VIKTOR SCHAUBERGERS

Fysiken använder för rörelse kolvar, ämnen och andra mekaniska (fysiska) eller
fysikaliska krafter. Metafysikern använder i princip liknande, men en oktav högre
stegrade rörelsekrafter. I varje fall använder han endast sådana som tjänar förädlingen av
den substans som sätts i rörelse. Metafysikern vet att alla naturprocesser utmynnar i den
fysiska (mekaniska) rörelsen.
Dessa mekaniska eller fysiska krafter hos kropparna använder han emellertid endast som
i ringa grad nödvändiga impulskrafter genom vilka han löser ut de plasmolytiska
huvudkrafterna. Dessa stegrade krafter använder metafysikern för att oupphörligt utlösa
en ny ämnesväxlingsprocess och så uppnås en växande rörelseenergi, en så stark inre
spänning att den söker att utjämnas relativt de omgivande, motsatt laddade
energikoncentrationerna. Det uppstår då rörelsekrafter och rörelsehastigheter som
dagens tekniker eller fysiker ej kan göra sig en föreställning om, emedan han tänker rent
logiskt och ej biologiskt och därvid använder sig av direkta arbetsmetoder som ger ringa
verkningsgrad men ändå tillfogar den allmänna utvecklingen de svåraste skador.
Sofisten av idag har givit vår världsbild en ny prägel och utbrett den åskådningen att en
bestämd energimängd förblir konstant samt att en oföränderlig gravitationskraft
motverkar denna energi.
Om man idag knappast talar mer om denna tyngdkraft och försöker att med olika medel
uppehålla och stegra impulskrafter så är detta tecken på att man börjar söka andra och
bättre vägar. Man kan emellertid ej finna dessa emedan årtusendes deduktivt tänkande
har deformerat tankevägarna varför varje infall och ny idé spårar ur på den inkörda
tankegatan.
Den mänskliga organismen kan liknas vid en högtryckspanna i vilken, efter
överskridandet av det maximalt tillåtna trycket, detta slår över i ett medeltryck. Därvid
blir det så starka avlagringar av pannsten att denna ångpanna till sist endast kan
användas för detta medeltryck. Verkningsgraden sjunker allt mer och
pannstensavlagringen ökar oupphörligt. Översatt på metafysiskt språk betyder detta att
man på den naturriktiga, spänningsuppbyggande, vägen inte endast uppnår högvärdig
råvaruframställning i s.k. växtprodukter för livsmedelstillverkning, utan också en
mineral- och metalltillväxt i kvalitativt och kvantitativt ökad omfattning. Dessutom
uppnår man en växande, uppbyggande rörelsekraft genom vilken närings- och
råvarubekymmer såväl som drivmedelsproblem tillhör det förgångna.
Vid naturriktig spänningsutlösning och riktig stegring av de grundläggande processerna
för spännings- och materieförändring faller allt vad förut nämnt avfall heter alltid ett
trappsteg uppåt. Hela utvecklingshemligheten ligger alltså i denna, under normala
förhållanden automatiskt självreglerande, impuls- och expulsstegring. Detta ligger i
livets rytm och målet är evolutionen.
Dagens vetenskapsmän övertog tanklöst stelnade läro- och grundsatser och förklarade
dem som dogmer. Han övertog dem av en grupp människor som ej har något intresse av
en ökning och kvalitativ stegring av näringsmedel och andra konsumtionsvaror av
Viktor Schaubergers skrifter. Samlingskompendium 4 Sida 59
Åstadkommande av organiska synteser