Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

More documents

Recommendations

Info

förklarades »restricted<strong>«</strong>. Trots det lyckades personalen hålla admi<strong>ni</strong>strationen och delar av den löpande verksamheten igång. Som »restricted orga<strong>ni</strong>zation<strong>«</strong> fick NECC stora svårigheter att verka. En ny orga<strong>ni</strong>sation, kallad National Educational Trust, bildades, men NECC försökte behålla kontoret i Johannesburg och avlöna funktionärer där och i regionerna. De kunde visserligen <strong>inte</strong> arbeta öppet i NECC:s namn men fortsatte arbetet i nya former. Tredje konferensen Vid en konferens i december 1989 beslutades att NECC skulle vara inriktat <strong>inte</strong> så mycket på att reagera på kriser som att utarbeta underlag för den politik och det utbild<strong>ni</strong>ngsdepartement som skulle komma efter apartheid. I enlighet med detta bestämdes att NECC skull byta namn till National Education Coordinating Committee. Om ett enat, fritt, demokratiskt och ickerasistiskt Sydafrika skulle kunna byggas upp, var det nödvändigt att lägga grunden för ett helt nytt undervis<strong>ni</strong>ngssystem. Vidare måste alla de barn och ungdomar som fun<strong>ni</strong>t det mer eller mindre me<strong>ni</strong>ngslöst att gå till skolan motiveras att läsa och skaffa sig kunskaper. Till detta kom uppgiften att återupprätta <strong>ni</strong>o regionala kontor och ett admi<strong>ni</strong>strativt centrum för hela landet. Kommittéer behövde utses för utarbetandet av kursoch läroplaner i olika ämnen. Fjärde konferensen Ytterligare en konferens hölls 7–9 december 1990 i Durban-Westville. Rapporten därifrån visade att NECC var på god väg att övervinna de orga<strong>ni</strong>satoriska svårigheter som fun<strong>ni</strong>ts på grund av fängslandena och andra ingripanden från myndigheternas sida. Flera kampanjer och andra åtgärder hade varit framgångsrika. Femte konferensen I rapporten från NECC:s konferens i slutet av 1992 konstateras i en återblick att krisen i utbild<strong>ni</strong>ngsväsendet hade varit djup och allvarlig. Undervis<strong>ni</strong>ngen för icke vita hade mer eller mindre kollapsat. De svartas skolor led fortfarande brist på resurser, lärarna saknade adekvat utbild<strong>ni</strong>ng, och deras arbetsvillkor försämrades ständigt. Moralen hos anställda och elever befann sig i ett bottenläge. Fanns det där nere en vändpunkt? Inför SEN:s upplös<strong>ni</strong>ng 1993 övertog SIDA:s undervis<strong>ni</strong>ngsavdel<strong>ni</strong>ng kontakterna med NECC i en direktrelation. Student Emergency Fund I den kaotiska situation som rådde i det sydafrikanska skol- och undervis<strong>ni</strong>ngsväsendet under senare hälften av 1980-talet belägrades flera landsortsu<strong>ni</strong>versitet. Många studenter hindrades under flera år att bedriva sina studier. Vid flera u<strong>ni</strong>versitet fängslades studentkårens ledare. När de släpptes fria hindrades de att återvända till studierna av byråkratiska skäl. Några vände sig <strong>då</strong> till utländska stipendieprogram i Sydafrika. När det <strong>inte</strong> lönade sig, bad de NECC om hjälp, men NECC hade inga medel för detta. Det var <strong>då</strong> tanken på en Student Emergency Fund (SEF) växte »<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong> 59
Ur Financial Mail 25 maj 1990. fram. En sådan skulle det göra möjligt för de studenter som av politiska skäl relegerats från landsortsu<strong>ni</strong>versiteten att fullfölja sina studier vid något annat u<strong>ni</strong>versitet. Fonden skulle också bekosta studierna för vissa gymnasieelever och hjälpa ungdomar som levde undangömda till me<strong>ni</strong>ngsfull sysselsätt<strong>ni</strong>ng genom särskilda undervis<strong>ni</strong>ngsprogram. Apartheidregimens medvetna politik att utestänga dem som framträdde som ledare i studentorga<strong>ni</strong>sationerna från deras studier måste Rekommendation, tyvärr odaterad. motverkas. Sålunda anhöll SEN i februari 1987 om medel till stöd också för SEF och fick en miljon kronor. Av en rapport som kom i mars 1989 framgick att ett stort antal ungdomar genom SEF fått den hjälp som avsetts. Promat Den första handling från Promat College jag fick i min hand var <strong>The</strong> Promat Credo 1986. På framsidan fanns ett citat av Benjamin Disraeli: »Upon the education of the people of this country the fate of this country depends.<strong>«</strong> I detta måste man väl ge Disraeli rätt. 60 »<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong>
Page 1 and 2:
»Gör ni<
Page 3 and 4:
Boken ingår i serien Folkrörelser
Page 5 and 6:
Innehåll »I praktiken blev aparth
Page 7 and 8: Röd och gul och vit och svart gör
Page 9 and 10: DET FRÅN HOLLÄNDSKAN stammande sp
Page 11 and 12: Apartheid. apartheidteologin är Ro
Page 13 and 14: Hur många begravni</strong
Page 15 and 16: Den 21 mars 1960 öppnaden den syda
Page 17 and 18: I samband med att Desmond Tutu fick
Page 19 and 20: Svenska Ekumeniska
Page 21 and 22: Svenska Ekumeniska
Page 23 and 24: Det var inte allti
Page 25 and 26: Många församlingar var djupt enga
Page 27 and 28: handling kan invändas att de negat
Page 29 and 30: Kyrkornas U-forum och ISAK samarbet
Page 31 and 32: I Sverige avlöste den ena demonstr
Page 33 and 34: a. Bildtexten lyder: »Ärkebiskop
Page 35 and 36: Fortsatt engagemang SEN fortsatte a
Page 37 and 38: av Isolera Sydafrika-kommittén på
Page 39 and 40: Dr Naudés utnämni</strong
Page 41 and 42: Delegation med och utan förhinder
Page 43 and 44: Apartheidregimen satte inte
Page 45 and 46: Stöd via Svenska Ekumeni</
Page 47 and 48: Meddelande från legationen i Preto
Page 49 and 50: för banken när den nya lagstift<s
Page 51 and 52: kyrkan var uppdelad i en vit »mode
Page 53 and 54: höll en särskild grupp möte på
Page 55 and 56: Den kom att kallas First National E
Page 57: På ena sidan vägen en »vit<stron
Page 61 and 62: Promat to accept conditions which w
Page 63 and 64: tion Centre, South African Institut
Page 65 and 66: Den katolske ärkebiskopen De<stron
Page 67 and 68: Foundation fortsatte SEN sitt stöd
Page 69 and 70: Det fanns också vita tiggare i Syd
Page 71 and 72: och betydde mycket för att hålla
Page 73 and 74: »Cry. The beloved
Page 75 and 76: Huvudområdena för Ravans verksamh
Page 77 and 78: juni 1986 började
Page 79 and 80: Märkt av tjugosju år i fängelse
Page 81 and 82: I slutet av december 1989 gästade
Page 83 and 84: i slutet av 70- och i början av 80
Page 85 and 86: Jag ser att ni ger
Page 87 and 88: Beyers Naudé. I inte</stro
Page 89 and 90: de myndigheterna institutet och fö
Page 91 and 92: Oscarsberg, den första svenska mis
Page 93 and 94: Svenska kyrkan Stora delar av det s
Page 95 and 96: Missionär Bengt Johansson, förest
Page 97 and 98: Beyers Naudé och Hans SA Engdahl i
Page 99 and 100: Robert Mugabe och Olof Palme på et
Page 101 and 102: På egna ben… flyttade med när v
Page 103 and 104: Vad är en kamrat? Bli kamrat med Z
Page 105 and 106: ikanska och filippinska teologer. D
Page 107 and 108: ningar och i andra
Page 109 and 110:
från SKM. När han sökte prästtj
Page 111 and 112:
Studiegrupp inom programmet <strong
Page 113 and 114:
område där vi bodde, med 150 000
Page 115 and 116:
mig i ryggsäcken av det slaget. N
Page 117 and 118:
fått något stöd för att agera u
Page 119 and 120:
Kyrka som tjänat ut i Malakutu, Wh
Page 121 and 122:
de svarta ledarna kunde framföra s
Page 123 and 124:
sentanter. Så där föll man i en
Page 125 and 126:
hur lätt det är att på några m
Page 127 and 128:
Kvinnor HF:s och FB:s första missi
Page 129 and 130:
efann sig i södra Afrika kände si
Page 131 and 132:
Karl-Axel Elmqvist, chefredaktör f
Page 133 and 134:
Frikyrkan hjälper/Diakoni<
Page 135 and 136:
- Ungdomsorganisat
Page 137 and 138:
Ungdom på marsch i Sydafrika. Arbe
Page 139 and 140:
Konst och kultur Konst och kultur
Page 141 and 142:
Repetition hos CAP. »A scene from
Page 143 and 144:
till att de kom till Eshiyane. Seda
Page 145 and 146:
och har hittat mina främsta lärar
Page 147 and 148:
Längst till höger syns Fjedurs le
Page 149 and 150:
Vilka människor h
Page 151 and 152:
långvariga och konsekventa motstå
Page 153 and 154:
17 januari 1994. EMPSA-övervakare
Page 155 and 156:
Valövervakning 19
Page 157 and 158:
Knutsson, ISAK, Solweig Wikman, LO/
Page 159 and 160:
EMPSA Evaluation Conference 1-4 dec
Page 161 and 162:
och utvärderingsrapporten om PEMSA
Page 163 and 164:
lev anförtrodda. Framför allt gä
Page 165 and 166:
Bilden är dels från Umpumulo prä
Page 167 and 168:
Om apartheidsystemet inte</
Page 169 and 170:
170 Bokprojektet »Folkrörelsernas
Page 171 and 172:
Böcker i serien »Folkrörelsernas
Page 173 and 174:
Förkortningar 1 K
Page 175 and 176:
SKM Svenska kyrkans mission SKR Sve
Page 177 and 178:
Religious Studies, Missiology with
Page 179 and 180:
Foto/bildkällor Där fotografen ej
Page 181 and 182:
113 Kyrkbygget i Kabokweni<
Page 183 and 184:
Delmas 44, 50 Diakoni</stro
Page 185 and 186:
Klerksdorp 164 Knutsson, Gunborg oc
Page 187 and 188:
SFR 134, 175 SFS 175, SIDA 4, 20, 2
Page 189:
Wikström, Lester 25, 28, 29, 30, 3
show all

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?