Rapport utbyte av brott - Polisen

Inspektion av polismyndigheternas 

handläggning av 

förverkande av utbyte av brott 

och brottslig verksamhet 

Innehåller bilaga om vägledning avseende polisiära 

åtgärder i samband med förverkande av utbyte av brott 


Inspektionsrapport 2012:7 

Rikspolisstyrelsen 

Enheten för inspektionsverksamhet 

Augusti 2012

Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm 

D nr: VLK-128-4978/11 

Omslagsfoto: Lars Hedelin, RPS 

Grafisk form: Alenäs grafisk Form 

Upplaga: 150 ex 

Tryck: RPS Tryckeri, Stockholm 2012

Sammanfattning 

Den 1 juli 2008 infördes reglerna om utvidgat förverkande 

i 36 kap. 1b § Brottsbalken. Reglerna bygger 

på artikel 3 i det s.k. förverkanderamsbeslutet 1 som 

meddelats av rådet för rättsliga och inrikes frågor 

inom Europeiska Unionen. Bestämmelserna medger 

att egendom kan förverkas även om det inte finns ett 

styrkt samband mellan egendomen och ett visst konkret 

brott. För vissa s.k. förverkandeutlösande brott är 

det är tillräckligt att åklagaren uppfyller ett lägre beviskrav 

som formulerats som att egendomen får förverkas 

om det framstår som klart mera sannolikt att den utgör 

utbyte av brottslig verksamhet än att så inte är fallet. 

Reglerna öppnar nya möjligheter att beröva en gärningsman 

egendom som härrör från brottslig verksamhet. 

Av polisens planeringsförutsättningar för 2012– 

2014 och Åklagarmyndighetens verksamhetsplan för 

2011 påtalas vikten av att vidta åtgärder för att återta 

utbyte av brott. Riksrevisionen genomförde under år 

2010 en granskning av statens insatser mot utbyte av 

brottslighet. Rapporten pekar på brister i insatserna 

och en del av kritiken avser att myndigheterna inte fullt 

ut utnyttjar den befintliga lagstiftningen. Mot bakgrund 

av Riksrevisionens rapport beslutade Rikspolisstyrelsen 

om en inspektion av polismyndigheternas 

handläggning av förverkande av utbyte av brott. 

I ett övergripande perspektiv ger inspektionen vid 

handen att reglerna om förverkande av utbyte av 

brott tillämpas, men i ringa omfattning. Kunskapen 

är begränsad till vissa medarbetare, medan andra helt 

saknar kännedom om regelverket. Bilden är i stort den 

samma vid samtliga inspekterade myndigheter. Kompetensbristerna 

beror huvudsakligen på att myndigheterna 

inte i tillräcklig utsträckning genomfört någon 

riktad och bred utbildning i ämnet. Generellt förefaller 

det som att reglerna om det utvidgade förverkandet 

inte trängt in i den dagliga verksamheten. Sannolikt 

beror detta på att när regeländringen trädde ikraft var 

den en i mängden av nya lagar och den fick därigenom 

inte tillräcklig uppmärksamhet och genomslag i 

verksamheten. 

1 Rådets rambeslut 2005/212/RIF av den 24 februari 2005 

innehåll 

Den allmänna uppfattningen verkar vara att regelverket 

enbart ska tillämpas i samband med grov och 

organiserad brottslighet. Det förekommer dock att 

domstolar förverkar egendom i samband med förverkandeutlösande 

brott av enklare karaktär och då 

främst narkotikabrott av normalgraden. 

Tillämpning av regelverket kräver att en s.k. tillgångsutredning 

genomförs med syfte att utreda den 

misstänktes ekonomiska förhållanden. En generell 

uppfattning är att en sådan förväntas utföras av personal 

med ekonomisk kompetens, vilket medför att även 

om det enbart finns behov av en enklare utredning, 

avstår den enskilde utredaren att genomföra en sådan 

på grund av brister i kunskap och erfarenhet. 

En viktig länk i processen är åklagarens inställning. 

I många fall är uppfattningen att åklagaren avstår från 

att driva förverkandefrågorna i domstolen. Enligt en 

tillsynsrapport som Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum 

i Stockholm genomfört framgår att även inom 

Åklagarmyndigheten finns brister i kunskapen om 

regelverket om förverkande. Åklagaren är ofta främst 

inriktad på sakfrågan och vidtar sällan några åtgärder 

för att brottets utbyte ska utredas. 

Inspektionsgruppens uppfattning är att det finns en 

stor vilja och motivation hos personalen att tillämpa 

lagstiftningen. Att så inte blivit fallet beror helt enkelt 

på att kunskap saknas och att det därmed finns en stor 

osäkerhet om tillämpningen. 

Hos de inspekterade myndigheterna har frågan uppmärksammats 

och ett arbete har inletts för att utveckla 

kompetensen och skapa metoder och rutiner. Ett resultat 

av utvecklingsarbetet är att frågan fått ett större 

utrymme hos Åklagarmyndigheten och samverkan har 

intensifierats bland annat på utbildningsområdet. 

Vägledning enligt bilaga 

Utöver en redovisning av iakttagelserna som gjorts hos 

inspekterade myndigheter, innehåller denna rapport en 

bilaga om vägledning hur lagstiftningen ur ett polisiärt 

perspektiv kan tillämpas med beskrivande exempel.

innehåll 

Innehåll 

1 inledning 

Direktiv ............................................. 5 

Inspektionsgruppen ................................. 5 

2 genomförande 

Metod. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 

Inspekterade polismyndigheter ...................... 6 

Disposition av rapporten ............................ 6 

3 Bakgrund och reglering aV 

ämnesområdet 

Rättslig reglering .................................... 7 

Förverkande av utbyte av brott och 

brottslig verksamhet ............................... 7 

Beslag ............................................ 7 

Husrannsakan och kroppsvisitation ................ 8 

Kvarstad .......................................... 8 

Styrdokument ....................................... 8 

4 iakttagelser 

Polismyndigheten i Gävleborgs län .................. 9 

Polismyndigheten i Kalmar län ...................... 9 

Polismyndigheten i Stockholms län ................ 10 

City polismästardistrikt .......................... 10 

Länskriminalpolisen .............................. 11 

Polismyndigheten i Västerbottens län .............. 12 

Polismyndigheten i Örebro län ..................... 13 

Sammanfattande iakttagelser ...................... 14 

5 Bedömningar 

............................................... 15 

6 rekommendationer 

Nationellt kunskapsseminarium ................... 16 

Samverkan med Åklagarmyndigheten ............. 16 

Nationellt uppföljningssystem ..................... 16 

Kontakter med Kronofogdemyndigheten .......... 16 

Bilaga 

Vägledning om polisiära åtgärder i samband med 

förverkande av utbyte av brott och brottslig 

verksamhet ......................................... 18

1 Inledning 

direktiv 

Möjligheterna till ekonomiskt utbyte utgör en av de 

främsta drivkrafterna bakom många brott. Av kriminalpolitiska 

skäl är det viktigt att den som begår 

ett vinningsbrott inte enbart lagförs, utan dessutom 

berövas utbytet av sin brottslighet. 

Under år 2010 genomförde Riksrevisionen en 

granskning av statens insatser mot utbyte av brottslighet 

2 . I granskningen ingick bland annat landets 

polismyndigheter. Rapporten pekar på brister i 

insatserna i detta hänseende. En del av kritiken avser 

att myndigheterna inte fullt ut utnyttjar den befintliga 

lagstiftningen. 

I Rikspolisstyrelsens inspektionsplan för år 2011 

beslutades om en inspektion av polismyndigheternas 

handläggning av utbyte av brott. Inspektionen 

2 RiR 2010:26, statens insatser för att komma åt vinster från brottslig 

verksamhet 

innehåll 

avgränsas till förverkande av utbyte av brott och brottslig 

verksamhet enligt 36 kap. Brottsbalken (1962:700) 

(BrB) och omfattar exempelvis inte handläggning av 

betalningssäkring i samverkan med Kronofogdemyndigheten. 

inspektionsgruppen 

Deltagare i inspektionsgruppen. 

Länspolismästaren Per Svartz, inspektionsledare, 

Polismyndigheten i Blekinge län 

Kommissarien Thomas Anderberg, sekreterare, 

Polismyndigheten i Skåne 

Kommissarien Tommy Lindén, 

Polismyndigheten i Skåne 

Inspektören Håkan Börjesson, 

Polismyndigheten i Västra Götaland. 

InSpEktIon Av polISmyndIg hEtERnAS hAndläggnIng Av föRvERkAndE Av utbytE Av bRott och bRottSlIg vERkSAmhEt 5

2 genomförande 

metod 

Med utgångspunkt från innehållet i direktivet för 

inspektionen har frågor, som besvarats skriftligt, i förväg 

ställts till berörda polismyndigheter. Inspektionsgruppen 

har besökt centralorten i respektive polismyndighet. 

Intervjuer har genomförts med sakkunniga 

och medarbetare i inre och yttre funktioner. Vidare har 

relevanta dokument granskats. 

inspekterade polismyndigheter 

Inspektionen genomfördes under perioden januari– 

april år 2012 i 

Polismyndigheten i Gävleborgs län 

Polismyndigheten i Kalmar län 

Polismyndigheten i Stockholms län, City polismästardistrikt 

och Länskriminalpolisen 

Polismyndigheten i Västerbottens län 

Polismyndigheten i Örebro län 

disposition av rapporten 

Rapporten inleds med den rättsliga regleringen av 

ämnesområdet. Därefter följer de iakttagelser som 

gjorts vid de inspekterade myndigheterna samt bedömningar 

och rekommendationer. 

Resultatet av inspektionen visar att myndigheterna 

tillämpar reglerna om förverkande i begränsad omfattning 

och att de sällan vidtar åtgärder för att utreda 

utbytet av brottet. Anledningen till den begränsade 

tillämpningen är huvudsakligen brister i kunskapen 

om regelverket. 

Till rapporten bifogas därför en bilaga som innehåller 

en sammanfattning av regelverket och ett antal 

beskrivande exempel. 

6 InSpEktIon Av polISmyndIg hEtERnAS hAndläggnIng Av föRvERkAndE Av utbytE Av bRott och bRottSlIg vERkSAmhEt

3 bakgrund och reglering 

av ämnesområdet 

rättslig reglering 

Regler om förverkande av utbyte av brott och brottslig 

verksamhet finns i 36 kap. BrB. Andra regler som kan 

tillämpas i samband med förverkanden finns i 26, 27 

och 28 kapitlen i Rättegångsbalken (1942:740) (RB) 

om kvarstad, beslag samt husrannsakan och kroppsvisitation. 

förverkande av utbyte av brott 


När ett brott begåtts kan det medföra särskilda rättsverkningar, 

t.ex. förverkande, utöver straff och annan 

påföljd. Att förverka eller på annat sätt återföra utbyte 

av brott är av central betydelse i den brottsbekämpande 

verksamheten. Egendom som förklaras förverkad och 

värdet av sådan egendom tillfaller normalt staten. 

Av 36 kap. 1 § BrB framgår att utbyte av ett brott ska 

förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. 

Med begreppet förverkande avses en särskild rättsverkan 

av brott som kan ske genom 

sakförverkande vilket innebär att ägaren eller rättsinnehavaren 

förlorar sin rätt till en viss egendom 

värdeförverkande som har formen av en förpliktelse 

för en gärningsman att betala ett angivet belopp 

som bestäms av den uppskattade vinningen som 

vederbörande haft genom sin brottslighet. 

Med begreppet utbyte av brott avses både konkret 

egendom som någon kommit över genom brott och det 

till penningbelopp skattade värdet av vad som åtkommits 

genom brott. Begreppet omfattar därmed både 

konkreta föremål och abstrakt vinst. 3 

Reglerna om förverkande av utbyte av brott och 

hjälpmedel har successivt utvidgats under senare år 

bland annat genom en lagändring den 1 juli år 2005. 

Ändringen innebar bland annat att det blev möjligt 

att förverka egendom som trätt i stället för utbytet av 

brott och avkastningen av utbytet av brott. Det krävdes 

dock fortfarande att skulle finnas ett styrkt samband 

mellan det som förverkades och ett visst konkret brott. 

Denna ändring ansågs inte uppfylla kraven i artikel 

3 i det så kallade förverkanderambeslutet 4 , som med 

3 Proposition 2007/08:68, sid. 36 

4 Rådets rambeslut 2005/212/RIF om förverkande av vinning, 

hjälpmedel och egendom som härrör från brott 

delats av rådet för rättsliga och inrikes frågor inom 

Europeiska unionen. Rambeslutet anger med hänsyn 

till utvecklingen och internationaliseringen av främst 

den organiserade brottsligheten, att vid vissa allvarliga 

brott ska det vara möjligt att förverka inte bara egendom 

som kan knytas till det brott som lagöverträdaren 

döms för, utan även egendom som härrör från dennes 

brottsliga verksamhet i övrigt. Ett sådant utvidgat 

förverkande är särskilt angeläget när det gäller den 

organiserade brottsligheten, då det ibland är förenat 

med stora svårigheter att styrka att egendom som på 

goda grunder kan antas härröra från brottslighet utgör 

utbytet av ett konkret brott. 

Som en följd av artikel 3 i förverkanderamsbeslutet 

infördes den 1 juli år 2008 reglerna om utvidgat 

förverkande i 36 kap. 1b § BrB. Reglerna om utvidgat 

förverkande är subsidiära i förhållande till huvudregeln 

enligt 1 §. (Se bilaga under avsnitt lagtext). 

Utvidgningen innebär att en dom för vissa typer av 

brott (förverkandeutlösande brott) som är av beskaffenhet 

att kunna ge utbyte och där det är föreskrivet fängelse 

i sex år eller mer, utlöser möjligheten att förverka 

den dömdes egendom. Reglerna gäller också om någon 

döms för försök, förberedelse eller stämpling till ett 

sådant brott. Utöver sådana brott gäller reglerna även 

andra brott av enklare karaktär och som förtecknats i 

paragrafen. 

För att regelutvidgningen ska vara ett effektivt verktyg 

i den brottsbekämpande verksamheten, utformades 

reglerna på sådant sätt att utbytet av någons brottsliga 

verksamhet inte behöver kunna styrkas fullt ut. Det är 

tillräckligt att åklagaren uppfyller ett lägre beviskrav 

som formulerats som att egendomen får förverkas om 

det framstår som klart mera sannolikt att den utgör utbyte 

av brottslig verksamhet än att så inte är fallet. I stället 

för egendomen får dess värde förklaras förverkat. 

Beslag 

Vid utvidgat förverkande enligt 36 kap. 1b § BrB kan 

egendom i stor utsträckning sakförverkas och kan 

därför säkras genom beslag enligt 27 kap. 1 § RB som 

stadgar att föremål som skäligen kan antas ha betydelse 

för en utredning om förverkande av utbyte av brottslig 

verksamhet enligt 36 kap. 1b § BrB får tas i beslag. 


Bakgrund och reglering aV ämnesområdet 

husrannsakan och kroppsvisitation 

För att genomföra ett beslag som kan ha betydelse vid 

ett utvidgat förverkande kan det finnas behov av att 

genomföra en husrannsakan och eventuellt en kroppsvisitation 

enligt 28 kap. RB för att söka efter föremål som 

kan tas i beslag eller att vinna annan utredning om förverkande 

av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 

1b § BrB. För att genomföra en så kallad tillgångsutredning 

kan det bli aktuellt att utföra en husrannsakan för 

att till exempel säkra handlingar med syftet att få en 

uppfattning om den enskildes ekonomiska tillgångar 

och hur vederbörandes ekonomi har utvecklats. 

kvarstad 

Egendom som inte kan bli föremål för ett beslag måste 

värdeförverkas och säkras genom kvarstad. Begreppet 

kvarstad är en tillfällig åtgärd för att säkra ett värdeförverkande 

och utgör ett interimistiskt tvångsmedel 

i avvaktan på beslut om förverkande. Av 26 kap. RB 

framgår reglerna om kvarstad. 

Beslut om kvarstad meddelas av rätten. Förutsättningen 

är att det finns en skäligen misstänkt för 

brottet och att finns risk för att vederbörande på något 

sätt undandrar sig att betala vad som kan komma att 

ådömas på grund av brottet. En fråga om kvarstad får 

initieras av undersökningsledaren, åklagaren eller målsäganden. 

Beslut om kvarstad får omedelbart verkställas 

av Kronofogdemyndigheten. 

styrdokument 

Av budgetpropositionen för 2012 5 framgår under 

kapitlet Rättsväsendet att det är angeläget att arbetet 

med att minska de kriminella vinsterna fortsätter att 

utvecklas. 

Vidare framgår det av polisens planeringsförutsättningar 

för åren 2012–2014 att ”stor vikt ska läggas vid 

att återta brottsvinster i syfte att försvåra för fortsatt 

brottslighet för de kriminella grupperingarna, minska 

incitamentet för brottsligheten och motverka nyrekrytering 

till kriminella grupperingar”. I Åklagarmyndighetens 

verksamhetsplan för 2011 anges att ”arbetet med 

att spåra, säkra, förverka och återföra utbyte av brott 

ska intensifieras”. 

5 Proposition 2011/12:1 


4 Iakttagelser 

Polismyndigheten i gävleborgs län 

Mål enligt polismyndighetens styrdokument 

Av polismyndighetens verksamhetsplan för år 2012 

framgår under avsnittet ”Vi samverkar mot organiserad 

brottslighet” bland annat att ”Arbetet inriktas 

särskilt mot att återta brottsvinster i syfte att försvåra 

fortsatt brottslig verksamhet för de kriminella grupperingarna. 

Med hjälp av Kronofogdemyndighetens 

jourtelefon kan Polisen ta egendom i beslag på plats”. 

Vidare har ett inriktningsbeslutet ”Grov organiserad 

brottslighet, Gävleborg 2012” med idnr 

V110018220000 upprättats i PUMA 6 . Under rubriken 

”Syfte” anges att det övergripande målet är bland 

annat att ”Försvaga de kriminella nätverkens och grupperingarnas 

ekonomiska förmåga”. Någon närmare 

redovisning om vilken metod som ska tillämpas för att 

uppnå detta syfte anges inte. Vidare har inget konkret 

mål formulerats som ska uppnås inom ämnesområdet. 

Vid inspektionstillfället hade inte någon insats som 

berör ämnesområdet kopplats till inriktningsbeslutet. 

Den enda insats som kopplats till beslutet avser säkerhetsrättegångar 

under 2012. 

Av de samlade intervjusvaren framgår att någon 

ytterligare kommunikation om inriktningen utöver vad 

som anges i verksamhetsplanen inte har skett. 

Metodutveckling 

Någon särskild metodutveckling med anledning 

av lagstiftningen om utvidgat förverkande har inte 

förekommit. Av myndighetens ärendefördelningsplan 

framgår att brottsutredningar som faller inom aktuellt 

ämnesområde organisatoriskt ska handläggas av grova 

brottsroteln. 

Den yttre personalen ges ofta enligt veckoplanerna 

i uppgift att kontrollera och iaktta vissa personer som 

finns i den kriminella miljön. Metoden kan beskrivas 

som s.k. störningsverksamhet. 

Kompetensutveckling 

I samband med att reglerna om ett utvidgat förverkandet 

trädde ikraft genomfördes en halv dags 

utbildning för all personal vid ekogruppen vid grova 

brottsroteln. I samband med en samverkansdag 

under år 2008 eller 2009 tillsammans med personal 

från Skatteverket diskuterades lagen. Utöver denna 

utbildning har ingen strukturerad riktad lokal utbildning 

genomförts eller annan information lämnats 

6 Polisens underrättelsemodell – applikation 

till personalen. Information om ny lagstiftning till 

personalen är ett ansvar för respektive chefer. Två 

förundersökningsledare och fem utredare har genomgått 

Ekobrottsmyndighetens utbildning. Samtliga 

utbildade tillhör organisatoriskt grova brottsroteln. 

Under år 2011 planerades att ytterligare två utredare 

skulle genomgå denna utbildning. Emellertid ställdes 

utbildningen in. Några lokala utbildningsinsatser 

eller andra informationsåtgärder är för närvarande 

inte planerade. 

I förekommande fall genomför SAMOKUT 7 

och regionalt underrättelsecenter (RUC) tillgångsutredningar 

i samverkan beträffande personer som är 

särskilt intressanta i den kriminella miljön. 

Genomförda förverkanden 

Under åren 2009 till 2011 har fem brottsutredningar 

redovisats till åklagare där reglerna om förverkande 

enligt 36 kap. BrB tillämpats och domar avkunnats. Tre 

utredningar ledde till domar med beslut om förverkande 

av utbyte av brottslig verksamhet. En fjärde 

utredning medförde beslut om förverkande av kontanter 

i syfte att säkerställa målsägandes rätt. Den femte 

utredningen avsåg kvarstad. Detta förverkandeyrkande 

ogillades av hovrätten. 

Resultatuppföljning 

Någon särskild uppföljning av brottsutredningar inom 

det aktuella ämnesområdet genomförs inte. En viss 

uppföljning sker i grova brottsrotelns årliga verksamhetsberättelse. 

Samverkansforum 

Något särskilt samverkansforum finns inte för aktuellt 

ämnesområde. Samverkan med åklagaren, skatte och 

kronofogdemyndigheterna sker inom ramen för pågående 

brottsutredningar. 

Polismyndigheten i kalmar län 



framgår under avsnittet ”Grov organiserad systemhotande 

brottslighet” att ”stor vikt ska läggas vid att 

återta brottsvinster i syfte att försvåra fortsatt brottslighet”. 

Under avsnittet ”Organiserad brottslighet ska 

bekämpas” i verksamhetsplanen för 2012 anges att 

”Stor vikt ska läggas vid att återta brottsvinster i syfte 

7 Samordnande kriminalunderrättelsetjänst 


iakttagelser 

att försvåra för fortsatt brottslighet, minska incitament 

för brottsligheten och motverka nyrekrytering till de 

kriminella grupperingarna”, d.v.s. samma formulering 

som förekommer i Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar. 


ytterligare kommunikation om inriktningen inte har 

skett. Några dokument med förtydliganden om hur 

reglerna om förverkanden av utbyte av brott ska tilllämpas, 

har inte upprättats. 


Någon metodutveckling inom ämnesområdet pågår 

för närvarande inte. Under innevarande år ska polismyndigheten 

och Åklagarmyndigheten gemensamt 

genomföra en utbildning för att öka kompetensen. 


Vid polismyndigheten finns för närvarande ingen 

medarbetare med s.k. spetskompetens inom det 

aktuella området. I samband med att reglerna om 

ett utvidgat förverkandet trädde ikraft informerades 

personalen genom en artikel på Intrapolis. Två av de 

intervjuade medarbetarna har i samband med den 

nationella utbildningen till aktionsgruppledare informerats 

om lagstiftningen. Övriga intervjuade har inte 

fått utbildning eller annan information utöver den på 

Intrapolis. 

I syfte att förbättra kompetensen i organisationen 

om regelverket kommer polismyndigheten och åklagaren 

att gemensamt genomföra en utbildning under 

innevarande år, där den främsta målgruppen är förundersökningsledare. 

Denna kompetensutveckling har 

lagts fast i verksamhetsplanen för år 2012 under avsnittet 

”Gemensamma mål polisåklagare”. Under avsnittet 

anges att polis och åklagare har ett gemensamt 

ansvar för att förbättra kvalitén i utredningsarbetet 

genom att bland annat ”genomföra en gemensam utbildning 

för att öka kompetensen när det gäller tillämpning 

av lagstiftningen om vinning av brott”. Åklagarkammaren 

i Kalmar har utsett en åklagare som ska ha en 

fördjupad kunskap om regelverket. 


Någon utredning som har lett till en fällande dom där 

reglerna om utvidgat förverkandet av utbyte av brott 

tillämpats har inte genomförts vid myndigheten. 

När domstolen beslutat om förverkande har detta 

skett enligt 36 kap. 1 § BrB. Under år 2007 förverkade 

hovrätten 200 000 kronor och ett fordon i en dom som 

avsåg olovlig försäljning av alkoholdrycker. Med stöd 

av samma bestämmelse förverkades en mindre summa 

kontanter i samband med stölder från ett företag där 

bland annat kopparskrot tillgreps. En annan brottsutredning 

avsåg bostadsinbrott där pengar beslagtogs, 

men inte förverkades därför att medlen i stället togs i 

anspråk för ett skadeståndsanspråk. 

För närvarande pågår en utredning om narkotikabrott 

där 30 000 kronor beslagtagits med stöd av 

reglerna om förverkande. I denna utredning kommer 

en tillgångsutredning att genomföras. 

Under år 2010 framställde åklagaren tre yrkanden 

om förverkanden 8 . Inga av brottsutredningarna avsåg 

reglerna om utvidgat förverkande. Någon statistik för 

år 2011 finns för närvarande inte. 


Det saknas en strukturerad uppföljning av tillämpningen 

och resultat av reglerna om förverkanden. De 

polisiära systemen möjliggör inte heller sökning av 

utredningar där förverkande förekommit. 


Utöver samverkan med åklagaren har polismyndigheten 

inga andra formaliserade samverkansforum för 

aktuella frågor. I Västerviks kommun inrättades år 

2008 ett samverkansforum med polismyndigheten, 

Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, 

Arbetsförmedlingen och kommunen. Forumet 

kan beskrivas som en lokal RUC 9 . Genom samverkan 

har flera brottsutredningar initierats som lett till att 

olika åtgärder vidtagits av deltagande myndigheter. 

Deltagarna har en ambition att operativt arbeta med 

tillgångsutredningar. 

Polismyndigheten i stockholms län 

city polismästardistrikt 


Av polismästardistriktets verksamhetsplan för år 

2012 framgår bland annat under avsnittet ”Utvidgat 

förverkande” att ”Distriktet ska utveckla metoder för 

att identifiera de förverkandeutlösande brotten i distriktet. 

I de fall där förutsättningarna finns ska särskilda 

tillgångsutredningar genomföras parallellt med ordinarie 

brottsutredning. För detta ändamål ska särskild tillgångsutredare 

rekryteras till distriktet”. Något konkret 

mål för aktuellt ämnesområde har inte formulerats. 

Vid sidan av detta kvalitativa mål är det distriktets 

målsättning att kvantitativt överträffa det resultat för 

2011 som skattats till fyra eller fem brottsutredningar. 

Av verksamhetsplanen framgår att polismästardistriktet 

under året ska genomföra utbildningsinsatser i 

8 Uppgifterna inhämtad från Riksåklagaren 

9 Regionalt underrättelsecenter 


samverkan med åklagaren i syfte att höja medvetandet 

på detta område. 

Några andra styrdokument har inte publicerats som 

beskriver ämnesområdet. 


annan kommunikation om inriktningen inte har skett. 


Införandet av lagstiftningen om utvidgat förverkande 

innebar inte att polismästardistriktet utvecklade 

särskilda metoder eller på annat sätt förändrade 

eller omstrukturerade arbetet. Polismästardistriktet 

har rekryterat en tillgångsutredare som förutom att 

genomföra tillgångsutredningar ska medverka till att 

utveckla metoder och rutiner för att effektivisera och 

öka tillämpningen av aktuellt regelverk. 

Vid polismästardistriktets krogsektion har utarbetats 

en manual som har koppling till bestämmelserna 

om förverkande. Manualen har hämtat material 

framför allt ur handboken ”förverkande m.m. – åtgärder 

mot ekonomiska fördelar av brott”. 10 Manualen 

behandlar förverkandefrågor främst enligt bestämmelserna 

om förvar och kvarstad. Det utvidgade förverkandet 

behandlas i begränsad omfattning. 



trädde ikraft genomfördes ett antal föreläsningar 

av åklagare tillsammans med representant för Kronofogdemyndigheten. 

Målgruppen för föreläsningarna 

var distriktets förundersökningsledare och chefer. 

Information om ny lagstiftning till personalen är 

ett ansvar för respektive chefer. I verksamhetsplanen 

för år 2012 anges att särskilda utbildningsinsatser ska 

genomföras i samverkan med Åklagarmyndigheten 

för att öka personalens kunskaper och medvetande om 

lagstiftningen. 


Under åren 2010 och 2011 har cirka fem brottsutredningar 

redovisats till åklagaren där reglerna om 

förverkande enligt 36 kap. BrB tillämpats. Antalet är 

osäkert eftersom system för uppföljning saknas. Två 

utredningar har medfört beslut om förverkande, men 

dessa avser förverkanden av hjälpmedel vid brott enligt 

36 kap. 2 § BrB. I efterhand har konstaterats att i en 

utredning under år 2011 fanns sådana förutsättningar 

att reglerna om utvidgat förverkande hade kunnat tilllämpas. 

I övriga utredningar är det okänt vilka regler 

som tillämpats. 

10 Utvecklad av Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten 

iakttagelser 


Polismästardistriktet har ingen särskild uppföljning 

av brottsutredningar där lagstiftningen om förverkande 

tillämpats, eftersom en sådan uppföljning måste 

göras manuellt. Tillgängliga datasystem tillåter inte en 

sådan datafångst. Polismästardistriktet avser att skapa 

system och metoder för att följa upp utredningar med 

förverkanden. 


Någon särskilt samverkansforum för polismästardistriktet 

och Åklagarmyndigheten finns inte. Ett arbete 

har inletts för att under innevarande år i samverkan 

besluta om gemensamma strategier och utbildningar. 

Överenskommelse finns redan med Åklagarmyndigheten 

att intensifiera arbetet med aktuell lagstiftning. 

Vid åklagarkammarledningen pågår ett arbete med 

strategiska frågor. 

länskriminalpolisen 

Mål enligt Länskriminalpolisens styrdokument 

Av Länskriminalpolisens handlingsplan för år 2012 

framgår under avsnittet ”Länskriminalpolisens uppdrag 

och prioriteringar” att ”inom utredningsverksamheten 

ska vi ha kompetens och resurser att, parallellt med 

den ordinarie brottsutredningen, kunna bedriva utredningar 

i syfte att återta brottsvinster, s.k. tillgångsutredningar”. 

Ett av målen för ”Rotel mot grov organiserad 

brottslighet Aktionsgrupp Stockholm (LGOB)” är att 

”genomföra egendomsutredningar i ärenden så att egendom 

kan förverkas till ett värde av minst fem miljoner 

kronor”. Under avsnittet ”Utredningsroteln” är ett av 

målen att ”genomföra egendomsutredningar i ärenden så 

att egendom kan förverkas till ett värde av två miljoner 

kronor”. 

Målen har processats först vid arbetsplatsträffar och 

därefter vid planeringsdagar. Vid planeringsdagarna 

deltog fackliga representanter och länskriminalpolisens 

ledningsgrupp. 


Någon metodutveckling eller ett påtagligt förändrat 

arbetssätt genomfördes inte i samband med att reglerna 

om utvidgat förverkande trädde ikraft. På länskriminalpolisens 

hemsida på Intrapolis finns en handbok 

att tillgå samt mallar och blanketter som stöd för 

personalen. Efterhand har viss utbildning genomförts, 

men då huvudsakligen på gruppnivå. För närvarande 

pågår ett visst utvecklingsarbete, genom att en revisor 

vid roteln för organiserad brottslighet tagit fram mallar 

och blanketter som stöd för personalen i samband med 

tillgångsutredningar eller liknande undersökningar. 


iakttagelser 

Det pågår också en rekryteringsprocess för att anställa 

ytterligare en revisor samt två tillgångsutredare. Revisorerna 

och tillgångsutredarna ska i samverkan svara 

för metodutvecklingen. 



trädde ikraft genomfördes ingen riktad utbildning 

eller annan information av breddkaraktär. Vid ett par 

tillfällen har föreläsningar genomförts där personal 

från länskriminalavdelningen deltagit. Inhämtningen 

av kunskap har därutöver ofta skett genom egna initiativ. 

Vid roteln mot grov organiserad brottslighet finns 

en revisor som arbetar med förverkandefrågor. 

Narkotikaroteln har ett ansvar för såväl spaning 

som brottsutredning. Tillgångsutredningar genomförs 

alltid avseende huvudmisstänkta personer. Under våren 

innevarande år planeras att personal vid narkotika, 

spanings och utredningsrotlarna i samverkan med 

Åklagarmyndigheten ska utbildas inom ämnesområdet. 

Att någon riktad utbildning av större omfattning 

inte genomförts innebär inte att kompetens saknas. 

Kunskap finns hos flera medarbetare, men det saknas 

en bred kompetens. 


Under år 2010 har två brottsutredningar med tillgångsutredningar 

handlagts, men ingen under 2011. 

Båda utredningarna under 2010 avsåg grova narkotikabrott 

och tillgångsutredningarna genomfördes 

av internationella åklagarkammaren. Sammanlagt 

förverkades egendom och kontanter till ett värde 

av 1 123 425 kronor. Att enbart ett begränsat antal 

brottsutredningar resulterat i förverkanden beror på 

att personer som lagförs för internationell narkotikasmuggling 

och grova narkotikabrott ofta saknar 

anknytning till Sverige och har därmed ingen egendom 

som kan bli föremål för förverkande. Utbytet 

av brottsligheten förs ut ur landet med kurirer, varför 

normalt inga finansiella institutioner används för 

ekonomiska transaktioner. 

Många brottsutredningar som handläggs av länskriminalpolisen 

sker i samverkan med Skatteverket och 

Kronofogdemyndigheten. I dessa utredningar genomför 

nämnda myndigheter andra administrativa åtgärder. 

Under de senaste fem åren har genom samverkan 

cirka 30 miljoner kronor säkrats. 


Varje månad sker en uppföljning av resultatet enligt 

handlingsplanen. 


Något särskilt forum för samverkan mellan länskriminalpolisen 

och Åklagarmyndigheten finns inte. 

Samverkan sker huvudsakligen inom ramen för förundersökningsverksamheten, 

men också inom utbildningsområdet. 

Samverkan med andra myndigheter 

sker främst inom RUC. 

Polismyndigheten i Västerbottens län 


Polismyndigheten har inte formulerat något mål inom 

ämnesområdet i verksamhetsplanen för år 2012. Några 

andra dokument eller anvisningar som avser handläggning 

av förverkande av utbyte av brott eller brottslig 

verksamhet har inte upprättats. 


Någon strukturerad metodutveckling pågår för närvarande 

inte. I samband med att reglerna om ett utvidgat 

förverkande trädde i kraft, genomförde åklagare en 

information om regelverket. Målgruppen var i första 

hand förundersökningsledare. Därutöver fanns en 

notis om lagstiftningen på Intrapolis. 

Under oktober 2008 genomförde polismyndigheten 

översynen ”Utveckling av kriminalunderrättelseverksamheten”. 

Dokumentet hänvisade till handboken 

”Förverkande och andra åtgärder mot ekonomiska fördelar 

av brott” som upprättats av Ekobrottsmyndigheten 

och Åklagarmyndigheten, samt till Brottsförebyggande 

rådets rapport ”Tillgångsinriktad brottsbekämpning” 

(2008:10). Sistnämnda rapport publicerades dock 

före införandet av reglerna om utvidgat förverkande. 

Översynen konstaterade att operativa ledningsgruppen 

(OLG) bör i samband med beställningar av operativa 

underrättelser även ta ställning till om en tillgångsutredning 

ska genomföras. När beslut fattas om en insats 

deltar åklagaren antingen vid operativa ledningsgruppens 

möte eller vid ett annat särskilt möte där den 

operativa rapporten föredras. 


Vid ovannämnd översyn av kriminalunderrättelseverksamheten 

konstaterades att kunskapen om reglerna 

om utvidgat förverkande bör spridas till en vidare 

krets och vara genomförd senast vid utgången av år 

2009. I vilken omfattning utbildningen genomfördes 

är osäkert, eftersom uppföljning saknas. Utöver denna 

utbildning har polismyndigheten inte genomfört 

någon utbildning av bredare karaktär. Utbildningsfrågan 

kommer dock att diskuteras i maj innevarande 

år vid myndighetens lokala samverkan med åklagarkammaren. 


Kunskap och kompetens om lagstiftningen finns 

främst vid grova brottsroteln. Kännedom om regelverket 

hos den yttre personalen är mycket begränsad. När 

någon påträffas som kan antas ha skulder är däremot 

möjligheten att kontakta Kronofogdemyndigheten väl 

känd. 

I grova brottsrotelns arbetsuppgifter ingår att 

genomföra tillgångsutredningar. För närvarande finns 

två medarbetare som vid behov genomför sådana 

utredningar. 

Någon ytterligare kompetensutveckling planeras för 

närvarande inte. 


Under år 2011 förverkade tingsrätten i en dom sammanlagt 

400 000 kronor som avsåg värdet av försåld 

narkotika, samt 7 000 kronor som avsåg utbyte av 

brottet. Båda summorna förverkades med stöd av 36 

kap. 1 § BrB. I en dom samma år förverkade hovrätten 

sammanlagt 23 800 kronor samt en fastighet till ett 

värde av 75 000 kronor. 

Ett av skälen till att förverkanden tillämpas i begränsad 

omfattning är att de personer som förekommer 

som misstänkta vid förverkandeutlösande brottslighet 

oftast saknar tillgångar som möjliggör ett utvidgat 

förverkande. 


Det saknas en strukturerad uppföljning av tillämpningen 

och resultat av reglerna om förverkanden. Det 

händer dock att en återkoppling sker till viss personal 

av intressanta brottsutredningar. 


Utöver normal samverkan i samband med förundersökningar 

finns inget samverkansforum med åklagaren 

för aktuella frågor. I övrigt sker samverkan 

inom ramen för RUC, där även tillgångsutredningar 

genomförs. 

Polismyndigheten i örebro län 



framgår under avsnittet ”Grov organiserad och 

systemhotande brottslighet” att ”stor vikt ska läggas 

vid att återta det ekonomiska utbytet av brott i syfte 

att försvåra brottslighet för kriminella grupperingar, 

minska incitamenten för brottsligheten och motverka 

nyrekrytering till den organiserade brottsligheten”. 

Vidare har under avsnittet det lokala målet formulerats 

som att ”antalet tillgångsundersökningar ska 

uppgå till minst tio”. Under avsnittet ”Organiserad 

iakttagelser 

brottslighet och systemhotande brottslighet ska 

bekämpas” i verksamhetsplanen för 2012 anges att 

”förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och 

systemhotande brottslighet i länet ska försämras” och 

en av de formulerade strategierna är ”återtagande av 

brottsvinster”. 


ytterligare kommunikation om inriktningen inte har 

skett. 


Under oktober år 2009 upprättade myndigheten en 

promemoria om förverkande av brottsvinster med 

anledning av ikraftträdandet av lagstiftningen om det 

s.k. utvidgade förverkandet. Promemorian beskriver 

strukturen för hur arbetet ska genomföras. Bland 

annat anges att varje misstänkt som av kriminalunderrättelsetjänsten 

identifieras som grovt kriminell 

eller ingår som en del i grov organiserad brottslighet 

ska få sin ekonomi genomlyst genom en skrivbordskontroll. 

Uppgifter hämtas från öppna såväl interna 

som externa källor. Resultatet av underrättelsearbetet 

redovisas i en operativ underrättelse som omfattar 

både brottsmisstankar, ekonomisk genomlysning och 

eventuella tillgångar som kan bli föremål för framtida 

förverkande. Till exempel har en operativ underrättelse 

upprättas avseende en kriminell gruppering i Örebro 

och den innehåller tillgångsundersökningar avseende 

medlemmar i grupperingen. 

När en förundersökning påbörjats utreds både 

misstänkt brottslighet och vilka tillgångar som kan 

säkras genom olika processuella tvångsmedel inför 

ett framtida förverkande. Under förundersökningen 

kan en fördjupad tillgångsundersökning initieras som 

kan ske inom ramen för RUC och/eller med stöd av 

polismyndighetens ekorotel. Om det framkommer att 

det sannolikt finns ett utbyte som kan härledas från 

brottslig verksamhet initierar polismyndigheten hos 

åklagaren en brottsutbytesutredning om en sådan inte 

redan genomförts. 



trädde ikraft genomfördes ingen strukturerad 

riktad utbildning eller annan information. Information 

om ny lagstiftning till personalen är ett ansvar 

för respektive chefer. I utbildningsplanen för år 2012 

inplanerades ekobrottsmyndighetens utbildning 

”återförande av brottsutbyte”, men denna utbildning 

är föremål för omarbetning, varför utbildningen är 

inställd tills vidare. Under år 2007 genomgick personal 

från ekoroteln motsvarande utbildning vid Ekobrotts 


iakttagelser 

myndigheten. Några lokala utbildningsinsatser eller 

andra informationsåtgärder är inte planerade. 

Vid genomförandet av tillgångsundersökningarna 

används kompetens vid kriminalunderrättelsetjänsten 

för insamling, bearbetning och analys. Under oktober 

månad år 2011 anställdes en analytiker som tidigare 

var anställd vid Riksrevisionen och som medverkade 

vid upprättandet av tidigare nämnd granskningsrapport. 

Medarbetaren har genomfört ett antal tillgångsundersökningar. 

Polismyndighetens ekorotel och 

ekonom biträder vid analys och utredningsarbete 

angående brottsutbytesutredningar. Sammanlagt 

under år 2011 har 20 tillgångsundersökningar genomförts. 


Under åren 2010 och 2011 har elva brottsutredningar 

redovisats till åklagaren där reglerna enligt 36 kap. 1 § 

BrB tillämpats. 

Därutöver har tre brottsutredningar enligt 1b § 

samma kapitel redovisats. En utredning avsåg brott 

mot narkotikastrafflagen. Dom har avkunnats av 

tingsrätten som beslutade om förverkande av 22 320 

kronor. I en annan utredning gällande grov olovlig 

försäljning av alkoholdrycker har tingsrätten meddelat 

dom och förverkat 3 000 kronor. I åklagarens 

ansökan om stämning yrkades att 7 256 kronor skulle 

förverkas med stöd av 36 kap. 1b § BrB. Den tilltalade 

medgav att cirka 3 000 kronor härrörde från 

alkoholförsäljningen. Tingsrätten ansåg att eftersom 

åklagaren ”inte gjort det klart mera sannolikt att 

den överskjutande delen av pengarna utgör utbyte 

av försäljningen av alkohol” ska det särskilda yrkandet 

vinna bifall intill ett belopp om 3 000 kronor. En 

tredje utredning avser grovt bedrägeri. Vid inspektionstillfället 

hade dom ännu inte avkunnats. 

Av tillgängliga uppgifter framgår att Tingsrätten i 

Örebro under åren 2010 och 2011 beslutade om förverkande 

av ett sammanlagt värde om 83 300 kronor. 

Förverkandena avsåg kontanter. 


Kriminalunderrättelsetjänsten redovisar antalet 

genomförda tillgångsundersökningar till myndighetens 

utvecklings och planeringsenhet. I övrigt saknas en 

strukturerad uppföljning av tillämpningen och resultat 

av reglerna om förverkanden. De polisiära systemen 

möjliggör inte heller sökning av brottsutredningar där 

förverkande förekommit. 


Inom polismyndigheten genomförs en gång i veckan 

s.k. grova brottsmöten som är subsidiära möten i 

förhållande till operativa ledningsgruppens möten. Vid 

mötena fattas bland annat beslut om åtgärder avseende 

grov brottslighet efter till exempel föredragning av 

kriminalunderrättelsetjänsten. Utöver s.k. förundersökningsledarmöten 

har polismyndigheten inga andra 

särskilt formaliserade samverkansforum om frågor 

avseende förverkanden med åklagaren. Samverkan 

med andra myndigheter sker inom RUC. 

sammanfattande iakttagelser 

Bestämmelserna om förverkande av utbyte av brott 

och utbyte av brottslig verksamhet tillämpas i begränsad 

omfattning. Anledningen är huvudsakligen brister 

i kompetensen hos personalen som i sin tur beror på att 

myndigheterna inte i tillräcklig utsträckning genomfört 

någon riktad och bred utbildning i ämnet. Någon 

nämnvärd skillnad mellan den yttre personalens och 

utredningspersonalens kunskap om lagstiftningen 

verkar inte finnas. 

Vid några myndigheter finns ämnesområdet med i 

verksamhetsplanen utan att det därefter lett till verkställighet. 

Hos de inspekterade myndigheterna har frågan uppmärksammats 

och ett arbete har inletts för att utveckla 

kompetensen och skapa metoder och rutiner. Ett resultat 

av utvecklingsarbetet är att frågan fått ett större 

utrymme hos Åklagarmyndigheten och samverkan har 

intensifierats bland annat inom utbildningsområdet. 


5 bedömningar 

Generellt förefaller det som om reglerna om det utvidgade 

förverkandet inte trängt in i den dagliga verksamheten. 

Sannolikt beror detta på att när regeländringen 

trädde ikraft var den en i mängden av nya lagar och 

den fick därigenom inte tillräcklig uppmärksamhet och 

genomslag i verksamheten. Regeländringen ledde inte 

heller till någon riktad och bred utbildning eller annan 

tydlig information till personalen om hur reglerna 

praktiskt ska användas. Inte heller vid Rikspolisstyrelsen 

har några särskilda åtgärder vidtagits för att den 

nya lagstiftningen skulle få genomslag. 

Den allmänna uppfattningen hos personalen verkar 

vara att regelverket enbart ska tillämpas i samband 

med grov och organiserad brottslighet. Därmed 

uppfattas reglerna som att de främst ska tillämpas av 

utredare som arbetar med sådan brottslighet. Denna 

uppfattning förstärks genom att myndigheternas avsikter 

att utveckla förmågan att återta utbyte av brott 

angetts i verksamhetsplanerna för år 2012 under rubriker 

som avser organiserad brottslighet. Att reglerna 

om utvidgat förverkande till exempel även kan tilllämpas 

vid narkotikabrott av normalgraden förefaller 

i ett övergripande perspektiv i stort sett vara okänt hos 

både utredningspersonalen och den yttre personalen. 

Däremot är kunskaperna stor hos både den inre och 

yttre personalen om att Kronofogdemyndigheten kan 

kontaktas när en person anträffas som kan antas ha 

skulder och egendom av större värde anträffas hos denne. 

En förutsättning är att egendomen finns i polisens 

besittning. 

En anledning till att lagstiftningen tillämpas i 

begränsad omfattning är att åklagarna ofta främst är 

inriktad på ansvarsfrågan. Av en tillsynsrapport från 

Åklagarmyndigheten publicerad i december 2011 

framgår att även inom Åklagarmyndigheten saknas 

ofta kunskaper om förverkandereglerna. 

I Åklagarmyndighetens inspektion sammanfattas 

bristerna enligt följande. 

Åklagare tillämpar reglerna om förverkande av 

utbyte av brott och brottslig verksamhet i begränsad 

utsträckning. 

I de flesta fall framställs yrkanden om förverkande 

av utbyte av ett brott endast när egendomen säkrats 

under förundersökningen. 

Yrkanden om förverkande korresponderar inte 

med det utbyte brottet enligt gärningsbeskrivningen 

borde ha medfört d.v.s. hela utbytet yrkas 

inte förverkat. 

Förundersökningarna är i första hand enbart 

inriktade på ansvarsfrågan. 

Åklagare vidtar oftast inte några särskilda åtgärder 

för att brottets utbyte ska utredas. 

Det är sällsynt att en utredning görs med syfte att 

klarlägga om misstänkta personer har egendom 

som borde förverkas genom ett utvidgat förverkande. 

Alla åklagare känner inte till vad som kan förverkas 

som utbyte och vad som skiljer ett förverkande 

av utbyte av brott och ett utvidgat förverkande. 

Den subsidiära bestämmelsen om utvidgat förverkande 

tillämpas i vissa fall som en huvudregel trots 

att förutsättningarna funnits för ett förverkande av 

utbyte av ett brott. 


6 Rekommendationer 

Inspektionen visar framför allt på tre framgångsfaktorer 

som är viktiga för att regelverket om förverkande 

ska bli ett effektivt verktyg för att beröva gärningsmän 

utbytet av brott. Dessa är 

kunskap om regelverket 

samverkan och samsyn med åklagaren 

uppföljningssystem 

nationellt kunskapsseminarium 

Genom förverkanderamsbeslutet har återtagande 

av utbyte av brott fått en central betydelse inom den 

Europeiska Unionen för bekämpningen av brott av 

sådan beskaffenhet att det kunnat ge utbyte och som 

begås i någon organiserad form. Vikten av att beröva 

en gärningsman utbytet av brott blir många gånger 

lika angeläget som att lagföra honom eller henne. 

Detta innebär att kännedom om vilka rekvisit som 

krävs för att tillämpa reglerna om förverkande är lika 

viktigt ur ett polisiärt perspektiv som att känna till 

rekvisiten för olika typer av brott. 

Denna inspektion och riksrevisionens granskning 

av ämnesområdet pekar tydligt på att det i ett övergripande 

perspektiv finns en påtaglig kunskapsbrist 

om regelverket kring förverkande. Goda kunskaper 

finns hos ett fåtal medarbetare, men det saknas en 

bred kunskap. En effektiv tillämpning av regelverket 

kräver att det finns ingående kännedom om under 

vilka förutsättningar och hur reglerna får tillämpas. 

Kompetensen måste finnas såväl hos personal i den 

yttre verksamheten som hos förundersökningsledare 

och utredningspersonal. Inspektionen visar att det hos 

personalen finns en stark motivation att tillämpa lagstiftningen 

under förutsättning att man har tillräcklig 

kunskap och kompetens. 

Eftersom det finns ett stort behov i ett nationellt 

perspektiv att sprida kunskap och medvetandet om 

lagstiftningen, bör Rikspolisstyrelsen ta initiativ till att 

utforma en utbildnings och genomförandeplan för 

ämnet. En sådan plan bör omfatta såväl grundutbildning 

som fortbildning. Innehållet i utbildningen bör 

ske i samverkan med Åklagarmyndigheten. I syfte att 

medvetandegöra problemet hos polismyndigheterna 

finns det anledning att genomföra ett nationellt kunskapsseminarium 

för att inte enbart belysa problemet 

ur polisiär synvinkel, utan även ur åklagarens och 

andra berörda myndigheters synvinkel. I sammanhanget 

är det viktigt att utbildningen inte enbart 

fokuserar på den organiserade grova brottsligheten, 

utan att den även motiverar att tillämpa regelverket i 

samband med brott av enklare karaktär när lagstiftningen 

medger detta. 

samverkan med åklagarmyndigheten 

Av Åklagarmyndighetens inspektion framgår att det 

även finns kunskapsbrister hos åklagarna, men också 

att det finns skillnader mellan olika åklagares vilja 

att driva frågor om förverkande i domstolen. För att 

reglerna om förverkande ska kunna tillämpas effektivt 

krävs att det finns en samsyn i alla led, d.v.s. från det att 

till exempel yttre personal genomför beslag med stöd 

av reglerna om utvidgat förverkande, till förundersökningsledare 

och utredare, och inte minst hos åklagaren. 

Rikspolisstyrelsen bör av denna anledning i samverkan 

med Åklagarmyndigheten utarbeta gemensamma 

strategier, metoder och rutiner. 

nationellt uppföljningssystem 

En viktig förutsättning för att mäta hur regelverket om 

förverkande tillämpas och vilka resultat åtgärderna 

leder till, är att det finns ett system för uppföljning. 

Idag tillåter inte befintliga datasystem en datafångst 

på lokal eller nationell nivå om till exempel antalet 

genomförda tillgångsutredningar, antal brottsutredningar 

när regelverket tillämpats eller vilka regler om 

förverkande som tillämpats. 

Det finns därför anledning för Rikspolisstyrelsen 

att initiera ett arbete för att ta fram ett sådant uppföljningssystem. 

förverkandereglerna bör tillämpas med förtur 

i förhållande till kontakt med kronofogdemyndigheten 

Vid polismyndigheterna finns en god kännedom om att 

Kronofogdemyndigheten kan kontaktas via ett journummer 

när värdefull egendom som tillhör någon som 

kan antas ha skulder finns i polisens besittning. 

Det är inspektionsgruppens uppfattning att förverkandereglerna 

bör tillämpas före reglering av skulder 

hos Kronofogdemyndigheten. Det kan annars leda till 

att en brottsling blir skuldfri med pengar som sannolikt 

kommer från brottslig verksamhet. 

Om sålunda polisen anträffar kontanter eller egendom 

som sannolikt kommer från brottslig verksamhet 

samtidigt som den misstänkte har skulder hos kronofogden, 

bör som regel bestämmelserna i 36 kap. 1b § 

BrB tillämpas i första hand. En bedömning bör dock 


göras i det enskilda fallet eftersom skulderna kan ha 

sin grund i skadeståndsskyldighet på grund av brott 

(till exempel i samband med grov misshandel eller 

våldtäkt). 

rekommendationer 


ilaga 

Vägledning om polisiära åtgärder i samband 

med förverkande av utbyte av brott och 

brottslig verksamhet 11 

Utgångspunkten för polisiära åtgärder är att säkra 

egendom så att den misstänkte efter lagföring inte 

har kvar någon ekonomisk fördel av sin brottsliga 

verksamhet. Sådana åtgärder kan ifrågakomma både 

före och under en förundersökning. Innan en förundersökning 

inletts kan åtgärderna till exempel avse 

sökning i olika register, förfrågningar eller spaning, 

för att kartlägga den berördes levnadsomständigheter 

och ekonomiska tillgångar. När en förundersökning 

inletts kan åtgärderna avse tillämpning av 

tvångsmedel som beslag, husrannsakan och kroppsvisitation. 

Förverkande av utbyte av brott 


Med förverkande avses att någon genom särskild 

rättsverkan som beslutas av domstol förlorar rätten till 

egendom som åtkommits genom brott eller brottslig 

verksamhet. 

Huvudregel 

36 kap. 1 § BrB anger att utbyte av ett brott enligt denna 

balk ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart 

oskäligt. En förutsättning för förverkande är att det 

finns ett samband mellan det konkreta brottet och 

utbytet av brottet. Denna form av förverkande är inte 

beroende av om det finns tillgångar som kan sakförverkas 

eller värdeförverkas. Utgångspunkten är att 

det som kan förverkas beräknas utifrån vad som kan 

bevisas utgöra utbyte av det specifika brottet. 

Följande får förverkas enligt bestämmelserna 

i 36 kap. 1 § och 1c § BrB. 

Utbyte av brott. 

Egendom som trätt i stället för utbytet. 

Avkastningen av utbytet eller avkastningen 

som trätt i stället för utbytet. 

Ersättning för kostnader under förutsättning 

att mottagandet utgör brott enligt BrB. 

11 Vissa avsnitt är hämtade ur handboken ”Förverkande m.m. – 

åtgärder mot ekonomiska fördelar av brott”, utarbetad av Utvecklingscentrum 

Stockholm (Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten) 

Med utbyte av brott avses 

konkret egendom som åtkommits genom brott 

till penningbelopp skattat värde av vad som 

åtkommits. 

Begreppet utbyte av brott avser både konkreta föremål 

och abstrakt vinst, till exempel värdet av olagligt 

försåld alkohol. Begreppet omfattar även egendom 

som trätt istället för utbytet eller avkastning av utbytet 

av brottet. Till exempel en motorcykel som köpts för 

pengar från ett rån eller narkotikaförsäljning. 

Förverkande kan ske genom 

sakförverkan, som förutsätter att ett föremål finns 

tillgängligt för beslag 

värdeförverkan, som avser värdet av viss egendom 

eller förtjänster. För att säkra framtida betalningsförpliktelser 

som böter eller skadestånd tillämpas 

bestämmelserna om förvar och kvarstad. 

Utvidgat förverkande 

Om möjligheterna till förverkande enligt huvudregeln 

uttömts, får bestämmelserna om utvidgat förverkande 

enligt 36 kap. 1b § BrB tillämpas. 

De grundläggande förutsättningarna är att 

någon är misstänkt för ett s.k. förverkandeutlösande 

brott 

det förverkandeutlösande brottet ska ha varit 

av beskaffenhet att det kunnat ge utbyte 

det framstår som klart mera sannolikt att egendomen 

utgör utbyte av brottslig verksamhet än 

att så inte är fallet. 

Vid ett utvidgat förverkande är förutsättningen att 

den misstänkte har faktiska tillgångar som kan förverkas. 

Egendomen behöver inte kopplas till ett specifikt 

brott. Det som krävs är att den härrör från brottslig 

verksamhet. 

Sambandet mellan egendomen och den brottsliga 

verksamheten behöver inte styrkas fullt ut, utan det 

är tillräckligt att det framstår som klart mera sannolikt 

att egendomen härrör från brottslighet än att så inte är 

fallet. 

Även enligt det utvidgade förverkandet kan tillgångarna 

sakförverkas eller värdeförverkas. 

Vad som allmänt talar för att en viss egendom 

utgör utbyte av brottslig verksamhet är att tillgångarna 

framstår som orimliga med hänsyn till innehavarens 

reella möjligheter att på laglig väg bygga upp och 


ibehålla en förmögenhet. Egendomen är av sådant 

värde och som förvärvats under sådana omständigheter 

att det står klart att den misstänkte inte skulle 

kunnat förvärva den om han eller hon inte haft intäkter 

från brottslig verksamhet. Om det hos någon, som 

saknar förvärvsinkomst, anträffas dyrbara kapitalvaror 

eller lyxartiklar, är detta givetvis sådant som 

kan tyda på att egendomen inte åtkommits på laglig 

väg. Även den omständigheten att en opåkallat stor 

summa pengar förvaras i en bostad eller lokal kan 

indikera något motsvarande. Det finns då anledning 

att anta att det kan röra sig om medel som på grund 

av sitt brottsliga ursprung inte hanterats med anlitande 

av bank eller finansieringsföretag. Att dyrbar 

egendom påstås ha förvärvats mot kontant betalning 

och utan samtidigt upprättande av handlingar som 

styrker köp och försäljning är ytterligare omständigheter 

som kan tyda på att egendomen utgör utbyte av 

brottslig verksamhet. 12 (Se bilaga, exempel 1, under 

avsnitt polisiära åtgärder) 

Förverkandeutlösande brott 

Med begreppet förverkandeutlösande brott avses brott 

av sådan beskaffenhet att det kunnat ge utbyte och att 

det kan följa fängelse i sex år eller mer. Sådana brott 

kan indelas enligt följande. 

Brott med vinningsrekvisit (t.ex. grovt bedrägeri, 

grov utpressning, grov förskingring, grov olovlig 

försäljning av alkohol) 

Brott utan vinningsrekvisit, men som i det särskilda 

fallet har gett eller kunnat ge utbyte, d.v.s. 

brottet har begåtts i vinningssyfte (t.ex. grov mordbrand 

om motivet varit vinning) 

Brott utan vinningsrekvisit, men som till sin 

natur kan ge utbyte (t.ex. grov smuggling, grov 

narkotika smuggling) 

Reglerna om utvidgat förverkande kan även tillämpas 

på förverkandeutlösande brott vid försök, förberedelse 

och stämpling samt vid anstiftan och medhjälp. 

Utöver brott som kan följas av sex års fängelse kan 

bestämmelsen tillämpas vid följande brott under förutsättning 

att de kunnat ge utbyte. 

Människohandel (mindre grovt brott) enligt 4 kap. 

1 a § tredje stycket, koppleri, ocker som är grovt, 

olovlig befattning med falska pengar som är grovt, 

eller grovt dobbleri (samtliga brott enligt BrB) 

12 Proposition 2007/08:68 sid. 95–96 

Narkotikabrott (normalgraden) enligt 1 § narkotikastrafflagen 

(1968:64) eller olovlig befattning med 

narkotikaprekursorer 13 (normalgraden) enligt 3b § 

första stycket samma lag 

Dopningsbrott (normalgraden) enligt 3 § första 

stycket lagen (1991:1969) om förbud mot vissa 

dopningsmedel 

Narkotikasmuggling (normalgraden) enligt 6 

§ första stycket lagen (2000:1225) om straff för 

smuggling 

Människosmuggling (normalgraden) enligt 20 kap. 

8 § första stycket utlänningslagen (2005:716) eller 

organiserande av människosmuggling (normalgraden) 

enligt 20 kap. 9 § första stycket samma lag. 

Frågor att pröva om det föreligger förutsättningar för 

ett utvidgat förverkande. 

egendom finns som 

inte kan kopplas till 

ett specifikt brott 

föreligger förverkandeutlösande 

brott? 

innehavet av egendomen 

kan inte förklaras med 

legala inkomster? 

sakförverkande? Värdeförverkande? 

finns föremålet 

tillgängligt? 

finns risk undandrar 

sig betalning? 

Beslag förvar/kvarstad 

13 ämnen som kan användas vid framställning av narkotika 

Bilaga 


Bilaga 

straffprocessuella tvångsmedel i samband 

med förverkande 

Beslag 

I samband med förverkande enligt huvudregeln 

(utbyte av brott) 

Om utbytet utgörs av något föremål som ska förverkas 

(sakförverkade) på grund av brott, får detta tas i beslag 

med stöd av bestämmelserna enligt 27 kap. 1 § RB. Det 

måste finnas en koppling mellan utbytet (föremålet) 

och det specifika brottet. 

I samband med utvidgat förverkande 

(utbyte av brottslig verksamhet) 

Föremål får också tas i beslag om de skäligen kan 

antas ha betydelse i samband med utredning om 

förverkande (sakförverkande) av utbyte av brottslig 

verksamhet enligt 36 kap. 1b § BrB. 

Även sådan egendom som trätt i stället för det 

ursprungliga utbytet eller avkastningen får beslagtas 

såväl i samband med utbyte av brott (1 §) och utbyte 

av brottslig verksamhet (1b §). Om exempelvis någon 

begått en stöld och säljer stöldgodset och för betalningen 

köper en bil, får bilen beslagtas. Det måste 

finnas en koppling mellan försäljningen av stöldgodset 

och erlagd betalning för bilen. 

Vad som sägs om föremål gäller också skriftlig 

handling, om inget annat är föreskrivet. (Se bilaga, 

exempel 2, under avsnitt polisiära åtgärder) 

Kvarstad 

För att säkra värdet av viss egendom eller förtjänster, 

kan domstol besluta om kvarstad (värdeförverkande). 

Ändamålet med kvarstad är att säkra att en misstänkt 

som kan antas komma att ådömas en betalningsskyldighet 

inte undandrar sig denna genom att avvika, 

undanskaffa egendomen eller på annat sätt undandrar 

sig betalningsskyldigheten. 

26 kap. 3 § första stycket RB medger att en polisman 

i brådskande fall i samband med värdeförverkande får 

ta lös egendom i förvar i avvaktan på beslut om kvarstad. 

Om lös egendom tas i förvar ska åtgärden ska 

skyndsamt anmälas till åklagare. 

Husrannsakan 

I samband med huvudregeln om förverkande 

(utbyte av brott) 

Enligt 28 kap. 1 § RB får hos den skäligen misstänkte 

husrannsakan genomföras om det finns anledning att 

anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan 

följa för att söka efter föremål som kan tas i beslag 

eller i förvar. 

Hos annan får husrannsakan genomföras bara om 

brottet begåtts hos honom eller henne eller om den 

misstänkte gripits där eller det annars finns synnerlig 

anledning att det vid rannsakningen ska anträffas 

föremål som kan tas i beslag eller i förvar. 

I samband med utvidgat förverkande 


Husrannsakan hos den skäligen misstänkte får även 

genomföras för att söka efter föremål som kan tas i 

beslag eller för att utröna omständigheter som kan 

vara av betydelse för förverkande av utbyte av brottslig 

verksamhet enligt 36 kap. 1b § BrB. Huvudsyftet med 

åtgärden är att söka efter information som kan leda till 

att tillgångar kan påträffas som kan bli föremål för ett 

utvidgat förverkande. Det kan vara fråga om att söka 

efter information om vem som betalar en bilförsäkring, 

båtplatshyra eller handlingar och annan information 

om vem som betalar löpande utgifter. 

Hos annan än den som skäligen kan misstänkas för 

brottet får husrannsakan enbart genomföras om det 

finns synnerlig anledning att det ska anträffas föremål 

som kan tas i beslag eller om annan utredning om 

förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 

kap. 1b § BrB kan vinnas. 

Beslut i brådskande fall 

Enligt 28 kap 5 § RB får en polisman genomföra husrannsakan 

utan förordnande av undersökningsledaren, 

åklagaren eller rätten i brådskande fall. 

Kroppsvisitation 

I samband med huvudregeln (utbyte av brott) 

Enligt 28 kap. 11 § RB får den skäligen misstänkte 

kroppsvisiteras om det finns anledning att anta att ett 

brott har begåtts på vilket fängelse kan följa för att 

söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar. 

Annan än den som skäligen kan misstänkas för 

brottet får kroppsvisiteras, om det finns synnerlig 

anledning att anta att det därigenom kommer att 

anträffas föremål som kan tas i beslag eller i förvar. 

I samband med utvidgad förverkande 


Den skäligen misstänkte får kroppsvisiteras för att 

söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar 

eller för att utröna omständigheter som kan vara av 

betydelse i samband med förverkande av utbyte av 

brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1b § BrB. (Se bilaga, 

exempel 3, under avsnitt polisiära åtgärder) 



anledning att anta att det är av betydelse för utredning 


en om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet 

enligt 36 kap. 1b § BrB. 

Beslut i brådskande fall 

Enligt 28 kap. 13 § RB får en polisman genomföra en 

kroppsvisitation utan förordnande av undersökningsledaren, 

åklagaren eller rätten i brådskande fall. 

Hos vem får förverkande ske 

I samband med huvudregeln (utbyte av brott) 

Gärningsmannen eller annan som medverkat vid 

brottet. 

Den som var i gärningsmannens eller annan medverkandes 

ställe. 

Den som genom brottet beretts vinning. 

Den som efter brottet förvärvat egendomen genom 

bodelning eller på grund av arv eller testamente 

eller genom gåva. 

Den som efter brottet förvärvat egendomen på 

annat sätt och därvid haft vetskap om eller skälig 

anledning till antagande om egendomens samband 

med brottet. 

I samband med utvidgat förverkade 


Gärningsmannen eller annan som medverkat till 

det förverkandeutlösande brottet 

Den som förvärvat egendomen genom bodelning 

eller på grund av testamente eller genom gåva. 

Den som förvärvat egendomen på annat sätt 

och därvid haft vetskap eller skälig anledning att 

anta att egendomen har samband med brottslig 

verksamhet. (Se bilaga, exempel 4, under avsnitt 

polisiära åtgärder) 

En förutsättning för att förverkande ska kunna ske 

hos någon annan än gärningsmannen är att det kan 

styrkas att den egendom som utgör utbyte av brottslig 

verksamhet har förvärvats från gärningsmannen. 

Tillgångsutredning 

En förutsättning för att domstolen ska kunna 

besluta om ett utvidgat förverkande är att den misstänktes 

ekonomiska förhållande har utretts. Under 

en tillgångsutredning kartläggs den misstänktes tillgångar 

genom inhämtning av uppgifter om dennes 

ekonomi. 

En tillgångsutredning ska huvudsakligen ge svar på 

om den misstänkte har 

tillgångar som kan tas i beslag 

legala förutsättningar att skaffa och inneha tillgångarna, 

d.v.s. att utreda om det framstår som 

Bilaga 

klart mera sannolikt att tillgångarna utgör utbyte 

av brottslig verksamhet än att så inte är fallet. 

Beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet kan 

en tillgångsutredning vara av omfattande karaktär, 

men också begränsas till en enklare utredning. 

Det finns inte någon fastställd formalitet kring hur 

en tillgångsutredning ska genomföras eller vem som ska 

initiera en sådan. En tillgångsutredning kan initieras 

av polisen före en inledd förundersökning genom att 

uppgifter inhämtas på underrättelsestadiet om personer 

som till exempel kan antas ha kopplingar till den organiserade 

brottsligheten. En tillgångsutredning kan också 

påbörjas i samband med att en förundersökning inletts. 

En tillgångsutredning bör normalt planeras och 

påbörjas så snart det finns anledning att anta att straffprocessuella 

åtgärder kommer att vidtas mot en person. 

En förutsättning för att en tillgångsutredning ska 

leda fram till ett framtida förverkande är att utredningen 

genomförs på ett sådant sätt att berörd person inte 

inser att en utredning pågår. Om så är fallet finns det 

en risk att han eller hon omdisponerar sina tillgångar 

eller vidtar åtgärder för att dölja sina tillgångar. 

Beroende på vem som är föremål för tillgångsutredningen 

kan den bli både resurs och tidkrävande. Om 

tillgångsutredningen avser en person som kan misstänkas 

bedriva omfattande ekonomisk brottslighet med 

intressen i olika företag och bolag kan utredningen 

kräva en betydande ekonomisk kompetens. Tillgångsutredningen 

måste i sådana fall planläggas och 

förberedas på ett annat sätt än om utredningen avser 

ett mindre komplicerat brott. 

En tillgångsutredning kan även aktualiseras för att 

undersöka nära anhörigas eller bekantas tillgångar, om 

det till exempel kan antas att någon ur denna personkategori 

senare kommer att hävda att de tillgångar som 

anträffats hos den misstänkte tillhör annan ur nämnd 

kategori. 

Uppgifterna om en persons tillgångar kan inhämtas 

från såväl interna som externa källor. 

Uppgifter från interna källor kan till exempel 

vara information ur allmänna spaningsregistret 

(ASP), hemlig avlyssning m.m. För att kartlägga 

personens innehav av lös egendom krävs ofta 

någon form av spaning. Det kan till exempel vara 

nödvändigt att bedriva spaningsverksamhet mot 

en person som ofta disponerar en dyrbar bil, men 

där någon annan är registrerad som ägare i bilregistret. 

Ett annat exempel kan vara om personen i 

fråga ofta genomför utlandsresor, eller har andra 

dyrbara levnadsvanor. Spaning kan också vara 


Bilaga 

nödvändig att genomföra för att leta efter tillgångar 

som personen ifråga försöker dölja. 

Uppgifter från externa källor kan utgöras av 

inkomstuppgifter, uppgifter om fastigheter och 

bostadsrätter från Skatteverket, uppgifter om 

banktillgodohavande, information om bank eller 

kreditkort eller kapitalplaceringar från bank eller 

annan finansiell institution. Uppgifter om skulder 

kan inhämtas från Kronofogdemyndigheten. 

Bifogade mallar utgör ett stöd för att genomföra en 

tillgångsutredning. (Se bilaga under avsnitt mallar för 

tillgångsutredningar) 

Begränsad tillgångsutredning 

I vissa fall kan en mycket begränsad tillgångsutredning 

vara tillräcklig. Det kan vara i fall där den misstänkte 

saknar eller har obetydliga taxerade inkomster eller 

om det är troligt att den misstänkte överhuvudtaget 

inte har några tillgångar. Ofta lever så kallade livsstilskriminella 

personer under begränsade ekonomiska 

omständigheter. 

exempel på polisiära åtgärder 

Exempel 1 (Beslag, förverkande enl. 

36 kap. 1 och 1b §§ BrB) 

Händelse 

Under spaning mot A som är en känd narkotikaförsäljare 

observeras att han lämnar över narkotika till 

en annan person. Denne lämnar pengar till A som 

betalning för narkotikan. A misstänks för brott mot 

narkotikastrafflagen genom överlåtelse. Vid efterföljande 

kroppsvisitation påträffas ytterligare narkotikaförpackningar 

samt 500 kronor i kontanter. Narkotikabrottet 

medför beslut om husrannsakan i A:s bostad. 

Vid husrannsakan påträffas 75 000 kronor i kontanter 

som förvaras i en kartong under en säng. A uppger att 

kontanterna är hans. Pengarna har han tjänat på att 

reparera bilar och sälja dessa utan att deklarerar för 

inkomsten. Vilka bilar det är fråga om och till vem han 

sålt dem vill han inte uppge. 

Vid kroppsvisitationen observerades att A bar på en 

halskedja av guld och ett armbandsur av ett dyrbart 

fabrikat. 

I garaget anträffas en nyare personbil som A setts 

köra vid flera tillfällen. A uppger att han inte äger bilen 

utan enbart lånar den av ägaren, som enligt bilregistret 

är hans moder. 

Före ingripandet mot A har en tillgångsutredning 

genomförts som visar att A saknat förvärvsinkomst 

under flera år. Hans och sambons taxerade gemen 

samma inkomster uppgår till blygsamma belopp som 

huvudsakligen utgörs av utbetalt försörjningsstöd. 

Åtgärder 

De 500 kronorna som anträffades hos A vid kroppsvisitationen 

utgjorde betalning för den försålda narkotikan. 

Kontanterna beslagtas då pengarna kan förverkas 

med stöd av 36 kap. 1 § BrB eftersom de utgör ett 

utbyte av det specifika narkotikabrottet. 

Narkotikabrott av normalgraden är ett förverkandeutlösande 

brott enligt 36 kap. 1b § BrB. Brottet har 

begåtts för att ge ett utbyte. De 75 000 kronorna som 

påträffades vid husrannsakan beslagtas, eftersom de 

utgör utbyte av brottslig verksamhet. Pengarna härrör 

från inkomster av bilförsäljning som inte tagits upp i 

deklarationen som inkomst och beskattats. 14 

Enligt genomförd tillgångsutredning var A:s ekonomiska 

situation sådan att den inte medgav att han 

skaffat dyrbarare egendom på ett legalt sätt. Bilen 

är registrerad på A:s moder, men A har flera gånger 

observerats att själv köra den och vid flera tillfällen 

har den ofta parkerats utanför hans bostad. Detta har 

dokumenterats genom polisiära iakttagelser och spaning. 

Bilen har av A använts på ett sådant sätt att det 

klart framstår som att A är den faktiska ägaren, men 

genom att registrera den på modern har han försökt 

dölja ägandet. Enligt A äger han halskedjan och 

klockan, som värderas sammanlagt till 50 000 kronor. 

Med hänsyn till A:s ekonomiska situation tas bil, 

klocka och halskedja i beslag med stöd av 27 kap. 1 § 1 

st. 2 p. RB (föremål som skäligen kan antas ha betydelse 

för utredning om förverkande av utbyte av brottslig 

verksamhet), eftersom det framstår som klart mer sannolikt 

att egendomen utgör utbyte av brottslig verksamhet 

än att så inte är fallet. Det behövs alltså inte styrkas 

att egendomen härrör från något specifikt brott, utan 

enbart att det är klart mer sannolikt att den utgör 


Exempel 2 (Husrannsakan) 

Händelse 

I samband med en tillgångsutredning under en 

förundersökning avseende grov olaglig försäljning av 

alkoholdrycker framkommer uppgifter om att den 

misstänkte B äger en sommarstuga. B förnekar dock 

att han är ägare till sommarstugan. Vid kontroll med 

Skatteverket framkommer att den registrerade ägaren 

för sommarstugan är någon annan än B. 

14 NJA 2010 s.374. Egendom som bekostats av oriktiga skattefria 

inkomster är att betrakta som utbyte av brott. (Högsta Domstolen, 

mål B 441109) 


Åtgärd 

Grov olovlig försäljning av alkoholdrycker är ett förverkandeutlösande 

brott som kan ge utbyte. Försäljningen 

är omfattande och har skett under lång tid. 

Husrannsakan genomförs hos B i syfte att söka efter 

föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning 

om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet 

enligt 36 kap. 1b § BrB. Vid husrannsakan påträffas 

handlingar av vilka det framgår att B köpt stugan av 

den registrerade ägaren. Kontoutdrag som anträffas 

visar att B till den registrerade ägaren varje månad 

betalar en större summa pengar som avbetalning på 

köpeskillingen. 

Med hänsyn till B:s ekonomiska situation framstår 

det som klart mer sannolikt att sommarstugan utgör 


Köpet av sommarstugan kan B inte finansiera med 

lagliga inkomster. Kontraktet och kontoutdragen 

beslagtas för att styrka att sommarstugan utgör utbyte 

av brottslig verksamhet. 

Exempel 3 (Kroppsvisitation) 

Händelse 

Under en husrannsakan i den misstänkte C:s bostad 

i samband med ett narkotikabrott av normalgraden, 

som är ett förverkandeutlösande brott, påträffas ett 

kontoutdrag som visar att C har gjort ett inköp av en 

klocka för en större summa pengar i en exklusiv urbutik. 

Någon dyrbar klocka påträffas inte i bostaden. 

Med hänsyn till C:s ekonomiska situation framstår det 

inte som rimligt att inköpet av klockan kan ha finansierats 

av lagliga medel. 

Åtgärd 

En kroppsvisitation av C genomförs för att söka efter 

klockan i syfte att ta den i beslag eftersom den är av 

betydelse i samband med förverkande av utbyte av 

brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1b § BrB. Vid visitationen 

påträffas klockan, som tas i beslag eftersom 

det framstår som klart mer sannolikt att klockan utgör 


Bilaga 

Exempel 4 (Vetskap om att förvärvad egendom 

har samband med brottslig verksamhet) 

Händelse 

Personen D är misstänkt för grov smuggling, som är 

ett förverkandeutlösande brott och som kan ge utbyte. 

I samband med en husrannsakan hos den misstänkte 

påträffas en stor summa pengar i ett skåp. D uppger 

att pengarna utgör betalning för en skuld. Skulden 

har betalats av personen E, som är en känd narkotikaförsäljare. 

E saknar förvärvsinkomst, varför det inte 

framstår som rimligt att E betalt skulden med lagliga 

medel. Den misstänkte D vet inte heller hur E skaffat 

pengarna. 

Åtgärd 

Pengarna tas i beslag eftersom det framstår som klart 

mer sannolikt att de utgör utbyte av brottslig verksamhet 

än att så inte är fallet. Även om D inte haft vetskap 

om hur E har förvärvat pengarna, har han haft skälig 

anledning att anta att egendomen har samband med 

brottslig verksamhet. 

Exempel 5 (Brott som kunnat ge utbyte) 

Händelse 

Vid en husrannsakan hos personen F som är misstänkt 

för dopningsbrott hittas ett parti anabola steroider i 

portionsförpackningar. Någon försäljning har inte 

konstaterats. Samtidigt påträffas dyrbara elektroniska 

apparater. Den misstänkte F har inte haft några förvärvsinkomster 

under flera år. 

Åtgärd 

Apparaterna tas i beslag, eftersom dopningsbrott 

av normalgraden är ett förverkningsutlösande brott 

och brottet har förutsättningar att ge ett utbyte. Det 

framstår som klart mer sannolikt att apparaterna utgör 



Bilaga 

exempel på brott där sex års fängelse ingår 

I följande brott ingår sex års fängelse i straffskalan. 

Brotten är förverkandeutlösande under förutsättning 

att de är av beskaffenhet att kunna ge utbyte. 

3 kap. BrB mord, dråp och grov misshandel 

4 kap. BrB människorov, olaga frihetsberövande, 

grovt olaga tvång, grov fridskränkning, 

grov kvinnofridskränkning 

6 kap. BrB våldtäkt, grovt sexuellt tvång 

8 kap. BrB grov stöld, rån 

9 kap. BrB grovt bedrägeri, grovt häleri, grovt 

penninghäleri 

10 kap. BrB grov förskingring, grov trolöshet mot 

huvudman 

13 kap. BrB mordbrand 

14 kap. BrB grov urkundsförfalskning 

15 kap. BrB grov mened 

Alkohollagen grov olovlig försäljning av alkoholdrycker 

Narkotikastrafflagen grovt narkotikabrott 

Lag om förbud mot 

vissa dopningsmedel 

grovt dopningsbrott 

Skattebrottslagen grovt skattebrott 

Lag om straff för 

smuggling 

lagtext 

grov smuggling, grov narkotikasmuggling, 

grovt tullbrott, grov olovlig 

befattning med smuggelgods. 

domar med beslut om förverkande 

Följande domar innehåller beslut om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1b § BrB 

B 441109 Högsta Domstolen Hovrätten för Västra Sverige (B 2927-09) 

Göteborgs tingsrätt (B 12483-08) 

• Grovt narkotikabrott 

• Förverkande av bil som utgör 

utbyte av skattebrott 

B 309509 Hovrätten för Västra Sverige Göteborgs Tingsrätt (B 1441-09) • Grovt narkotikabrott 

• Förverkande av kontanter 

B 116309 Hovrätten över Skåne och Blekinge Malmö Tingsrätt (B 2122-09) • Grovt narkotikabrott 


B 319710 Hovrätten över Skåne och Blekinge Malmö Tingsrätt (B 8985-10) • Narkotikabrott 


B 395209 Svea Hovrätt Södertörns Tingsrätt (B 82-09) • Försök till grovt tullbrott 

• Värdeförverkande av egendom 

B 993311 Svea Hovrätt Södertörns Tingsrätt (B 10297-11) • Grovt narkotikabrott 

• Förverkande av kontanter, 

smycken och en bil 

B 37011 Hovrätten för Nedre Norrland Gävle Tingsrätt (B 3007-10 och B 715-10) • Grovt narkotikabrott 


B 60210 Hovrätten för Nedre Norrland Gävle Tingsrätt (B 2799-09) • Grovt narkotikabrott 



36 kap. BrB. Om förverkande av egendom 

Förverkande av utbyte 

1 § Utbyte av ett brott enligt denna balk ska förklaras 

förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma 

gäller vad någon har tagit emot som ersättning för 

kostnader i samband med ett brott, om mottagandet 

utgör brott enligt denna balk. I stället för det mottagna 

får dess värde förklaras förverkat. 

Om inte annat är särskilt föreskrivet, ska bestämmelserna 

i första stycket också tillämpas i fråga om 

utbyte av ett brott och ersättning för kostnader i samband 

med ett brott enligt annan lag eller författning, 

om det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än ett 

år. Lag (2008:370). 

1a § Vid bedömningen av om det är uppenbart oskäligt 

att förklara utbyte av ett brott förverkat ska bland 

andra omständigheter beaktas om det finns anledning 

att anta att skadeståndsskyldighet i anledning av brottet 

kommer att åläggas eller annars bli fullgjord. Lag 

(2008:370). 

1b § Döms någon för ett brott för vilket är föreskrivet 

fängelse i sex år eller mer och har brottet varit av 

beskaffenhet att kunna ge utbyte, ska även i annat fall 

än som avses i 1 § egendom förklaras förverkad, om det 

framstår som klart mera sannolikt att den utgör utbyte 

av brottslig verksamhet än att så inte är fallet. I stället 

för egendomen får dess värde förklaras förverkat. 

Har brottet varit av beskaffenhet att kunna ge 

utbyte, gäller första stycket också om någon döms för 

1. människohandel enligt 4 kap. 1a § tredje stycket, 

koppleri, ocker som är grovt, olovlig befattning 

med falska pengar som är grovt, eller grovt 

dobbleri, 

2. narkotikabrott enligt 1 § narkotikastrafflagen 

(1968:64) eller olovlig befattning med narkotikaprekursorer 

15 enligt 3b § första stycket samma lag, 

3. dopningsbrott enligt 3 § första stycket lagen 

(1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, 

4. narkotikasmuggling enligt 6 § första stycket lagen 

(2000:1225) om straff för smuggling, eller 

5. människosmuggling enligt 20 kap. 8 § första stycket 

utlänningslagen (2005:716) eller organiserande 

av människosmuggling enligt 20 kap. 9 § första 

stycket samma lag. 

Vad som sägs om förverkande i första och andra styckena 

gäller också om någon döms för försök, förberedelse 

eller stämpling till ett brott som avses där. 

Förverkande enligt denna paragraf får inte beslutas 

15 Ämnen som kan användas vid framställning av narkotika 

om det är oskäligt. Lag (2011:115). 

Bilaga 

1c § Som utbyte av ett brott eller av brottslig verksamhet 

anses vid förverkande även egendom som har trätt i 

stället för utbyte, avkastning av utbyte samt avkastning 

av det som trätt i stället för utbyte. Lag (2008:370). 

27 kap. RB. Om beslag 

1 § Föremål som skäligen kan antas ha betydelse för 

utredning om brott eller vara avhänt någon genom 

brott eller förverkat på grund av brott får tas i beslag. 

Detsamma gäller föremål som skäligen kan antas ha 

betydelse för utredning om förverkande av utbyte av 

brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken. 

Vad som sägs i detta kapitel om föremål gäller också 

om skriftlig handling, i den mån inte annat är föreskrivet. 

Tvångsmedel enligt detta kapitel får beslutas endast 

om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men 

i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller 

för något annat motstående intresse. Lag (2008:376). 

4 § Den som med laga rätt griper eller anhåller en 

misstänkt eller verkställer häktning, husrannsakan, 

kroppsvisitation eller kroppsbesiktning får ta föremål 

som därvid påträffas i beslag. 

Föremål, som i annat fall påträffas, får tas i beslag 

efter beslut av undersökningsledaren eller åklagaren. 

Vid fara i dröjsmål, får även utan sådant beslut åtgärden 

vidtas av polisman, om det inte är fråga om en 

försändelse som avses i 3 §. 

Verkställs beslag av någon annan än undersökningsledaren 

eller åklagaren och har denne inte beslutat 

beslaget, skall anmälan skyndsamt göras hos honom, 

som omedelbart skall pröva om beslaget skall bestå. 

Lag (1993:1408). 

28 kap. RB. Om husrannsakan samt kroppsvisitation 

och kroppsbesiktning 

1 § Om det finns anledning att anta att ett brott har 

begåtts på vilket fängelse kan följa, får husrannsakan 

företas i hus, rum eller slutet förvaringsställe för att 

söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar 

eller annars för att utröna omständigheter som kan 

vara av betydelse för utredning om brottet eller om 

förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 

36 kap. 1b § brottsbalken. 

Hos annan än den som skäligen kan misstänkas 

för brottet får husrannsakan dock företas bara om 

brottet har begåtts hos honom eller henne eller om 

den misstänkte har gripits där eller om det annars 

finns synnerlig anledning att det vid rannsakningen 


Bilaga 

ska anträffas föremål som kan tas i beslag eller i förvar 

eller att annan utredning om brottet eller om förverkande 

av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 

1b § brottsbalken kan vinnas. 

För husrannsakan hos den misstänkte får inte i 

något fall åberopas hans eller hennes samtycke, om 

inte den misstänkte själv har begärt att åtgärden ska 

vidtas. Lag (2008:376). 

5 § En polisman får företa husrannsakan utan förordnande 

enligt 4 §, om det är fara i dröjsmål. Detta 

gäller dock inte husrannsakan för delgivning. Lag 

(1995:637). 

11 § Om det finns anledning att anta att ett brott har 

begåtts på vilket fängelse kan följa, får kroppsvisitation 

göras på den som skäligen kan misstänkas för 

brottet för att söka efter föremål som kan tas i beslag 

eller i förvar eller annars för att utröna omständigheter 

som kan vara av betydelse för utredning om brottet 

eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet 

enligt 36 kap. 1b § brottsbalken. 



anledning att anta att det därigenom kommer att 

anträffas föremål som kan tas i beslag eller i förvar 

eller att det annars är av betydelse för utredningen 

om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig 

verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken. 

Med kroppsvisitation avses en undersökning av 

kläder och annat som någon bär på sig samt av väskor, 

paket och andra föremål som någon har med sig. Lag 

(2008:376). 

13 § Beträffande kroppsvisitation och kroppsbesiktning 

skall i tillämpliga delar gälla vad i 3a, 4, 8 och 9 

§§ är föreskrivet om husrannsakan. Är fara i dröjsmål, 

får kroppsvisitation och kroppsbesiktning beslutas av 

polisman. 


mallar för tillgångsutredningar 

a. mall hämtad ur handbok om förverkande 16 

aktuella personer/er 

förnamn efternamn Personnummer 

summering av tillgångar/skulder enligt specifikation nedan 

tillgångar Värde (beräknat) 

Bank 

Bank-/kreditkort 

Kapitalplacering 

Övriga tillgångar i form av lös egendom 

Fastigheter/bostadsrätt 

summa 

skulder Värde (beräknat) 

Skulder, ej restförda 

Skulder restförda hos Kronofogdemynd. 

Förverkande, företagsbot (förväntad) 

Betalningssäkring (förväntad) 

summa 

familjeförhållanden 

Moder 

Fader 

Make/maka/sambo 

Barn 

Barn 

Barn 

efternamn förnamn Personnummer 

allmänt om inkomstförhållandena 

(T.ex. anställning, sjukskrivning, styrelseuppdrag, värdepappersinnehav, betydande inflytande (fåmansföretag m.m.) 

sammanställning av taxeringsuppgifter 

(”Officiella inkomster, ev. några år tillbaka) 

kontrolluppgifter inkomstår 201x 

inkomster tjänst 

Kostnader Övrigt 

Tillgångar 

Skulder 

Tillgångar, spec. Fastighet 

Bostadsrätt 

Bil 

Båt 

sammanställning av tillgångar och skulder 

16 Hämtad från handbok Förverkande m.m. – åtgärder mot ekonomiska fördelar av brott upprättad av 

Utvecklingscentrum Stockholm, december 2010 (Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten) 

Bilaga 


Bilaga 

tillgångar 

Bankkonton 

Bank kontonr saldo Per datum fritext 

summa 

Bank-/kreditkort 

typ av kort kopplat till kontonr saldo Per datum fritext 

summa 

Kapitalplacering (specificerat om nödvändigt) 

depå/VPkonto/typ saldo fritext 

summa 

Övriga tillgångar i form av lös egendom – ev dold äganderätt (bil, båt, osv) (även förändringar i närtid av intresse) 

typ av tillgångar, 

Värde eventuell dold 

fritext 

beteckning 

äganderätt 

summa 

Fastigheter / bostadsrätter (även förändringar i närtid) 

fastighetsbeteckning 

summa 

taxeringsvärde 

eller liknande 

förvärvad/överlåten 

inteckning/ 

belåning/ 

ev övervärde 

lagfaren ägare 

skulder 

Borgenär (bank) typ av skuld Belopp Per datum fritext 

summa 

Övriga skulder och tillgångar som ej har specificerats ovan 

Borgenär (bank) typ av skuld Belopp Per datum fritext 

summa 

ev dold äganderätt 


B. kontantberäkningsmall 17 

17 Upprättad av Rikskriminalpolisen, Finanspolisen 

Bilaga 


www.polisen.se 

Ring 114 14 till Polisen

Rapport utbyte av brott - Polisen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?