Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

liberationafrica.se
from liberationafrica.se More from this publisher
26.09.2013 Views

Andra konferensen När NECC såg att den första konferensens krav ong>inteong> skulle vara uppfyllda till slutet av mars, kallade den till ong>Theong> Second National Education Conference. Den hölls i Durban 29–30 mars 1986. Kommitténs viktigaste uppgift blev därefter att söka åstadkomma en bred folklig undervisong>niong>ng och utbildong>niong>ng i stället för den som formades av apartheid. NECC kunde konstatera, att de flesta av de krav som framförts i Johannesburg ong>inteong> hade tillmötesgåtts. COSAS var fortfarande förbjuden. Avskedade lärare hade ong>inteong> fått tillbaka sina tjänster. Fängslade studenter hade ong>inteong> släppts. Det fanns fortfarande ong>inteong> fri tillgång till undervisong>niong>ngsmaterial. Armén kontrollerade ännu de svartas bostadsområden, och fler och fler mänong>niong>skor dödades. Krisen började märkas också i de så kallade hemländerna. Förtrycket var brutalt. Konferensen i Durban mötte motstånd från flera håll. Tre uong>niong>versitet i Natal vägrade att upplåta lokaler och utrustong>niong>ng för den. Säkerhetspolisen i Natal låg bakom. Zuluhövdingen Gatsha Buthelezis Inkatha Impis anföll konferensen. Några av deltagarna fick sina bussar eller bilar demolerade. En bil brändes ur helt och hållet. Två personer dödades. Trots dessa uppenbara försök att förhindra konferensen genomfördes den, fast programmet förkortades. Konferensen bevistades av mer än 1.200 ombud för cirka 200 föräldra-, student- och lärarorgaong>niong>sationer i Sydafrika. Också observatörer från ambassader, uong>niong>versitet och olika riksorgaong>niong>sationer fanns på plats. Temat var »People’s Education for People’s Powerong>«ong>, och inledong>niong>ngsanföranden hölls av Beyers Naudé och Swelakhe Sisulu. Konferensens beslut rörde mest strategier för vidare åtgärder. Eleverna uppmanades att återvända till skolan. Villkoret var dock att någon form av sann folkundervisong>niong>ng kom till stånd, och en kommitté tillsattes för att arbeta med denna fråga. Fackföreong>niong>ngar, medborgarorgaong>niong>sationer och andra ombads stödja eleverna i deras kamp. Den hittills tillämpade strategin att bojkotta skolorna vidgades till landsomfattande arbetsvägran. Skolbojkotter skulle kombineras med arbetsnedläggelser. Då den 16 juong>niong> utgjorde tioårsdagen efter Soweto-upproret utlystes en massaktion i form av en landsomfattande »stayawayong>«ong> 16–18 juong>niong> 1986. Det ong>inteong>rnationella samhället kallades att ong>inteong>nsifiera sina sanktioner mot Sydafrika. Konferensen sade vidare att Inkatha var folkets fiende snarare än befriare. Dess syfte och metoder måste komma till ong>inteong>rnationell kännedom. Besök och stöd i Sverige I maj 1986 gästades svenska myndigheter och orgaong>niong>sationer av en tremmanadelegation från NECC. De tre besökte SEN:s kansli och presenterade sitt arbete och sina planer. Deras ögonvittnesskildringar av händelser i Sydafrika var skakande. NECC strävade efter att förankra sitt arbete brett och djupt i det sydafrikanska folket, att ta folkets egna traditioner och kunskaper till vara och att på ett korrekt sätt skriva hela folkets »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong> 57

På ena sidan vägen en »vitong>«ong> privatskola, etablerad av tysk mission, på andra sidan en »svartong>«ong> skola, etablerad av samma mission men överlämnad till saten. historia, ong>inteong> bara den vita minoritetens. Denna ideologi och målsättong>niong>ng låg väl i linje med svensk sydafrikapolitik och SEN:s hållong>niong>ng. SEN sökte därför SIDA-medel till stöd för kommittén och förmedlade 1986–1990 över 4,5 miljoner kronor till NECC. Det var glädjande att elevföreong>niong>ngen vid Västerbottens vårdskola i Umeå och studentkåren vid Lunds uong>niong>versitet också samlade in pengar till NECC. Elevarbete I Sydafrika gick eleverna tillbaka till skolorna efter påsklovet 1986, dock ong>inteong> till lektionerna. De flesta fanns vid och i skolorna men deltog ong>inteong> i undervisong>niong>ngen utan ägnade sig åt orgaong>niong>satoriskt arbete. Elev- och ungdomsorgaong>niong>sationer växte upp också på avlägsna platser, och myndigheterna reagerade genom att fängsla elever. För dessa innebar besluten i Durban just att de måste orgaong>niong>sera sig. De hatade bantu-undervisong>niong>ngen och ville ong>inteong> ha något med den att göra. Restricted Eric Molobi, anställd av NECC, var i Sverige mot slutet av 1986. När han skulle återvända fick jag vidarebefordra en varong>niong>ng till honom: Ta dig ong>inteong> in i Sydafrika via Johannesburg. Då blir du förmodligen tagen av polisen på flygplatsen. I juli 1987 kom så en dag meddelandet att några i NECC var fängslade och att andra gömde sig. Några dagar senare meddelade ordföranden, pastor Tsele, att han var den ende styrelsemedlemmen i NECC som var på fri fot. Orgaong>niong>sationen 58 »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong>

På ena sidan vägen en »vit<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> privatskola, etablerad av tysk missi<strong>on</strong>, på andra sidan en »svart<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> skola, etablerad av samma missi<strong>on</strong> men<br />

överlämnad till saten.<br />

historia, <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> bara den vita minoritetens. Denna<br />

ideologi och målsätt<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng låg väl i linje med<br />

svensk sydafrikapolitik och SEN:s håll<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng. SEN<br />

sökte därför SIDA-medel till stöd för kommittén<br />

och förmedlade 1986–1990 över 4,5 milj<strong>on</strong>er kr<strong>on</strong>or<br />

till NECC.<br />

Det var glädjande att elevföre<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngen vid Västerbottens<br />

vårdskola i Umeå och studentkåren<br />

vid Lunds u<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>versitet också samlade in pengar till<br />

NECC.<br />

Elevarbete<br />

I Sydafrika gick eleverna tillbaka till skolorna<br />

efter påsklovet 1986, dock <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> till lekti<strong>on</strong>erna. De<br />

flesta fanns vid och i skolorna men deltog <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> i<br />

undervis<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngen utan ägnade sig åt orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>satoriskt<br />

arbete. Elev- och ungdomsorga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>er<br />

växte upp också på avlägsna platser, och myndigheterna<br />

reagerade genom att fängsla elever. För<br />

dessa innebar besluten i Durban just att de måste<br />

orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sera sig. De hatade bantu-undervis<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngen<br />

och ville <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> ha något med den att göra.<br />

Restricted<br />

Eric Molobi, anställd av NECC, var i Sverige mot<br />

slutet av 1986. När han skulle återvända fick jag<br />

vidarebefordra en var<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng till h<strong>on</strong>om: Ta dig <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g><br />

in i Sydafrika via Johannesburg. Då blir du förmodligen<br />

tagen av polisen på flygplatsen. I juli<br />

1987 kom så en dag meddelandet att några i<br />

NECC var fängslade och att andra gömde sig.<br />

Några dagar senare meddelade ordföranden, pastor<br />

Tsele, att han var den ende styrelsemedlemmen<br />

i NECC som var på fri fot. Orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>en<br />

58 »<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!