Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

liberationafrica.se
from liberationafrica.se More from this publisher
26.09.2013 Views

Den katolske teologen Hans Kûng besökte Ekumeong>niong>ska Centret i Durban 1986 och ses här i samspråk med Archie Gumede, UDF:s förste ordförande. råd med ICT. ong>Theong> African Independent Churches (AIC), det vill säga »inhemskaong>«ong> eller »svartaong>«ong> kyrkor i Sydafrika, försökte att läsa och tolka Bibeln i sitt eget sammanhang. Detta var präglat dels av afrikansk kultur, dels av fattigdomen i landsbygds- och förstadsområdena. AIC lyckades ganska bra att läsa och förstå Bibeln utan inflytande från västerländsk kultur och teologi. ICT hjälpte AIC att utforma och genomföra ett pilotprojekt för utbildong>niong>ng av såväl präster och pastorer som lekmän. Projektet ledde till en omfattande korrespondensundervisong>niong>ng i samarbete med ong>Theong> ong>Theong>ologiccal Education by Extension College och African Spiritual Churches Association. Det var en av de få ansökong>niong>ngar SIDA avslog. ICT fick dock stöd från Sverige genom Diakoong>niong>a. När undantagstillstånd infördes den 12 juong>niong> 1986 och Ekumeong>niong>ska Centret i Durban i samband med det omringades av soldater i pansarvagnar och genomsöktes av säkerhetspolisen, var det ong>inteong> bara invånarna i Durban som blev förvånade och upprörda, eftersom de kände centret som en plats för arbete i ickevåldets anda. Händelsen väckte uppmärksamhet världen över. Ecumeong>niong>cal Centre Trust När Sydafrika höll på att slitas sönder av motsättong>niong>ngar och våldsyttringar gick kyrkor i Natal samman och bildade ong>Theong> Ecumeong>niong>cal Centre Trust (ECT). Syftet var att erbjuda lokaler åt kyrkliga och andra orgaong>niong>sationer som ville motverka den farliga utvecklingen genom att främja samarbete och kommuong>niong>kation. Tack vare en donation kunde 1982 en skolbyggnad vid St. Andrews Street i Durban köpas in. Efter omfattande ombyggnad kunde de första hyresgästerna flytta in i september 1983. De fjorton orgaong>niong>sationer som sedan fanns där var Diakoong>niong>a, Legal Resource Centre, Career Informa- »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong> 63

tion Centre, South African Institute of Race Relations, Ukusa (en tidong>niong>ng), Labour Research Committee, South African Domestic Workers Association (SADWA), Domestic Workers and Employers Project (DWEP), Dependant’s Conference, Artists’ Workshop, Inter-Church Aid, Women for Peaceful Change Now, Uong>niong>ted Democratic Front (UDF) och Student Uong>niong>on for Christian Action (SUCA). Syfte Syftet var att erbjuda ett centrum för samverkan där mänong>niong>skor välkomnades på grund av sitt mänong>niong>skovärde, att underlätta idé- och tankeutbyte mellan orgaong>niong>sationer som ville arbeta för ett rättvist samhälle, att uppmuntra individer och grupper att dela gåvor och resurser med varandra samt att erbjuda lokaler och utrustong>niong>ng för konferenser, möten och kurser. I centret fanns ett resurscentrum, tillgängligt för orgaong>niong>sationerna i huset och för allmänheten. Det sköttes av en heltidsanställd bibliotekarie. Det fanns orgaong>niong>sationer som ville hålla sig utanför huset, närmast av säkerhetsskäl. Dilemmat var att det blev lättare för säkerhetspolisen att hålla reda på dem som fanns under samma tak. Birgitta Karlström Dorph rapporterade: Chefen för en av orgaong>niong>sationerna berättade för mig att man nyligen dragit in telefoner i huset. En känd apartheidmotståndare var där den aktuella dagen. När han vandrade i en korridor mötte han en teletekong>niong>ker med full utrustong>niong>ng och »riktiga kläderong>«ong>. Tekong>niong>kern var samme man ur säkerhetspolisen som hade för- I mars 1987 besökte Desmond Tutu, ong>dåong> generalsekreterare i SACC, Ekumeong>niong>ska Centret i Durban och samtalade med bland andra Diakoong>niong>as direktor Paddy Kearney. hört apartheidmotståndaren i fängelset ong>inteong> så lång tid dessförinnan. Svensk anknytong>niong>ng Första gången SEN förmedlade stöd till ECT var 1984. Det gällde bland annat en tillbyggnad. Ordförande ong>dåong> var svensken Raymond Karlsson. Dennes alltför tidiga död berördes av hans efterträdare i inledong>niong>ngen till 1985 års rapport så: I would be failing in my duty if I do not pay tribute to the late Raymond Karlsson, the first chairperson of the Centre. He was a »live wireong>«ong> and an inspiration to many. His early and tragic death robbed us of one who had a great vision for the Centre. He gave himself whole- 64 »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong>

ti<strong>on</strong> Centre, South African Institute of Race Relati<strong>on</strong>s,<br />

Ukusa (en tid<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng), Labour Research Committee,<br />

South African Domestic Workers Associati<strong>on</strong><br />

(SADWA), Domestic Workers and<br />

Employers Project (DWEP), Dependant’s C<strong>on</strong>ference,<br />

Artists’ Workshop, Inter-Church Aid,<br />

Women for Peaceful Change Now, U<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ted<br />

Democratic Fr<strong>on</strong>t (UDF) och Student U<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g><strong>on</strong> for<br />

Christian Acti<strong>on</strong> (SUCA).<br />

Syfte<br />

Syftet var att erbjuda ett centrum för samverkan<br />

där män<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>skor välkomnades på grund av sitt<br />

män<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>skovärde, att underlätta idé- och tankeutbyte<br />

mellan orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>er som ville arbeta för<br />

ett rättvist samhälle, att uppmuntra individer och<br />

grupper att dela gåvor och resurser med varandra<br />

samt att erbjuda lokaler och utrust<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng för k<strong>on</strong>ferenser,<br />

möten och kurser.<br />

I centret fanns ett resurscentrum, tillgängligt<br />

för orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>erna i huset och för allmänheten.<br />

Det sköttes av en heltidsanställd bibliotekarie.<br />

Det fanns orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>er som ville hålla sig<br />

utanför huset, närmast av säkerhetsskäl. Dilemmat<br />

var att det blev lättare för säkerhetspolisen<br />

att hålla reda på dem som fanns under samma<br />

tak. Birgitta Karlström Dorph rapporterade:<br />

Chefen för en av orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>erna berättade<br />

för mig att man nyligen dragit in telef<strong>on</strong>er i<br />

huset. En känd apar<strong>the</strong>idmotståndare var där<br />

den aktuella dagen. När han vandrade i en korridor<br />

mötte han en teletek<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ker med full<br />

utrust<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng och »riktiga kläder<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>. Tek<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>kern var<br />

samme man ur säkerhetspolisen som hade för-<br />

I mars 1987 besökte Desm<strong>on</strong>d Tutu, <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> generalsekreterare<br />

i SACC, Ekume<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ska Centret i Durban och samtalade<br />

med bland andra Diako<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>as direktor Paddy Kearney.<br />

hört apar<strong>the</strong>idmotståndaren i fängelset <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> så<br />

lång tid dessförinnan.<br />

Svensk anknyt<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng<br />

Första gången SEN förmedlade stöd till ECT var<br />

1984. Det gällde bland annat en tillbyggnad. Ordförande<br />

<str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> var svensken Raym<strong>on</strong>d Karlss<strong>on</strong>.<br />

Dennes alltför tidiga död berördes av hans efterträdare<br />

i inled<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngen till 1985 års rapport så:<br />

I would be failing in my duty if I do not pay<br />

tribute to <strong>the</strong> late Raym<strong>on</strong>d Karlss<strong>on</strong>, <strong>the</strong> first<br />

chairpers<strong>on</strong> of <strong>the</strong> Centre. He was a »live wire<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g><br />

and an inspirati<strong>on</strong> to many. His early and tragic<br />

death robbed us of <strong>on</strong>e who had a great<br />

visi<strong>on</strong> for <strong>the</strong> Centre. He gave himself whole-<br />

64 »<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!