Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

More documents

Recommendations

Info

Bannlyst <strong>The</strong> shrill ringing of the telephone jolted Beyers Naudé out of his sleep on Wednesday, 19 October 1977. It was 5.30 a.m. as he hurried into his small study to still the piercing noise. He heard a woman’s voice. She did not identify herself, but said in a whisper: »<strong>The</strong>y are raiding us. Be prepared. <strong>The</strong> end has come.<strong>«</strong> <strong>The</strong> phone was silent. He had been expecting such a call for weeks, and he felt afraid. Så inleder Colleen Ryan sin berättelse om bannlys<strong>ni</strong>ngen av Naudé. Denna kom att vara till den 16 september 1984, alltså »…massakern i nästan sju år, och innebar ett värre straff än man Sharpeville 1960 först tänker sig. Den som drabbades av det upphörde strängt taget att existera, i varje fall för omvärlden. Det var det som var det berättigade i me<strong>ni</strong>ngen. Beyers Naudé föddes 1915 i Roodepoort i Transvaal men växte upp i Kapstaden. Som son till en av grundarna av Broederbond (ett hemligt manligt sällskap som betydde mycket för utform<strong>ni</strong>ngen av apartheids ideologi och praxis) blev han tidigt inskolad i det rasistiska tänkandet. Han gick i sin fars fotspår och läste teologi. En av hans lärare vid Stellenboschs u<strong>ni</strong>versitet var HF Verwoerd, som skulle bli Sydafrikas premiärmi<strong>ni</strong>ster. Vid tjugofem års ålder blev Beyers Naudé Broederbonds yngste medlem. Vid den tiden gifte han sig också och flyttade med sin Ilse till Wellington ledde till att han på allvar ifrågasatte apartheidsystemet.<strong>«</strong> för sin första pastorstjänst i den holländska reformerta kyrkan. Under tjugo år tjänstgjorde sedan Beyers Naudé som pastor i olika församlingar. Politiskt sympatiserade han med NP, men massakern i Sharpeville 1960 ledde till att han på allvar ifrågasatte det berättigade i apartheidsystemet. Av flera skäl hade han börjat göra det tidigare. Bland annat hade han fun<strong>ni</strong>t det svårt att teologiskt förklara och försvara systemet vid resor i Europa. På grund av ställ<strong>ni</strong>ngstaganden och uttalanden han gjorde sattes han under allt hårdare press av det afrikandiska etablissemanget. Kristna institutet 1962 accepterade Beyers Naudé redaktörskapet för en nystartad tidskrift, Pro Veritate, och 1963 var han med om att grunda det ickerasistiska och ekume<strong>ni</strong>ska Kristna institutet (KI). Syftet var att tjäna Kristi kyrka på allt sätt och att främja dess enhet. Denna strävan skulle vara grundad i Guds ord och medlemskapet öppet för varje kristen. 1963 lämnade Naudé också Broederbond och tog ett helt avgörande steg i september det året när han en söndag i sin predikan fördömde apartheid. Han lämnade boerkyrkan, som i sin tur tog fullständigt avstånd från honom, och slöt sig till en svart församling i Alexandra, kåkstaden i Johannesburg. Han sade till sin fru: »Vad som än händer skall vi vara tillsammans och Gud med oss.<strong>«</strong> Beyers Naudé tvingades sluta som pastor och fortsatte att arbeta som ledare för KI. 1977 stäng- »<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong> 89
de myndigheterna institutet och förbjöd Pro Veritate. Naudé och hans kolleger bannlystes på fem år. 1978 fick Beyers Naudé motta det svenska Diako<strong>ni</strong>as fredspris. Husarrest Det kom, som sagt, att bli sju år i husarrest. Han fick träffa endast en person åt gången, <strong>inte</strong> lämna hemmet och <strong>inte</strong> uttala sig offentligt. Det var förbjudet att citera honom. Beyers Naudé använde tiden till omfattande studier och till samtal på tu man hand med andra ledare för kampen mot apartheid. När bannlys<strong>ni</strong>ngen till slut hävdes i september 1984 gav sig Beyers Naudé åter in i striden för ett demokratiskt och ickerasistiskt Sydafrika. 1985 efterträdde han Desmond Tutu som generalsekreterare för SACC. På den posten var han kvar till juli 1987, <strong>då</strong> han efterträddes av Frank Chikane. Han fortsatte emellertid sitt hängivna arbete inom ramen för EAB. Personlig assistent Mot slutet av 1992 frågade Beyers Naudé SEN om det skulle vara möjligt att få fram pengar för en personlig assistent åt honom. Han behövde någon som var engagerad för samma mål som han, någon som insåg vikten av kvinnornas insatser i det sydafrikanska samhället och någon som kunde ta hand om de många utländska gästerna. I SEN:s ansökan till SIDA skrev jag: Beyers Naudés betydelse för motståndet mot apartheid kan svårligen överskattas. Hans klarhet och stringens i kritiken av systemet, hans personliga mod och utstrål<strong>ni</strong>ng, hans <strong>inte</strong>gritet och värme samt hans utomordentligt stora arbetskapacitet betyder att han är på en och samma gång en viktig symbolgestalt och inflytelserik ledare och inspiratör för många. Så länge hans hälsa och krafter står honom bi bör han därför få allt det stöd det är möjligt att ge honom. »Beyers Naudé tvingades sluta som pastor… 1977 stängde myndigheterna institutet och förbjöd Pro Veritate. Naudé och hans kolleger bannlystes på fem år.<strong>«</strong> Ansökan beviljades, och tjänsten gick till Florence Laag Brandell. I ett brev på försommaren berättade hon: Måndagen den 19 april: Begrav<strong>ni</strong>ng av Chris Ha<strong>ni</strong> på FNB Stadium, Soweto. Jag är där tillsammans med några svarta vänner… Hela stadion är fullpackad av män<strong>ni</strong>skor, ca 70 000 personer, och kanske 20 000 utanför. När programmet startar med den afrikanska nationalhymnen »Nkosi sikelel’ iAfrika<strong>«</strong> (tidigare förbjuden av den vita regimen) sjungen i stämmor av hela publiken, vet jag att jag gjorde rätt som kom hit. Många kända profiler talar från podiet: Nelson Mandela, Desmond Tutu, Ruth Mompati, Joe Slovo, Joe Modise (Umkhonto we Sizwe) mfl mfl. Även två svenska talare 90 »<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong>
Page 1 and 2:
»Gör ni<
Page 3 and 4:
Boken ingår i serien Folkrörelser
Page 5 and 6:
Innehåll »I praktiken blev aparth
Page 7 and 8:
Röd och gul och vit och svart gör
Page 9 and 10:
DET FRÅN HOLLÄNDSKAN stammande sp
Page 11 and 12:
Apartheid. apartheidteologin är Ro
Page 13 and 14:
Hur många begravni</strong
Page 15 and 16:
Den 21 mars 1960 öppnaden den syda
Page 17 and 18:
I samband med att Desmond Tutu fick
Page 19 and 20:
Svenska Ekumeniska
Page 21 and 22:
Svenska Ekumeniska
Page 23 and 24:
Det var inte allti
Page 25 and 26:
Många församlingar var djupt enga
Page 27 and 28:
handling kan invändas att de negat
Page 29 and 30:
Kyrkornas U-forum och ISAK samarbet
Page 31 and 32:
I Sverige avlöste den ena demonstr
Page 33 and 34:
a. Bildtexten lyder: »Ärkebiskop
Page 35 and 36:
Fortsatt engagemang SEN fortsatte a
Page 37 and 38: av Isolera Sydafrika-kommittén på
Page 39 and 40: Dr Naudés utnämni</strong
Page 41 and 42: Delegation med och utan förhinder
Page 43 and 44: Apartheidregimen satte inte
Page 45 and 46: Stöd via Svenska Ekumeni</
Page 47 and 48: Meddelande från legationen i Preto
Page 49 and 50: för banken när den nya lagstift<s
Page 51 and 52: kyrkan var uppdelad i en vit »mode
Page 53 and 54: höll en särskild grupp möte på
Page 55 and 56: Den kom att kallas First National E
Page 57 and 58: På ena sidan vägen en »vit<stron
Page 59 and 60: Ur Financial Mail 25 maj 1990. fram
Page 61 and 62: Promat to accept conditions which w
Page 63 and 64: tion Centre, South African Institut
Page 65 and 66: Den katolske ärkebiskopen De<stron
Page 67 and 68: Foundation fortsatte SEN sitt stöd
Page 69 and 70: Det fanns också vita tiggare i Syd
Page 71 and 72: och betydde mycket för att hålla
Page 73 and 74: »Cry. The beloved
Page 75 and 76: Huvudområdena för Ravans verksamh
Page 77 and 78: juni 1986 började
Page 79 and 80: Märkt av tjugosju år i fängelse
Page 81 and 82: I slutet av december 1989 gästade
Page 83 and 84: i slutet av 70- och i början av 80
Page 85 and 86: Jag ser att ni ger
Page 87: Beyers Naudé. I inte</stro
Page 91 and 92: Oscarsberg, den första svenska mis
Page 93 and 94: Svenska kyrkan Stora delar av det s
Page 95 and 96: Missionär Bengt Johansson, förest
Page 97 and 98: Beyers Naudé och Hans SA Engdahl i
Page 99 and 100: Robert Mugabe och Olof Palme på et
Page 101 and 102: På egna ben… flyttade med när v
Page 103 and 104: Vad är en kamrat? Bli kamrat med Z
Page 105 and 106: ikanska och filippinska teologer. D
Page 107 and 108: ningar och i andra
Page 109 and 110: från SKM. När han sökte prästtj
Page 111 and 112: Studiegrupp inom programmet <strong
Page 113 and 114: område där vi bodde, med 150 000
Page 115 and 116: mig i ryggsäcken av det slaget. N
Page 117 and 118: fått något stöd för att agera u
Page 119 and 120: Kyrka som tjänat ut i Malakutu, Wh
Page 121 and 122: de svarta ledarna kunde framföra s
Page 123 and 124: sentanter. Så där föll man i en
Page 125 and 126: hur lätt det är att på några m
Page 127 and 128: Kvinnor HF:s och FB:s första missi
Page 129 and 130: efann sig i södra Afrika kände si
Page 131 and 132: Karl-Axel Elmqvist, chefredaktör f
Page 133 and 134: Frikyrkan hjälper/Diakoni<
Page 135 and 136: - Ungdomsorganisat
Page 137 and 138: Ungdom på marsch i Sydafrika. Arbe
Page 139 and 140:
Konst och kultur Konst och kultur
Page 141 and 142:
Repetition hos CAP. »A scene from
Page 143 and 144:
till att de kom till Eshiyane. Seda
Page 145 and 146:
och har hittat mina främsta lärar
Page 147 and 148:
Längst till höger syns Fjedurs le
Page 149 and 150:
Vilka människor h
Page 151 and 152:
långvariga och konsekventa motstå
Page 153 and 154:
17 januari 1994. EMPSA-övervakare
Page 155 and 156:
Valövervakning 19
Page 157 and 158:
Knutsson, ISAK, Solweig Wikman, LO/
Page 159 and 160:
EMPSA Evaluation Conference 1-4 dec
Page 161 and 162:
och utvärderingsrapporten om PEMSA
Page 163 and 164:
lev anförtrodda. Framför allt gä
Page 165 and 166:
Bilden är dels från Umpumulo prä
Page 167 and 168:
Om apartheidsystemet inte</
Page 169 and 170:
170 Bokprojektet »Folkrörelsernas
Page 171 and 172:
Böcker i serien »Folkrörelsernas
Page 173 and 174:
Förkortningar 1 K
Page 175 and 176:
SKM Svenska kyrkans mission SKR Sve
Page 177 and 178:
Religious Studies, Missiology with
Page 179 and 180:
Foto/bildkällor Där fotografen ej
Page 181 and 182:
113 Kyrkbygget i Kabokweni<
Page 183 and 184:
Delmas 44, 50 Diakoni</stro
Page 185 and 186:
Klerksdorp 164 Knutsson, Gunborg oc
Page 187 and 188:
SFR 134, 175 SFS 175, SIDA 4, 20, 2
Page 189:
Wikström, Lester 25, 28, 29, 30, 3
show all

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?