geografiskt. 

Ansvarig för sociala investeringar och verksamhetschef 

för Folkhälsan får i uppdrag att utreda vilken politisk 

överbyggnad som behövs för att skapa ett strategiskt 

effektivt beslutande i frågorna. 

Återrapportering av arbetet ska ges till 

kommunstyrelsen, senast till sammanträdet i december 

2013. 

Utbildningsnämnden 

1. KS Torbjörn Hall, kommunsekr. 

132 







KSau 

KS 


1. Helene Ramert, ekonomichef. 1. exp. 2013-04-18. 

1. Andreas Witt, verksamhetschef 

och Birgitta Augustsson, 

koordinator. 

2. KSau 21/5 

KS 4/6 








KS 2013-04-16 § 76 Beredning av regional 

avfallsplan, A2020 

KS 2013-05-14 Översyn av kommunens 

handlingsplaner 2006- 

2013 

KSau 2013-05-21 § 87 Försäljning av del av 

fastigheten Nödinge-Stommen 

1:37 

KSau 2013-05-21 § 97 Skrivelse angående behovet av 

skyndsamma saneringsåtgärder 

för Älvängens industriområde 

Kommunstyrelsen uppdrar till 

samhällsbyggnadsnämnden att bereda ärendet inför 

beslut i kommunfullmäktige. 

1. Kommunstyrelsen uppdrar till sektor 

kommunstyrelsen att redovisa uppföljning av 

Funktionshinderpolitisk plan till kommunstyrelsens 

sammanträde i september samt att 

redovisa uppföljning av Drogpolitisk program och Energi- 

klimatplan till sammanträde i 

oktober. 

2. Sektorns plan för uppföljning av kommunens 

handlingsplaner och policys ska redovisas till 

kommunstyrelsens sammanträde i juni. 

1. Kommunstyrelsens arbetsutskott återremitterar 

ärendet till sektor kommunstyrelsen med uppdrag att 

korrigera felaktigheter i beslutsunderlaget. 

1. Kommunstyrelsens arbetsutskott uppdrar till 

kommunchefen att söka samverkan med Göteborgs stad 

och Kungälvs kommun i arbetet med att få en skyndsam 

sanering till stånd. 

133 







KSau 

KS 

Samhällsbyggnadsnämnden 1. exp. 2013-04-18. 

1. Håkan Spång, adm chef. 

2. Föredras KS 4/6. 

1. Lars Lindström, mark- och 

exploateringschef. 



1. Karin Blechinberg, projektledare 1. exp. 2013-05-24.




KSau 2013-05-21 § 102 Anmälan av beslut/uppdrag till 

kommunstyrelsen från 

nämnder och 

kommunfullmäktige (angående 

turismverksamhetens 

organisatoriska placering) 

KS 2013-06-04 § 123 Kommunstyrelsens 

uppföljningsrapport 2013 

KS 2013-06-04 § 125 Lägenhetsarrende för Bohus 

MC 

1. Kommunstyrelsens arbetsutskott uppdrar till 

kommunchefen att bereda förslaget och därefter 

återkomma till kommunstyrelsen för beslut i frågan. 

1. Kommunstyrelsen godkänner uppföljningsrapport 2, 

2013-04-30. 

2. Kommunstyrelsen uppdrar åt sektor 

kommunstyrelsen att återkomma till kommunstyrelsen 

senast den 3 september med åtgärdsplaner för att få en 

budget i balans. 

1. Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till sektor 

kommunstyrelsen med uppdrag att förtydliga frågan om 

hyrans årliga indexuppräkning. 

2. Kommunstyrelsen delegerar till kommunstyrelsens 

arbetsutskott att besluta i ärendet. 

134 







KSau 

KS 

1. Anne Kolni, kommunikationschef 1. exp. 2013-05-30. 

1. Björn Järbur, tf kommunchef 1. exp. 2013-06-05. 

1. Björn Järbur, tf kommunchef 1. exp. 2013-06-05. 

2. KSau 18/6




KS 2013-06-04 § 132 EU-ansökningar (WEPA) 2013- 

2014 

1. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att 

påbörja projektutveckling och ansökan om EUmedfinansiering 

i följande fem prioriteringar: 

• Ledarskapet i klassrummet. 

• Ökad självständighet, trygghet och integritet för den 

äldre genom modern teknik som komplement och 

ersättning till personalinsatser. 

• Sociala investeringar. 

• Innovativa Ale – en arena för utbildning till tillväxt. 

• Med ständiga förbättringar (Lean) utvecklar vi 

kommunen (Ale) och förenklar människors vardag. 


säkerställa att projekt i Ale kommuns regi alltid prövas 

för möjlighet till ansökan om EU-medfinansiering. 

1. 

Beslutspunkt 1: Jerry Brattåsen, 

utvecklingsstrateg. 

Beslutspunkt 2: Björn Järbur, tf 

kommunchef. 

135 







KSau 

KS 





KS 2013-06-04 § 134 Återkoppling av åtgärdsplan 

inom individ- och 

familjeomsorg 

1. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt Omsorgs- 

och arbetsmarknadsnämnden att lämna en redogörelse 

för de totalekonomiska och kvalitetsmässiga 

konsekvenserna av vidtagna och planerade åtgärder. 


tillsätta en arbetsgrupp med representanter för berörda 

sektorer i samhället som kan ta fram åtgärder för att 

minska hemlöshetsproblematiken i Ale kommun. 

1. 

Beslutspunkt 1: Omsorgs- och 

arbetsmarknadsnämnden. 

Beslutspunkt 2: Björn Järbur, tf 

kommunchef. 

136 







KSau 

KS

Kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde 2013 ... - Ale kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?