Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

liberationafrica.se
from liberationafrica.se More from this publisher
26.09.2013 Views

förklarades »restrictedong>«ong>. Trots det lyckades personalen hålla admiong>niong>strationen och delar av den löpande verksamheten igång. Som »restricted orgaong>niong>zationong>«ong> fick NECC stora svårigheter att verka. En ny orgaong>niong>sation, kallad National Educational Trust, bildades, men NECC försökte behålla kontoret i Johannesburg och avlöna funktionärer där och i regionerna. De kunde visserligen ong>inteong> arbeta öppet i NECC:s namn men fortsatte arbetet i nya former. Tredje konferensen Vid en konferens i december 1989 beslutades att NECC skulle vara inriktat ong>inteong> så mycket på att reagera på kriser som att utarbeta underlag för den politik och det utbildong>niong>ngsdepartement som skulle komma efter apartheid. I enlighet med detta bestämdes att NECC skull byta namn till National Education Coordinating Committee. Om ett enat, fritt, demokratiskt och ickerasistiskt Sydafrika skulle kunna byggas upp, var det nödvändigt att lägga grunden för ett helt nytt undervisong>niong>ngssystem. Vidare måste alla de barn och ungdomar som funong>niong>t det mer eller mindre meong>niong>ngslöst att gå till skolan motiveras att läsa och skaffa sig kunskaper. Till detta kom uppgiften att återupprätta ong>niong>o regionala kontor och ett admiong>niong>strativt centrum för hela landet. Kommittéer behövde utses för utarbetandet av kursoch läroplaner i olika ämnen. Fjärde konferensen Ytterligare en konferens hölls 7–9 december 1990 i Durban-Westville. Rapporten därifrån visade att NECC var på god väg att övervinna de orgaong>niong>satoriska svårigheter som funong>niong>ts på grund av fängslandena och andra ingripanden från myndigheternas sida. Flera kampanjer och andra åtgärder hade varit framgångsrika. Femte konferensen I rapporten från NECC:s konferens i slutet av 1992 konstateras i en återblick att krisen i utbildong>niong>ngsväsendet hade varit djup och allvarlig. Undervisong>niong>ngen för icke vita hade mer eller mindre kollapsat. De svartas skolor led fortfarande brist på resurser, lärarna saknade adekvat utbildong>niong>ng, och deras arbetsvillkor försämrades ständigt. Moralen hos anställda och elever befann sig i ett bottenläge. Fanns det där nere en vändpunkt? Inför SEN:s upplösong>niong>ng 1993 övertog SIDA:s undervisong>niong>ngsavdelong>niong>ng kontakterna med NECC i en direktrelation. Student Emergency Fund I den kaotiska situation som rådde i det sydafrikanska skol- och undervisong>niong>ngsväsendet under senare hälften av 1980-talet belägrades flera landsortsuong>niong>versitet. Många studenter hindrades under flera år att bedriva sina studier. Vid flera uong>niong>versitet fängslades studentkårens ledare. När de släpptes fria hindrades de att återvända till studierna av byråkratiska skäl. Några vände sig ong>dåong> till utländska stipendieprogram i Sydafrika. När det ong>inteong> lönade sig, bad de NECC om hjälp, men NECC hade inga medel för detta. Det var ong>dåong> tanken på en Student Emergency Fund (SEF) växte »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong> 59

Ur Financial Mail 25 maj 1990. fram. En sådan skulle det göra möjligt för de studenter som av politiska skäl relegerats från landsortsuong>niong>versiteten att fullfölja sina studier vid något annat uong>niong>versitet. Fonden skulle också bekosta studierna för vissa gymnasieelever och hjälpa ungdomar som levde undangömda till meong>niong>ngsfull sysselsättong>niong>ng genom särskilda undervisong>niong>ngsprogram. Apartheidregimens medvetna politik att utestänga dem som framträdde som ledare i studentorgaong>niong>sationerna från deras studier måste Rekommendation, tyvärr odaterad. motverkas. Sålunda anhöll SEN i februari 1987 om medel till stöd också för SEF och fick en miljon kronor. Av en rapport som kom i mars 1989 framgick att ett stort antal ungdomar genom SEF fått den hjälp som avsetts. Promat Den första handling från Promat College jag fick i min hand var ong>Theong> Promat Credo 1986. På framsidan fanns ett citat av Benjamin Disraeli: »Upon the education of the people of this country the fate of this country depends.ong>«ong> I detta måste man väl ge Disraeli rätt. 60 »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong>

förklarades »restricted<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>. Trots det lyckades pers<strong>on</strong>alen<br />

hålla admi<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>strati<strong>on</strong>en och delar av den<br />

löpande verksamheten igång.<br />

Som »restricted orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>zati<strong>on</strong><str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> fick NECC<br />

stora svårigheter att verka. En ny orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>,<br />

kallad Nati<strong>on</strong>al Educati<strong>on</strong>al Trust, bildades, men<br />

NECC försökte behålla k<strong>on</strong>toret i Johannesburg<br />

och avlöna funkti<strong>on</strong>ärer där och i regi<strong>on</strong>erna. De<br />

kunde visserligen <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> arbeta öppet i NECC:s<br />

namn men fortsatte arbetet i nya former.<br />

Tredje k<strong>on</strong>ferensen<br />

Vid en k<strong>on</strong>ferens i december 1989 beslutades att<br />

NECC skulle vara inriktat <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> så mycket på att<br />

reagera på kriser som att utarbeta underlag för<br />

den politik och det utbild<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsdepartement som<br />

skulle komma efter apar<strong>the</strong>id. I enlighet med<br />

detta bestämdes att NECC skull byta namn till<br />

Nati<strong>on</strong>al Educati<strong>on</strong> Coordinating Committee.<br />

Om ett enat, fritt, demokratiskt och ickerasistiskt<br />

Sydafrika skulle kunna byggas upp, var det<br />

nödvändigt att lägga grunden för ett helt nytt<br />

undervis<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngssystem. Vidare måste alla de barn<br />

och ungdomar som fun<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>t det mer eller mindre<br />

me<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngslöst att gå till skolan motiveras att läsa<br />

och skaffa sig kunskaper. Till detta kom uppgiften<br />

att återupprätta <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>o regi<strong>on</strong>ala k<strong>on</strong>tor och ett<br />

admi<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>strativt centrum för hela landet. Kommittéer<br />

behövde utses för utarbetandet av kursoch<br />

läroplaner i olika ämnen.<br />

Fjärde k<strong>on</strong>ferensen<br />

Ytterligare en k<strong>on</strong>ferens hölls 7–9 december 1990<br />

i Durban-Westville. Rapporten därifrån visade<br />

att NECC var på god väg att övervinna de orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>satoriska<br />

svårigheter som fun<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ts på grund av<br />

fängslandena och andra ingripanden från myndigheternas<br />

sida. Flera kampanjer och andra<br />

åtgärder hade varit framgångsrika.<br />

Femte k<strong>on</strong>ferensen<br />

I rapporten från NECC:s k<strong>on</strong>ferens i slutet av<br />

1992 k<strong>on</strong>stateras i en återblick att krisen i utbild<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsväsendet<br />

hade varit djup och allvarlig.<br />

Undervis<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngen för icke vita hade mer eller<br />

mindre kollapsat. De svartas skolor led fortfarande<br />

brist på resurser, lärarna saknade adekvat<br />

utbild<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng, och deras arbetsvillkor försämrades<br />

ständigt. Moralen hos anställda och elever befann<br />

sig i ett bottenläge. Fanns det där nere en vändpunkt?<br />

Inför SEN:s upplös<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng 1993 övertog SIDA:s<br />

undervis<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsavdel<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng k<strong>on</strong>takterna med NECC<br />

i en direktrelati<strong>on</strong>.<br />

Student Emergency Fund<br />

I den kaotiska situati<strong>on</strong> som rådde i det sydafrikanska<br />

skol- och undervis<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsväsendet under<br />

senare hälften av 1980-talet belägrades flera landsortsu<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>versitet.<br />

Många studenter hindrades<br />

under flera år att bedriva sina studier. Vid flera<br />

u<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>versitet fängslades studentkårens ledare. När<br />

de släpptes fria hindrades de att återvända till<br />

studierna av byråkratiska skäl. Några vände sig <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g><br />

till utländska stipendieprogram i Sydafrika. När<br />

det <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> lönade sig, bad de NECC om hjälp, men<br />

NECC hade inga medel för detta. Det var <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> tanken<br />

på en Student Emergency Fund (SEF) växte<br />

»<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> 59

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!