26.09.2013 Views

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

mångfalden i landet måste uppmärksammas<br />

och utgöra en bas för ett k<strong>on</strong>sekvent fördömande<br />

av apar<strong>the</strong>id. Risken att mellanreligiösa<br />

spän<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngar utnyttjas av apar<strong>the</strong>idregimen<br />

måste också belysas och motverkas.<br />

Sann religi<strong>on</strong>sfrihet skall vara en självklarhet<br />

i ett demokratiskt Sydafrika och innebära<br />

att det <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> skall finnas bara en etablerad och<br />

erkänd religi<strong>on</strong>, att den enskilde skall ha rätt<br />

att praktisera den religi<strong>on</strong> han eller h<strong>on</strong> väljer<br />

och att den enskilde skall ha rätt att ändra sin<br />

religi<strong>on</strong>stillhörighet.<br />

WCRP var en världsvid orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong> med säte i<br />

Genève. Som en av FN erkänd enskild orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong><br />

inom kategori II hade den också k<strong>on</strong>tor i<br />

New York. Den hade hållit fem stora k<strong>on</strong>ferenser:<br />

i Kyoto 1970,Leuven1974, Princet<strong>on</strong> 1979, Nairobi<br />

1984 och Melbourne 1989.<br />

Det var angeläget att stödja WCRP/SAC eftersom<br />

det sydafrikanska samhället – eller rättare:<br />

det sydafrikanska folket – var (och är) religiöst i<br />

en utsträck<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng som många svenskar <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> förstår.<br />

Religi<strong>on</strong>en har stor betydelse för upplevelsen av<br />

den egna identiteten och är förk<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ppad med<br />

mycket starka känslor. Det gav regimen i Sydafrika,<br />

som ville härska genom att söndra, möjligheter<br />

att spela ut den ena religi<strong>on</strong>en mot den<br />

andra och ta kraften ur en religiöst inspirerad och<br />

motiverad oppositi<strong>on</strong>. WCRP/SAC hjälpte de<br />

olika religi<strong>on</strong>ernas företrädare att vara samlade i<br />

sina ansträng<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngar att nå det gemensamma<br />

målet: män<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>skors upprättelse till ett liv i frihet,<br />

män<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>skokärlek och värdighet.<br />

De medel SEN fick förmedla användes till<br />

uppbyggnaden av ett <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g>rreligiöst centrum i<br />

Kapstaden.<br />

Bokförlag<br />

Tre bokförlag fick ek<strong>on</strong>omiskt och moraliskt<br />

stöd: Ravan Press, Skotaville Publishers och Taurus.<br />

Ravan Press<br />

Ravan Press grundades 1972 av Peter Randall,<br />

Da<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>e van Zyl och Beyers Naudé, alla vid KI. Förlagets<br />

första produkter var rapporterna från ett<br />

studieprojekt, SPRO-CAS, och när medvetanderörelsen<br />

bland de svarta tog fart under 1970-talet<br />

ökade verksamheten i omfång. Många av publikati<strong>on</strong>erna<br />

bannlystes, och förlagets ledare hotades<br />

av åtal för brott mot lagen för kommu<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>smens<br />

undertryckande. 1977 bannlystes bland<br />

andra Peter Randall och Beyers Naudé.<br />

Upproret i Soweto 1976 skapade behov av ett<br />

forum för framför allt svarta skribenter. Ravan<br />

mötte det behovet genom tidskriften Staffrider,<br />

som också blev inkörsporten till en större utgiv<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng.<br />

När SEN 1985 fick k<strong>on</strong>takt med förlaget<br />

hade tyngdpunkten i utgiv<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsprogrammetförskjutits.<br />

Rasfrågorna sköts<br />

något åt sidan för en djupare<br />

samhällsanalys. Fackföre<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsrörelsen hade<br />

blivit starkare. Allmänna, icke-rasliga politiska<br />

orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>er hade bildats. Ravan ville delta i<br />

debatten, utmana apar<strong>the</strong>idideologin och främja<br />

tillkomsten av ett demokratiskt Sydafrika.<br />

Korpen är<br />

Ravans<br />

symbol.<br />

»<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> 75

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!