Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Den katolske teologen Hans Kûng besökte Ekume
tion Centre, South African Institute of Race Relations, Ukusa (en tid
- Page 11 and 12: Apartheid. apartheidteologin är Ro
- Page 13 and 14: Hur många begravni</strong
- Page 15 and 16: Den 21 mars 1960 öppnaden den syda
- Page 17 and 18: I samband med att Desmond Tutu fick
- Page 19 and 20: Svenska Ekumeniska
- Page 21 and 22: Svenska Ekumeniska
- Page 23 and 24: Det var inte allti
- Page 25 and 26: Många församlingar var djupt enga
- Page 27 and 28: handling kan invändas att de negat
- Page 29 and 30: Kyrkornas U-forum och ISAK samarbet
- Page 31 and 32: I Sverige avlöste den ena demonstr
- Page 33 and 34: a. Bildtexten lyder: Ȁrkebiskop
- Page 35 and 36: Fortsatt engagemang SEN fortsatte a
- Page 37 and 38: av Isolera Sydafrika-kommittén på
- Page 39 and 40: Dr Naudés utnämni</strong
- Page 41 and 42: Delegation med och utan förhinder
- Page 43 and 44: Apartheidregimen satte inte
- Page 45 and 46: Stöd via Svenska Ekumeni</
- Page 47 and 48: Meddelande från legationen i Preto
- Page 49 and 50: för banken när den nya lagstift<s
- Page 51 and 52: kyrkan var uppdelad i en vit »mode
- Page 53 and 54: höll en särskild grupp möte på
- Page 55 and 56: Den kom att kallas First National E
- Page 57 and 58: På ena sidan vägen en »vit<stron
- Page 59 and 60: Ur Financial Mail 25 maj 1990. fram
- Page 61: Promat to accept conditions which w
- Page 65 and 66: Den katolske ärkebiskopen De<stron
- Page 67 and 68: Foundation fortsatte SEN sitt stöd
- Page 69 and 70: Det fanns också vita tiggare i Syd
- Page 71 and 72: och betydde mycket för att hålla
- Page 73 and 74: »Cry. The beloved
- Page 75 and 76: Huvudområdena för Ravans verksamh
- Page 77 and 78: juni 1986 började
- Page 79 and 80: Märkt av tjugosju år i fängelse
- Page 81 and 82: I slutet av december 1989 gästade
- Page 83 and 84: i slutet av 70- och i början av 80
- Page 85 and 86: Jag ser att ni ger
- Page 87 and 88: Beyers Naudé. I inte</stro
- Page 89 and 90: de myndigheterna institutet och fö
- Page 91 and 92: Oscarsberg, den första svenska mis
- Page 93 and 94: Svenska kyrkan Stora delar av det s
- Page 95 and 96: Missionär Bengt Johansson, förest
- Page 97 and 98: Beyers Naudé och Hans SA Engdahl i
- Page 99 and 100: Robert Mugabe och Olof Palme på et
- Page 101 and 102: På egna ben… flyttade med när v
- Page 103 and 104: Vad är en kamrat? Bli kamrat med Z
- Page 105 and 106: ikanska och filippinska teologer. D
- Page 107 and 108: ningar och i andra
- Page 109 and 110: från SKM. När han sökte prästtj
- Page 111 and 112: Studiegrupp inom programmet <strong
ti<strong>on</strong> Centre, South African Institute of Race Relati<strong>on</strong>s,<br />
Ukusa (en tid<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng), Labour Research Committee,<br />
South African Domestic Workers Associati<strong>on</strong><br />
(SADWA), Domestic Workers and<br />
Employers Project (DWEP), Dependant’s C<strong>on</strong>ference,<br />
Artists’ Workshop, Inter-Church Aid,<br />
Women for Peaceful Change Now, U<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ted<br />
Democratic Fr<strong>on</strong>t (UDF) och Student U<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g><strong>on</strong> for<br />
Christian Acti<strong>on</strong> (SUCA).<br />
Syfte<br />
Syftet var att erbjuda ett centrum för samverkan<br />
där män<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>skor välkomnades på grund av sitt<br />
män<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>skovärde, att underlätta idé- och tankeutbyte<br />
mellan orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>er som ville arbeta för<br />
ett rättvist samhälle, att uppmuntra individer och<br />
grupper att dela gåvor och resurser med varandra<br />
samt att erbjuda lokaler och utrust<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng för k<strong>on</strong>ferenser,<br />
möten och kurser.<br />
I centret fanns ett resurscentrum, tillgängligt<br />
för orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>erna i huset och för allmänheten.<br />
Det sköttes av en heltidsanställd bibliotekarie.<br />
Det fanns orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>er som ville hålla sig<br />
utanför huset, närmast av säkerhetsskäl. Dilemmat<br />
var att det blev lättare för säkerhetspolisen<br />
att hålla reda på dem som fanns under samma<br />
tak. Birgitta Karlström Dorph rapporterade:<br />
Chefen för en av orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>erna berättade<br />
för mig att man nyligen dragit in telef<strong>on</strong>er i<br />
huset. En känd apar<strong>the</strong>idmotståndare var där<br />
den aktuella dagen. När han vandrade i en korridor<br />
mötte han en teletek<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ker med full<br />
utrust<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng och »riktiga kläder<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>. Tek<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>kern var<br />
samme man ur säkerhetspolisen som hade för-<br />
I mars 1987 besökte Desm<strong>on</strong>d Tutu, <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> generalsekreterare<br />
i SACC, Ekume<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ska Centret i Durban och samtalade<br />
med bland andra Diako<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>as direktor Paddy Kearney.<br />
hört apar<strong>the</strong>idmotståndaren i fängelset <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> så<br />
lång tid dessförinnan.<br />
Svensk anknyt<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng<br />
Första gången SEN förmedlade stöd till ECT var<br />
1984. Det gällde bland annat en tillbyggnad. Ordförande<br />
<str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> var svensken Raym<strong>on</strong>d Karlss<strong>on</strong>.<br />
Dennes alltför tidiga död berördes av hans efterträdare<br />
i inled<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngen till 1985 års rapport så:<br />
I would be failing in my duty if I do not pay<br />
tribute to <strong>the</strong> late Raym<strong>on</strong>d Karlss<strong>on</strong>, <strong>the</strong> first<br />
chairpers<strong>on</strong> of <strong>the</strong> Centre. He was a »live wire<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g><br />
and an inspirati<strong>on</strong> to many. His early and tragic<br />
death robbed us of <strong>on</strong>e who had a great<br />
visi<strong>on</strong> for <strong>the</strong> Centre. He gave himself whole-<br />
64 »<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>