Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
exempel på hur arbetare utnyttjas å det grövsta och ger anvis
och betydde mycket för att hålla modet uppe hos de orga
- Page 19 and 20: Svenska Ekumeniska
- Page 21 and 22: Svenska Ekumeniska
- Page 23 and 24: Det var inte allti
- Page 25 and 26: Många församlingar var djupt enga
- Page 27 and 28: handling kan invändas att de negat
- Page 29 and 30: Kyrkornas U-forum och ISAK samarbet
- Page 31 and 32: I Sverige avlöste den ena demonstr
- Page 33 and 34: a. Bildtexten lyder: Ȁrkebiskop
- Page 35 and 36: Fortsatt engagemang SEN fortsatte a
- Page 37 and 38: av Isolera Sydafrika-kommittén på
- Page 39 and 40: Dr Naudés utnämni</strong
- Page 41 and 42: Delegation med och utan förhinder
- Page 43 and 44: Apartheidregimen satte inte
- Page 45 and 46: Stöd via Svenska Ekumeni</
- Page 47 and 48: Meddelande från legationen i Preto
- Page 49 and 50: för banken när den nya lagstift<s
- Page 51 and 52: kyrkan var uppdelad i en vit »mode
- Page 53 and 54: höll en särskild grupp möte på
- Page 55 and 56: Den kom att kallas First National E
- Page 57 and 58: På ena sidan vägen en »vit<stron
- Page 59 and 60: Ur Financial Mail 25 maj 1990. fram
- Page 61 and 62: Promat to accept conditions which w
- Page 63 and 64: tion Centre, South African Institut
- Page 65 and 66: Den katolske ärkebiskopen De<stron
- Page 67 and 68: Foundation fortsatte SEN sitt stöd
- Page 69: Det fanns också vita tiggare i Syd
- Page 73 and 74: »Cry. The beloved
- Page 75 and 76: Huvudområdena för Ravans verksamh
- Page 77 and 78: juni 1986 började
- Page 79 and 80: Märkt av tjugosju år i fängelse
- Page 81 and 82: I slutet av december 1989 gästade
- Page 83 and 84: i slutet av 70- och i början av 80
- Page 85 and 86: Jag ser att ni ger
- Page 87 and 88: Beyers Naudé. I inte</stro
- Page 89 and 90: de myndigheterna institutet och fö
- Page 91 and 92: Oscarsberg, den första svenska mis
- Page 93 and 94: Svenska kyrkan Stora delar av det s
- Page 95 and 96: Missionär Bengt Johansson, förest
- Page 97 and 98: Beyers Naudé och Hans SA Engdahl i
- Page 99 and 100: Robert Mugabe och Olof Palme på et
- Page 101 and 102: På egna ben… flyttade med när v
- Page 103 and 104: Vad är en kamrat? Bli kamrat med Z
- Page 105 and 106: ikanska och filippinska teologer. D
- Page 107 and 108: ningar och i andra
- Page 109 and 110: från SKM. När han sökte prästtj
- Page 111 and 112: Studiegrupp inom programmet <strong
- Page 113 and 114: område där vi bodde, med 150 000
- Page 115 and 116: mig i ryggsäcken av det slaget. N
- Page 117 and 118: fått något stöd för att agera u
- Page 119 and 120: Kyrka som tjänat ut i Malakutu, Wh
och betydde mycket för att hålla modet uppe hos<br />
de orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>er, grupper och individer som<br />
kämpade mot apar<strong>the</strong>id var dock oomtvistligt.<br />
1990<br />
Diako<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>a Annual Report 1990 framhöll fem tilldragelser<br />
som särskilt viktiga: 1. Sydafrikas militära<br />
nederlag i Angola beredde marken för Namibias<br />
självständighet. 2. de Klerks tal den 2 februari<br />
1990 gav ny frihet för politiska rörelser och möjliggjorde<br />
förhandlingar. 3. En modig hungerstrejk<br />
genomfördes av mer än 600 fångar. 4. En Defiance<br />
Campaign utmanade många former av apar<strong>the</strong>id<br />
och fick starkt stöd från kyrkorna. 5. de<br />
Klerks beslut att tillåta offentliga protestyttringar<br />
ledde till marscher över hela Sydafrika och tydliggjorde<br />
hur brett stödet var för ANC och den<br />
demokratiska massrörelsen.<br />
I Natal överskuggades alla dessa positiva tilldragelser<br />
av det fortsatta våldet. I sammanstöt<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngar<br />
mellan ANC, Cosatu, Inkatha och UDF<br />
hade mer än tre tusen pers<strong>on</strong>er dödats de tre<br />
senaste åren och ännu fler sårats eller fördrivits<br />
från sina hem. Freden syntes ha små chanser.<br />
Men Diako<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>as tema för år 1990 var Working for<br />
peace in Natal.<br />
Det föll sig helt naturligt att stödja Diako<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>a.<br />
Global fredstjänst<br />
SEN:s fredskommitté arbetade ihärdigt med tanken<br />
på en Global Peace Service (GPS). Under<br />
1992 inleddes ett samarbete, där även SACC var<br />
med, mellan Diako<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>a och SEN inom ramen för<br />
GPS, och flera av deltagarna i kursen Trai<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng of<br />
trainers i Sigtuna i månadsskiftet juli–augusti<br />
kom från Sydafrika, två av dem från Diako<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>a.<br />
<str<strong>on</strong>g>The</str<strong>on</strong>g> Call of Islam<br />
När SEN i ju<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> 1987 från SIDA fick frågan om vi<br />
var villiga att förmedla stöd till <str<strong>on</strong>g>The</str<strong>on</strong>g> Call of Islam,<br />
var vi överens om att vi borde vara förenade med<br />
våra muslimska bröder och systrar i kampen mot<br />
apar<strong>the</strong>id, som var en plåga också för dem.<br />
<str<strong>on</strong>g>The</str<strong>on</strong>g> Call of Islam bildades 1984 i syfte att<br />
mobilisera och orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sera Sydafrikas muslimer<br />
till motstånd mot apar<strong>the</strong>id och att motarbeta<br />
den nya k<strong>on</strong>stituti<strong>on</strong> som Sydafrika fick det året.<br />
Rörelsens ledare såg orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>en som en del av<br />
befrielserörelsen.<br />
<str<strong>on</strong>g>The</str<strong>on</strong>g> Call of Islam hade sitt säte i Kapstaden<br />
men var också företrätt i Transvaal och hade<br />
enskilda medlemmar och sympatisörer i Natal<br />
och Eastern Cape. Till att börja med var<br />
arbetsområdena fyra: Teologisk och apologetisk<br />
verksamhet, socialt hjälparbete, <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g>rreligiös dialog<br />
och kommu<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>kati<strong>on</strong> samt politiska insatser.<br />
I SEN:s SIDAansökan stod bland annat:<br />
<str<strong>on</strong>g>The</str<strong>on</strong>g> Call of Islam ser … som sin uppgift att i<br />
det muslimska samhället frammana förståelse<br />
och stöd för den typ av arbete som utförs av<br />
UDF och COSATU. Det … <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g>rna undervis<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngs-<br />
och utbild<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsprogrammet är ganska<br />
omfattande och prioriteras i arbetet. … Den<br />
främsta anled<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngen för Svenska Ekume<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ska<br />
Nämnden att vilja stödja orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>en är …<br />
dess strävan att aktivt motverka den <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g>rreligiösa<br />
misstänksamhet, misstro och missämja<br />
som äventyrar den ytterst viktiga enheten och<br />
72 »<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>