Ansökan om tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon

Universal Wind Offshore AB 

VINDKRAFTSPARK STORA 

MIDDELGRUND 

Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande ansökan om tillstånd 

enligt Lag om Sveriges ekonomiska zon att uppföra en 

havsbaserad vindkraftspark med tillhörande kablar, 

transformatorstationer m.m. och ansökan om tillstånd enligt Lag 

om Kontinentalsockeln att spola ner, plöja och/eller schakta för 

de kablar som förläggs i projektets del utanför Sveriges 

territoriala gräns 

Foto: Erik Landgren© 

Malmö 2006-04-12

Innehållsförteckning 

1 SAMMANFATTNING 1 

2 BAKGRUND OCH SYFTE 2 

3 BESKRIVNING AV PROJEKTET 4 

3.1 Omfattning och utformning 4 

3.2 Lokalisering av vindkraftsparken 7 

3.3 Lokalisering av kabelkorridor och anslutning till stamnätet 11 

3.4 Nollalternativet 11 

4 AVGRÄNSNINGAR 13 

5 MILJÖPÅVERKAN 14 

5.1 Miljöpåverkan under byggtiden 14 

5.2 Miljöpåverkan under drifttiden 14 

5.3 Miljöpåverkan vid avveckling av parken 15 

5.4 Ljud 15 

6 FÖRUTSÄTTNINGAR, EFFEKTER, KONSEKVENSER 

OCH HÄNSYNSÅTGÄRDER 17 

6.1 Allmänna förutsättningar 17 

6.2 Vattenkvalité och hydrografi 17 

6.3 Bottenflora och bottenfauna 21 

6.4 Fisksamhället 27 

6.5 Marina däggdjur 30 

6.6 Fladdermöss 33 

6.7 Fåglar 35 

6.8 Yrkesfiske 37 

6.9 Fritidsfiske och sportdykning 39 

6.10 Marinarkeologi 39

6.11 Sjöfart 41 

6.12 Luftfart 41 

6.13 Naturresurser 42 

6.14 Visuell påverkan 43 

6.15 Intressen & restriktioner 47 

7 INTERNATIONELLA KONVENTIONER 50 

8 BEDÖMNING AV MILJÖMÅLSUPPFYLLELSE OCH 

MILJÖKVALITETSNORMER 52 

8.1 Bakgrund 52 

8.2 Begränsad klimatpåverkan 53 

8.3 Frisk luft 53 

8.4 Bara naturlig försurning 54 

8.5 Levande sjöar och vattendrag 54 

8.6 Säker strålmiljö 54 

8.7 God bebyggd miljö 56 

8.8 Hav i balans samt levande kust och skärgård 56 

8.9 Ett rikt växt- och djurliv 59 

8.10 Giftfri miljö 60 

8.11 Grundvatten av god kvalitet 61 

8.12 Levande skogar 61 

8.13 Ett rikt odlingslandskap 61 

8.14 Skyddande ozonskikt 61 

8.15 Ingen övergödning 61 

8.16 Myllrande våtmarker 61 

8.17 Storslagen fjällmiljö 62 

9 UPPFYLLANDET AV DE ALLMÄNNA 

HÄNSYNSREGLERNA 63

10 SAMRÅD 64 

11 KONTROLLPROGRAM 65 

11.1 Naturmiljön 65 

11.2 Mänskliga aktiviteter 67 

12 KÄLLHÄNVISNINGAR & UNDERLAGSRAPPORTER 69 

13 BILAGOR 80 

13.1 Bilaga 1, Redovisning av intresseområden 1(4) 80 



13.4 Bilaga 4, Redovisning av intresseområden 4(4) 80

a02s 2005-11-11 

1 Sammanfattning 

Projekt Stora Middelgrund avser en vindkraftspark bestående av 108 

st 125 m höga torn som med rotor får en högsta höjd av 200 m. Varje 

enskilt vindkraftverk kommer att få en effekt av upp till 8 MW, vilket 

sammanlagt ger en installerad effekt av 864 MW eller i samma 

storleksordning som en ordinär kärnreaktor. Parken kan producera 

upp till 3 TWh el vilket motsvarar nästan hela elförbrukningen inom 

kustkommunerna från Ängelholm i söder till Varberg i norr. Parkens 

hela yta uppgår till ca 59 km 2 . Vindkraftverken placeras glest, med 

800 m mellanrum. 

Parken lokaliseras på Stora Middelgrund 30-35 km från kusten i 

Halland och norra Skåne. Lokaliseringen motiveras främst av att 

vattendjupet är tillräckligt litet för att grundläggningskostnaden ska bli 

rimlig samtidigt som avståndet till kusten är stort nog för att projektet 

ska bli acceptabelt med hänsyn till visuell påverkan och utpekade 

allmänna intressen för turismen och friluftslivet. 

På och i närheten av Stora Middelgrund finns starka intressen för 

naturvård, yrkesfiske och friluftsliv. Projektet bedöms inte påverka 

dessa intressen negativt. Under drifttiden föreslås viss båttrafik att 

tillåtas inom parken för att möjliggöra fortsatt fiske och sportdykning. 

Det samlade bestående arealintrånget i havsbotten är betydligt 

mindre än 1 % av områdets yta, även inräknat den yta som tas i 

anspråk av de markförlagda kablarna och som återställs. 

Verken kommer att mycket lokalt påverka havsströmmarna. De 

vattenmassor som separeras av språngskikt kan blandas i närheten 

av varje enskilt vindkraftverk. Detta bedöms inte påverka områdets 

marinbiologiska förutsättningar och skall ställas i relation till att 

salthalts- och strömförhållanden redan naturligt är variabla. 

Under byggtiden kommer området att avlysas i två eller tre etapper 

vilket delvis begränsar fritids- och yrkesverksamheter i området. Små 

och tillfälliga störningar på djurlivet kan uppstå till följd av ett 

begränsat sedimentspill och buller från pålning. 

Föreslagna hänsynsåtgärder inkluderar bland annat att tumlare och 

sälar skräms bort före starkt bullrande arbeten. Vidare fästs stor vikt 

vid sjösäkerhet (se teknisk beskrivning), miljökvalitetssäkring under 

byggtiden och återvinning vid avveckling av parken 25 till 30 år efter 

dess anläggning. 


2006-04-12 

Vindkraftspark Stora Middelgrund 

1 (80) 

Uppdrag 2212073; 

p:\2212\2212073\19original\ansökan 2006-04-28\mkb med 

bilagor\mkb060412.doc

a02s 2005-11-11 

2 Bakgrund och syfte 

Riksdagen antog i juni 2002 propositionen Samverkan för en trygg, 

effektiv och miljövänlig energiförsörjning (prop. 2001/02:143, bet. 

2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317). Propositionen sätter ett planeringsmål 

för vindbaserad elproduktion; 10 TWh år 2015. Regeringen 

har i en ny proposition aviserat behovet av ett nytt mål för vindkraften 

för 2020 och avser att ge Energimyndigheten i uppdrag att i samråd 

med berörda myndigheter ta fram ett förslag på ett sådant mål [69]. 

I en skrivelse, Strategiska utmaningar – En vidareutveckling av 

svensk strategi för hållbar utveckling (Skr. 2005/06:126), under 

rubriken Främja en hållbar tillväxt, uttalar regeringen bland annat 

följande inriktning [70]: 

”En politik för hållbar tillväxt innebär att tillväxten drivs av dynamiska 

marknader, en stark välfärdspolitik och en progressiv miljöpolitik. 

Utvecklandet av hållbara konsumtions- och produktionsmönster 

skapar möjligheter för nyföretagande, sysselsättning och export. Ny 

kunskap, innovation och tillgång till riskkapital är centrala element. 

Det är bl.a. viktigt att ställa om energiförsörjningen och visionen är att 

Sverige på lång sikt baserar hela energitillförseln på förnybar energi. 

Omställningen till ett hållbart samhälle t.ex. med hjälp av ny miljöteknik, 

nya lösningar och socialt systemtänkande ger förutsättningar 

för tillväxt och nya arbetstillfällen.” 

Universal Wind Offshore AB (UWO) har på företagsekonomiska 

grunder bedömt att etableringen av en stor vindkraftspark (terapark) 

på Stora Middelgrund är en god långsiktig investering, som samtidigt 

ger företaget ett mervärde i form av goodwill genom associationen 

med förnyelsebar energi och med en långsiktigt hållbar utveckling. 

Därtill kommer verksamheten att ge samhällsekonomiska fördelar 

bland annat genom att uppförande, drift och underhåll och slutligen 

avveckling av parken kommer att skapa arbetstillfällen. 

Mot denna bakgrund har UWO beslutat att ansöka om de tillstånd 

som behövs för att uppföra en vindkraftspark på Stora Middelgrund i 

Sveriges ekonomiska zon med tillhörande anslutning till stamnätet. 

Denna MKB avser projektets sjödel inom svensk ekonomisk zon 

(SEZ) för vilken tillstånd nu söks enligt kontinentalsockellagen och 

lagen om Sveriges ekonomiska zon. Arbetet med de övriga tillståndsansökningar 

som behövs för fortsättningen av projektet pågår 

parallellt och beräknas lämnas under senare delen av 2006. 


2006-04-12 


2 (80) 




a02s 2005-11-11 

Arbetet med MKBń är en process som syftar till att utveckla och 

anpassa projektet så att dess miljökonsekvenser blir förenliga med 

allmänna och enskilda intressen och uppfyller miljöbalkens allmänna 

hänsynsregler. För att uppnå detta analyseras i MKBń projektets 

miljökonsekvenser i förhållande till allmänna och enskilda intressen. 

Hänsynsåtgärder för att minska eller undanröja negativa miljökonsekvenser 

till en acceptabel nivå föreslås vid behov. 


2006-04-12 


3 (80) 




a02s 2005-11-11 

3 Beskrivning av projektet 

3.1 Omfattning och utformning 

Den planerade vindkraftsparken omfattar 108 enskilda vindkraftverk, 

142 km växelströmskabel som förbinder grupper av verk inbördes och 

med 3 transformatorstationer och en omriktarstation, samt ca 33 km 

likströmskabel som förbinder omriktarstationen med land. 

Projektet består av en del inom svensk ekonomisk zon men utanför 

territorialgränsen för vilken tillstånd nu söks och resterande del inom 

svenskt territorium för vilken tillstånd söks i annan ordning (figur 3.1). 

Figur 3.1. Projekt Stora Middelgrund.omfattar en vindkraftspark med tillhörande 

växelströmskablar, transformatorstationer och en omriktarstation samt 

likströmskablar inom Sveriges ekonomiska zon (SEZ). Därtill omfattar 

projektet fortsättningen av likströmskablar inom svenskt territorium till 

stamnätet 


2006-04-12 


4 (80) 




a02s 2005-11-11 

Denna miljökonsekvensbeskrivning omfattar sjödelen av projektet 

enligt punkterna nedan; 

• vindkraftsparken på östra delen av Stora Middelgrund 

• växelströmskablar som förbinder vindkraftverken sinsemellan och 

med transformatorstationer 

• en separat grundlagd transformatorstation i norra delen av parken 

• två - tre transformatorstationer och en omriktarstation på en 

gemensam plattform 

• likströmskablar på delen mellan parken och territorialgränsen 

Arbetet med resterande delar av projektet för anslutning till stamnätet 

i trakten av Oskarström pågår men omfattas inte av denna MKB. De 

tillstånd som behövs för resterande del av projektet kommer att sökas 

under senare delen av 2006. 

Närmare uppgifter avseende projektets omfattning finns i tabell 3.1. 

Tabell 3.1. Fakta om vindkraftsparkens omfattning 

Egenskap Mått/Kvantitet 

Vindkraftverkens höjd över havsytan < 200 m inkl rotor 

Antal vindkraftverk 108 st 

Övriga anläggningar 1 transformatorstation 

1 plattform omfattande 2-3 

transformatorstationer och 1 

omriktarstation 

Turbinhusens höjd över havsytan Ca 125 m 

Rotordiameter Mellan 120-140 m 

Vindkraftsparkens yta 59 km 2 

Avstånd från land Ca 25 km (Hallands väderö, 

Anholt) 

Vattendjup i parken 12-31 m 

Vattendjup vid enskilda verk Drygt 14–31 m 

Effekt per enskilt verk 6-8 MW 

Total installerad effekt max 864 MW 

Årlig elproduktion Upp till 3 TWh 

Kablar inom parken – växelström 142 km 

Landanslutning/sjökabel – likström 33 km (till kusten) 

Schakt/muddring inkl landanslutning Max 180 000 m 3 

Beräknad anläggningskostnad 12-15 Miljarder kr 


2006-04-12 


5 (80) 




a02s 2005-11-11 

Vindkraftsparkens utformning framgår av figur 3.2. 

Figur 3.2. Vindkraftsparkens konfiguration 


2006-04-12 


6 (80) 




a02s 2005-11-11 

3.2 Lokalisering av vindkraftsparken 

Vindkraftsparken har förlagts mellan Hallands Väderö och Anholt, på 

de östra delarna av Stora Middelgrund i Kattegatt (figur 3.3). 

Figur 3.3 Projekt Stora Middelgrunds lokalisering på Stora Middelgrund i södra 

Kattegatt, ca 25 km från de båda öarna Anholt och Hallands Väderö. 

Grundet med namnet Stora Middelgrund har ingen exakt gräns. 

Vindkraftsparken har lokaliserats med utgångspunkt från vattendjupet 

och gränsen för Sveriges ekonomiska zon så att det område som 

innefattas av parken har ett minsta djup av ca 12 m och ett största 

djup av ca 31 m. 

Cirka 20 km norr om Stora Middelgrunds centrala delar ligger en 

annan utsjöbank, Röde Bank. Projektet omfattar inte Röde bank utan 

avgränsas av den djupränna som finns mellan Stora Middelgrund och 

Röde bank. 

Universal Wind Offshore AB (UWO) har bedömt lämpligheten av att 

lokalisera en vindkraftspark på stora Middelgrund utifrån tillgänglig 

information och egna bedömningar av miljömässiga, ekonomiska och 

tekniska förutsättningar. Kriterier som beaktats är bland annat: 


2006-04-12 


7 (80) 




a02s 2005-11-11 

• bra vindförhållanden 

• tillräckligt stort område med begränsat vattendjup 

• tillräckligt avstånd från kusten för att begränsa den visuella 

påverkan 

• lugnt vågklimat 

Alternativa lokaliseringar har prövats genom studier av planeringsunderlag, 

överväganden från myndigheter och genom att hämta 

information från andra vindkraftsprojekt i Kattegatt [36]. 

Energimyndigheten har i samarbete med länsstyrelserna pekat ut 

områden av riksintresse för vindkraft enligt kriterier som redovisas i 

[22]. Grundläggande kriterier var vindenergitillgång och vattendjup 

< 30 m. Mellan Stora Middelgrund och Halmstad finns ett sådant 

riksintresseområde utpekat (bilaga 1). Det av energimyndigheten 

utpekade området ligger väl synligt från Hallandskusten som är av 

riksintresse för turismen och friluftslivet (MB 4 kap 2 §) och friluftslivet 

(MB 3 kap 6 §). En etablering av en stor vindkraftspark väl synlig från 

områden av stor betydelse för rekreations- och turismintressen 

bedöms sakna acceptans hos allmänheten, hos många enskilda 

berörda boende och eventuellt också berörda inom turistbranschen. 

En lokalisering inom detta område bedöms därför som ogenomförbar. 

Även andra lokaliseringar närmare land än Stora Middelgrund medför 

att vindkraftsparken blir mer synlig inom områden som är av riksintresse 

för turismen och friluftslivet (MB 4 kap 2 §) och friluftslivet 

(MB 3 kap 6 §). Det gäller hela kuststräckan i Halland och kusterna 

runt Bjärehalvön och Kullaberg i nordvästra Skåne. 

Boverket [5] gör följande bedömning av Stora Middelgrund och Röde 

bank med flera utsjöbankars lämplighet för utbyggnad av en storskalig 

vindkraftspark: 

”Båda bankarna är av riksintresse för yrkesfiske, naturvård och 

friluftsliv (fritidsfiske). De ligger relativt nära bra anslutningspunkter 

och områden med hög energikonsumtion. Ett par bankar med ännu 

högre bevarandevärden finns i närheten (Fladen och Lilla Middelgrund). 

Möjligheten att lokalisera åtminstone en vindkraftsanläggning 

till en av bankarna bör därför utredas.” 

Fladen och Lilla Middelgrund har sedan dess kommit att upptas på 

listan över Natura 2000 områden och Göteborg energis tillståndsansökan 

för etablering av en vindkraftspark på Fladen har avslagits. 

I rapporten Sydhavsvind [49] redovisas Stora Middelgrund som en 

tänkbar lokalisering (benämnt riksintresseområdet) samtidigt som 


2006-04-12 


8 (80) 




a02s 2005-11-11 

länsstyrelsen i Skåne vill begränsa området i söder så att 25 km fri 

havsutsikt hålls till Bjärehalvön [48]. Avståndet till Bjärehalvön 

uppfylls av den föreslagna lokaliseringen. 

På Stora Middelgrund finns riksintressen (se bilagor) utpekade för 

friluftslivet och naturvården enligt Miljöbalken 3 kap 6 §. Stora 

Middelgrund och Röde bank har av Naturvårdsverket föreslagits som 

Natura 2000 område enligt habitatdirektivet grundat på naturtyperna 

rev (1170) och sublittorala sandbankar (1110). Om regeringen 

beslutar enligt Naturvårdsverkets förslag kommer motsvarande 

område automatiskt att vara av riksintresse (MB 4 kap 8 §). 

Tidigare har Stora Middelgrund även omfattats av ett riksintresse för 

yrkesfisket (MB 3 kap 5 §). Fiskeriverket har nyligen reviderat riksintressen 

för yrkesfisket och har då utpekat ett område söder om 

Stora Middelgrund som lekområde för torsk (Gadus Morhua) medan 

det område som tidigare täckte Stora Middelgrund har slopats [29]. 

Göteborgs energi har i samband med ansökan om tillstånd för en 

vindkraftspark jämfört tänkbara lokaliseringar utanför västkusten vid 

1) Fladen 2) Mollösund, 3) Klädesholmen, 4) Hakefjorden, 5) Vrångö, 

6) Onsala sandö, 7) Fladen och Lilla Middelgrund samt 8) Stora 

Middelgrund och Röde banke. Göteborgs Energi har poängsatt och 

summerat olika kriterier enligt energimyndighetens modell [36]. 

De kriterier som poängsätts är: 

• vindenergitillgång 

• kostnad för anslutning till elnät 

• vattendjup 

• installerad effekt som får plats 

• påverkan på andra riksintressen 

• industriell exploateringsgrad 

• avstånd från kusten 

Stora Middelgrund rankades som nummer fem av de åtta värderade 

lokaliseringarna. 

UWO gör en annan värdering av Stora Middelgrund som tänkbar 

lokalisering jämfört med Göteborgs energi. I det följande redogörs för 

skillnaderna mellan UWO:s och Göteborgs energis bedömningar med 

utgångspunkt från Energimyndighetens modell. 

Enligt energimyndighetens modell placeras alla installerade effekter 

över 10 MW i samma klass vilket förefaller orimligt med tanke på att 

Stora Middelgrund planeras att få en installerad effekt av omkring 


2006-04-12 


9 (80) 




a02s 2005-11-11 

864 MW. UWO bedömer med anledning av den stora möjliga installerade 

effekten att lokaliseringen vid Stora Middelgrund ska värderas 

upp betydligt jämfört med vad som faller ut av Energimyndighetens 

modell. 

Enligt energimyndighetens modell klassas alla avstånd till kusten 

> 17 km lika vilket innebär att Stora Middelgrunds avstånd till kusten 

på ca 35 km inte värderas positivt jämfört med flera tänkbara lokaliseringar 

närmare land, till exempel inom det av Energimyndigheten 

utpekade riksintresseområdet för energiproduktion. UWO bedömer 

med anledning av det större avståndet till kusten att lokaliseringen av 

Stora Middelgrund från landskapbildssynpunkt ska värderas högre än 

vad som faller ut av Energimyndighetens modell. 

UWO värderar också bottendjupet på Stora Middelgrund annorlunda 

än vad Göteborgs energi gör. Göteborgs energi har antagit ett bottendjup 

på > 25 m för Stora Middelgrund. UWO:s undersökningar visar 

att vindmöllorna kan placeras på ett medeldjup av 25 meter vilket 

innebär att ett betydande antal möllor kan placeras på djup < 25 m. 

UWO bedömer att lokaliseringen Stora Middelgrund på grund av 

bottendjupet ska värderas högre än vad som faller ut av Energimyndighetens 

modell. 

Det finns således flera argument för att uppvärdera lämpligheten av 

en vindkraftsetablering lokaliserad på Stora Middelgrund jämfört med 

möjliga alternativa lägen enligt Göteborgs energi [36]. 

Även om motstående intressen finns både på Fladen, Lilla Middelgrund 

och på Stora Middelgrund tycks intressekonflikten större på 

Fladen och Lilla Middelgrund där ett Natura 2000 område redan är 

beslutat och där ett riksintresse för yrkesfisket kvarstår enligt Fiskeriverkets 

revidering [29]. Regeringen har avslagit Göteborgs energis 

ansökan om tillstånd för en etablering på Fladen. 

Sydhavsvind [49] konstaterar att Fiskeriverket och Sjöfartsverket (MB 

3 kap 5 & 8) pekat ut riksintressen i SEZ medan t.ex. Energimyndigheten 

stannat inom TG (territorialvattengränsen). Sydhavsvind 

konstaterar att regeringen bör avgöra vilka riksintressen som kan 

vara lämpliga att peka ut i SEZ vilket bör kunna omfatta även riksintressen 

för vindkraft. 

UWO bedömer mot denna bakgrund att lokaliseringen av en havsbaserad 

vindkraftspark vid Stora Middelgrund, jämfört med de alternativa 

lokaliseringar som nämns ovan, är lämplig dels med hänsyn till 

tekniska förutsättningar (tillgång till vindenergi, närhet och anslutningsmöjlighet 

till elnät, vattendjup och geotekniska förutsättningar) 


2006-04-12 


10 (80) 




a02s 2005-11-11 

och dels med hänsyn till allmänna miljöintressen utanför Sveriges 

västkust (jämför också med genomgång av olika sakområden och 

restriktioner i det följande). 

3.3 Lokalisering av kabelkorridor och anslutning till 

stamnätet 

Den installerade effekten kan endast anslutas till stamnätet med en 

kapacitet av 400 KV. Svenska Kraftnät utreder för närvarande olika 

alternativ för anslutning till stamnätet, bland annat vid Oskarström. 

Närmast belägna möjliga anslutningspunkt söder om Oskarström 

finns på Söderåsen i Skåne. Möjlig anslutningspunkt norr om den vid 

Oskarström finns vid Värö backa i trakten av kärnkraftverket Ringhals. 

Att ansluta ytterligare effekt vid Ringhals är tekniskt olämpligt. 

3.4 Nollalternativet 

Nollalternativet innebär att vattenområdet vid Stora Middelgrund 

kommer att förbli öppet vatten fritt från vindkraftverk med tillhörande 

växelströmskablar och transformatorstationer med flera anläggningar. 

Därtill kommer inga likströmskablar mellan parken och land att läggas 

ut. De miljökonsekvenser som uppstår i projektet (kap 6) uppstår inte 

vid nollalternativet, exempelvis visuell påverkan och navigationshinder 

för sjöfarten. 

3.4.1 Miljökonsekvenser av nollalternativet 

Nollalternativet innebär att flera positiva effekter med anknytning till 

samhällets behov av förnyelsebar energiförsörjning uteblir. Vindkraftsparken 

skulle medföra ett väsentligt tillskott av förnyelsebar 

energi till Sveriges energiförsörjning. Projektets storlek kan stimulera 

leverantörer att utveckla havsbaserad vindkraftsteknik till gagn för 

utvecklingen mot en långsiktigt hållbar energiförsörjning. Dessa goda 

effekter uteblir vid nollalternativet. 

För en relevant bedömning av nollalternativet behöver också följande 

resonemang om alternativ elproduktion beaktas. 

Sveriges elförbrukning ökar. Nollalternativet kan därför värderas 

utifrån att motsvarande elproduktion utförs på annat sätt. Oavsett hur 

motsvarande elproduktion sker så har det miljökonsekvenser. 

Vid fossilbaserad elproduktion får man ökade utsläpp av koldioxid 

som är en växthusgas. 


2006-04-12 


11 (80) 




a02s 2005-11-11 

Kärnkraftsbaserad elproduktion medför kärnavfall, kärnbränslehantering 

och risker som ställer stora krav på samhällets hantering 

från miljö, hälso- och säkerhetssynpunkt. Det gäller inte minst 

transport och slutförvaring av utbränt kärnbränsle. 

Vattenbaserad elproduktion motverkar naturliga och levande vattendrag. 

Nollalternativet motverkar därmed miljömålen om begränsad klimatpåverkan, 

levande sjöar och vattendrag och en säker strålmiljö. 

Även om det vore möjligt att minska elförbrukningen bör vindkraftsparkens 

miljökonsekvenser vägas mot de möjligheter den skapar att 

ersätta fossila bränslen, kärnkraft och vattenkraft. 


2006-04-12 


12 (80) 




a02s 2005-11-11 

4 Avgränsningar 

Vindkraftsparken kan om än i liten utsträckning komma att synas från 

den inre delen av Laholmsbukten och Själlands nordligaste kust vilket 

är en rimlig yttre geografisk avgränsning för tänkbar miljöpåverkan. 

Tidsmässigt omfattar projektet en planeringstid, en byggtid på drygt 

2 år och en driftperiod på 25-30 år motsvarande vindkraftverkens 

beräknade livslängd. 

De sakfrågor (kompetensområden) som bedömts vara av betydelse 

att behandla framgår av kapitel 6. Urvalet av sakområden har bland 

annat stöd i MKB-processerna för stora havsbaserade vindkraftsprojekt 

vid Horns rev och Nysted i Danmark och tidigare planeringsarbeten 

för havsbaserade vindkraftsprojekt i Sverige (Lillgrund, 

Kriegers Flak). 


2006-04-12 


13 (80) 




a02s 2005-11-11 

5 Miljöpåverkan 

För att kunna bedöma projektets effekter och konsekvenser tas som 

utgångspunkt miljöpåverkande moment under bygg-, drift- och 

avvecklingsskedena. Dessa moment följs upp i kapitel 6 som innehåller 

en genomgång av olika sakområden utifrån en samlad bedömning 

av projektets miljöpåverkande moment. 

5.1 Miljöpåverkan under byggtiden 

De moment som kan förorsaka betydelsefull miljöpåverkan under 

byggskedet bedöms vara följande: 

• buller från pålning 

• fartygstransporter, buller, risker, läckage 

• begränsad tillgänglighet/avlysning 

• hantering av bränslen, oljor, material och kemikalier 

• schaktning och sedimentspridning 

• belysning vid nattarbete 

• avfalls- och avloppshantering 

I kapitel 6 bedöms projektets effekter och konsekvenser samt behov 

av hänsynsåtgärder för olika sakområden med utgångspunkt från 

bland annat ovanstående miljöpåverkande moment under byggtiden. 

5.2 Miljöpåverkan under drifttiden 


driftskedet bedöms vara följande: 

• begränsad tillgänglighet för sjötrafik med olika syften 

• påseglingsrisker 

• visuell påverkan, synbarhet, belysning 

• ljudpåverkan 

• biotopförlust under och över vatten 

• elektromagnetism 

• drift och underhållstrafik, materialhantering, etc. 



bland annat ovanstående miljöpåverkande moment under drifttiden. 


2006-04-12 


14 (80) 




a02s 2005-11-11 

5.3 Miljöpåverkan vid avveckling av parken 

5.4 Ljud 


parkens avvecklingsskede bedöms vara följande: 

• Vindkraftverkens demontering och transport till land för 

återvinning/återanvändning 

• Kvarlämnade underjordiska delar av fundamenten, eventuellt med 

utfyllnad av håligheter 

• Miljöpåverkan vid avvecklingsarbetena liknar byggtidens och 

liknande krav på miljöhänsyn ställs på entreprenörerna 

• Material från kablar m.m. återvinns 



bland annat ovanstående miljöpåverkande moment i samband med 

parkens avveckling. 

De mätningar och beräkningar som genomförts på ljudalstring från 

vindkraftverk visar att det alstrade ljudet på 100 meters avstånd, i 

frekvensområdet 1 – 50 Hz, ligger i nivå med ljud från exempelvis 

fiskefartyg. Vid högre frekvenser avtar ljudet mycket snabbt. Då man 

jämför med hörselkurvor som uppmätts på torsk, lax och sandskädda, 

finner man att på 200 meters avstånd kommer endast torskfiskar att 

kunna uppfatta ljud från vindkraftverk. På 50 meters avstånd från 

vindkraftverken kommer samtliga undersökta fiskar att uppfatta buller 

eller enstaka starka toner från verken. Dessa toner ligger i amplitud i 

nivå med de lägsta bullernivåerna från fartyg [16, 38]. 

Det avstånd på vilket fiskar kan uppfatta ljud beror på fiskens hörselförmåga, 

bakgrundsljudnivå, vindhastighet, vattendjup och sjöbottens 

beskaffenhet. Vindkraftverk har ingen destruktiv effekt på fiskars 

hörselförmåga. Det beräknas att fiskar skräms bort endast på avstånd 

kortare än 5 meter och endast vid höga vindhastigheter (13 m/s). 

Skrämseleffekter och direkta skador på hörselorganen kan därmed 

uteslutas medan det däremot är svårt att bedöma vilka effekter ljudet 

kan ha genom att försvåra fiskars kommunikation och orienteringssignaler 

[36, 83]. 

De marina däggdjuren har sin bästa hörsel högt över frekvensområdet 

där vindkraftverken avger störande ljud. Höga frekvenser 

dämpas snabbt och försvinner i bakgrundsljudet. 

Kontrollprogrammen vid Horns rev och Rödsand har visat att såväl 

sälar som tumlare observerades i parkerna både under bygg- och 


2006-04-12 


15 (80) 




a02s 2005-11-11 

drifttiden [76, 78, 79, 80]. De effekter på marina däggdjur som varit 

påtagliga i uppföljningsstudierna har varit kopplade till bullrande 

arbeten under anläggningstiden, främst pålning. Vid Rödsand har 

man dock sett en minskning av tumlares närvaro i parken under 

drifttiden vars orsak dock inte är klarlagd [77]. 


2006-04-12 


16 (80) 




a02s 2005-11-11 

6 Förutsättningar, effekter, konsekvenser och 

hänsynsåtgärder 

I detta kapitel – MKBńs kärna - beskrivs för olika sakområden 

(ekosystemkomponenter 1 ), förutsättningar, effekter, konsekvenser 

och hänsynsåtgärder. Bedömningen utgår från ekosystemets 

känslighet i förhållande till miljöpåverkan enligt kapitel 5. 

6.1 Allmänna förutsättningar 

6.1.1 Geografi 

Stora Middelgrund är ett grundområde beläget i mitten av södra 

Kattegatt, mittemellan den danska ön Anholt och Hallands Väderö. 

De grundaste partierna med djup på som minst 6 m är belägna inom 

dansk ekonomisk zon. Vattendjupet i vindkraftsparken uppgår i medel 

till ca 25 m. 

6.1.2 Bottnens beskaffenhet 

Bottnen på Stora Middelgrunds delar inom svensk ekonomisk zon 

utgörs till största delen av rörliga sand-, grus- och småstensbottnar 

med inslag av sten och block medan djupare belägna delar i grundets 

och vindkraftsparkens östra utkanter i högre utsträckning utgörs av 

lera och gyttjelera. 

Ögonvittnesbeskrivningar från dykundersökningar i samband med 

utsjöbanksinventeringarna 2004 anger att grundet till stor del utgörs 

av rörliga sand-, skalgrus- och småstensbottnar [35]. 

6.2 Vattenkvalité och hydrografi 

6.2.1 Förutsättningar 

Grundområden på avstånd från kusten kallas utsjöbankar och kännetecknas 

av ett renare och klarare vatten än grundområden närmare 

kusten som i högre grad påverkas av sediment, närsalter och 

kemiska föroreningar [66, 67]. Sediment- och närsaltstransport är 

delvis naturliga företeelser som också i hög grad påverkas av och 

ökar genom mänskliga aktiviteter. 

1 Med begreppet ekosystemkomponent avses både natur- och kulturbetingade 

företeelser inklusive pågående mänskliga aktiviteter 


2006-04-12 


17 (80) 




a02s 2005-11-11 

Andra väsentliga faktorer som påverkar utsjögrundens miljö är 

strömnings-, salthalts-, och temperaturförhållanden. Olika vattenmassor 

åtskiljs i vertikalled av så kallade språngskikt (halokliner, 

termokliner). Normalt finns saltare och kallare vatten på större djup. 

Om vattenmassor med olika salthalt möts horisontellt talar man i 

stället om en saltfront. Sådana förekommer i Kattegatt i form av en 

skarp gräns mellan Baltiska strömmen (utströmmande vatten från 

Östersjön) och den sydöstgående grenen av den Jutska strömmen 

(inströmmande vatten från Nordsjön, figur 6.1) möts [2]. 

Haloklin. När olika vattenmassor möts skapas en vertikal skiktning. Gränsen mellan 

vattenmassor med olika salinitet (= olika densitet) kallas haloklin. Temperatur- 

skillnader som skapar termokliner (jfr sjöar) förstärker ofta skiktningen. Djupet för 

haloklinen varierar geografiskt (olika strömmar) och med årstid. I Kattegat finns 

haloklinen ofta på 15 m djup. Ibland kan det finnas två halokliner, när bottenvatten 

från Skagerrak, vatten från Kattegat och Östersjövatten finns i lager ovanpå 

varandra. Under höststormarna kan haloklin saknas helt. 

(http://vivaldi.zool.gu.se/baskurs_ekologi_distans/Marin_Ekologi/Havets_som_miljo.h 

tm) 


2006-04-12 


18 (80) 




a02s 2005-11-11 

Figur 6.1. Till svenska västkusten kommer salt vatten från Nordsjön med den Jutska 

strömmen förbi Skagen. En liten del av nordsjövattnet vänder söderut mot 

Kattegatt. I Kattegatt möter det kalla, salta och relativt tunga 

nordsjövattnet den Baltiska strömmen med mindre salt vatten från 

Östersjön. I Kattegatt blandas en del av det salta nordsjövattnet med det 

mindre salta vattnet från Östersjön, medan en del söker sig söderut längs 

botten. http://www.vattenkikaren.gu.se/fakta/ovrigt/eutrofie/eutr07.html 

Strömmens riktning på Stora Middelgrund varierar i alla väderstreck 

med dominans för östliga riktningar ca 60 % av tiden och med viss 

övervikt mot sydöst. Strömhastigheterna varierar under > 95 % av 

tiden mellan 0,4 och 1 knop. Övrig tid är det vanligtvis ingen ström. 

Ytterst sällan (< 0,5 % av tiden) överskrids strömhastigheten 1,2 

knop, max 1,4-1,6 knop) [10]. 


2006-04-12 


19 (80) 




a02s 2005-11-11 

6.2.2 Effekter och konsekvenser 

Verken kommer att förorsaka en mycket lokal uppbromsning av 

strömmen och omblandning av vattenmassor. Med ett avstånd på 

800 m mellan verken och en strömhastighet i allmänhet mindre än 

1 knop bedöms denna effekt ha en underordnad betydelse. Därtill är 

salthalts-, strömnings- och språngskiktsförhållanden redan naturligt 

variabla. Vindkraftverken kommer inte att ge upphov till några kvantitativt 

betydelsefulla effekter jämfört med de naturliga variationerna i 

strömnings-, språngskikts- och omblandningsförhållandena. 

Under byggtiden kan begränsat sedimentspill förekomma lokalt och 

under begränsade tidsperioder. Muddring och schaktning kommer att 

vara av låg intensitet då den är utspridd över ett stort havsområde 

och över en lång tidsperiod. De ca 180 000 m 3 massor som ska 

muddras i projektet är mycket små jämfört med till exempel andra 

muddringar, t ex i samband med Öresundsbron och Projekt Säkrare 

Farleder till Göteborg. Miljöuppföljning av dessa projekt har visat att 

problematiken med sedimentspridning inte förorsakat några 

bestående negativa miljöeffekter 2 . 

Samma resonemang gäller i ännu högre grad avvecklingsfasen då 

sedimentspillet kommer att bli långt mindre än i anläggningsfasen. 

6.2.3 Hänsynsåtgärder 

Muddringsvolymerna minimeras genom att så långt möjligt använda 

nedspolningsteknik och genom att återfylla med massor så nära 

upptagningsplatsen som möjligt, innebärande att kabelgravar täcks 

med naturmaterial från platsen och att eventuellt massöverskottet 

från grundläggningen används för att täcka över landanslutningskabeln. 

Stickprov har tagits på sediment inom vindkraftsparken och kabelsträckningen 

avseende sedimentens kemiska föroreningsbelastning. 

Sedimentproven analyserades med avseende på tungmetaller, 

tennorganiska föreningar, olja och polyaromatiska kolväten. Proven 

visar genomgående på att schaktmassorna är rena [74]. 

2 

Olofsson, J. (2005) Säkrare farleder till Göteborgs hamn – hur blev det? 

Havsmiljön, juni 2005 


2006-04-12 


20 (80) 




a02s 2005-11-11 

6.3 Bottenflora och bottenfauna 


Flora 

Utsjöbankarnas naturvärden har samband med vattendjupet så att 

grundare områden med tillräcklig ljustillgång skapar förutsättningar för 

en makroalgflora som skiljer sig från de djupare omgivningarnas och 

ger skydd åt många organismer. 

Det klara och friska vattnet på utsjöbankarna leder till att fastsittande 

makroalger växer till större djup än på kustnära grundbottnar. Stora 

Middelgrund rapporteras ha det klaraste vattnet av de danska 

utsjöbankarna [7]. Förekomsten av alger har stor betydelse dels som 

producenter i näringskedjorna, dels som skydd och livsmiljö för 

många organismer. 

Enligt en litteraturinventering är täckningsgraden av alger hög och 

dess artantal stort jämfört med Kattegatts kustvatten. Grönalger 

tränger djupt ned och vid 9 m har botten funnits vara täckt av alger av 

varierad art. En rik förekomst av rödalger har observerats ned till 

22 m. Botten mellan 12 och 23 m uppges vara dominerad av kalkalger 

Alger på Stora Middelgrund förekommer ned till 26 m [37]. 

Vid utsjöbanksinventeringarna år 2004 noterades på Stora Middelgrund 

36 arter makroalger varav 5 grönalger, 9 brunalger och 22 

rödalger. Välutvecklad algskog finns endast på ett fåtal platser [35]. 

Det kan bero på att grundets bottensubstrat till stor del utgörs av 

rörliga sand-, grus- och småstensbottnar som omlagras ofta. 

Även bottentrålning och betning av sjöborre (Strongylocentrotus 

droebachiensis) kan bidra till att upprättväxande alger saknas i 

förväntad omfattning enligt Dahl [6]. Överbetning av sjöborre är ett 

fenomen som kan ha samband med utfiskning av torsk som är en 

predator på mindre sjöborrar [7]. 

Vid undersökningar med syfte att klargöra den skadliga effekten av 

bottentrålning på algvegetationen noterade Dahl följande om algernas 

utbredning: 

Brunalgen ektång (Halidrys siliquosa) var den dominerande makroalgen 

på 12,5 m djup. På 18 m djup dominerade rödalgen ekbladsalg 

(Phycodrus rubens) men där fanns också andra arter som tandskåring 

(Odonthalia dentata), rödpenna (Ptilota gunneri), rödtång 

(Coccotylus truncatus), taggigt havsris (Desmarestia aculeata), 

köttblad (Dilsea carnosa), tarearter (Laminaria sp) och ribbeblad 


2006-04-12 


21 (80) 




a02s 2005-11-11 

(Delesseria sanguinea). På 15 m djup var artsammansättningen 

likartad som på 18 m djup enligt Dahl [6]. I övrigt noteras rödsläke 

(Ceramium nodulosum), Phyllophora pseudoceranoides, rödtång, 

(Coccotylus truncata), tarearterna; skräppetare, (Laminaria 

sacharina), stortare (Laminaria hyperborea), fingertare (Laminaria 

digitata). 

Enligt Dahl [7] är täckningsgraden på 10 djup ca 250 % vilket innebär 

att en flerskiktad så kallad algskog förekommer där på djup ned till 

13 m. 

På djupen 15-18 m upphör de upprättstående algerna och täckningsgraden 

sjunker till 50 %. På 23 m djup finns åter ett heltäckande 

algskikt. Nedgången i algtäckning på mellanliggande djup misstänks 

bero på trålning eller överbetning av sjöborre. 

Gustafsson och Smith [35] rapporterade fynd av den maerl-bildande 

kalkalgen taggig skorpalg (Lithothamnion glaciale) som är en 

krustabildande rödalg på två lokaler på Stora Middelgrund. 

Bottenfauna 

Med bottenfauna avses ryggradslösa djur exempelvis kräftdjur och 

musslor som lever på bottenytan eller nere i sand- och lerbottnarna. 

På skalgrusbottnarna vid Stora Middelgrund vindpark förväntas 

ormstjärnor, havsborstmaskar och musslor vara rikligt förekommande. 

Andra arter från dessa tre djurgrupper dominerar sannolikt 

även sand- och lerbottnarna. 

Långlivade musslor som hästmussla (Modiolus modiolus) förekommer 

vid något djupare bottnar. Hästmusslor har observerats som 

flertaliga vid bottnar omkring 15-20 m, dock utan att bilda typiska rev. 

Förekomsten av storkräftdjur såsom krabbtaska (Cancer pagarus) är 

god vilket styrks av rapporter från fisket. Bland bottenpartier med 

större sten kan hummer (Hommarus gammarus) förekomma. 

Tagghudingar såsom sjöstjärnor, ormstjärnor och sjöborrar kan 

förväntas vara talrika i alla bottenmiljöer inom vindkraftsparken. 

Bottenfauan på Stora Middelgrund är rik med många nässeldjur 

(hydroider, anemoner, maneter, dödmanshand (Alyconium digitatum), 

svampdjur, mossdjur, kräftdjur (t.ex. havstulpaner, långhalsar, 

spökräkor, krabbtaska), sjöpungar, musslor, snäckor (t ex 

valthornssnäcka) havsborstmaskar och tagghudingar (sjöstjärnor, 

ormstjärnor, sjöborrar, havspennor). 


2006-04-12 


22 (80) 




a02s 2005-11-11 

En rad olika fiskarter lever i algbälet eller ovanför, t.ex. stenssnultra, 

berggylta, blågylta, tejstefisk, tånglake, sjustrålig smörbult, kant- och 

havsnålar, tångspigg, stenbit, olika flatfiskar och stubb, knot, fjärsing, 

sjökock och torsk [81]. 

På mjukbottnar finns mellan 60-80 arter som lever på och nere i 

sedimentet. Både bristen på lämpligt underlag och ljus (för stort djup) 

gör att makroalger inte förekommer. Djuren domineras av 

havsborstmaskar, tagghudingar, blötdjur (musslor och snäckor) och 

kräftdjur. Till de dominerande maskarna hör Maldane sarsi tillsammans. 

Tagghudingarna domineras helt av ormstjärnan Amphiura 

filiformis och t ex olika arter av sjöborrar [81]. 

Hästmussla (Modiolus modiolus) är en betydande art som förekommer 

på Stora Middelgrund, men inte på alla utsjöbankar [35]. Den 

lever till hälften nedgrävd på sandiga och grusiga bottnar och är en 

viktig miljö för många associerade arter, till exempel musselväktaren 

(Pinnotheres pisum). Vid utsjöbanksinventeringen fann man att de tre 

sjögurksarterna 1) Thyone fusus, 2) Trachytone elongata och 3) 

Psolus phantapus var relativ vanliga på både Stora Middelgrund och 

Röde bank. Den förstnämnda lever på sten och skalgrusbottnar och 

bedöms som sårbar, den andra lever nedgrävd i lerblandad botten 

(kallas lergök) och den tredje lever fastsittande på stenar [44]. 

Läderkorallen död mans hand (Alcyonium digitatum) påträffades [35] 

vilket indikerar block eller bergbotten. 

Förekomst av Haploops-rev (revbyggande kräftdjur) kan inte uteslutas 

enligt Marine Monitorings litteraturstudie [53] men Gustafsson 

och Smith rapporterar ingen förekomst av Haploops-rev i sin artikel 

om dykundersökningar av utsjöbankar [35]. 

Artdatabankens fynd av rödlistade ryggradslösa djur vid Röde bank 

och Stora Middelgrund i samband med utsjöbanksinventeringarna 

2004 framgår av tabell 6.1. 


2006-04-12 


23 (80) 




a02s 2005-11-11 

Tabell 6.1. Rödlistade evertebrater funna på Röde bank och/eller Stora Middelgrund. 

Preliminära uppgifter från Artdatabanken i samband med samråd 2006- 

03-13 (Anna Karlsson pers comm). Arbete med sammanställning av 

materialet från utsjöbanksinventeringen 2004 pågår. Svenskt namn och 

information om livsmiljö, huvudsakligen från artdatabankens rödlista [3] 

Ordning Vetenskapligt 

namn 

Tagghuddingar 

(sjöstjärnor, 

sjöborrar 

m.m.) 

Mollusker 

(snäckor och 

musslor) 

Hippasteria 

phrygiana 

Abra 

prismatica 

Colus 

jeffreysianus 


2006-04-12 


Svenskt namn Livsmiljö Övrigt 

Hästsjöstjärna Kallt vatten 

Ren och 

strömspolad grov 

sand och skalgrus 

På mjukbottnar 

mellan 30 och 

2000 meters djup 

Ensis ensis Knivmussla Nedgrävd i 

grovsandblandade 

finsediment eller i 

rena sandbottnar 

med lite grövre 

inslag 

Melanella 

alba? 

Moerella 

pygmaea 

(Liten skivmussla) 

Mya truncata Trubbig 

sandmussla 

På grusbottnar i 

ytterskärgården 

mellan ca 20 och 

40 (14–135) 

meters djup, enda 

värddjur, sjögurka 

Neopentadactyla 

mixta, 

3 Kategoriindelning av rödlistade arter enligt Artdatabanken. Arterna 

klassificeras enligt följande fallande skala, RE (REgionally Extinct, 

försvunnen), CR (CRitically endangered, akut hotad), EN (ENdangered, 

starkt hotad), VU (VUlnerable, sårbar), NT (Near Threatened, missgynnad) 

samt DD (Data Deficient, kunskapsbrist). I den sista kategorin finns inte 

tillräckligt med kunskap för att göra en kategoribedömning. Ökad kunskap 

kan leda till att arten klassas i någon av de andra kategorierna eller avförs 

från listan. 

24 (80) 



bilagor\mkb060412.doc 

DD 3 , sällsynt men relativt 

spridd. Från Bohuslän och 

södra Kattegatt endast enstaka 

fynd. 

DD, utmed norska, kusten till 

södra Nordsjön, Skagerrak och 

Kattegatt till Hesselø, 10-100 m 

djup, känslig för omfattande 

sedimentation och sandsugning 

DD, Skagerrak, Kattegatt och 

norra Öresund. 

Hot: trålning av mjukbottnar - 

mekanisk påverkan och 

sedimentation. 

DD, från Bohuslän - Kattegatt 

ner till norra Själland 

DD, Röde bank,, mycket 

sällsynt i våra vatten, 

ej känt om direkta hot 

föreligger, 

begränsas troligen av tillgång 

på värddjur. 

DD, Inga direkta hot mot arten 

VU, Stora Middelgrund, 

kraftig tillbakagång i Kattegatt,

a02s 2005-11-11 

Ordning Vetenskapligt 

namn 

Decapoder 

(storkräftdjur) 

Limaria 

loscombi 

Timoclea 

ovata 

Pinnotheres 

pisum 

Inachus 

dorsetttensis 

Hyas 

coarctatus 

Eurynome 

aspera 


2006-04-12 


Svenskt namn Livsmiljö Övrigt 

Radiärstrimmig 

venusmussla 

Sandig och leriga 

bottnar, 2–200 

meters djup 

Musselväktare Lever i 

hästmusslor 

Tillhör 

spindelkrabbor 

Ebalia cranchi Mycket liten 

krabba 

Corystes 

cassivelamus 

Sandblandade 

bottnar med grus, 

sten och skal 

Maskeringskrabba På medeldjupa 

hård- och 

blandbottnar 

Spindelkrabb-art Hårdbotten, men 

ibland också på 

bottnar med inslag 

av lera. 

Framförallt på 

bottnar med skal, 

grus och sten. 

Skråpukskrabba Lever nedgrävd i 

sandbotten dagtid 

– sandbottnar 

ovanliga på större 

djup. 

25 (80) 



bilagor\mkb060412.doc 

framförallt kustnära, 

minskning senaste 20 åren 

bedöms till minst 30% 

DD/Röde bank 

DD/Stora Middelgrund & Röde 

bank, från Brittiska öarna i 

Medelhavet till Grekland och 

Turkiet. Fram till 

utsjöbanksinventeringen 2004– 

2005 ej påträffad i Kattegatt på 

något decennium. 

Minskande kustnära – 

fortfarande i goda bestånd på 

bankarna 

DD Gynnad av stor 

hästmusselförekomst på Stora 

Middelgrund/Hästmusselbankar 

utpekade av OSPAR 

DD/Båda bankarna 

NT Stora Middelgrund 

På varierande bottnar, kraftig 

tillbakagång i kustnära 

grundare områden, fortfarande 

på djupare vatten, och i 

Knähaken (Öresund) har arten 

påträffats regelbundet under 

det senaste decenniet. 

Tänkbart hot: sedimentation till 

följd av övergödning 

NT, Stora Middelgrund & Röde 

bank, tillbakagång under hela 

1900-talet, men har under de 

senaste 5 åren åter ökat något, 

klassas om från VU till NT 

DD, Röde bank, i svenska 

vatten från södra Kattegatt upp 

till gränsen mot Norge, tycks 

sällsyntare än för några 

decennier sedan. 

Hot: sedimentation till följd av 

övergödning. Minskning mycket 

svårbedömd. (pga brist på 

data). 

Stora Middelgrund & Röde 

bank. Endast fåtal fynd i 

Kattegatt - troligen inte så 

ovanlig på sandiga 

grundområden [44]

a02s 2005-11-11 


Vindkraftsparkens installationer inklusive kabelgravar täcker < 1 % av 

parkens totala bottenyta. Den minimala bottenyta som parken tar i 

anspråk innebär ingen betydande negativ påverkan på bottenflora 

och bottenfauna. Medeldjupet för de planerade vindkraftverkens 

grundläggning är cirka 25 m vilket innebär att hälften av verken 

grundläggs där det saknas eller finns mycket lite algvegetation. De 

från naturvårdssynpunkt värdefullaste delarna av grundområdet 

kommer således inte att beröras av vindkraftsparken. Under byggtiden 

kommer visst sedimentspill att ske. Spillet beräknas uppgå till 

små mängder jämfört med större projekt där noggrann uppföljning 

gjorts (Öresundsbron, Säkrare farleder till Göteborg) och visat på 

försumbara negativa effekter [81]. 

Schaktvolymerna i parken och för landanslutning på delen utanför 

territorialgränsen kommer att uppgå till max 140 000 m 3 fördelat i tid, 

drygt 2 år, och i rum, över parkens yta. En stor andel av schaktmassorna 

utgörs av relativt grovt och renspolat sand- och grusmaterial 

som bedöms ge upphov till begränsat spill. Den förhärskande 

strömriktningen (östlig) motverkar att spillet inte sprids över 

grundets känsligare delar. Schaktvolymerna kommer att hanteras 

nära botten och användas för att täcka kabelgravarna. 

Vindkraftverkens delar under vatten kommer att utgöra en hårdgjord 

yta som kan utgöra livsmiljö för alger, musslor och kräftdjur. Även 

erosionsskydd kan erbjuda nya livsmiljöer. Denna så kallade 

reveffekt [85] kan leda till att biologisk produktion och artsammansättning 

påverkas nära vindkraftverken. Exakt hur nya substrat 

koloniseras beror bland annat på vattendjupet och den nya 

strukturens beskaffenhet. 

På Horns rev [21] koloniserades verken i skvalpzonen först (2003) av 

trådformiga alger som följdes av tarmtång (enteromorhpa) (2004). 

Faunan på verkens monopiles präglades av varierande antal av 

märlkräftorna (Jassa marmorata och Caprella linearis). I skvalpzonen 

ökade fjädermyggan (Telmatogeton japonicus) mellan första och 

andra säsongen. Längre ner fanns blåmusslor (Mytilus edulis) och 

havstulpaner (balanoider) som utgjorde födoresurs för sjöstjärnan 

Asterias rubens. 

Introduktionen av erosionsskydd som utgörs av större stenar kan på 

de grundare delarna bidra med substrat som är lämpligt för makroalgsvegetation 

och med livsmiljöer för till exempel krabba och 

hummer med flera arter som hör till sådana miljöer [82]. Med ett 

inbördes avstånd cirka 800 m mellan kraftverken bedöms denna 


2006-04-12 


26 (80) 




a02s 2005-11-11 

effekt inte ge upphov till någon betydande förändring av livsmiljöerna 

och produktionsförhållandena på Stora Middelgrund. 

Reveffekten kommer att leda till ökad habitatdiversitet och ökad 

biologisk mångfald. Den kommer att gynna organismer som trivs i 

hårda och steniga strukturer (erosionsskydd). Vid Horns rev ökade 

exempelvis krabbtaska [21]. Organismer som behöver hårda substrat 

på grundare djup än vad som finns naturligt representerat på Stora 

Middelgrund kan komma att etablera sig, exempelvis enteromorpha 

(tarmtång), blåmusslor och balanoider (havstulpaner). 


Så långt möjligt bör naturligt material från platsen användas för att 

täcka kabelgravarna. Dessa kommer att återkoloniseras med för 

aktuellt djup och bottensubstrat typiska arter. 

Aktuella anläggningsarbeten utförs med höga krav på miljökvalitetssäkring 

för att undvika spill av oljor och andra utsläpp. I övrigt behövs 

inga särskilda hänsynsåtgärder eftersom inga betydande negativa 

konsekvenser på bottenflora och bottenfauna förväntas. 

6.4 Fisksamhället 


Fiskfaunan 

Fiskfaunan i pelagialen (den fria vattenmassan) kan bedömas med 

ledning av provfisken på närbelägna lokaler eftersom den pelagiala 

artsammansättningen visat sig likartad vid jämförelse mellan ett antal 

närbelägna lokaler [53]. 

Den pelagiska fiskfaunan på Stora Middelgrund domineras året om 

av sill, skarpsill och i mindre utsträckning av taggmakrill. Utöver 

dessa arter påträffas även makrill, tobisfiskar och andra sillfiskar som 

sardin. Lax och öring kan förekomma sporadiskt. 

Fisksammansättningen vid botten utgörs huvudsakligen av olika 

plattfiskar, knotfiskar och torskfiskar. Under sommar och höst ökar 

mängden fjärsing till att bli den dominerande bottenfisken på Stora 

Middelgrunds sand- och skalgrusbottnar. Tungor, varar och sjökockar 

är också vanligt förekommande men i lägre antal. Eftersom det finns 

områden med hårt bottensubstrat förekommer också havskatt, 

sjurygg och simpor. Ett stort antal arter av småfisk kan förväntas 

förekomma som smörbultar och stubb (Gobidae). I algbältet och 


2006-04-12 


27 (80) 




a02s 2005-11-11 

bland stenarna förekommer sannolikt en betydande mängd gyltor, 

spigg och kantnålar [53]. 

Stora Middelgrund utmärks av ett flackt bottenlandskap av i huvudsak 

sand, grus och skalgrusbottnar med inslag av sten som är särskilt 

gynnsamt för fjärsing och plattfisk. Stora Middelgrund erbjuder 

betydligt mindre hårt bottensubstrat än andra utsjöbankar i Kattegatt 

men arter som trivs vid steniga bottnar är vanliga jämfört med 

omgivande områden [53]. 

Fisklek 

Utsjöbankar anses allmänt vara goda uppväxt- och reproduktionsområden 

varför Stora Middelgrund åtminstone periodvis kan 

förväntas hysa stora antal av yngel och fisklarver. Lekförhållanden 

har undersökts närmare för några ekologiskt eller kommersiellt 

särskilt värdefulla arter nämligen torsk, sill, skarpsill, rödspotta och 

fjärsing. 

Undersökningarna visar att det saknas indikationer på att Stora 

Middelgrund utgör ett lekområde för torsk. Torskens viktigaste 

lekområden finns på andra ställen i sydöstra Kattegatt, exempelvis 

söder om Stora Middelgrund [29]. För sill är det sannolikt att Stora 

Middelgrund tillsammans med Fladen, Lilla Middelgrund och 

Lysegrund är ett lekområde för sill under mars-maj [53]. 

Studier visar på en stor geografisk utbredning för lek av skarpsill i 

Kattegatt. Det kan inte beläggas Stora Middelgrund är av särskild 

betydelse som lekområde för skarpsill [53]. 

Rödspotta leker på djupare vatten (cirka 30-40 m). Vindkraftsparken 

engagerar vattendjup av mellan 12 och 31 m varför parken endast i 

begränsad omfattning indirekt kan påverka rödspottans lekområde. 

Fjärsing leker under juli-augusti på Stora Middelgrund. 

Vandringsmönster 

Det är inte känt hur ål (Anguilla anguilla) vandrar genom Kattegatt på 

sin väg mot Atlanten. Det är troligt att åtminstone en del ål passerar 

vindkraftsparken eller kabelsträckningen på sin väg mellan svenska 

inlandsvatten till Atlanten. Lax (Salmo salar) vandrar mellan lekvatten 

i svenska vattendrag och nordatlanten. Det är troligt att en del 

vandrande lax passerar vindkraftsparken och den föreslagna kabelsträckningen 

[53]. 

Havsöring (Salmo trutta) vandrar mellan lekvatten i svenska vattendrag 

och övervintrar i kustnära havsområden 50-100 km från 


2006-04-12 


28 (80) 




a02s 2005-11-11 

lekvattendragen. Det är inte helt uteslutet att större havsöring kan 

söka föda (exempelvis sill) vid Stora Middelgrund. 

Makrill (Scomber scombrus) övervintrar i Nordsjön och Atlanten på 

djupare vatten. Den kommer till svenska vatten (Skagerack, 

Kattegatt, Öresund, Östersjön) för lek i ytvattenskikt med temperatur 

på 10-11ºC från april för att på hösten återvända till Nordsjön och 

Atlanten. Horngädda (Belone Belone) vandrar in från östra Atlanten 

till bland annat Kattegatt och Öresund för att leka. Rommen läggs på 

grunt vatten i algbältet. På hösten återvänder horngäddan till 

Atlanten. Dessa båda arter passerar förbi eller över Stora 

Middelgrund under sina vandringar. 


Fiskfaunan 

Erosionsskydden på Horns rev koloniserades bland annat av 

krabbtaska (Cancer pagurus). Skäggtosk (Trisopterus luscus), och 

vanlig torsk (Gadus morhua) observerades på eller vid erosionsskydden 

liksom tejstefisk (Pholis gunnelus). Den bentiska fiskfaunan 

kom att likna den som finns på skeppsvrak. Även pelagiska fiskar 

som skarpsill, makrill och tobis tycktes vanligare än tidigare 

[20, 21, 39]. 

Vindkraftsparken kommer inte att få någon betydande negativ effekt 

på fiskfaunan. En vindkraftspark på Stora Middelgrund bedöms få en 

liknande effekt på fiskförekomst som vid Horns rev. Fiskar och skaldjur 

med preferens för hårdbottensubstrat förväntas öka i närheten av 

erosionsskydd och fundamentstrukturer, en så kallad reveffekt [85]. 

Under byggtiden förväntas temporära effekter av buller i samband 

med pålningsarbeten leda till att fisk skyr vissa områden. 

Schaktmängderna på Stora Middelgrund och för landanslutning för 

delen utanför territorialgränsen beräknas bli högst 140 000 m 3 och ge 

lokala och begränsade effekter på fisk. Projekt Stora Middelgrund 

bedöms mot denna bakgrund inte påverka fiskfaunan negativ annat 

än lokalt och tillfälligt i samband med anläggningsarbeten. 

Fisklek 

Under byggtiden kan sedimentspill påverka fiskägg och fiskyngel 

negativt till exempel genom att fiskägg tyngs ned och sjunker om 

finkornigt sediment ansamlas. Projektet kommer att ge upphov till ett 

mycket begränsat sedimentspill och till stora delar av relativt grovt 

material (sand eller grövre) vilket innebär att omfattningen av 

negativa effekter kommer att bli obetydlig. 


2006-04-12 


29 (80) 




a02s 2005-11-11 

Fiskars vandringsmönster 

Fiskars vandringsmönster kan teoretiskt påverkas av magnetiska fält. 

Fiskeriverkets (2001) prövotidsundersökningar för likströmskabeln 

Baltic Cable har visat att ålars vandring inte påverkas av det magnetiska 

fält som finns kring. Ca 60 % av telemärkta ålar har passerat 

kabeln inom 4 timmar efter utsättandet. Fiskeriverket vill dock inte helt 

utesluta möjligheten av en lokalt förvirrande effekt på ålarna i samband 

med passagen av kabeln [23, 24, 25]. 

Likströmskabeltekniken (HVDC-light eller likvärt) som kommer att 

användas för landanslutning av Stora Middelgrund är väsentligt 

annorlunda och bättre än Baltic Cable och SwePol link beträffande 

magnetism [1]. Kabeltekniken med närbelägna plus och minus ledare 

gör att det resulterande magnetfältet blir minimalt. 

Temporärt, under konstruktionsarbetet, kommer störningar att uppstå 

och fisk kan komma att skrämmas bort från de platser där de mest 

intensiva arbetena pågår. Tillståndet återgår till det normala snart 

efter att arbetena avslutats. 


Inga särskilda hänsynsåtgärder behövs. 

6.5 Marina däggdjur 


Två sälarter, gråsäl (Halichoerus grypus) och knubbsäl (Phoca 

vitulina), förekommer i Kattegatt. Den förstnämnda är sällsynt med 

små kolonier bland annat på Anholt, den senare finns i stora antal 

(tusentals individer i Kattegatt) med stora kolonier på Anholt ca 25 km 

nordväst och på Hallands Väderö ca 25 km sydost om parken. 

Sälkolonierna på Anholt studeras för närvarande i ett danskt forskningsprojekt 

i DMU:s (Danmarks Miljøundersøgelser) regi. Satellitspårning 

av 10 individer sedan september 2005 visar att Stora 

Middelgrund med omgivningar då och då passeras av knubbsälsindivider 

från Anholt [14]. 

Tumlare 

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda val som stadigvarande 

förekommer i Kattegatt. I åtgärdsprogram för tumlare 2003-2005 [61] 

finns uppgifter om att beståndet inom den svenska ekonomiska 

zonen på västkusten uppskattas till cirka 9 000 djur med hänvisning 


2006-04-12 


30 (80) 




a02s 2005-11-11 

till Berggren och Carlström 1999. Troligen flyttar större delen av detta 

bestånd säsongvis till Nordsjön under den kallare delen av året. 

Naturhistoriska riksmuséet har de senaste åren sammanställt tumlarobservationer 

som inrapporterats av allmänheten (figur 6.2). Sammanställningen 

visar att tumlare förekommer utmed hela den svenska 

västkusten. 

Figur 6.2. Observationer av tumlare rapporterade under 2003 och 2004. 

Naturhistoriska riksmuseet uppmanar sedan några åt tillbaka allmänheten 

att rapportera observationer av tumlare som sammanställs och redovisas 

på deras hemsida. Kartbilden innehåller enstaka observationer från 

Danmark. http://www2.nrm.se/tumlare/ 

DMU [13] bedriver, i samarbete med danska fiskare, satellitspårning 

av tumlare som fastnat i fiskeredskap. En individ som fångats i de 

södra delarna av de Stora bält (Kerteminde) kunde följas under ett år. 

Under det året vandrade tumlaren ut i Kattegatt och vidare till 

Nordsjön och tillbaka. Ett stort antal satellitobservationer av denna 

individ gjordes i området mellan Anholt och svenska kusten bland 

annat i närheten av Stora Middelgrund, Fladen och Lilla Middelgrund. 

Att Stora Middelgrund frekventeras av tumlare styrks också av 

dagliga observationer i samband med naturvärdesinventeringar på 

utsjögrunden sommaren 2004 [75, 35]. 


2006-04-12 


31 (80) 




a02s 2005-11-11 

Danska erfarenheter av marina däggdjur i samband med 

vindkraftsanläggningar till havs 

Påverkan av vindkraftsparken på säl studerades vid Nysted (72 verk, 

25 km 2 ). Rörelsemönster och uppehållsorter för gråsälar och knubbsälar 

från ett sälreservat beläget ca 4 km från vindkraftsparken 

studerades [12, 15]. Man förväntade sig en större påverkan på 

knubbsäl som uppehåller sig relativt sett mer i området för vindkraftverken 

och dess närhet jämfört med gråsälarna som företar anmärkningsvärt 

långa vandringar i Östersjön bland annat till Stockholms 

skärgård och Estniska farvatten. 

Undersökningarna av säl vid Nysted visar sammanfattningsvis inte på 

några negativa effekter på säl av vindkraftsparken [15]. 

Även vid vindkraftsparken vid Horns rev (80 verk) utanför Esbjerg 

studerades knubbsälars rörelsemönster och födosöksbeteende 

genom satellitspårning [80]. På grund av tekniska problem försenades 

sälstudierna något och undersökningen omfattar därför också 

observationer från byggtidens första tre månader. 

Undersökningen visade att sälar ofta passerade Horns rev på väg till 

och från andra födosöksplatser. Man fick däremot revidera en tidigare 

uppfattning att Horns rev var ett betydelsefullt födosöksområde. 

Sälarnas födosöksvandringar var mer vidsträckta och gick längre ut i 

Nordsjön än man tidigare känt till. Man fann också en stor individuell 

variation i födosöksbeteenden. Genom att observationstiden kom att 

omfatta den inledande byggtiden konstaterades också att sälarna 

passerar genom eller i närheten av vindkraftsparken även under 

pågående anläggningsarbeten [80]. Vindkraftsparken vid Horns rev 

har inte påverkat knubbsälsbeståndet negativt. 

Även tumlare studerades vid Nysted och Horns rev. Sammanfattningsvis 

konstateras att tumlare skrämdes bort under byggtiden på 

grund av buller från pålningsarbeten men att de återvände inom 

timmar efter att pålningsarbeten avslutats. Uppföljningsstudierna har 

ännu inte avslutats. Preliminära resultat visar att tumlaren även under 

drifttiden observerats inne i parkerna [76, 77]. 

Vid Nysted konstaterades en minskning av tumlares närvaro inne i 

parken under det första året av drifttiden. Huruvida nedgången beror 

på parken eller andra omständigheter vill författarna inte dra någon 

bestämd slutsats om med hänvisning till pågående uppföljningsprogram 

som avslutas 2005 och slutrapporteras under 2006. Författarna 

konstaterar dock att tumlare observeras inne i parken även 

under drifttiden om än i mindre omfattning och att deras beteende när 


2006-04-12 


32 (80) 




a02s 2005-11-11 

de väl är närvarande att döma av ljudobservationer (sonaraktivitet) är 

likartat före och efter uppförandet av parken. 


Baserat på ovanstående kännedom om förekomst av säl och tumlare 

på Stora Middelgrund och erfarenheterna från danska storskaliga 

vindkraftsparker bedöms att anläggningen och driften av en vindkraftspark 

på Stora Middelgrund inte kommer att ha några negativa 

effekter på marina däggdjur. Tumlare kan dock tillfälligtvis förväntas 

undvika relativt stora områden när bullrande arbeten pågår under 

anläggningstiden. 


Vid anläggningsarbetena vid Horns rev och Nysted tillämpades 

försiktighetsåtgärder med hänsyn till säl och tumlare. Bland annat 

användes ljudanordningar för att skrämma bort sälar och tumlare före 

pålningsarbeten vars buller antas kunna nå skadliga nivåer. 

Ett annat försiktighetsmått var att gradvis öka slagkraften vid 

pålningsarbeten så att djuren får möjlighet att dra sig undan [78]. Så 

kallade ”pingers” (ljudanordning som används främst för att förhindra 

marina däggdjur att fastna i fiskeredskap) anses effektivare än så 

kallade sälskrämmor (Jette Kjaer, Elsam engineering, pers comm). 

Motsvarande hänsynsåtgärder kommer att genomföras vid projekt 

Stora Middelgrund. 

6.6 Fladdermöss 


En sammanställning av fladdermuskollisioner med master och vindkraftverk 

antyder att de flesta kollisioner drabbar flyttande arter och 

att det sker vid enstaka tillfällen. För svenskt vidkommande har 

problemet aktualiserats genom rapporten om att ett trettiotal döda 

fladdermöss påträffades under ett vindkraftverk på Gotland i 

september 1999. Vid fortsatta undersökningar, som omfattade 160 

landbaserade vindkraftverk, påträffades 17 fladdermöss (6 arter). 

Liksom fåglarna följer fladdermössen strukturer i terrängen under 

flyttningen. De starkast markerade ledlinjerna är våra kuster eftersom 

de flesta fladdermöss här möter ett främmande element. Liksom 

småfåglarna följer flertalet fladdermöss därför kusten och i de fall det 

rör sig om migration i en bestämd riktning så följer de den så länge 


2006-04-12 


33 (80) 




a02s 2005-11-11 

som kustlinjen inte avviker alltför mycket från den huvudsakliga 

sträckriktningen. Detta mönster bekräftas av att det sker en 

ansamling av fladdermöss på uddar utefter sydkusten och på Ölands 

södra udde. 

Ringmärkning av trollfladdermus (Pipistrellus nathusii), en sällsynt 

släkting till den vanligare dvärgfladdermusen (Pipistrellus pygmaeus), 

resulterade i återfynd från kontinenten som indikerade att arten 

migrerar. En sammanställning av samtliga återfynd av trollfladdermus 

vid den tidpunkten visar att arten flyttar regelbundet på hösten mot 

sydväst till övervintringsplatser i mellersta och västra Europa [31, 32]. 


För att kunna utreda frågan om den planerade vindkraftsparken kan 

påverka fladdermöss negativt måste vi börja med att se på förutsättningarna 

för att fladdermöss skall nå ut till Stora Middelgrund. 

Fladdermöss i de västra delarna av Svealand och Götaland som 

under hösten rör sig i sydvästlig riktning kommer förr eller senare att 

nå västkusten. Här tvingas de att ta ställning till om de skall följa 

kusten i en något avvikande rörelseriktning (SSO) eller om de skall 

flyga ut över havet. Tidigare undersökningar i Öresundsområdet i 

samband med en vindkraftpark vid Södra Lillgrund visar att de 

föredrar att följa kusten, trots den avvikande sträckriktningen. 

Förutsättningen för att fladdermössen skall flyga i riktning mot stora 

Middelgrund är således att kustlinjen nordost om grundet kraftigt 

böjer av mot sydväst. Någon sådan avvikelse i kustlinjen som är 

tillräckligt stor finns inte. Avståndet från kusten till stora Middelgrund 

är dessutom så stort att fladdermöss inte förväntas flyga så långt över 

öppet hav. På dessa grunder anses den planerade vindkraftsparken 

på Stora Middelgrund inte komma att medföra några negativa 

konsekvenser för sträckande fladdermöss utefter västkusten 

[31, 32]. 


Inga särskilda hänsynsåtgärder behövs med hänsyn till fladdermöss. 


2006-04-12 


34 (80) 




a02s 2005-11-11 

6.7 Fåglar 


Inventeringar av Kattegatt och Östersjön 1994 och 1995 ledde till att 

39 olika större havsområden klassificerades som internationellt 

viktiga fågelområden. Norra Kattegatt (figur 6.3) utpekades som ett av 

de tio viktigaste koncentrationsområdena för sjöfåglar i Östersjön- 

Kattegatt-området. 

Figur 6.3. Karta över Kattegatt och Östersjön med 39 områden av internationell 

betydelse ur fågelsynpunkt (efter Durinck et al. 1994) 

Området, nr 4 på kartan, innefattar hela havsområdet öster om 

Jylland samt kring de danska öarna men avgränsas mellan Anholt 

och det aktuella området för vindkraftsetablering så att Stora 

Middelgrund exkluderas från det utpekade området. Det beror i 

huvudsak på en summarisk avgränsning snarare än i verkliga 

skillnader i fågelförekomster - Stora Middelgrund ligger något isolerat 

från grundområdena väster om Jylland och utsjögrunden Lilla 

Middelgrund, Fladen, med flera i norra Kattegatt [64]. 

De översiktliga studier av fågelfaunan i Kattegatt som finns visar klart 

på den stora betydelse som delar av Kattegatt, inklusive utsjöbankar 


2006-04-12 


35 (80) 




a02s 2005-11-11 

som Stora och Lilla Middelgrund med flera har, för många sjöfågelarter, 

särskilt som övervintringsområde. Bankarnas stora betydelse 

för speciellt grisslor måste påpekas och då speciellt mängder 

tordmular. Områdena är också viktiga för olika måsfåglar, bland annat 

med stor förekomst av en pelagisk art som tretåig mås [64]. 


Kollisionsrisk 

Det har förekommit episoder med massdöd av fågel i anslutning till 

byggda strukturer som till exempel Öresundsbron. Sådana episoder 

har samband med mörker, dålig sikt och fasadbelysning. Fåglarna 

bländas och kan inte återfinna rätt flyttväg (Leif Nilsson pers comm). 

Hallands ornitologiska förening har påpekat att betydande mängder 

landlevande fåglar passerar Kattegatt speciellt vid varmluftsinbrott 

under vårsträcket. 

Undersökningar vid Utgrunden i Kalmar sund [68], Rödsand (Nysted) 

och Horns rev i Danmark har visat att kollisionsrisken är låg. Detta 

gäller också nattsträckande sjöfågelflockar. Trots långa observationstider 

har bara enstaka kollisioner noterats. 

Flyttrörelser 

Fåglar som flyttar förbi havsbaserade vindkraftverk har visat sig i stor 

utsträckning väja undan för vindkraftverk. En vindkraftspark på Stora 

Middelgrund kommer att föranleda undanmanövrer för sträckande 

fågel. Effekten bedöms dock som obetydlig eftersom fåglarna snart 

återtar sin ordinarie flyttrutt. 

Stora Middelgrunds betydelse som övervintringslokal 

Flygtaxeringar och radarobservationer vid Horns rev visar preliminärt 

att åtminstone vissa arter undviker vindkraftsparken. Det gäller bland 

annat grisslor (sillgrissal/tordmule), havssula och lommar medan 

däremot måsfåglar (gråtrut, dvärgmås) ökade i parkens område [41]. 

Av de nämnda arterna är tordmule den som kan förväntas uppträda i 

störst antal och beståndsandel på Stora Middelgrund men även 

sillgrissla förekommer i stora antal. Undersökningar av tillgängliga 

data visar att tordmulen är lika vanlig på Fladen och sannolikt också 

på Lilla Middelgrund som på Stora Middelgrund. Även om Tordmulen 

skulle undvika vindkraftsparkens område återstår fortfarande en stor 

del av Stora Middelgrund och de övriga utsjöbankarna som 

betydande övervintringslokaler för till exemplet tordmular och andra 

alkor. Det bör observeras att det inte är Östersjöns tordmulebestånd 


2006-04-12 


36 (80) 




a02s 2005-11-11 

som övervintrar i Kattegatt utan de talrika populationer som häckar 

främst utmed svenska västkusten och i Norges kustområden [65]. 

Trots att vindkraftsparksområdet utifrån tillgängliga resultat från Horns 

rev bedöms komma att undvikas av vissa arter, däribland tordmule 

med notabelt höga koncentrationer på Stora Middelgrund, bedöms 

konsekvensen för beståndet som acceptabel då flertalet övervintringslokaler 

återstår [65]. 

Det bör dock noteras en risk för kumulativa effekter om många 

utsjöbankar i Kattegatt tas i anspråk för stora vindkraftsetableringar. 


Eventuell belysning av tornen bör utformas i samråd med fågelexpertis 

så att bländningseffekter undviks. 

Uppmärksamhet krävs avseende kumulativa effekter i samband med 

övrig tillståndsgivning så att inte alla utsjöbankar med stora fågelkoncentrationer 

vintertid tas i anspråk av vindkraftsparker. 

Kontrollprogrammet föreslås omfatta kartläggning av övervintrande 

fåglars förekomst och beteende före och efter parkens etablering. 

6.8 Yrkesfiske 


Fisket i Kattegatt domineras värdemässigt av havskräfta, torsk och 

sill. Fångsterna i bottentrålfisket har också en inblandning av en stor 

mängd andra bottenfiskar av vilka rödspätta är den enskilt viktigaste 

[29]. 

Viktiga lekområden för torsk finns söder om Stora Middelgrund och 

vid Morupsbank. 

Inom den ICES-ruta (loggboksstatistik för fångst landad i Sverige) 

som omfattar Stora Middelgrund utgörs de största fångsterna av 

torsk, sill och skarpsill. Fisket på Stora Middelgrund enligt loggboksdata 

från ICES, präglas av en större andel nätfiske och en större 

andel flatfisk, särskilt rödspätta jämfört med omgivande områden [52]. 

Söder om Stora Middelgrund finns ett lekområde för torsklek, vilket 

också utgör motiv för riksintresse [29]. 


2006-04-12 


37 (80) 




a02s 2005-11-11 

Fisket bedrivs med bottentrål, flyttrål, nät och burar. En omfattande 

fiskebåtstrafik förekommer på och vid Stora Middelgrund. Området är 

särskilt viktigt för garnfiske, med betydande fångster av plattfisk. 


Vindkraftsparken förväntas inte medföra någon minskning av fiskförekomsten 

i området, utöver lokala undflyenden under konstruktionsarbetena. 

Inverkan på fiskets bedrivande är avhängigt hur 

restriktioner utformas inom vindparken. Under byggtiden kommer 

området att avlysas etappvis så att mellan en tredjedel och hälften av 

parken kommer att vara otillgänglig för fiske. 

Ansökan omfattar två alternativa förslag till förläggning av kablar. Ett 

förslag innebär att kablarna grävs ned till 2 m och täcks med bottenmaterial 

från platsen. Det andra förslaget innebär att kablarna förläggs 

på 1 m djup och att ankringsförbud sedan skall gälla under 

drifttiden. 

Oavsett vilket av alternativen som väljs kommer trålfiske att försvåras 

inom vindkraftsparkens område och fiske med släpande redskap bör 

inte ske. Däremot kan fiske med nät och burar fortgå förutsatt att 

Sjöfartsverket medger att parken får hållas öppen. 

Med en kabelförläggning på 2 m djup under havsbotten bedöms fiske 

kunna bedrivas i området utan inskränkningar förutom det fysiska 

hinder som tornen innebär för fiskebåtsmanövrer. 

Med en kabelförläggning på 1 m djup under havsbotten måste 

ankringsförbud gälla under parkens drifttid inom hela området och 

fiske med släpande redskap bör förbjudas. 


Förslaget att kablarna grävs ned till 2 m djup skulle möjliggöra fortsatt 

fiske med nät och burar och maximerar möjligheterna för fiskets 

bedrivande. 


2006-04-12 


38 (80) 




a02s 2005-11-11 

6.9 Fritidsfiske och sportdykning 


Stora Middelgrund är av intresse för fritidsaktiviteter som sport- och 

fritidsfiske och för sportdykning. Länsstyrelsen har utpekat Stora 

Middelgrund som riksintresse för friluftslivet (MB 3:6) Bland annat 

fiskas och dyks på vrak i området. Turbåtsfiske förekommer också i 

området. Omfattning och den kommersiella betydelsen av detta fiske 

är inte känd. 


Parken kommer troligen att hållas öppen för båttrafik med mindre 

båtar varför fritidsfiske och sportdykning bedöms kunna fortgå under 

drifttiden. Under byggtiden kommer parken dock att avlysas periodvis 

och i etapper. Mellan en tredjedel upp till hälften av parken kommer 

att vara avlyst under byggtiden. 


Se avsnitt 6.8.3. 

6.10 Marinarkeologi 


Det finns ett antal kända skeppsvrak i området på och kring Stora 

Middelgrund. Det finns idag en god bild av vrakens lägen genom det 

stora intresse som visas av såväl sportdykare som sportfiskare. 

Många skeppsvrak måste behandlas med respekt för det faktum att 

de kan vara den sista viloplatsen för människor som förolyckats till 

sjöss. 

Falkenbergs Dykarklubb har i samrådsskedet påpekat att det finns 

många skeppsvrak i området. Området rymmer många av västkustens 

mest intressanta vrak, däribland tyska trålare från första 

världskriget och slagskeppet Ostmark som sänktes av det engelska 

flygvapnet i andra världskrigets slutskede. Dykarklubben påpekar att 

vrak äldre än hundra år lyder under fornminneslagen och att Ostmark, 

med över hundra stupade soldater, är att betrakta som en krigsgrav. 

En sammanställning av positioner för skeppsvrak och deras namn 

framgår av figur 6.4. 


2006-04-12 


39 (80) 




a02s 2005-11-11 

Figur 6.4. Skeppsvrakspositioner. Notera de tre vraken Express, Ocean och Sonne 

belägna på gränsen till parkområdets norra del samt Fasanvraket i söder. 

I övrigt finns inga kända vrak i parkområdet 

I samband med de geofysiska undersökningarna [50] har ett 

skeppsvrak lokaliserats i utkanten av parkens område. Inga vrak har i 

övrigt lokaliserats inom parkens område. 


De vrak som är kända kommer inte att påverkas av vindkraftsparkens 

installationer eller av den föreslagna landanslutningen. 


Dykundersökningar kommer att föregå anläggnings- och undersökningsarbeten 

som skulle kunna skada skeppsvrak. Om vrak upptäcks 

kommer länsstyrelsen och marinarkeologisk expertis att konsulteras 

innan åtgärder som kan skada vrak genomförs. 

Falkenbergs Dykarklubb erbjuder sig att kontrollera vindkraftverkens 

GPS-positioner mot klubbens vrakregister. UWO kommer att 


2006-04-12 


40 (80) 




a02s 2005-11-11 

överlämna vindkraftverkens positioner till klubben för en sådan 

kontroll. 

6.11 Sjöfart 


Det förekommer en omfattande sjöfartstrafik, främst i nord -sydlig 

riktning både väster och öster om Stora Middelgrund. Det gäller i 

princip all trafik från Östersjön mot Nordsjön. En viktig knutpunkt för 

sjöfarten ligger öster om Anholt ca 25 km norr om Stora Middelgrund. 

Även en omfattande fiskebåtstrafik förekommer såväl till och från som 

mellan fiskeplatser och under utövande av fiske. Uppenbarligen 

förekommer också fritidsbåtstrafik med olika syften som sportfiske, 

sportdykning och nöjessegling. 


Större fartyg måste undvika parken. Under anläggningstiden avlyses 

mellan en tredjedel till hälften av parken etappvis för all sjötrafik. 

Det inbördes avståndet mellan vindkraftverken, 800 m, innebär att 

mindre båtar och fartyg kan trafikera parkområdet. Fritidsbåts- och 

fiskebåtstrafik kan därmed fortgå under drifttiden. 


Parken utmärks med Racon-signaler m.m., redovisas på sjökort samt 

annonseras på gängse sätt i samråd med Sjöfartsverket. 

6.12 Luftfart 


Luftfart bedrivs normalt inte på låg höjd i området. 

Den närbelägna flygplatsen på Anholt ca 25 km från parken brukas 

för taxiflyg och sportflyg. Ultralätt flyg får endast framföras efter 

tillståndsgivning liksom helikopter och fallskärmsflyg. Anholts 

landningsbana är orienterad ungefär NNO/SSV. Det innebär att 

landningsbanans förlängning inte tangerar vindkraftsparken. 

Det finns ett internationellt regelverk för utmärkning av höga byggnader 

med hänsyn till flygsäkerhet. Regelverket kräver att byggnader 

högre än 150 m måste märkas med ett starkt blixtljus. 


2006-04-12 


41 (80) 




a02s 2005-11-11 


Vindkraftsparken måste utmärkas enligt det internationella regelverket. 

Luftfarten måste informeras via professionella kanaler om 

vindkraftsparkens utbredning. Transporter av såväl personal som 

material mellan parken och fastlandet med helikopter kommer att ske. 


UWO avser att utmärka parken enligt det internationella regelverket 

och luftfartsstyrelsens krav. Ett nytt regelverk är under framtagande. 

Detta kommer att träda i kraft under 2006 och är för närvarande på 

remiss. 

Vindkraftsparken kommer att förses med helikopterplatta. Denna 

krävs med hänsyn till servicebehov och för eventuella räddningsoperationer. 

6.13 Naturresurser 


Vindenergitillgången till havs är en allt intressantare naturresurs i takt 

med att teknikutvecklingen inom vindkraftsområdet går mot allt större 

vindkraftverk som anpassats till havsmiljön. 

Stora Middelgrunds krönområdes sluttning mot sydost utgörs av en 

sand/grusavlagring som tidigare exploaterats. 

Inom dansk ekonomisk zon (bilaga 2) finns ett område utpekat av 

intresse för grustäkt. För närvarande finns flera ansökningar om 

täkttillstånd inom det aktuella området hos danska Skov- og 

naturstyrelsen [55, 56, 62, 71]. 

Fiskbestånden som naturresurs behandlas under rubrikerna om fisk 

och fiske. 

6.13.2 Effekter- och konsekvenser 

Eventuellt brytvärt grus inom parkens område blir svåråtkomlig och 

olämplig att utvinna under vindkraftsparkens livslängd. 


Grustäkt utförs inte under parkens livslängd. 


2006-04-12 


42 (80) 




a02s 2005-11-11 

6.14 Visuell påverkan 


Parken kan synas på stora avstånd. Vid havets nivå kommer parken 

att vara mer eller mindre skymd av horisonten (figur 6.5) beroende på 

betraktarens avstånd till parken. 

Figur 6.5. Vindkraftverken kommer att skymmas av horisonten för observatörer vid 

havets nivå. Hur stor del som syns beror på avståndet till parken. 

Exemplet visar den synliga delen av ett vindkraftverk på 35 km avstånd. 

Verkets 114 respektive 71 översta meter av de främre respektive bortre 

verken i parken är synliga 

Såväl Bjärekusten som Kullaberg och Hallandskusten besöks av 

många människor i rekreationssyfte. Inom synhåll från kusten finns 

kända turist- och rekreationsmål, badstränder samt sommarstugeområden, 

exempelvis Kullaberg, Hovs hallar, Mellbystrand, Tylösand, 

Haverdal och Skrea strand. 

Avstånd till olika platser av värde för turism- och friluftsliv med flera 

aktiviteter framgår av figur 6.6. För dessa platser finns fotomontage 

som visar hur parken ter sig i klart väder. 


2006-04-12 


43 (80) 




a02s 2005-11-11 

Figur 6.6. Avstånd till platser av intresse för visuell påverkan 

Observationsplatsens känslighet beror bland annat på olika platsers 

betydelse för olika människor. Människors upplevelse av anblicken av 

en vindkraftspark kan dels variera mellan individer och dels förändras 

över tid. Många människor upplever en vindkraftspark som ett positivt 

inslag i landskapsbilden då man associerar till begrepp som en 

hållbar utveckling och förnyelsebar energi medan andra är negativa 

till att en tidigare fri utblick påverkas av en byggd struktur, ett 

kraftverk. 

Uppföljning av de danska projekten Horns rev och Nysted har visat 

att människors attityder påverkas av många olika faktorer som till 

exempel deras förhållande till naturen som källa till rekreation eller 

som resurs för ekonomiska intressen i turismen, deras attityder till 

växthuseffekten, koppling till lokala arbetstillfällen m.m. En erfarenhet 

från Horns rev var att det uppstod en debatt kring ljusmarkering av 

verken som gav upphov till negativa reaktioner. Denna fråga kom upp 

efter verkens etablering. En annan slutsats är att information och 

delaktighet är nyckelfrågor som kan påverka människors attityder och 

därmed också deras upplevelse av den visuella påverkan från 

projektet [18, 42, 43]. 


2006-04-12 


44 (80) 




a02s 2005-11-11 


För betraktare på högre höjder över havet kommer parken att synas 

beroende på sikt och ljusförhållanden och observatörens höjd över 

havet. Fotomontage har tagits fram för att visa hur parken upplevs på 

olika platser i klart väder (figur 6.6). 

Ett exempel från Kullaberg visas i MKB-rapporten (figur 6.7). Samtliga 

fotomontage finns tillgängliga via projektets hemsida, har visats vid 

samråd och visas i samband med ansökan. 

Figur 6.7. Parken som den ter sig i klart väder från den övre fyrplatsen vid Kullen 

I realiteten kommer parkens synbarhet att vara begränsad av siktförhållanden. 

I tabell 6.2 visas andel och antal av årets dagar enligt 

SMHI:s observationer på Hallands Väderö då siktförhållandena är 

sådana under någon del av dagen att verken går att observera på 

olika avstånd. Analysen bygger på siktdata insamlad på SMHI:s 

mätstation på Hallands Väderö i tretimmarsintervall under en tidsperiod 

av tre år. Varje dag har representerats med den tretimmarsperiod 

under den ljusa delen av dygnet som har den bästa sikten. 

Detta kan förklara avvikelsen uppåt jämfört med vad som redovisas 

för Kriegers Flak [49] som bygger på timbaserad statistik från Rügen. 

På Rügen ser man under 10 % av årets timmar 30 km. 


2006-04-12 


45 (80) 




a02s 2005-11-11 

Tabell 6.2. Andel och antal dagar som parken kan synas på olika avstånd under 

någon del av dagen under dygnets ljusa timmar baserat på siktdata från 

SMHI:s station på Hallands Väderö. De valda observationsplatserna är 

exempel på platser varifrån parken kan synas (jämför figur 6.6) 

Plats Avstånd 

(km) 


2006-04-12 


Andel dagar 

(%) 

Antal 

dagar/år 

Hallands Väderö 25 50 183 

Kullen 32 40 146 

Falkenberg, Tylösand, Hovs 

hallar 

35 35 128 

Mellbystrand 47 18 66 

Såväl nöjesseglare som yrkesutövare till havs kommer påtagligt att 

uppleva parken. Även bland dessa människor kan såväl negativa 

som positiva attityder förväntas. 

Nattetid kommer parken att utmärkas med blinkande vitt ljus eller 

annan märkning som kommer att fastställas i enlighet med det nya 

regelverket nu under framtagande, se också 6.12.3. Den ovannämnda 

typen av vitt ljus finns på alla byggnader inklusive radio och 

TV-master med en höjd av minst 150 m, exempelvis Turning Torso i 

Malmö, Öresundsbrons pyloner och den K-märkta radiomasten 

Grimeton i Halland. 

Erfarenhetsmässigt är enstaka sådana ljus i bebyggd miljö svåra att 

upptäcka på större avstånd. En större samling av sådana ljus som 

syns mot en mörk natthimmel skulle sannolikt innebära en visuell 

störning som bör minimeras. 


Hänsyn tas genom parkens lokalisering på största möjliga avstånd 

från kusten. Lokaliseringar närmare kusten har förkastats främst med 

tanke på visuell påverkan. Därmed har mesta möjliga hänsyn tagits 

till visuell påverkan på Hallands och norra Skånes kustområden. 

Tornen kommer att utmärkas och förses med reglementsenlig gul färg 

nedtill och i övrigt vara enhetligt vita. Detta bedöms ge ett enhetligt 

och strukturerat intryck för sjöfarandes visuella upplevelse av parken. 

46 (80) 




a02s 2005-11-11 

En utställning med information om projektet föreslås i Kullabergs 

fyrhus. Utställningen kan periodvis vara bemannad för att möjliggöra 

en dialog med den intresserade allmänheten. En sådan utställning 

och informationsaktivitet bidrar till att minimera negativa attityder och 

därmed också till att minimera negativ visuell påverkan som beror 

dels av yttre faktorer men också på betraktarens inställning till 

vindkraft i allmänhet och till projektet (jämför erfarenheter från Horns 

Rev och Nysted [42, 43]). 

6.15 Intressen & restriktioner 

De intressen som utpekats av svenska och i viss mån danska 

myndigheter på Stora Middelgrund redovisas i bilagorna 1-4. 

Särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap 2 & 4 §§ MB gäller 

hela kuststräckan inom influensområdet (bilaga 2). De utpekade 

områdena enligt MB 4 kap 2 § benämns ”Kustområdet i Halland och 

Kullaberg” och ”Hallandsåsen med angränsande kustområden”. 

Inom dessa områden skall turismens och friluftslivets, främst det 

rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av 

tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. 

Vidare gäller för kuststräckan inom influensområdet (MB 4 kap 4 §) 

att fritidsbebyggelse får komma till stånd endast i form av kompletteringar 

till befintlig bebyggelse. Viss miljöstörande verksamhet får 

komma till stånd endast där det sedan tidigare finns sådan verksamhet. 

Projektet bedöms inte stå i motsättning till särskilda hushållningsbestämmelser 

eftersom det inte påverkar turismens och friluftslivets 

intressen i kustområdet i nämnvärd omfattning och eftersom det inte 

innebär bebyggelse eller verksamhet inom kustzonen. 

Ett riksintresse för yrkesfisket (MB 3 kap 5 §) avseende lekområden 

för torsk finns syd om Stora Middelgrund men utanför parkområdet 

(bilaga 4). Sedimentspridningen från projektet kommer att vara ytterst 

begränsad och fördelas avsevärt i tid och rum. Därtill är den huvudsakliga 

strömriktningen östlig. På Stora Middelgrund finns utpekade 

riksintresseområden för friluftslivet och naturvården (MB 3 kap 6 §) 

(bilaga 1 & 3). Stora Middelgrund sammanförs med Lilla Middelgrund, 

Röde bank och Fladen i länsstyrelsens registerblad. Kriterier för 

riksintresset för naturvården är A) grundbottnar som visar ekologiska 

förhållanden i havet, B) väsentligen opåverkade områden, C) 

områden med hotade eller sårbara biotoper och D) mycket rik flora 

och fauna. 


2006-04-12 


47 (80) 




a02s 2005-11-11 

Riksintresset för friluftslivet motiveras med områdets betydelse för 

fritidsfisket. Fångsterna sägs bestå av så gott som samtliga i 

Kattegatt förekommande arter. Ett väsentligt hot är 

sandexploateringen eftersom grunden för riksintresset är viktiga 

uppväxtplatser för sill. 

Projektet bedöms inte påverka riksintressen för friluftslivet eller 

naturvården eftersom fritidsaktiviteter som sportdykning och 

sportfiske kan fortgå inom parken under drifttiden och eftersom 

naturmiljön inte kommer att påverkas annat än i ytterst begränsad 

omfattning (< 1 % av parkens yta). 

I dansk ekonomisk zon (DEZ) finns ett Natura 2000 område enligt 

habitatdirektivet (DK00VA250) (bilaga 2). Grunden för utpekandet är 

förekomsten av naturtyperna sublittorala sanbankar (kod 1110) och 

rev (kod 1170). 

Habitatområdets samlade areal, inrapporterat till EU år 2003, är 1 594 

ha varav 378 ha tillhör naturtyp 1110, sublittorala sandbankar och 

156 ha tillhör naturtyp 1170, rev [54, 72]. 

Följande beskrivning finns på Skov- og naturstyrelsens hemsida [72]. 

”Store Middelgrund” 

”Stenrevets udstrækning er ikke systematisk opmålt. Kendskab til 

revet er opnået ved brug af nedsænkning af undervandsvideo kamera 

og ved at gennemføre årlige dykkerundersøgelser i udvalgte punkter. 

Revet har en stor geografisk udbredelse, hvor mere stenede partier 

afløses af mere sandede. 

Tætte stenforekomster er registreret ned til 23 meters dybde, som er 

den dybeste station, der er undersøgt. Revets top og de to dybeste 

stationer har en meget veludviklet algevegetation.I de 

mellemliggende dybder er der to undersøgte stationer som er 

bemærkelsesværdige vegetationsløse, trods tilstedeværelse af gode 

stenforekomster. En mulig forklaring på den manglende 

algevegetation kan være hyppig overfiskning af slæbende redskaber. 

På de to dybeste undersøgte stationer findes en veludviklet forekomst 

af blødkorallen dødningehånd, Alcyonidium digitatum og også 

hestemuslinger, Modiolua modiolus er almindelige. Store Middelgrund 

ligger i en dybde af ca. 6,5m til ca. 30m. Bunden består af sten og 

grus med sand og silt.” 

Mellan parken och det danska Natura 2000 området finns ett område 

för grus- och sandtäkt, övergångsområde 546-A [55, 56]. Det finns 

aktuella ansökningar om täkttillstånd i området [62, 71] (bilaga 2). 


2006-04-12 


48 (80) 




a02s 2005-11-11 

Projektet kommer inte att påverka det danska Natura 2000 området. 

Visst sedimentspill skulle temporärt kunna avsättas inom delar av 

Natura 2000 området men inte i sådan omfattning att marina djur och 

växter påverkas och dessutom transporteras sedimentet bort mycket 

fort till följd av den höga vattenomsättningen. Den huvudsakliga 

strömriktningen är därtill ostlig eller sydostlig vilket ytterligare minskar 

risken för sedimentation i det danska Natura 2000 området. 

Riksintresset för energiproduktion (bilaga 1) berörs inte. Det framgår 

av avsnittet om lokalisering varför UWO inte har lokaliserat vindkraftsparken 

inom detta område. Riksintresset för totalförsvaret (bilaga 1) 

påverkas inte av parken. Försvarsmakten har inte haft några synpunkter 

på föreslagen kabelsträckning. 


2006-04-12 


49 (80) 




a02s 2005-11-11 

7 Internationella konventioner 

OSPAR-konventionen som ratificerades av Sverige 1994 och som 

trädde i kraft 1998 omfattar nordostatlanten. Konventionen binder 

parterna vid att var för sig och gemensamt vidta alla tänkbara åtgärder 

för att förhindra och eliminera förorening, samt vidta nödvändiga 

åtgärder för att skydda havsområdet mot skadliga effekter av 

mänsklig aktivitet, i syfte att värna om människors hälsa och bevara 

de marina ekosystemen samt återupprätta havsområden som utsatts 

för skadlig påverkan. Fladen och Lilla Middegrund är utpekade som 

Marine Protected Areas (MPA) enligt OSPAR- konventionen men inte 


Inom ramen för 1992 års konvention om skydd av Österjsöområdets 

marina miljö, HELCOM, har Sverige godkänt att skydda kust- och 

havsarealer, så kallade Baltic Sea Protected Areas (BSPA). Stora 

Middelgrund ingår inte i Sveriges förslag. Danmark har föreslagit 

Store Middelgrund som BSPA-område. 

Båda konventionerna ställer krav som sedan miljöbalkens införande 

1999 ingår i svensk lagstiftning (MB 2 kap), bland annat de allmänna 

hänsynsreglerna om produktval och försiktighetsprincipen. Enligt 

HELCOM finns också krav på samråd när det gäller miljöpåverkan i 

andra länder enligt Esbo-konventionen. Detta krav regleras i Miljöbalkens 

6 kap 6 §. Ett sådant samråd ska kanaliseras genom miljömyndigheter 

på central nivå. Skov- og naturstyrelsen i Danmark har 

via Naturvårdsverket inkommit med samrådssynpunkter som innebär 

att projektet inte får skada det danska Natura 2000-områdets 

integritet. 

Det naturskyddsarbete som bedrivs inom ramen för det europeiska 

nätverket av Natura 2000 områden enligt fågel- och habitatdirektiven 

överskuggar BSPA, särskilt eftersom marina områden på senare tid 

särskilt uppmärksammats i arbetet med Natura 2000 områden och 

eftersom flertalet Östersjöländer numera ingår i EU. 

En mindre del av Stora Middelgrund är Natura 2000 område enligt 

habitatdirektivet inom DEZ [6, 7, 8, 54, 72]. I SEZ finns ett förslag på 

ett mycket stort område som omfattar både Stora Middelgrund och 

vindkraftsparkens område samt Röde bank utanför vindkraftsparkens 

område (bilaga 2). 


2006-04-12 


50 (80) 




a02s 2005-11-11 

Dokumentationen från de svenska utsjögrundsinventeringarna som 

ligger till vetenskaplig grund för förslaget om utpekande av Natura 

2000 på Stora Middelgrund har inte ställts till projektets förfogande 

trots skriftlig begäran. 


2006-04-12 


51 (80) 




a02s 2005-11-11 

8 Bedömning av miljömålsuppfyllelse och 

miljökvalitetsnormer 

8.1 Bakgrund 

Sveriges elproduktion baseras idag till cirka 49 % på kärnkraft och 

cirka 50 % på vattenkraft. Endast en mycket liten andel, ca 1 %, 

kommer från andra källor. 

Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljömål som ska vara 

vägledande för bland annat miljöbalkens tillämpning. I det följande 

görs en bedömning av vindkraftsparken Stora Middelgrunds effekter 

och konsekvenser i förhållande till miljömålen. 

Information om miljömålen har hämtats från Miljömålsportalen, 

Sveriges miljömål – officiell portal för våra 16 miljömål [57]. 

Mål för vilka projektet uppenbarligen bidrar positivt till liksom mål vars 

uppfyllelse uppenbarligen saknar eller har en mycket svag kopplig till 

projektet har ägnats mindre utrymme. De mål där bedömningen av 

projektets bidrag till måluppfyllelsen är diskutabel eller komplicerad 

har ägnats större utrymme med syfte att tillhandahålla ett så 

transparent och utförligt beslutsunderlag som möjligt. 

Regeringen, eller beträffande EU´direktiv, en av regeringen utsedd 

myndighet, får meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft 

eller miljön i övrigt, om det behövs för att skydda människors hälsa 

eller miljön (miljökvalitetsnormer). 

Fastställda normer får inte överskridas och myndighetsbeslut får inte 

bidra till att en norm överskrids: Följande förordningar om miljökvalitetsnormer 

finns: 

• Förordning (2004:675) om omgivningsbuller 

• Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 

• Förordning (2003:65) om nationella utsläppstak för luftföroreningar 

• Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och 

musselvatten 

• Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft 

Förordning (2004:675) ställer i huvudsak krav på kartläggning av 

antal störda och åtgärdsprogram för trafik och industribuller i kommuner 

eller i anslutning till transportinfrastruktur. Förordning 

(2004:660) avser inte i första hand havsmiljön och dess definitioner 

omfattar inte marina områden av Stora Middelgrunds karaktär. 

Förordning (2003:65) avser vissa av naturvårdsverkets uppgifter i 


2006-04-12 


52 (80) 




a02s 2005-11-11 

genomförandet av utsläppstak enligt EU´direktiv och är inte tillämplig 

på Stora Middelgrund. Förordning (2001:554) specificerar inte några 

vattenkvalitetsvärden som gäller vid Stora Middelgrund. Förordning 

(2001:527) specificerar värden på luftkvalité som kan uppstå i 

belastade tätortsmiljöer men inte vid Stora Middelgrund. 

Projekt Stora Middelgrund kommer inte att medverka till att någon 

miljökvalitetsnorm överskrids. 

8.2 Begränsad klimatpåverkan 

Målet är att utsläppen av växthusgaser år 2050 i Sverige sammantaget 

bör vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och 

år för att därefter minska ytterligare. De svenska utsläppen av växthusgaser 

skall som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara 

minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. 

Elproduktion från fossila bränslen, naturgas, kol och olja utgör 

alternativ till vindkraft och ingår i viss mån och i ökande omfattning i 

den svenska elförsörjningen dels genom import av el från länder med 

högre andel fossil elproduktion och dels genom viss elproduktion i 

svenska olje- och naturgasdrivna kraftverk, särskilt i samband med 

toppbelastning. 

Den planerade vindkraftsparken vid Stora Middelgrund med en 

installerad effekt motsvarande den nu planerade kan minska 

koldioxidutsläppen med 1 - 2,5 miljoner ton CO2 per år jämfört med 

att lika mycket el produceras med fossila bränslen. 

Den planerade vindkraftsparken vid Stora Middelgrund bidrar positivt 

till uppfyllandet av miljömålet Begränsad klimatpåverkan. 

8.3 Frisk luft 

Målet om frisk luft motiveras bland annat av att haltnivåer av ett flertal 

luftföroreningar som kan påverka hälsa, material och kulturföremål 

förekommer främst i tätorter. Fossilbaserad elproduktion är en 

bidragande orsak till förorenad luft även om andra källor är viktigare, 

till exempel utsläpp från trafiken. En ökad andel fossilbränslebaserad 

elproduktion kan idag bedrivas med höga krav på rening. 


men i liten omfattning till uppfyllandet av miljömålet Frisk luft. 


2006-04-12 


53 (80) 




a02s 2005-11-11 

8.4 Bara naturlig försurning 

Svavelhaltiga fossila bränslen var förr den viktigaste orsaken till försurning 

av mark, sjöar och vattendrag inte mist genom långtransport 

av luftföroreningar från andra länder med koleldade kraftverk. 

Problemet har idag minskat genom förbättrad reningsteknik och 

minskad användning av svavelhaltiga fossila bränslen i Sverige och i 

omvärlden. Även kvävedioxidutsläpp från trafik och förbränning bidrar 

till försurning. 

Fossilbaserad elproduktion kan påverka miljömålet negativt till 

exempel genom ökad efterfrågan på importerad el från länder som 

fortfarande producerar el med lågvärdiga och svavelhaltiga bränslen. 


men i liten omfattning till uppfyllandet av miljömålet Bara naturlig 

försurning. 

8.5 Levande sjöar och vattendrag 

Målet innebär att sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara 

och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, 

biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets 

ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt 

som förutsättningar för friluftsliv värnas. 

En starkt bidragande negativ faktor för miljömålets uppfyllande är att 

nästan alla större vattendrag är påverkade av vattenkraftsutbyggnad. 

Det är med hänsyn till detta mål inte önskvärt att möta en ökande 

efterfrågan på el med fortsatt utbyggnad av vattenkraft. 


till uppfyllandet av miljömålet Levande sjöar och vattendrag genom att 

minska behovet av att ytterligare reglera vattendrag för elproduktion. 

8.6 Säker strålmiljö 

8.6.1 Radioaktiva ämnen 

Miljömålet innebär att människors hälsa och den biologiska mångfalden 

skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre 

miljön. 

Halterna av radioaktiva ämnen i miljön skall vara så låga att 

människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. En 

systematisk utbyggnad av storskalig elproduktion med 


2006-04-12 


54 (80) 




a02s 2005-11-11 

vindkraftsparker (teraparker) möjliggör en elförsörjning av samhället 

som i mindre utsträckning än idag bygger på kärnkraft. 

Projekt Stora Middelgrund får en installerad effekt i samma storleksordning 

som en kärnreaktor. Projektet bidrar till att motverka risker för 

läckage av radioaktiva ämnen som förknippas med drift av kärnkraftverk, 

utvinning och transport av kärnbränslen och transport och 

slutförvaring kärnbränsleavfall. 

8.6.2 Elektromagnetisk strålning 

Miljömålet En säker strålmiljö omfattar också effekter av elektromagnetisk 

strålning på hälsan och den biologiska mångfalden. 

Såväl växelströmskablar som likströmskablar orsakar elektriska och 

magnetiska fält. Elektriska fält avskärmas av kabelhöljet och påverkar 

inte omgivningen. 

Det svängande magnetiska fältet från växelströmskablar har inga 

kända effekter på vandrande organismer men det finns en oro för 

hälsoeffekter på människor [4]. De vetenskapliga beläggen för en 

sådan hälsoeffekt är inte entydiga. Det ingår i målet En säker strålmiljö 

att följa upp forskningsutvecklingen på området. Växelströmskablar 

i projekt Stora Middelgrund finns bara inom själva parken. 

Överföringen till land sker med likström. 

Eftersom befolkningsexponeringen på Stora Middelgrund är låg 

bedöms en eventuell hälsoeffekt av växlande magnetiska fält inte 

påverka uppfyllelsen av målet En säker strålmiljö. Människors 

exponering för svängande magnetiska fält är större i tätbefolkade 

byggda miljöer [4]. 

Det statiska magnetfält som uppstår kring likströmskabeln från parken 

till land är av samma art som det jordmagnetiska fältet. Statiska 

magnetiska fält har inga kända negativa hälsoeffekter. Det finns 

däremot farhågor för att sådana fält skulle kunna påverka organismers 

orienteringsförmåga. 

Försök har visat att magnetfältet från Baltic Cable inte har en 

betydande påverkan på ålars eller laxfiskars vandringsmönster [23]. 

Den kabelteknik med närbelägna plus- och minuskablar som kommer 

att användas i projektet medför att magnetfältets styrka kommer att 

vara mycket lägre än det som finns kring befintliga likströmskablar (till 

exempel för Gotlandskabeln, Fenno Skan kabeln, Baltic Cable, 

SwePol Link) [1, 24]. Därmed bedöms Projekt Stora Middelgrund inte 


2006-04-12 


55 (80) 




a02s 2005-11-11 

motverka måluppfyllelsen av denna del av målet om En säker 

strålmiljö. 

Sammanfattningsvis bedöms Projekt Stora Middelgrund bidra positivt 

till målet om En säker strålmiljö baserat på att det kan ingå i en 

långsiktig strategi för att minska kärnkraftsanvändningen utan att 

generera nämnvärda effekter på hälsa och biologisk mångfald till följd 

av svängande eller statiska magnetfält. 

8.7 God bebyggd miljö 

Målet innebär att städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall 

utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god 

regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara 

och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och 

utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god 

hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 

Bland många delmål varav de flesta är tillämpliga endast i tätorter 

konstateras bland annat att senast år 2010 skall fysisk planering och 

samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur 

förnybara energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnad av 

produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och 

vindkraft skall främjas. 

Målet innehåller också den så kallade lokaliseringsprincipen (MB 2 

kap). Lämpligheten av den valda lokaliseringen har motiverats i ett 

tidigare kapitel i MKBń och återupprepas inte här. 


till uppfyllandet av miljömålet God bebyggd miljö genom ett väsentligt 

bidrag till förnyelsebar energiförsörjning. 

8.8 Hav i balans samt levande kust och skärgård 

Målet innebär att Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt 

hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall 

bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk 

mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, 

rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall 

bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla 

områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. 

Målet omfattar bland annat delmål om skyddsvärda marina miljöer, 

hotade arter, buller och andra störningar, utsläpp av olja och 


2006-04-12 


56 (80) 




a02s 2005-11-11 

kemikalier. Man konstaterar många problem i marina miljöer, till 

exempel att den biologiska mångfalden i kust- och havsområden 

störs av övergödning, miljögifter och överfiske. 

Överfisket har lett till att fiskade bestånd har kollapsat och arternas 

inbördes förhållanden har förändrats betydligt vilket kan påverka hela 

ekosystemet. 

I det följande kommenteras uppfyllelse av riksdagens delmål för Hav i 

balans samt levande kust och skärgård med beaktande av miljökonsekvenserna 

av Stora Middelgrunds vindkraftspark. 

1. Skyddsvärda marina miljöer (2005–2015) 

Senast år 2010 skall minst 50 % av skyddsvärda marina miljöer och 

minst 70 % av kust- och skärgårdsområden med höga natur- och 

kulturvärden ha ett långsiktigt skydd. Senast år 2005 skall ytterligare 

fem, och senast år 2010 därutöver ytterligare fjorton, marina områden 

vara skyddade som naturreservat och tillsammans utgöra ett 

representativt nätverk av marina naturtyper. Därutöver skall ett 

område med permanent fiskeförbud inrättas till 2006, för utvärdering 

till 2010 samt ytterligare tre områden med permanent fiskeförbud 

(kustnära och utsjöområden) inrättas till 2010 i vardera Östersjön och 

Västerhavet för utvärdering till 2015. 

UWO:s Kommentar: 

Vindkraftsprojektet utgör inget hinder för att skydda naturen på Stora 

Middelgrund. Projekt Stora Middelgrund förändrar endast marginellt 

områdets naturvärden. 

2. Kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap (2005) 

Senast år 2005 skall en strategi finnas för hur kustens och skärgårdens 

kulturarv och odlingslandskap kan bevaras och brukas. 


Projekt Stora Middelgrund påverkar inte skärgårdens och kustens 

kulturarv genom sitt läge ca 35 km från Hallandskusten. Stora 

Middelgrund som traditionellt fiskevatten påverkas men parken 

hindrar inte fiske. 

3. Hotade arter (2005) 

Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de 

hotade marina arter och fiskstammar som har behov av riktade 

åtgärder. 


2006-04-12 


57 (80) 




a02s 2005-11-11 


Projekt Stora Middelgrund utgör inget hinder för riktade åtgärder för 

några arter. 

4. Bifångster (2010) 

Senast år 2010 skall de årliga bifångsterna av marina däggdjur 

understiga 1 % av respektive bestånd. Bifångsterna av sjöfåglar och 

icke-målarter skall inte ha mer än försumbara negativa effekter på 

populationerna eller ekosystemet. 


Projekt Stora Middelgrund påverkar inte bifångstproblemet. 

5. Uttag – återväxt (2008) 

Uttaget av fisk, inklusive bifångster av ungfisk, skall senast år 2008 

inte vara större än att det möjliggör en storlek och sammansättning 

på fiskbestånden som ger förutsättningar för att ekosystemets 

grundläggande sammansättning och funktion bibehålls. Bestånden 

skall ha återuppbyggts till nivåer betydligt över biologiskt säkra 

gränser. 


Projekt Stora Middelgrund påverkar inte uttaget av ungfisk eller 

fiskbeståndens sammansättning. 

6. Buller och andra störningar (2010) 

Buller och andra störningar från båttrafik skall vara försumbara inom 

särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden senast år 

2010. 


Projekt Stora Middelgrund påverkar inte störningar från båttrafik i 

skärgårds och kustområden. Projektets läge 35 km från tätbefolkade 

kustområden och 25 km från öarna Anholt och Hallands Väderö 

innebär att buller från anläggningen inte når land i störande 

omfattning ens under byggtiden. 

7. Utsläpp av olja och kemikalier (2010) 

Genom skärpt lagstiftning och ökad övervakning skall utsläppen av 

olja och kemikalier från fartyg minimeras och vara försumbara senast 

år 2010. 


2006-04-12 


58 (80) 




a02s 2005-11-11 


Projekt Stora Middelgrund kommer i anläggningsfasen att ha höga 

krav på entreprenörernas miljöstandard och beredskap vid incidenter 

med olja och kemikalier. Verken kommer att utföras med säkerhetsanordningar 

för att förebygga läckage av hydrauloljor. Drift och 

underhåll av vindkraftsparken kommer att göras med höga krav på 

miljökvalitetssäkring. 

Den planerade vindkraftsparken vid Stora Middelgrund påverkar inte 

uppfyllandet av miljömålet Hav i balans samt levande kust och 

skärgård negativt. 

8.9 Ett rikt växt- och djurliv 

Målet innebär att den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas 

på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas 

livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer 

skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd 

med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en 

god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för 

hälsa, livskvalitet och välfärd. 

Nationella delmål 

1. Hejdad förlust av biologisk mångfald (2010) 

Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Sverige 

vara hejdad. 


Projekt Stora Middelgrund kommer inte att orsaka förlust av biologisk 

mångfald. Endast ca 0,25 % av bottenarealen kommer att förloras. 

Därtill kommer biotopförlusten i viss mån att kompenseras genom 

reveffekten. 

2. Minskad andel hotade arter (2015) 

År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter i landet ha förbättrats 

så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har 

minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att 

andelen försvunna arter har ökat. 


Projekt Stora Middelgrund kommer inte att påverka andelen hotade 

arter eller arters bevarandestatus. Särskild omsorg vid miljökonsekvensbedömningen 

har ägnats de fågelarter som övervintrar i relativt 


2006-04-12 


59 (80) 




a02s 2005-11-11 

stora koncentrationer och med stora andelar av bestånden på 

Kattegatts utsjöbankar [65]. 

3. Hållbart nyttjande (2007/2010) 

Senast år 2007 skall det finnas metoder för att följa upp att biologisk 

mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas 

på ett hållbart sätt. Senast år 2010 skall biologisk mångfald och 

biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart 

sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå. 


Den sammanlagda bottenareal som påverkas av projekt Stora 

Middelgrund inklusive landanslutande kabel motsvarar en kvadratisk 

yta med knappt 750 m sida vilket motsvarar en areal mindre än 

Limhamns kalkbrott. Industritomterna för andra kraftverk, till exempel 

Karlshamnsverket och Barsebäcksverket; är ungefär hälften så stora 

men då har man inte räknat in de arealanspråk som uppstår vid 

uranbrytning, lagring, oljeutvinning och transport och inte heller 

arealanspråk till följd av anslutande kraftledningar. Vindkraftsproduktion 

på Stora Middelgrund är förenligt med ett hållbart 

nyttjande. 

Den planerade vindkraftsparken vid Stora Middelgrund påverkar inte 

uppfyllandet av miljömålet Ett rikt växt och djurliv negativt. 

8.10 Giftfri miljö 

Det övergripande målet är att miljön skall vara fri från ämnen och 

metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota 

människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 

Projekt Stora Middelgrund kommer att ställa sådana krav på entreprenörer 

och leverantörer av material och kemiska produkter att 

materialförsörjningen uppfyller gällande regelverk och restriktioner. 

Byggherre- och utförarorganisation kommer att ha funktioner för att 

säkerställa detta. 

Den planerade vindkraftsparken vid Stora Middelgrund påverkar 

därför inte uppfyllandet av miljömålet En giftfri miljö negativt. 


2006-04-12 


60 (80) 




a02s 2005-11-11 

8.11 Grundvatten av god kvalitet 

Det övergripande målet är att grundvattnet skall ge en säker och 

hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för 

växter och djur i sjöar och vattendrag. 

Etablering av en vindkraftspark på Stora Middelgrund påverkar inget 

grundvatten och därmed inte uppfyllelsen av miljömålet Grundvatten 

av god kvalitet. 

8.12 Levande skogar 

Målet avser skogens och skogsmarkens värden. Måluppfyllelsen av 

Levande skogar påverkas inte av projekt Stora Middelgrund. 

8.13 Ett rikt odlingslandskap 

Målet avser odlingslandskapets och jordbruksmarkens värden. Måluppfyllelsen 

för målet Ett rikt odlingslandskap påverkas inte av projekt 


8.14 Skyddande ozonskikt 

Målet avser ozonskiktet på hög höjd stratosfären. Måluppfyllelsen för 

målet Skyddande ozonskikt påverkas inte av projekt Stora Middelgrund. 

8.15 Ingen övergödning 

Målet innebär att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte 

skall ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna 

för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av 

mark och vatten. 

Projekt Stora Middelgrund bidrar i någon mån positivt till målet Ingen 

övergödning genom att ersätta förbränningsbaserad elproduktion 

med tillhörande kväveoxidutsläpp. 

8.16 Myllrande våtmarker 

Målet avser våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion 

och deras värden. Projekt Stora Middelgrund påverkar inte uppfyllelsen 

av miljömålet Myllrande våtmarker. 


2006-04-12 


61 (80) 




a02s 2005-11-11 

8.17 Storslagen fjällmiljö 

Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk 

mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter 

i fjällen skall bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att 

en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall 

skyddas mot ingrepp och andra störningar. 

Storskalig vindkraftsproduktion i fjällmiljö behandlas i Boverkets 

rapport [5]. Eftersom vindkraftsparken på Stora Middelgrund bland 

annat motiveras av närheten till marknaden och av överföringstekniska 

skäl inte kan ersättas av vindkraftsbaserad elproduktion i 

fjällen påverkas inte miljömålsuppfyllelsen av Storslagen fjällmiljö av 

projekt Stora Middelgrund. 


2006-04-12 


62 (80) 




a02s 2005-11-11 

9 Uppfyllandet av de allmänna hänsynsreglerna 

Kunskap om projektets förutsättningar har inhämtats genom batymetriska 

och geofysiska undersökningar, inventering av regleringar 

och allmänna intressen, genom samråd och genom studier av allmänt 

tillgängliga planeringsunderlag. 

Projektets konsekvenser har bedömts och beskrivits varefter skäliga 

åtgärder för att begränsa miljöstörningar har föreslagits (se respektive 

avsnitt) . Genom detta uppfylls kunskapskravet, försiktighetsprincipen 

och skälighetsprincipen. 

Projektet i sin helhet inklusive miljökonsekvensbeskrivning och föreslagna 

hänsynsåtgärder bekostas av verksamhetsutövaren Universal 

Wind Offshore AB. Därmed uppfylls principen om att förorenaren 

betalar för skäliga åtgärder som behövs för att undersöka och förebygga 

eller begränsa miljöstörningar. 

Projektets lokalisering baserar sig på olika ställningstaganden, 

bedömningar och utredningar som redovisas i kapitlet om lokalisering 

inledningsvis. Därmed uppfylls lokaliseringsprincipen. 

I projektet kommer befintliga schaktmassor från kabelgravar att återanvändas 

för att täcka kabelsträckningen. Erosionsskydd kommer att 

utgöras av naturmaterial. Upphandlingen av projektet kommer att 

utformas så att gällande regelverk för kemiska produkter efterlevs och 

så att det finns incitament för entreprenörers och leverantörers goda 

miljöval med hänsyn till kemiska produkter. Därmed uppfylls produktvalsprincipen. 

Projektet möjliggör ett substantiellt tillskott av förnyelsebar energi (ca 

20 % av riksdagens mål för 2015). Hushållningsprincipen är därmed i 

högsta grad uppfylld i ett samhällsperspektiv. 

Projektet kommer även i sina minsta beståndsdelar att utformas så 

att en god hushållning med naturresurser uppnås till exempel genom 

att schaktmassor från kabelgravar återanvänds för täckning av kabelsträckningen, 

genom att material återvinns vid demontering och 

eventuellt genom att parken kan hållas öppen för andra intressenter 

(fritidsfiske, sportdykning, fiske med fasta redskap, naturvård- och 

fiskevård). Därmed är hushållningsprincipen uppfylld. 


2006-04-12 


63 (80) 




a02s 2005-11-11 

10 Samråd 

Samrådsredogörelse med bifogade yttranden finns i ansökan, flik 2. 


2006-04-12 


64 (80) 




a02s 2005-11-11 

11 Kontrollprogram 

Syftet med kontrollprogrammet är att klargöra hur miljöeffekter och 

konsekvenser av projektet utvecklas i förhållande till förutsägelser 

som görs i MKBń. Kontrollprogrammet skall bidra till korrigerande 

åtgärder i händelse av att vissa miljökonsekvenser överstiger förutsedda 

och accepterade nivåer (miljöstörningar). 

Programmet kan också bidra till ökad kunskap som kan nyttiggöras i 

andra projekt. Det finns också ett allmänt vetenskapligt intresse av att 

öka kunskapen om marinbiologiska och marinekologiska förhållanden 

på utsjöbankarna bland annat avseende naturvärden, påverkan på 

rödlistade eller hotade arter och effekter på fiskbestånd som naturresurs. 

Kontrollprogrammet kan således bidra till att täcka ett visst grundforskningsbehov 

som i första hand ligger i samhällets och inte i 

exploatörens skyldighet. Kontrollprogrammet bör för bästa nytta 

koordineras med pågående offentligt finansierade forskningsprogram 

avseende miljöeffekter av vindkraft. Detta kan ske genom att 

engagera forskare och forskningsinstitutioner som redan är involverade 

i samhällsmotiverad vindkraftsforskning. 

11.1 Naturmiljön 

11.1.1 Bottenflora och bottenfauna 

Bottenflora och bottenfauna inventeras före anläggandet av parken i 

den omfattning som behövs för att bestämma vilka organismer och 

organismsamhällen som finns i området. Inventeringen planeras så 

att transekter från vindkraftverken kan följas upp både före och efter 

uppförandet av parken, med hypotesen att bottenflora och bottenfauna 

närmast verken är påverkad av anläggningsarbeten och 

införandet av nya strukturer men att effekten avtar snabbt med 

avståndet. 

Undersökningarna planeras i detalj i samråd med forskningskompetent 

marinbiologisk expertis. 

11.1.2 Fisk och skaldjur 

Fisk- och skaldjurspopulationer kartläggs kvalitativt och kvantitativt 

före anläggningsarbetena genom provfiskemetoder som utformas så 

att de går att upprepa även när vindkraftverken är på plats. 


2006-04-12 


65 (80) 




a02s 2005-11-11 

Kartläggningen upprepas ca 1 år efter att möllorna är på plats när 

omedelbara störningar från byggtiden kan förväntas ha upphört. 

Tillgängliga data från andra undersökningsprogram bör så långt det 

är möjligt användas för att kontrollera tidstrender som är oberoende 

av parken. Om nödvändigt tillämpas BACI-metodik (”before, after, 

control, impact”) som innebär att ett snarlikt referensområde utanför 

parken provfiskas på samma sätt. 

Utöver ovanstående generella kartläggning designas en riktad 

undersökning som syftar till att kartlägga effekten av införda hårda 

strukturer i form av fundament, erosionsskydd och verkens delar 

under vatten på fisk och skaldjurspopulationernas kvantitativa och 

kvalitativa sammansättning och fördelning, den så kallade reveffekten 

[85]. 

Fiskeribiologisk expertis konsulteras för detaljerad planering av 

undersökningsprogrammet. 

11.1.3 Marina däggdjur 

11.1.4 Fågel 

Det pågår i dansk regi [14] forskningsprojekt med satellitspårning av 

sälar från Anholt med syfte att kartlägga sälars rörelsemönster. 

Projekt Stora Middelgrund föreslås delta i den pågående 

spårningsverksamheten för att belysa frågeställningen om sälars 

rörelsemönster inom parkområdet under både bygg- och drifttiden. 

Ett liknande upplägg föreslås avseende DMU:s satellitspårning av 

tumlare [13]. Om detta inte är möjligt föreslås i stället att tumlare 

studeras genom systematiska observationer i parkområdet före, 

under och efter byggtiden. 

Beträffande effekter på fåglar finns omfattande kunskap om förbiflyttande 

sjöfågel. Sträckande sjöfåglar förmår att undvika vindkraftverken 

och senare återgå till ordinarie rutt. De kolliderar ytterst 

sällan med vindkraftverken, vilket också gäller fåglar som uppehåller 

sig i parken eller dess nära omgivning. 

Från Horns rev finns preliminära resultat som tyder på att vissa arter 

undviker parken. I samrådet har Halmstads ornitologiska förening 

påpekat att stora mängder landfåglar passerar Kattegatt särskilt i 

samband med mildluftsinbrott på våren vilka ofta är förknippade med 

dålig sikt. 


2006-04-12 


66 (80) 




a02s 2005-11-11 

Kattegatt i allmänhet och utsjögrunden i synnerhet hyser vintertid 

betydande koncentrationer av vissa marina fågelarter med atlantisk 

utbredning. Några av dessa arter, t.ex. tordmule har betydande 

vintertillhåll bland annat på Stora Middelgrund. 

Särskilda studier föreslås därför avseende övervintrande fågelbestånd 

på Stora Middelgrund och deras rörelsemönster och 

beteenden inom parkområdet före byggstart samt under drifttiden. 

Särskilda studier föreslås för att kartlägga vårsträckande landlevande 

fågelarters beteende på väg förbi parken nattetid. Studierna föreslås 

inskränkas till driftfasen då dessa fåglars nuvarande sträckbeteende 

över Kattegatt bedöms vara tillräckligt välkänt bland ornitologer. 

Fågelstudiernas detaljer utformas i samråd med fågelforskare och 

ornitologer. 

11.2 Mänskliga aktiviteter 

11.2.1 Yrkesfisket 

Det bedrivs ett relativt omfattande yrkesfiske på och omkring Stora 

Middelgrund (flik 6). Därtill förekommer fiskebåtstrafik till, från och 

mellan fiskeplatser. Fiskets art- och omfattning före och efter parkens 

etablering studeras som en del av kontrollprogrammet. Studien 

baseras såväl på intervjuundersökningar som på analyser av tillgängliga 

data. Bland annat är det viktigt att kartlägga om fiske med fasta 

redskap ökar och hur och med vilka metoder trålning fortsätter. 

Påverkan på fiskets värde och fördelning mäts genom uppföljning av 

Marine Monitorings kartläggning av ICES fångstdata (flik 6). 

Kontrollprogrammet avseende yrkesfisket utformas eventuellt i 

samråd med Fiskeriverket. 

11.2.2 Friluftslivet 

Fritidsfiske och sportdykning förekommer i området vilket bland annat 

manifesteras i länsstyrelsens utpekande av området som riksintresse 

(MB 3:6) och i samrådsyttrande från Falkenbergs Dykarklubb. 

Området trafikeras också av nöjesseglare. 

Omfattningen av dessa aktiviteter kartläggs. 


2006-04-12 


67 (80) 




a02s 2005-11-11 

11.2.3 Visuell påverkan och attityder till projektet 

Den visuella påverkan har samband dels med betraktarens inställning 

till vindkraft, dels med betraktarens förhållande till olika observationsplatser. 

Inom synhåll men på stort avstånd finns kustområden och 

platser som traditionellt har stor betydelse för turismen och friluftslivet. 

Det gäller bland annat rörligt friluftsliv, friluftsbad och sommarstugevistelser. 

Ett urval av dessa aspekter av friluftslivet görs till föremål för attitydundersökningar 

som genomförs med beteendevetenskaplig metodik i 

samråd med expertis på området. 

11.2.4 Risker för kollision och effekter på båttrafik 

Ett kontrollprogram kommer att framtas med primärt syfte att minimera 

riskerna för att fartyg kolliderar med vindkraftsparken samt att 

lindra konsekvenserna vid en inträffad olycka. Kontrollprogrammet 

skall även verifiera att beräknade risker inte har underskattats (se 

närmare beskrivning i teknisk beskrivning, flik 3). 

Effekter på båttrafik med alla dess olika syften såsom handelssjöfart, 

yrkesfiske, fritidsfiske, nöjessegling, sportdykning m.m. föreslås ingå i 

kontrollprogrammet med såväl före- som efterstudier och med 

intervju- och observationsteknik. 


2006-04-12 


68 (80) 




a02s 2005-11-11 

12 Källhänvisningar & underlagsrapporter 

1. ABB (2004) SwePol Link sets new environmental standard for 

HVDC transmission. Söderberg, L.& Abrahamsson, B. ABB 

Review 4/2001. 

http://library.abb.com/GLOBAL/SCOT/scot221.nsf/VerityDispl 

ay/B253DE87F1B4F0D5C1256FDA004AEAE7/$File/swepol.p 

df 

2. Andersson, P. (2005) Stora salthaltsskillander på västkusten. 

Havsmiljön, juni 2005 ISSN 1104-3458. 

3. Artdatabanken – hemsida för sökning av information om 

rödlistade arter. 

http://www.artdata.slu.se/rodlista/ 

4. Banverket (2003). Elektromagnetiska fält omkring järnvägen. 

Banverket, avdelningen Järnväg och samhälle, 2004. 

5. Boverket (2003). Förutsättningar för storskalig utbyggnad av 

vindkraft i havet, Vänern och fjällen. 

6. Dahl, K. (2005) Effekter af fiskeri på stenrevs algvegetation – 

ett pilotprojekt på Store Middelgrund i Kattegatt (Faglig rapport 

fra DMU nr 526). 

http://www2.dmu.dk/1_Viden/2_Publikationer/3_Fagrapporter/ 

rapporter/FR526.pdf 

7. Dahl, K., Lundsteen, S. & Helmig, S. A. (2003) Stenrev – havets 

oaser (Danmarks Miljøundersøgelser, 2003, Gads Förlag). 

http://www2.dmu.dk/1_viden/2_Publikationer/3_miljobib/rappo 

rter/MB02.pdf 

8. Danmarks Miljøundersøgelser (2005) Kriterier for gunstig 

bevaringsstatus for EF-habitatdirektivets 8 marine naturtyper 

(Faglig rapport fra DMU, nr. 549) Författare: Dahl, K., 

Petersen, J. K., Josefson, A. B., Dahllöf, I. & Søgaard, B. 

http://www2.skovognatur.dk/natura2000/naturtyper/FR549.pdf 

9. DHI Water and environment (2005) ENERGI E2 Marine 

Biological Surveys Along the Cable Trench in the Lagoon of 

Rødsand in October 2003 and October 2004 (Draft Report 

March 2005). 

http://www.nystedhavmoellepark.dk/upload/pdf/BSAC_2004.P 

DF 


2006-04-12 


69 (80) 




a02s 2005-11-11 

10. DHI Water and environment (2005) Stora Middelgrund 

Offshore Wind Farm – Preliminary Design Data for Foundation 

Design (Report September 2005). Ansökan flik 7. 

11. DHI Water and environment (2006) Sediment Spill Analysis 

for Stora Middelgrund Offshore Wind Power Plant (Report 

March 2006). Ansökan flik 8. 

12. Dietz, R, Teilmann, J., Damsgaard Henriksen, O. & Laidre, K. 

(2003) Movements of seals from Rødsand seal sanctuary 

monitored by satellite telemetry. Relative importance of the 

Nysted Offshore Wind Farm area to the seals. National 

Environmental Research Institute. - NERI Technical Report 

429: 44 pp. Available at: 

http://www.dmu.dk/1_viden/2_Publikationer/3_fagrapporter/ra 

pporter/FR429.pdf 

13. DMU (2005) hemsida om sattelitspårning m.m. av tumlare. 

(Danmarks Miljøundersøgelser). 

http://www.dmu.dk/Dyr+og+planter/Følg+dyrenes+vandringer/ 

Marsvin/ 

14. DMU (2005) hemsida om sälstudier på Anholt med bl.a. 

sattelitspårningsdata. (Danmarks Miljøundersøgelser) 

http://www.dmu.dk/Dyr+og+planter/Følg+dyrenes+vandringer/ 

Spættet+sæl+og+gråsæl/Anholt/ 

15. Edrén, S. M. C., Teilmann J., Carstensen J., Harders, P. & 

Dietz, R. (2005) Effects of Nysted Offshore Wind Farm on 

seals in Rødsand seal sanctuary-based on remote video 

monitoring and visual observations (Technical report to Energi 

E2 A/S, National Environmental Research Institute (NERI), 

Ministry of the Environment, Denmark). 

http://www.nystedhavmoellepark.dk/upload/pdf/SealsVideo_2 

004.pdf 

16. Elforsk (2002) Ljud i havet – påverkan på marina djur Elforsk 

rapport 02:45 (bilaga 12 till Göteborgs Energis MKB avseende 

Fladen), Kjell Jonasson, december 2002. 


2006-04-12 


70 (80) 




a02s 2005-11-11 

17. Elsam Engineering A/S (2005) Review report 2004 The 

Danish Offshore Wind Farm Demonstration Project: Horns 

Rev and Nysted Offshore Wind Farms Environmental impact 

assessment and monitoring Elsam Annual Status Report, 

Oktober 2005. 

http://www.hornsrev.dk/Miljoeforhold/miljoerapporter/review% 

20rapport%202004%20version0.pdf 

18. Elsam Engineering A/S (2005) Memo 2005-044 - Annual 

report 2004 - Sociological Investigation of the Reception of 

Nysted Offshore Wind Farm. Report no. 2005-044, Project 

no. 43250 Public ISSN: 0803-5113, ISBN 82-7645-801-7 

SKU/sun, JAB, 15. August 2005. 

http://www.hornsrev.dk/Miljoeforhold/miljoerapporter/N-2005- 

044_SKU_Sociological_Investigation_of_the_Reception_of_N 

ysted_Offshore_Wind_Farm.pdf 

19. Elsam Engineering A/S (2004) Infauna Monitoring Horns Rev 

Wind Farm, Annual Status Report 2004. 

http://www.hornsrev.dk/Miljoeforhold/miljoerapporter/Annual% 

20Report-2004-infauna-2516-03-003-rev3.pdf 

20. Elsam Engineering A/S (2005) Hydroacoustic Registration of 

Fish Abundance at Offshore Wind Farms, Annual Report 

2004, Horns Rev Offshore Wind Farm, May 2005. 

http://www.hornsrev.dk/Miljoeforhold/miljoerapporter/2519-03- 

003-rev3.pdf 

21. Elsam Engineering/Bioconsult AS (2005) Hard Bottom 

Substrate Monitoring - Horns Rev Offshore Wind Farm - 

Annual Status Report 2004. 

http://www.hornsrev.dk/Miljoeforhold/miljoerapporter/Hard%20 

Bottom%20Status%20Report%202004-R2438-03-005rev3.pdf 

22. Energimyndigheten (2003) Vindkraft – fördelning av nationellt 

planeringsmål och kriterier för områden av riksintresse. 

Rapport ER 16:2003. (med tillhörande information och kartor 

som kan hämtas från nedanstående länk till 

energimyndighetens hemsida). 

http://www.stem.se/WEB/STEMEx01Swe.nsf/F_PreGen01?R 

eadForm&MenuSelect=70E8C70E78795C65C1256F6D00344 

DDC&WT=Energitillförsel.Elproduktion.Riksintresse%20 - 

vindkraft 


2006-04-12 


71 (80) 




a02s 2005-11-11 

23. Fiskeriverket (2001) Inverkan på fisket, prövotidsundersökningar 

vid Baltic Cable, sakkunnigutlåtande 2001-07-30 Dnr 

336-2377-98. 

24. Fiskeriverket (2002) SwePol Link Fiskeriundersökning, 

Prövotidsutredning: Småålars reaktioner på magnetfält. 

Westerberg, H. Enheten för resursförvaltning och 

miljösamordning, December 2002. 

25. Fiskeriverket (2003) Undersökning av magnetfältsdetektion 

hos lax och öring. (Wahlberg M., Lagenfelt I, & Westerberg H. 

Del av prövotidsutredningen för SwePol Link Mars 2003). 

26. Fiskeriverket (2005a). Öresundsförbindelsens inverkan på fisk 

och fiske – Underlagsrapport 1992-2005. 

27. Fiskeriverket (2005b). Utlåtande – Inverkan på allmänt fiske i 

Öresund och Östersjön av Öresundsförbindelsen. Dnr 336- 

1004-05. 

28. Fiskeriverket (2006) Behovet av inventeringar av fisk och 

fiskbestånd vid utsjöbankar som bedöms vara intressanta för 

utbyggnad av vindkraft (Redovisning av regeringsuppdrag 

2006-02-24). 

29. Fiskeriverket (2006) Områden av riksintresse för yrkesfisket. 

(Finfo 2006:1), ISSN 1404-8590. 

http://www.fiskeriverket.se/publikationer/finfo/pdf/2006/finfo06 

_1.pdf 

30. Fiskeriverkt (2006) Åltelemetri: Förstudie i Kalmar sund 2005. 

Westerberg, H.& Lagenfelt, I. Vindval förstudie 2006-02-17. 

31. Gerell, R. (2005) Preliminär bedömning av effekten på 

fladdermöss av en vindkraftpark på Stora Middelgrund, 

(Naturvårdskonsult Gerell 2005-08-08), ansökan flik 14. 

32. Gerell, R. (2005) Sträck av fladdermöss i relation till en 

planerad vindkraftpark vid Skottarevet, Falkenbergs kommun, 

(Naturvårdskonsult Gerell Rapport 2005-09-01). 


2006-04-12 


72 (80) 




a02s 2005-11-11 

33. Gill A. B. & Taylor H. The potential effects of electromagnetic 

fields generated by cabling between offshore wind turbines 

upon Elasmobranch Fishes, Research Project for Countryside 

Council for Wales, Applied Ecology Research Group, 

University of Liverpool, September 2001, CCW Science 

Report No. 488. 

http://www.ccw.gov.uk/Images_Client/Reports/ACFE5.pdf 

34. Global Renewable Energy Partners (2002) Kentish Flats 

Offshore Windfarm – Non technical summary (of the 

Environmental Statemnet, August 2002). 

http://www.kentishflats.co.uk/multimedia/kentish_flats_nts.pdf 

35. Gustafsson, B., Smith, S. (2005) Dykundersökningar av 

utsjöbankar i Kattegatt och Skagerrak . Havsmiljön, juni 2005 

ISSN 1104-3458. 

36. Göteborgs energi (2002) Miljökonsekvensbeskrivning – 

Planerad vindkraftpark Fladen. 

http://www.goteborgenergi.se/Index.asp?PN=44472 

37. Hollertz, K. & Rosenberg, R. (2001) Marina utsjöbankar – 

Kunskapsöversikt och biologisk värdering. (Rapport till 

Naturvårdsverket, september 2001). 

38. Ingemansson Technology AB (2005) Utgrunden off-shore 

wind farm - Measurements of underwater noise (Client: 

Airicole GE Wind Energy SEAS/Energi/E2). 

http://www.nystedhavmoellepark.dk/upload/pdf/RapportUtgrun 

den.pdf 

39. Jensen, H., Sand Kristensen, P. & Hoffman, E. (2004) 

Sandeels in the wind farm area at Horns Reef. Danish 

Institute for Fisheries Research, Final report to ELSAM, 

August 2004. 

http://www.hornsrev.dk/Miljoeforhold/miljoerapporter/sandeels 

_Final%202004_rev_01.pdf 

40. Karlsson, J. (1993) Monitoring av vegetationsklädda 

hårdbottnar vid svenska västkusten. Avd f marin botanik 

Göteborgs universitet. 

http://www.tmbl.gu.se/pdf/JanK/SEPA_reports/Arsrapport1993 

.pdf 


2006-04-12 


73 (80) 




a02s 2005-11-11 

41. Krag Petersen, I. (2005) Bird numbers and distributions in the 

Horns Rev offshore wind farm area – Annual status report 

2004, (NERI) National Environmental Research Institute, 

Denmark, Commissioned by Elsam Engineering A/S. 

http://www.hornsrev.dk/Miljoeforhold/miljoerapporter/horns%2 

0rev%20bird%20numbers.pdf 

42. Kuehn, S. (2005) Forskningsrapport 2005-057, Havvindmøller 

i lokalområdet – en undersøgelse ved Nysted Havmøllepark, 

Baggrundsrapport. 

http://www.hornsrev.dk/Miljoeforhold/miljoerapporter/R2005- 

057_SKU_Havvindmøller- 

NystedHavmøllepark_final_150805.pdf 

43. Kuehn, S. (2005) Forskningsrapport 2005-067, Havvindmøller 

i lokalområdet – en undersøgelse ved Horns Rev 

Havmøllepark, Baggrundsrapport. 

http://www.hornsrev.dk/Miljoeforhold/miljoerapporter/R-2005- 

067_SKU_Havvindmøller-HornsRev_final_150805.pdf 

44. Lundin Kennet (2005). Faunistiskt nytt 2004 – marina 

evertebrater. Göteborgs Naturhistoriska Museum Årstryck 

2005: 29-33. 

http://www.gnm.se/gnm/pdf/2005marin.pdf 

45. Länsstyrelsen Hallands län (2006-02-09). Rödlistade 

ryggradslösa djur i området Röde bank och Stora Middelgrund 

(Odaterad preliminär lista från Artdatabanken). 

46. Länsstyrelsen i Hallands län (1997) Inventering av marin flora 

och fauna i Halland 1997. Karlsson, J., Loo, L-O., Loo- 

Luttervall, P-L. (Tjärnö marinbiologiska laboratorium 1998, 

Länsstyrelsen i Hallands län, Livsmiljö, Meddelande 2000:1). 

http://www.tmbl.gu.se/pdf/JanK/Halland/NidingenOnsala.pdf 

47. Länsstyrelsen i Hallands län (2003) Miljömål för Hallands län, 

(Meddelande 2003:16). 

http://www.n.lst.se/NR/rdonlyres/B46EFBB4-AFF7-4277- 

A300- 

B01E50E40CFD/17821/Helarapportenregionalamiljömål.pdf 

48. Länsstyrelsen i Skåne län (2005) Vindkraft i Skåne - analys 

och konsekvenser av olika scenarier (Skåne i utveckling 

Meddelande 2003:35). 


2006-04-12 


74 (80) 




a02s 2005-11-11 

49. Länsstyrelserna K, H, N, M, O = 5LST (2005) Sydhavsvind – 

Planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar 

till havs I Kalmar, Blekinge, Skåne, Hallands och 

Västra Götalands län samt därutanför inom Sveriges 

ekonomiska zon (arbetsupplaga 9, 2005-11-21). 

50. Marin Mätteknik AB (2005) Stora Middelgrund, Batymetrisk 

och geofysisk bottenundersökning, MMT ID 50822 rev 2, 

daterad 051010. Ansökan flik 15. 

51. Marin Mätteknik AB Stora Middelgrund (2006), Marin 

ytprovtagning, Fältrapport, rev 2 daterad 060321. Ansökan 

flik 9. 

52. Marine Monitoring (2001) Marinbiologisk undersökning på 

Fladens rev. 

http://mainweb.hgo.se/projekt/cvi.nsf/D44A9DAED888538BC1 

256E3600553886/$file/Fladen%20MKBbilaga%204%20Marinbiologisk%20us.pdf 

53. Marine Monitoring vid Kristineberg AB (2005) Marinbiologiska 

konsekvenser; fisk, fiske och marina däggdjur - aktuellt 

kunskapsläge applicerat på lokala förhållanden (UTKAST dec 

2005). Ansökan flik 6. 

54. Miljøministeriet, Skov- og Naturstyrelsen (2004) 

Dokumentation for fremstilling af kort over Marine naturtyper i 

habitatområderne. (Foverskov S Rapport September 2004). 

http://www.sns.dk/natura2000/habitat/marin/notater/Rapport_ 

marine_naturtyper.pdf 

55. Miljøministeriet, Skov- og Naturstyrelsen (2004) Oversigtskort 

over indvindingsområder beliggende på søkort nr.102, 124, 

128 og 129. 

http://www.sns.dk/raastof/Hav_ral_sand/Oversigt_indv_omr/ko 

rtoversigter/overs_9.htm 

56. Miljøministeriet, Skov- og Naturstyrelsen (odaterad) 

Råstofindvinding på havområdet - Gennemførelse af nyt 

tilladelsessystem. 

http://www.sns.dk/raastof/netpub/Folder_raastofind_p_havomr 

/folderulogo.pdf 

57. Miljömålsportalen, Sveriges miljömål – officiell portal för våra 

16 miljömål. 

http://miljomal.nu/om_miljomalen/miljomalen/mal5.php 


2006-04-12 


75 (80) 




a02s 2005-11-11 

58. Naturvårdsverket (2001) Vindkraft till havs – en litteraturstudie 

av påverkan på djur och växter. Naturvårdsverkets rapport nr 

5139. 

59. Naturvårdsverket (2002) Metodik för bedömningar enligt art. 

6.3 – 6.4 habitatdirektivet. Artikel 6(3) och Artikel 6(4) av 

Direktiv 92/43/EEG –Bedömning av planer och projekt som på 

ett betydande sätt kan påverka Natura 2000 områden. Icke 

obligatorisk metodisk vägledning (November 2001). 

http://www.naturvardsverket.se/dokument/natur/n2000/2000do 

k/pdf/metodik.pdf 

60. Naturvårdsverket (2003). Natura 2000 i Sverige - Handbok 

med allmänna råd. Handbok 2003 : 9 december 2003. 

http://www.naturvardsverket.se/bokhandeln/pdf/620-0131- 

0.pdf 

61. Naturvårdsverket, Fiskeriverket (2003). Åtgärdsprogram för 

tumlare (Phocoena phocoena). (Åtgärdsprogram nr 27, Gäller 

2002-2005). Programmet har upprättats av Ulf Lindahl, Håkan 

Westerberg, båda Fiskeriverket, och Christina Rappe, 

Naturvårdsverket. 

http://www.naturvardsverket.se/bokhandeln/pdf/620-8123- 

3.pdf 

62. NCC Råstoffer A/S (2005) Anøgning om tilladelse til 

indvinding av sand, grus og sten på Store Middelgrund (2005- 

06-16). 

http://www.skovognatur.dk/NR/rdonlyres/DD232B8A-7FA2- 

4FF5-A44B-68ABC5F76B4E/14360/AnsNCC.pdf 

63. Nilsson, P. (2003). Marina områden – nya utmaningar och nya 

skydd. I ”Havsmiljön – Aktuell rapport om miljötillståndet i 

Kattegatt, Skagerrak och Öresund, september 2003.” ISSN 

1104-3458. 

64. Nilsson, L (2005) Fåglar och vindkraft vid Stora Middelgrund - 

En miljökonsekvensbeskrivning (Rapport 2005-09-12). Ingår i 

ansökan flik 11. 

65. Nilsson, L. (2006) Alkor och vindkraft vid Stora Middelgrund - 

en komplettering av miljökonsekvensbeskrivning (Rapport 

2006-02-26) Ingår i ansökan flik 11. 


2006-04-12 


76 (80) 




a02s 2005-11-11 

66. Pedersén, M. & Snoeijs, P. (2001). Patterns of macroalgal 

diversity, community composition and long-term changes 

along the Swedish west coast. Hydrobiologia 459: 83-102. 

67. Pedersén, M. & Snoeijs, P. (2003). Vegetationen på 

utsjögrunden i Kattegatt. I ”Havsmiljön – Aktuell rapport om 

miljötillståndet i Kattegatt, Skagerrak och Öresund, september 

2003.” ISSN 1104-3458. 

68. Pettersson, J. (2005) Havsbaserade vindkraftverks inverkan 

på fågellivet i södra Kalmarsund - en slutrapport baserad på 

studier 1999-2003 (Ett referensgruppssamarbete med 

huvudsäte vid ekologiska institutionen vid Lunds Universitet 

på uppdrag av Statens Energimyndighet) ISBN 91-631-6856- 

1. 

69. Regeringens proposition 2005/06:143 Miljövänlig el med 

vindkraft – åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (Prop. 

2005/06:143). 

http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/06/61/c3f8b3e1.pdf 

70. Regeringens skrivelse 2005/06:126 Strategiska utmaningar – 

En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling 

Skr. 2005/06:126. 

http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/06/92/5ff0d494.pdf 

71. Rohde Nielsen A/S (2005) Ansøgning om indvindingstilladelse 

i overgangsområdet 546-A Store Middelgrund (2005-06-30). 

http://www.skovognatur.dk/NR/rdonlyres/DD232B8A-7FA2- 

4FF5-A44B- 

68ABC5F76B4E/14357/AnsoegningRohdeNielsen.pdf 

72. Skov og naturstyrelsens databas (2006). 

http://www2.skovognatur.dk/natura2000/database 

73. Smith, S. & Westerberg, H. (2003) Kunskapsläget vad gäller 

den havsbaserade vindkraftens effekter på fisket och 

fiskbestånden (Fiskeriverket Finfo 2003:2 1-23), ISSN 1404– 

8590. 

74. SWECO VIAK (2006) Sedimentprovtagning och miljöanalyser 

– Rapport daterad 2006-04-12. Ansökan flik 10. 

75. Teilmann, J. (2005) SCANS II cruise report for the vessel 

”Skagerak”. 


2006-04-12 


77 (80) 




a02s 2005-11-11 

76. Tougaard, J. Teilmann, J & Hansen, J. R. (2004) Effects of the 

Horns Reef Wind Farm on harbour porpoises. - Interim report 

to Elsam Engineering A/S for the harbour porpoise monitoring 

program 2004 Effects of the Horns (National Environmental 

Research Institute, Ministry of the Environment, September 

2004). 

http://www.hornsrev.dk/Miljoeforhold/miljoerapporter/Horns_R 

eef_porpoises_summer_2004.pdf 

77. Tougaard, J., Carstensen, J Teilmann, J & Ilsted Bech, N. 

(2005) Effects of the Nysted Offshore Wind Farm on harbour 

porpoises.- Annual status report for the T-POD monitoring 

program (Technical Report to Energi E2 A/S, NERI Technical 

Report July 2005, National Environmental Research Institute, 

Ministry of the Environment. 

http://www.nystedhavmoellepark.dk/upload/pdf/Marsvin_2004. 

pdf 

78. Tougaard, J., Carstensen, J., Henriksen, O.D., Skov, H. and 

Teilmann, J. (2003): Short-term effects of the construction of 

wind turbines on harbour porpoises at Horns Reef. Technical 

report to TechWise A/S. HME/362-02662, Hedeselskabet. 

http://www.hornsrev.dk/Miljoeforhold/miljoerapporter/Hornsree 

f porpoises 2002.pdf 

79. Tougaard, J., Carstensen, J., Wisz, M. S., Teilmann, J., Ilsted 

Bech, N., Skov, H. & Henriksen, O. D. (2005) Harbour 

Porpoises on Horns Reef - Effects of the Horns Reef Wind 

Farm (Annual Status Report 2004 to Elsam Engineering A/S, 

NERI Technical Report July 2005 Roskilde, Denmark). 

http://www.hornsrev.dk/Miljoeforhold/miljoerapporter/Porpoise 

s Horns Reef 2004 final.pdf 

80. Tougaard, J., Ebbesen, I., Tougaard, S., Jensen, T. & 

Teilmann, J. (2003) Satellite tracking of Harbour Seals on 

Horns Reef. Use of the Horns Reef wind farm area and the 

North Sea. Technical report for Tech-wise A/S. Fisheries and 

Maritime Museum, Esbjerg. 42 pp. Available at: 

http://www.hornsrev.dk/Miljoeforhold/miljoerapporter/Hornsree 

f Seals 2002.pdf 

81. Toxicon AB (2005) Stora Middelgrund 

Miljökonsekvensbeskrivning Marin flora och fauna (Rapport 

123-05, Landskrona, September 2005). Ansökan flik 13. 


2006-04-12 


78 (80) 




a02s 2005-11-11 

82. Ulmestrand, M (2005) Kolonisering av hummer på konstgjorda 

rev i Göteborgs hamn. Havsmiljön, juni 2005 ISSN 1104-3458. 

83. Wahlberg, M. & Westerberg, H. (2005) Hearing in fish and 

their reactions to sounds from offshore wind farms (Marine 

Ecology Progress Series 288:295-309). 

http://www.int-res.com/abstracts/meps/v288/p295-309/ 

84. Westerberg, H. (1999) Likströmskablar, ålar och biologiska 

kompasser (DC cables, eels and biological compasses). 

Fiskeriverkets Kustlaboratorium, 1999. 

85. Öhman MC, Wilhelmsson D (2005) VINDREV - Havsbaserade 

vindkraftverk som artificiella rev: effekter på fisk. Vindforsk, 

FOI/Energimyndigheten. (Rapport). 


2006-04-12 


79 (80) 




a02s 2005-11-11 

13 Bilagor 

13.1 Bilaga 1, Redovisning av intresseområden 1(4) 

Friluftsliv (MB 3 kap), energiproduktion & totalförsvar 


Riksintressen (MB 4 kap), Natura 2000 områden och/eller 

naturreservat, föreslagna Natura 2000 områden, Natura 2000 

områden i Danmark eller inom dansk ekonomisk zon, dansk sand- 

och grustäktsintresseområde 


Riksintresse för naturvård och riksintresse för kulturmiljövård (MB 3 

kap) 


Riksintresse för yrkesfiske (schematiskt uppritat efter Finfo 2006:1, 

Fiskeriverket [29]) 


2006-04-12 


80 (80)

Ansökan om tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?