My library in PDF format/KLASSISKA ... - Kristoffersen

More documents

Recommendations

Info

Odén har ett sociologiskt perspektiv på forskningsprocessen. Mikroprocessen är för honom forskning på individnivå, medan makroprocessen är en kollektiv forskningsprocess. För att illustrera forskningsprocessen från ett makroperspektiv där arbetet utförs som lagarbete, kan vi rita en större cirkel och från periferin rita pilar in mot centrum och skriva “ Mi “ på varje pil. Vi har nu de olika mikroprocesserna inskrivna i cirkeln, som visar det sociologiska makroperspektivet. För att illustrera den historiska utvecklingsprocessen kan vi dra en rak linje och på linjen rita cirklar som skall illustrera makroperspektivet i de olika historiska epokerna. 0000000000000000000000000⇒⇒⇒ historisk. THELANDER : Detta system är ett paradigm på uppsalafilosofin : a) Att vara världsberömd i Uppsala. b) Sverige har bara plats för en åsikt i sänder. c) Makroperspektivet förutsätter en historisk syn på forskningen. I denna vetenskapsteori har vi ett system som är slutet och då blir både makroprocessen och mikroprocessen inom systemet. Låt oss illustrera systemet med hjälp av tre kvadrater av olik storlek där det ena innesluts i det andra ungefär som koncentriska cirklar. I den innersta kvadraten skriver vi FU, som betyder forsknings 18
utbildning. I den kvadraten som omsluter “ FU “ skriver vi “Vetenskapen “. Vi ritar pilar till och från de två kvadraten, som illustrerar att där finns en ömsesidig påverkan från vetenskapen till forskningsutbildningen och vice versa. Dessa två kvadrater innesluter vi i en större kvadrat som vi kallar samhället. Här låter vi också pilar gå från samhället till forskarutbildningens kvadrat och till vetenskapskvadraten. Det går också pilar från de inre kvadraterna till samhället eftersom det är en ömsesidig påverkan. Vetenskapen är också kulturpåverkad eftersom vetenskapen också tjänar samhällsutvecklingen och i vissa fall är också den ekonomiska politiken inblandat. På den yttersta kvadraten skriver vi SYSTEM och visar då att vi i denna filosofi har ett slutet system. D. VETENSKAPLIG METODIK I HISTORIEFORSKNINGEN 1. Pragmatism: 2. Positivism: * Den veten- * Denna gren • skapliga betonar det • metoden empiriska betonas och lägger ⇓ speciellt ⇓ vikt vid • Vetenska- 19
Page 1 and 2: KLASSISKA GRUNDPROBLEM VETENSKAPSTE
Page 3 and 4: 2.ANDLIGT. Bland dessa filosofer, s
Page 5 and 6: katolska kyrkan. Det kan också bet
Page 7 and 8: TEOREM: är likgiltig. Axiomet ger
Page 9 and 10: B: Konvention = överensstämmelse
Page 11 and 12: På halvcirkeln skriver du LJUS FR
Page 13 and 14: och läran kallas TELEOLOGI. Vi kan
Page 15 and 16: C. OLIKA FORSKNINGSPROCESSER: • M
Page 17: mäter med intelligenstest. 4. Vi g
Page 21 and 22: • Historieskrivning bör däremot
Page 23 and 24: Det måste vara en växelverkan mel
Page 25 and 26: ORSAKSFÖRKLARINGAR ---------------
Page 27 and 28: Om död, så arsenik B ⇒ A Vi kan
Page 29 and 30: likväl fortfarande inträffar, kan
Page 31 and 32: • Hypotesprövning i : • Kohär
Page 33 and 34: kohärens planet. Om Fn-1 ligger ut
Page 35 and 36: antagande. Dessa premisser kan kall
Page 37 and 38: syntetiska satserna. De deduktiva t
Page 39 and 40: EPISTEMOLOGI - KUNSKAPSTEORI ------
Page 41 and 42: Empirister ………….. Nej …
Page 43 and 44: • Vetenskapligt legitima skäl.
Page 45 and 46: • Det första är de förnuftiga
Page 47 and 48: i kunskapsfrågor. iii. Skeptiker s
Page 49 and 50: • Om vi nyper oss och vi får sm
Page 51 and 52: VETENSKAPSUTVECKLINGEN : Vi skall n
Page 53 and 54: FRANSK MATERIA- LISM ,omkring 1750
Page 55 and 56: intryck från 1600 talets rationali

My library in PDF format/KLASSISKA ... - Kristoffersen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?