Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Share Embed Flag
Download ePaper

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

liberationafrica.se
from liberationafrica.se More from this publisher
26.09.2013 Views

Promats verksamhet var grundad i övertygelsen om folkundervisong>niong>ngens grundläggande betydelse för ett lands allmänna utveckling. Om ett öppet, ickerasistiskt och demokratiskt Sydafrika skulle bli verklighet, var det nödvändigt att ge unga kvinnor och män tillgång till utbildong>niong>ng av så hög kvalitet att de framgångsrikt kunde göra karriär inom de yrken de gjort till sina. Promat syftade i första hand till att förbättra kunskaper och kompetens hos de okvalificerade lärare som det fanns alltför många av i det sydafrikanska skolsystemet. Tjänstlediga lärare fick på ett år läsa in de två sista åren i gymnasiet och ta sin slutexamen, matric, och därefter återgå till lärargärong>niong>ngen. Promat står för Project Matric. Promat startades av en lärare, Larry Robertson, och började med en skola utanför Pretoria 1983 och fortsatte med en i Kempton Park 1986 och en i Springs 1987. Eleverna kom från hela Sydafrika, och skolan hjälpte till att ordna bostäder för dem i områden för svarta i skolans närhet. Promat blev snabbt känt och efterfrågat. Antalet elever ökade år efter år, och många kunde ong>inteong> beredas plats. Vid mitt besök vid en av skolorna kunde jag konstatera att lokalerna var ljusa, välplanerade och ändamålsenliga med bibliotek, skrivsal, cafeteria och lärarrum. Larry Robertson förde ett resonemang som gick ut på att lärare har en nyckelroll i varje samhälle vad gäller framåtskridande och utveckling och att Sydafrika nödvändigtvis måste ha goda lärare för alla och på alla ong>niong>våer, om det skulle vara möjligt att i framtiden lösa de väldiga problem som landet brottades Frank Chikane var chef för ICT 1983–1987. med. Det var svårt att argumentera emot. Promat var registrerad som orgaong>niong>sation utan vinstintresse och leddes av en styrelse bestående av affärsmän. Undervisong>niong>ngen och utbildong>niong>ngen vid dess colleges var öppen för svarta över aderton år. Tre representanter för Promat besökte Sverige i september 1988, och jag tog dem bland annat till SMF:s folkhögskola i Lidingö. Jag fann vissa paralleller i sätt att tänka och arbeta mellan folkhögskolan och Promat. I april 1990 sade ett brev från Promat: Promat has recently received state permission to establish the first open College of Education. Strong pressure was applied to persuade »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong> 61

Promat to accept conditions which would have compromised the autonomy of the College. ong>Theong> present conditions ensure full autonomy and academic credibility through the association with the Uong>niong>versity of the Witwatersrand. I augusti 1990 hade antalet colleges inom Promat vuxit till fem. Promat Mamelodi och Promat Lowveld hade tillkommit. Institute for Contextual ong>Theong>ology Också Rachel Norborg Jerkeby skriver om ICT i sin bok »I livets tjänstong>«ong>. Institutet hade stor betydelse för tillkomsten av två böcker som blev översatta till svenska och kom att diskuteras också i vårt land. • Kairosdokumentet kom 1985 och möjliggjordes till stor del tack vare att ICT ställde sina lokaler och andra resurser till förfogande. Bakom skriften stod en anonym grupp teologer, huvudsakligen från Soweto. De ställde kyrkorna till svars för hur dessa förhöll sig till apartheidpolitiken och det undantagstillstånd som utropats den 21 juli 1985. Det lilla häftet gav upphov till starka reaktioner och så småong>niong>ngom häftig debatt över i stort sett hela världen. En andra reviderad upplaga av dokumentet utgavs av Skotaville Publishers 1988. • »Evangelical Witness in South Africaong>«ong> kom Den 25 maj 1985, när apartheidregimens förtryck blev värre och värre, hölls på Ekumeong>niong>ska Centret i Durban den första samlingen för Social Action Groups. Den formades till glad och trotsig fest. 1986. Bakom den boken stod en grupp »concerned evangelicalsong>«ong>, som skrev självkritiskt om evangelikal teologi och praxis. Också de samarbetade med ICT. Den metod ICT använde är enkel. Dels utgår den från det sammanhang vi lever i och tar vara på de faktiska erfarenheter som görs i olika former av mänsklig gemenskap. Dels utgår metoden från den tro vi redan har, det vi redan gör som kristna, från våra problem och förhoppong>niong>ngar och från analyser av vad som händer i vårt samhälle. Utifrån det formas ett försök att lyssna in »vad Anden säger till församlingarnaong>«ong>. Efter ett besök i Stockholm av ärkebiskop Ndumiso H. Ngada i september 1987 och följande korrespondens med honom anhöll jag 1989 om medel för ett projekt som hade utarbetats i sam- 62 »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong>

Promat to accept c<strong>on</strong>diti<strong>on</strong>s which<br />

would have compromised <strong>the</strong> aut<strong>on</strong>omy<br />

of <strong>the</strong> College. <str<strong>on</strong>g>The</str<strong>on</strong>g> present<br />

c<strong>on</strong>diti<strong>on</strong>s ensure full aut<strong>on</strong>omy<br />

and academic credibility through<br />

<strong>the</strong> associati<strong>on</strong> with <strong>the</strong> U<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>versity<br />

of <strong>the</strong> Witwatersrand.<br />

I augusti 1990 hade antalet colleges<br />

inom Promat vuxit till fem. Promat<br />

Mamelodi och Promat Lowveld hade<br />

tillkommit.<br />

Institute for<br />

C<strong>on</strong>textual <str<strong>on</strong>g>The</str<strong>on</strong>g>ology<br />

Också Rachel Norborg Jerkeby skriver om ICT i<br />

sin bok »I livets tjänst<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>. Institutet hade stor betydelse<br />

för tillkomsten av två böcker som blev översatta<br />

till svenska och kom att diskuteras också i<br />

vårt land.<br />

• Kairosdokumentet kom 1985 och möjliggjordes<br />

till stor del tack vare att ICT ställde sina lokaler<br />

och andra resurser till förfogande. Bakom skriften<br />

stod en an<strong>on</strong>ym grupp teologer, huvudsakligen<br />

från Soweto. De ställde kyrkorna till svars<br />

för hur dessa förhöll sig till apar<strong>the</strong>idpolitiken<br />

och det undantagstillstånd som utropats den 21<br />

juli 1985. Det lilla häftet gav upphov till starka<br />

reakti<strong>on</strong>er och så små<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngom häftig debatt<br />

över i stort sett hela världen. En andra reviderad<br />

upplaga av dokumentet utgavs av Skotaville<br />

Publishers 1988.<br />

• »Evangelical Witness in South Africa<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> kom<br />

Den 25 maj 1985, när apar<strong>the</strong>idregimens förtryck blev värre och värre,<br />

hölls på Ekume<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ska Centret i Durban den första samlingen för Social<br />

Acti<strong>on</strong> Groups. Den formades till glad och trotsig fest.<br />

1986. Bakom den boken stod en grupp »c<strong>on</strong>cerned<br />

evangelicals<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>, som skrev självkritiskt om<br />

evangelikal teologi och praxis. Också de samarbetade<br />

med ICT.<br />

Den metod ICT använde är enkel. Dels utgår den<br />

från det sammanhang vi lever i och tar vara på de<br />

faktiska erfarenheter som görs i olika former av<br />

mänsklig gemenskap. Dels utgår metoden från<br />

den tro vi redan har, det vi redan gör som kristna,<br />

från våra problem och förhopp<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngar och från<br />

analyser av vad som händer i vårt samhälle.<br />

Utifrån det formas ett försök att lyssna in »vad<br />

Anden säger till församlingarna<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>.<br />

Efter ett besök i Stockholm av ärkebiskop<br />

Ndumiso H. Ngada i september 1987 och följande<br />

korresp<strong>on</strong>dens med h<strong>on</strong>om anhöll jag 1989 om<br />

medel för ett projekt som hade utarbetats i sam-<br />

62 »<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!