Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
gion, skönlitteratur, sociologi och utbild
ju
- Page 25 and 26: Många församlingar var djupt enga
- Page 27 and 28: handling kan invändas att de negat
- Page 29 and 30: Kyrkornas U-forum och ISAK samarbet
- Page 31 and 32: I Sverige avlöste den ena demonstr
- Page 33 and 34: a. Bildtexten lyder: Ȁrkebiskop
- Page 35 and 36: Fortsatt engagemang SEN fortsatte a
- Page 37 and 38: av Isolera Sydafrika-kommittén på
- Page 39 and 40: Dr Naudés utnämni</strong
- Page 41 and 42: Delegation med och utan förhinder
- Page 43 and 44: Apartheidregimen satte inte
- Page 45 and 46: Stöd via Svenska Ekumeni</
- Page 47 and 48: Meddelande från legationen i Preto
- Page 49 and 50: för banken när den nya lagstift<s
- Page 51 and 52: kyrkan var uppdelad i en vit »mode
- Page 53 and 54: höll en särskild grupp möte på
- Page 55 and 56: Den kom att kallas First National E
- Page 57 and 58: På ena sidan vägen en »vit<stron
- Page 59 and 60: Ur Financial Mail 25 maj 1990. fram
- Page 61 and 62: Promat to accept conditions which w
- Page 63 and 64: tion Centre, South African Institut
- Page 65 and 66: Den katolske ärkebiskopen De<stron
- Page 67 and 68: Foundation fortsatte SEN sitt stöd
- Page 69 and 70: Det fanns också vita tiggare i Syd
- Page 71 and 72: och betydde mycket för att hålla
- Page 73 and 74: »Cry. The beloved
- Page 75: Huvudområdena för Ravans verksamh
- Page 79 and 80: Märkt av tjugosju år i fängelse
- Page 81 and 82: I slutet av december 1989 gästade
- Page 83 and 84: i slutet av 70- och i början av 80
- Page 85 and 86: Jag ser att ni ger
- Page 87 and 88: Beyers Naudé. I inte</stro
- Page 89 and 90: de myndigheterna institutet och fö
- Page 91 and 92: Oscarsberg, den första svenska mis
- Page 93 and 94: Svenska kyrkan Stora delar av det s
- Page 95 and 96: Missionär Bengt Johansson, förest
- Page 97 and 98: Beyers Naudé och Hans SA Engdahl i
- Page 99 and 100: Robert Mugabe och Olof Palme på et
- Page 101 and 102: På egna ben… flyttade med när v
- Page 103 and 104: Vad är en kamrat? Bli kamrat med Z
- Page 105 and 106: ikanska och filippinska teologer. D
- Page 107 and 108: ningar och i andra
- Page 109 and 110: från SKM. När han sökte prästtj
- Page 111 and 112: Studiegrupp inom programmet <strong
- Page 113 and 114: område där vi bodde, med 150 000
- Page 115 and 116: mig i ryggsäcken av det slaget. N
- Page 117 and 118: fått något stöd för att agera u
- Page 119 and 120: Kyrka som tjänat ut i Malakutu, Wh
- Page 121 and 122: de svarta ledarna kunde framföra s
- Page 123 and 124: sentanter. Så där föll man i en
- Page 125 and 126: hur lätt det är att på några m
gi<strong>on</strong>, skönlitteratur, sociologi och utbild<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng.<br />
I maj 1986 bannlystes »<str<strong>on</strong>g>The</str<strong>on</strong>g> Unquesti<strong>on</strong>able<br />
Right To Be Free (Essays in Black <str<strong>on</strong>g>The</str<strong>on</strong>g>ology)<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>, och<br />
undantagstillståndet samma år ledde till att bokhandlare<br />
plockade ner Skotavilles böcker från<br />
hyllorna för att <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> själva råka illa ut. Förlaget<br />
gav i alla fall ut »African <str<strong>on</strong>g>The</str<strong>on</strong>g>ology. An Introducti<strong>on</strong><str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g><br />
av Gabriel Setiloane, »Hope and Suffering.<br />
Serm<strong>on</strong>s and Speeches<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> av Desm<strong>on</strong>d Tutu och<br />
»Black and Reformed. Apar<strong>the</strong>id Liberati<strong>on</strong> and<br />
<strong>the</strong> Calvi<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>st Traditi<strong>on</strong><str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> av Allan Boesak samt<br />
»Hammering Swords into Ploughshares. Essays<br />
in H<strong>on</strong>our of Archbishop Desm<strong>on</strong>d Tutu<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>.<br />
Förlagets direktör Motobe Mutloatse kom till<br />
Sverige i september 1986 för möten med representanter<br />
för Hammarskjöldsf<strong>on</strong>den, ISAK, Journalisthögskolan,<br />
SIDA, UD, Verbum och SEN<br />
samt med bland andra Per Wästberg och Per<br />
Gedin.<br />
1987 inrättade Skotaville en ny avdel<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng, Skotaville<br />
Educati<strong>on</strong>al Divisi<strong>on</strong>. Skol- och undervis<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsväsendet<br />
i Sydafrika befann sig i en djupgående<br />
kris, och förlaget såg en uppgift i att förse<br />
den alternativa undervis<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng som växte fram<br />
med material.<br />
1987 gav Skotaville ut Kairosdokumentet i en<br />
andra, reviderad upplaga.<br />
Det sista ärendet för SEN gällande Skotaville<br />
medförde åtskilliga k<strong>on</strong>takter med Esselte i<br />
Stockholm, MacMillan Publishers i L<strong>on</strong>d<strong>on</strong>,<br />
legati<strong>on</strong>en i Pretoria, SIDA och Skotaville. Det<br />
handlade om en världsatlas med särskild k<strong>on</strong>centrati<strong>on</strong><br />
på Afrika, särskilt södra Afrika, och<br />
dess förhållande till världen i övrigt. Den blev<br />
klar i april 1992 och fick namnet »Skotaville<br />
World Atlas<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>.<br />
Taurus<br />
Taurus Publishers uppstod ur en protesthandling<br />
1974 av tre u<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>versitetslärare. När André Brinks<br />
roman »Ken<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>s van die sand<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> blev förbjuden, gav<br />
de själva ut boken. Förlaget blev ett av de få dit<br />
författare som hotades av censur kunde vända<br />
sig. Bland dessa författare fanns Breyten Breytenbach,<br />
Nadine Gordimer, John Miles, Wilma<br />
Stockenström och Lettie Viljoen.<br />
1983 slöt sig en fjärde u<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>versitetslärare till förlaget<br />
som delägare. Mycket av det praktiska arbetet<br />
gjordes utan lön av de fyra själva på fritiden.<br />
De motsatte sig statlig inbland<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng i publicistisk<br />
verksamhet och förhandlade aldrig med censurmyndigheterna.<br />
Av samma skäl överklagade de<br />
<str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> heller förbudsbesluten.<br />
När undantagstillståndet införts i Sydafrika i<br />
»<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> 77