Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
mångfalden i landet måste uppmärksammas<br />
och utgöra en bas för ett k<strong>on</strong>sekvent fördömande<br />
av apar<strong>the</strong>id. Risken att mellanreligiösa<br />
spän<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngar utnyttjas av apar<strong>the</strong>idregimen<br />
måste också belysas och motverkas.<br />
Sann religi<strong>on</strong>sfrihet skall vara en självklarhet<br />
i ett demokratiskt Sydafrika och innebära<br />
att det <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> skall finnas bara en etablerad och<br />
erkänd religi<strong>on</strong>, att den enskilde skall ha rätt<br />
att praktisera den religi<strong>on</strong> han eller h<strong>on</strong> väljer<br />
och att den enskilde skall ha rätt att ändra sin<br />
religi<strong>on</strong>stillhörighet.<br />
WCRP var en världsvid orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong> med säte i<br />
Genève. Som en av FN erkänd enskild orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong><br />
inom kategori II hade den också k<strong>on</strong>tor i<br />
New York. Den hade hållit fem stora k<strong>on</strong>ferenser:<br />
i Kyoto 1970,Leuven1974, Princet<strong>on</strong> 1979, Nairobi<br />
1984 och Melbourne 1989.<br />
Det var angeläget att stödja WCRP/SAC eftersom<br />
det sydafrikanska samhället – eller rättare:<br />
det sydafrikanska folket – var (och är) religiöst i<br />
en utsträck<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng som många svenskar <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> förstår.<br />
Religi<strong>on</strong>en har stor betydelse för upplevelsen av<br />
den egna identiteten och är förk<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ppad med<br />
mycket starka känslor. Det gav regimen i Sydafrika,<br />
som ville härska genom att söndra, möjligheter<br />
att spela ut den ena religi<strong>on</strong>en mot den<br />
andra och ta kraften ur en religiöst inspirerad och<br />
motiverad oppositi<strong>on</strong>. WCRP/SAC hjälpte de<br />
olika religi<strong>on</strong>ernas företrädare att vara samlade i<br />
sina ansträng<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngar att nå det gemensamma<br />
målet: män<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>skors upprättelse till ett liv i frihet,<br />
män<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>skokärlek och värdighet.<br />
De medel SEN fick förmedla användes till<br />
uppbyggnaden av ett <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g>rreligiöst centrum i<br />
Kapstaden.<br />
Bokförlag<br />
Tre bokförlag fick ek<strong>on</strong>omiskt och moraliskt<br />
stöd: Ravan Press, Skotaville Publishers och Taurus.<br />
Ravan Press<br />
Ravan Press grundades 1972 av Peter Randall,<br />
Da<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>e van Zyl och Beyers Naudé, alla vid KI. Förlagets<br />
första produkter var rapporterna från ett<br />
studieprojekt, SPRO-CAS, och när medvetanderörelsen<br />
bland de svarta tog fart under 1970-talet<br />
ökade verksamheten i omfång. Många av publikati<strong>on</strong>erna<br />
bannlystes, och förlagets ledare hotades<br />
av åtal för brott mot lagen för kommu<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>smens<br />
undertryckande. 1977 bannlystes bland<br />
andra Peter Randall och Beyers Naudé.<br />
Upproret i Soweto 1976 skapade behov av ett<br />
forum för framför allt svarta skribenter. Ravan<br />
mötte det behovet genom tidskriften Staffrider,<br />
som också blev inkörsporten till en större utgiv<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng.<br />
När SEN 1985 fick k<strong>on</strong>takt med förlaget<br />
hade tyngdpunkten i utgiv<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsprogrammetförskjutits.<br />
Rasfrågorna sköts<br />
något åt sidan för en djupare<br />
samhällsanalys. Fackföre<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsrörelsen hade<br />
blivit starkare. Allmänna, icke-rasliga politiska<br />
orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>er hade bildats. Ravan ville delta i<br />
debatten, utmana apar<strong>the</strong>idideologin och främja<br />
tillkomsten av ett demokratiskt Sydafrika.<br />
Korpen är<br />
Ravans<br />
symbol.<br />
»<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> 75