Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
gion, skönlitteratur, sociologi och utbild
ju
- Page 25 and 26: Många församlingar var djupt enga
- Page 27 and 28: handling kan invändas att de negat
- Page 29 and 30: Kyrkornas U-forum och ISAK samarbet
- Page 31 and 32: I Sverige avlöste den ena demonstr
- Page 33 and 34: a. Bildtexten lyder: Ȁrkebiskop
- Page 35 and 36: Fortsatt engagemang SEN fortsatte a
- Page 37 and 38: av Isolera Sydafrika-kommittén på
- Page 39 and 40: Dr Naudés utnämni</strong
- Page 41 and 42: Delegation med och utan förhinder
- Page 43 and 44: Apartheidregimen satte inte
- Page 45 and 46: Stöd via Svenska Ekumeni</
- Page 47 and 48: Meddelande från legationen i Preto
- Page 49 and 50: för banken när den nya lagstift<s
- Page 51 and 52: kyrkan var uppdelad i en vit »mode
- Page 53 and 54: höll en särskild grupp möte på
- Page 55 and 56: Den kom att kallas First National E
- Page 57 and 58: På ena sidan vägen en »vit<stron
- Page 59 and 60: Ur Financial Mail 25 maj 1990. fram
- Page 61 and 62: Promat to accept conditions which w
- Page 63 and 64: tion Centre, South African Institut
- Page 65 and 66: Den katolske ärkebiskopen De<stron
- Page 67 and 68: Foundation fortsatte SEN sitt stöd
- Page 69 and 70: Det fanns också vita tiggare i Syd
- Page 71 and 72: och betydde mycket för att hålla
- Page 73 and 74: »Cry. The beloved
- Page 75: Huvudområdena för Ravans verksamh
- Page 79 and 80: Märkt av tjugosju år i fängelse
- Page 81 and 82: I slutet av december 1989 gästade
- Page 83 and 84: i slutet av 70- och i början av 80
- Page 85 and 86: Jag ser att ni ger
- Page 87 and 88: Beyers Naudé. I inte</stro
- Page 89 and 90: de myndigheterna institutet och fö
- Page 91 and 92: Oscarsberg, den första svenska mis
- Page 93 and 94: Svenska kyrkan Stora delar av det s
- Page 95 and 96: Missionär Bengt Johansson, förest
- Page 97 and 98: Beyers Naudé och Hans SA Engdahl i
- Page 99 and 100: Robert Mugabe och Olof Palme på et
- Page 101 and 102: På egna ben… flyttade med när v
- Page 103 and 104: Vad är en kamrat? Bli kamrat med Z
- Page 105 and 106: ikanska och filippinska teologer. D
- Page 107 and 108: ningar och i andra
- Page 109 and 110: från SKM. När han sökte prästtj
- Page 111 and 112: Studiegrupp inom programmet <strong
- Page 113 and 114: område där vi bodde, med 150 000
- Page 115 and 116: mig i ryggsäcken av det slaget. N
- Page 117 and 118: fått något stöd för att agera u
- Page 119 and 120: Kyrka som tjänat ut i Malakutu, Wh
- Page 121 and 122: de svarta ledarna kunde framföra s
- Page 123 and 124: sentanter. Så där föll man i en
- Page 125 and 126: hur lätt det är att på några m
ju<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> 1986 började Taurus ge ut böcker med informati<strong>on</strong><br />
om vilka möjligheter det fanns för en<br />
självständig opi<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g><strong>on</strong>sbild<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng. Det skedde först<br />
och främst på afrikaans men också på engelska.<br />
Böcker som »Praat met die ANC<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> och »Die Trojaanse<br />
Perd<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> förmedlade informati<strong>on</strong> och insikter<br />
som annars <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> skulle ha kunnat nå den sydafrikanska<br />
allmänheten.<br />
Tack vare SEN:s bidrag kunde Taurus anställa<br />
Tie<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>e du Plessis som admi<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>stratör. Han var i<br />
Sverige i april 1990 och träffade <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> bland andra<br />
Per Wästberg.<br />
Black Translati<strong>on</strong>s and Literary<br />
Services<br />
Genom stöd till BTLS medverkade SEN till att<br />
boken »Where <strong>the</strong>re is no Doctor<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> översattes till<br />
sju lokala språk och trycktes av Skotaville. Den<br />
visade på ett enkelt sätt hur man skall förfara när<br />
det <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> finns tillgång till sjukvårdskun<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>g pers<strong>on</strong>al.<br />
Aubrey Mokoena, BTLS:s ordförande, var en<br />
av de sext<strong>on</strong> åtalade vid terroristrättegången i<br />
Pietermaritzburg. Han var också ledare för Release<br />
Mandela Committee, och hans lilla k<strong>on</strong>tor var<br />
ett centrum för apar<strong>the</strong>idmotståndare.<br />
I mars 1986 utsattes BTLS:s k<strong>on</strong>tor för allvarlig<br />
skadegörelse genom en brandbomb. Vid tillfället<br />
var k<strong>on</strong>toret upplåtet också för kampanjen för<br />
Nels<strong>on</strong> Mandelas frigiv<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng. Lyckligtvis var<br />
materialet för »Where <strong>the</strong>re is no Doctor<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> förvarat<br />
på annan plats.<br />
Boken kunde sedan spridas med hjälp av det<br />
svenska Diako<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>a.<br />
<str<strong>on</strong>g>The</str<strong>on</strong>g> New African 20 mars 1989.<br />
Presstöd<br />
Africa Press<br />
Under 1985 blev det allt svårare för journalister<br />
att arbeta i Sydafrika och att rapportera därifrån.<br />
Den redan förut knapphändiga informati<strong>on</strong>en<br />
om vad som hände i landet blev ännu mer beskuren.<br />
De kommersiella medierna i Sydafrika återspeglade<br />
<str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> vad som hände ur folkets perspektiv.<br />
Affärsmässiga överväganden avgjorde ofta<br />
vilka nyheter som distribuerades och på vad sätt.<br />
Täck<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngen var relativt omfattande men ytlig.<br />
Många sydafrikaner fick en annan bild av tilldragelserna<br />
än den som återgavs <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g>rnati<strong>on</strong>ellt. Den<br />
i december 1985 hastigt omkomna provinsk<strong>on</strong>gressledamoten<br />
Molly Blackburn sade under ett<br />
besök i Stockholm i september samma år ungefär<br />
så här:<br />
Jag är övertygad om att <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> här i Sverige har en<br />
mera fullständig och korrekt bild av vad som<br />
78 »<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>