Landskapets karaktär och naturvärden - Tyresö kommun

More documents

Recommendations

Info

Rekommendationer inför framtida planarbete För att bevara områdets naturvärden, starka karaktär och landskapsbild även i framtiden bör kommande planer behandla följande. Naturvärden och vegetation • Prioritera bevarande av kärnområden med högre naturvärdesklass, klass 2 och 3. • Prioritera bevarande av enskilda utpekade träd med högre naturvärdesklass. Dock bör även vissa yngre ädellövträd sparas för att säkra kontinuiteten på sikt. Dessa bör stå solöppen och ljust. • Undvika fällning av större och/eller äldre träd inom värdekärnorna, framförallt ek och tall med en diameter över 50 cm i sluttningarna och i lägre partier. På hällmarkerna bör man undvika att fälla även mindre tallar och ekar med vid och platt krona, då dessa kan vara mycket gamla även om de är tunna. • Informera områdets boenden om värdet av gamla ekar och tallar (samt ädellövträd som ask och alm), samt att dessa behöver stå öppet och fritt från igenväxningsvegetation. • För att bevara de rödlistade arterna ekticka och tallticka inom området, är det viktigt att gamla tallar och ekar sparas i möjligaste mån. Det är inte heller lämpligt att avverka de rödlistade trädslagen alm eller ask. • Bevara sammanhållna stråk av områden med barrskog. För lövmiljöer är enskilda träd, framförallt äldre ädellövträd, viktiga. • Allmänningarnas natur sköts och utvecklas så att de biologiska värdena bevaras och förstärks. Inslaget av död ved i barrblandskog och på hällmarker, såväl stående som liggande, bör öka – ”städa inte”! • Skogsområden kan gallras försiktigt så att värdefulla träd (ek och andra ädellövträd, samt gamla tallar) inte skuggas och nya har möjlighet att komma upp. Vissa partier bör dock behållas täta för variationens skull. • Naturliga stränder bör i huvudsak bevaras inom området och man bör vara restriktiv med nya anläggningar. Eventuella nya bryggor bör vara av mindre storlek och anläggas ut från strand, inte längs med. • Bevara vassbälten. Karaktär och landskapsbild • Undvika ingrepp i mark genom sprängning, schaktning eller fyllning. • Även ur landskapsbildsynpunkt bör man undvika avverkning av stora träd och skogsmark uppe på höjderna för att på så 18 vis undvika att öppen tomtmark blir synlig på håll. • Bebyggelsen bör placeras så att omgivande terräng och skogsmark dominerar landskapsbilden. • Vegetation längs vägar bör behållas, undantag kan göras för att röja för sikt. • Tomtgränser bör utgöras av vegetation (helst naturlig skogskaraktär), undantag kan göras för att röja för sikt. • Bebyggelsens utformning, såsom storlek, höjd, taklutning, stil, färgsättning, etc., bör anpassas till områdets skogs- och skärgårdskaraktär. • Altaner och terrasser kring bebyggelse bör placeras i markhöjd och dess yta bör begränsas. • Allmänningar underhålls så att de kan användas för rekreation – stigar, bryggor, sittplatser etc.
Bilaga 1. Metodik Metodik – Landskapsanalys Landskapsanalysen har utförts genom bedömningar vid platsbesök. Vid besöken har allmänningar, vägrum och samtliga tomter undersökts (förutom ett fåtal tomter som har studerats utifrån på grund av grindar, staket eller stängsel). För att beskriva landskapet görs en analys över området som beskriver strukturer i landskapet, rumslighet och landskapsbild. Analysen grundar sig på Kevin Lynchs metod och beskrivs genom: • stråk • noder • barriärer • sammanhängande områden • landmärken Dessutom beskrivs landskapets rumslighet med hjälp av: • vegetationsstrukturer • bebyggelsestrukturer • andra element i landskapet • öppet/slutet • höjdskillnader Med denna information som grund kan man beskriva landskapsbilden för området, både hur det uppfattas på avstånd (siluetter) och inom området (utblickar). Landskapsanalysen avser även att beskriva områdets karaktär och utmärkande kvaliteter. I karta för landskapsanalys redovisas följande aspekter: • Karaktärsgivande vegetation – vegetation som anses bidra till områdets karaktär, kan vara hällmarkstallskog eller blandskogsvegetation. • Allmänningar – allmänna grönytor som förstärker områdets skogskaraktär genom sammanhängande naturområden. • Målpunkter – platser inom området som fungerar som målpunkter vid promenader och aktiviteter, här främst allmänna bryggor och badplatser • Branter – dramatiska nivåskillnader som skapar rumslighet och karaktär, ofta utgör de fysiska barriärer för förflyttning • Utblickar – platser med vackra utblickar och där man kan få överblick över området. Metodik -Naturvärdesbedömning En naturvärdesbedömning grundar sig främst på vetenskapliga fakta om ekologiska samband och förekomster av skyddsvärda arter. På kommunal 19 och lokal nivå är den lokala situationen viktig för bedömningen, där värdefull natur relateras till hur vanlig naturtypen är i kommunen eller stadsdelen. På så sätt kan bristen på en värdefull naturtyp rendera denna ett högre värde än annars. Samtidigt innebär starka ekologiska samband att värdet bedöms högre, eftersom sådana samband stärker möjligheterna för skyddsvärda arter att klara sig på lång sikt. Naturvärdesbedömningen av värdekärnorna grundar sig i huvudsak på en tregradig skala enligt Naturvårdsverkets rekommendationer: • klass 1: naturvärden av nationell betydelse • klass 2: naturvärden av regional betydelse • klass 3: naturvärden av kommunal betydelse Ekologigruppen AB använder dessutom ytterligare en klass: • klass 4: naturvärden av lokal betydelse Med denna klass avses värden som är av betydelse för kommundelens biologiska mångfald. Denna värdeklass kan ofta vara den svåraste att avgränsa då värdena i de mindre värdefulla biotoperna kan vara mindre tydliga. Klassen kan sägas representera värden som bör uppmärksammas och om möjligt tas hänsyn till, och kan också ses som värden som kan tas tillvara som kvaliteter i planeringen. Naturtypens kontinuitet har ofta stor betydelse för bedömningen av värdet. En
Page 1 and 2: BROBÄNKEN LANDSKAPSANALYS Landskap
Page 3 and 4: 3 INNEHÅLL Landskapsanalys 4 Natur
Page 5 and 6: Figur 2. Nybyggd tomt där all natu
Page 7 and 8: Figur 7. Landskapsanalyskarta med k
Page 9 and 10: Hotade arter De hotade arterna alm
Page 11 and 12: Figur 10. Naturtypskarta. Barrskog
Page 14 and 15: Figur 15. Gammal ek med den rödlis
Page 16 and 17: 32. Höjd med tallar, klass 4, loka
Page 20: gräsmark som varit öppen och häv

Landskapets karaktär och naturvärden - Tyresö kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?