Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
förklarades »restricted
Ur Financial Mail 25 maj 1990. fram. En sådan skulle det göra möjligt för de studenter som av politiska skäl relegerats från landsortsu
- Page 7 and 8: Röd och gul och vit och svart gör
- Page 9 and 10: DET FRÅN HOLLÄNDSKAN stammande sp
- Page 11 and 12: Apartheid. apartheidteologin är Ro
- Page 13 and 14: Hur många begravni</strong
- Page 15 and 16: Den 21 mars 1960 öppnaden den syda
- Page 17 and 18: I samband med att Desmond Tutu fick
- Page 19 and 20: Svenska Ekumeniska
- Page 21 and 22: Svenska Ekumeniska
- Page 23 and 24: Det var inte allti
- Page 25 and 26: Många församlingar var djupt enga
- Page 27 and 28: handling kan invändas att de negat
- Page 29 and 30: Kyrkornas U-forum och ISAK samarbet
- Page 31 and 32: I Sverige avlöste den ena demonstr
- Page 33 and 34: a. Bildtexten lyder: Ȁrkebiskop
- Page 35 and 36: Fortsatt engagemang SEN fortsatte a
- Page 37 and 38: av Isolera Sydafrika-kommittén på
- Page 39 and 40: Dr Naudés utnämni</strong
- Page 41 and 42: Delegation med och utan förhinder
- Page 43 and 44: Apartheidregimen satte inte
- Page 45 and 46: Stöd via Svenska Ekumeni</
- Page 47 and 48: Meddelande från legationen i Preto
- Page 49 and 50: för banken när den nya lagstift<s
- Page 51 and 52: kyrkan var uppdelad i en vit »mode
- Page 53 and 54: höll en särskild grupp möte på
- Page 55 and 56: Den kom att kallas First National E
- Page 57: På ena sidan vägen en »vit<stron
- Page 61 and 62: Promat to accept conditions which w
- Page 63 and 64: tion Centre, South African Institut
- Page 65 and 66: Den katolske ärkebiskopen De<stron
- Page 67 and 68: Foundation fortsatte SEN sitt stöd
- Page 69 and 70: Det fanns också vita tiggare i Syd
- Page 71 and 72: och betydde mycket för att hålla
- Page 73 and 74: »Cry. The beloved
- Page 75 and 76: Huvudområdena för Ravans verksamh
- Page 77 and 78: juni 1986 började
- Page 79 and 80: Märkt av tjugosju år i fängelse
- Page 81 and 82: I slutet av december 1989 gästade
- Page 83 and 84: i slutet av 70- och i början av 80
- Page 85 and 86: Jag ser att ni ger
- Page 87 and 88: Beyers Naudé. I inte</stro
- Page 89 and 90: de myndigheterna institutet och fö
- Page 91 and 92: Oscarsberg, den första svenska mis
- Page 93 and 94: Svenska kyrkan Stora delar av det s
- Page 95 and 96: Missionär Bengt Johansson, förest
- Page 97 and 98: Beyers Naudé och Hans SA Engdahl i
- Page 99 and 100: Robert Mugabe och Olof Palme på et
- Page 101 and 102: På egna ben… flyttade med när v
- Page 103 and 104: Vad är en kamrat? Bli kamrat med Z
- Page 105 and 106: ikanska och filippinska teologer. D
- Page 107 and 108: ningar och i andra
förklarades »restricted<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>. Trots det lyckades pers<strong>on</strong>alen<br />
hålla admi<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>strati<strong>on</strong>en och delar av den<br />
löpande verksamheten igång.<br />
Som »restricted orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>zati<strong>on</strong><str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> fick NECC<br />
stora svårigheter att verka. En ny orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>,<br />
kallad Nati<strong>on</strong>al Educati<strong>on</strong>al Trust, bildades, men<br />
NECC försökte behålla k<strong>on</strong>toret i Johannesburg<br />
och avlöna funkti<strong>on</strong>ärer där och i regi<strong>on</strong>erna. De<br />
kunde visserligen <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> arbeta öppet i NECC:s<br />
namn men fortsatte arbetet i nya former.<br />
Tredje k<strong>on</strong>ferensen<br />
Vid en k<strong>on</strong>ferens i december 1989 beslutades att<br />
NECC skulle vara inriktat <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> så mycket på att<br />
reagera på kriser som att utarbeta underlag för<br />
den politik och det utbild<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsdepartement som<br />
skulle komma efter apar<strong>the</strong>id. I enlighet med<br />
detta bestämdes att NECC skull byta namn till<br />
Nati<strong>on</strong>al Educati<strong>on</strong> Coordinating Committee.<br />
Om ett enat, fritt, demokratiskt och ickerasistiskt<br />
Sydafrika skulle kunna byggas upp, var det<br />
nödvändigt att lägga grunden för ett helt nytt<br />
undervis<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngssystem. Vidare måste alla de barn<br />
och ungdomar som fun<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>t det mer eller mindre<br />
me<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngslöst att gå till skolan motiveras att läsa<br />
och skaffa sig kunskaper. Till detta kom uppgiften<br />
att återupprätta <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>o regi<strong>on</strong>ala k<strong>on</strong>tor och ett<br />
admi<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>strativt centrum för hela landet. Kommittéer<br />
behövde utses för utarbetandet av kursoch<br />
läroplaner i olika ämnen.<br />
Fjärde k<strong>on</strong>ferensen<br />
Ytterligare en k<strong>on</strong>ferens hölls 7–9 december 1990<br />
i Durban-Westville. Rapporten därifrån visade<br />
att NECC var på god väg att övervinna de orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>satoriska<br />
svårigheter som fun<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ts på grund av<br />
fängslandena och andra ingripanden från myndigheternas<br />
sida. Flera kampanjer och andra<br />
åtgärder hade varit framgångsrika.<br />
Femte k<strong>on</strong>ferensen<br />
I rapporten från NECC:s k<strong>on</strong>ferens i slutet av<br />
1992 k<strong>on</strong>stateras i en återblick att krisen i utbild<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsväsendet<br />
hade varit djup och allvarlig.<br />
Undervis<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngen för icke vita hade mer eller<br />
mindre kollapsat. De svartas skolor led fortfarande<br />
brist på resurser, lärarna saknade adekvat<br />
utbild<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng, och deras arbetsvillkor försämrades<br />
ständigt. Moralen hos anställda och elever befann<br />
sig i ett bottenläge. Fanns det där nere en vändpunkt?<br />
Inför SEN:s upplös<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng 1993 övertog SIDA:s<br />
undervis<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsavdel<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng k<strong>on</strong>takterna med NECC<br />
i en direktrelati<strong>on</strong>.<br />
Student Emergency Fund<br />
I den kaotiska situati<strong>on</strong> som rådde i det sydafrikanska<br />
skol- och undervis<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsväsendet under<br />
senare hälften av 1980-talet belägrades flera landsortsu<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>versitet.<br />
Många studenter hindrades<br />
under flera år att bedriva sina studier. Vid flera<br />
u<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>versitet fängslades studentkårens ledare. När<br />
de släpptes fria hindrades de att återvända till<br />
studierna av byråkratiska skäl. Några vände sig <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g><br />
till utländska stipendieprogram i Sydafrika. När<br />
det <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> lönade sig, bad de NECC om hjälp, men<br />
NECC hade inga medel för detta. Det var <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> tanken<br />
på en Student Emergency Fund (SEF) växte<br />
»<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> 59