Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Andra konferensen När NECC såg att den första konferensens krav
På ena sidan vägen en »vit
- Page 5 and 6: Innehåll »I praktiken blev aparth
- Page 7 and 8: Röd och gul och vit och svart gör
- Page 9 and 10: DET FRÅN HOLLÄNDSKAN stammande sp
- Page 11 and 12: Apartheid. apartheidteologin är Ro
- Page 13 and 14: Hur många begravni</strong
- Page 15 and 16: Den 21 mars 1960 öppnaden den syda
- Page 17 and 18: I samband med att Desmond Tutu fick
- Page 19 and 20: Svenska Ekumeniska
- Page 21 and 22: Svenska Ekumeniska
- Page 23 and 24: Det var inte allti
- Page 25 and 26: Många församlingar var djupt enga
- Page 27 and 28: handling kan invändas att de negat
- Page 29 and 30: Kyrkornas U-forum och ISAK samarbet
- Page 31 and 32: I Sverige avlöste den ena demonstr
- Page 33 and 34: a. Bildtexten lyder: Ȁrkebiskop
- Page 35 and 36: Fortsatt engagemang SEN fortsatte a
- Page 37 and 38: av Isolera Sydafrika-kommittén på
- Page 39 and 40: Dr Naudés utnämni</strong
- Page 41 and 42: Delegation med och utan förhinder
- Page 43 and 44: Apartheidregimen satte inte
- Page 45 and 46: Stöd via Svenska Ekumeni</
- Page 47 and 48: Meddelande från legationen i Preto
- Page 49 and 50: för banken när den nya lagstift<s
- Page 51 and 52: kyrkan var uppdelad i en vit »mode
- Page 53 and 54: höll en särskild grupp möte på
- Page 55: Den kom att kallas First National E
- Page 59 and 60: Ur Financial Mail 25 maj 1990. fram
- Page 61 and 62: Promat to accept conditions which w
- Page 63 and 64: tion Centre, South African Institut
- Page 65 and 66: Den katolske ärkebiskopen De<stron
- Page 67 and 68: Foundation fortsatte SEN sitt stöd
- Page 69 and 70: Det fanns också vita tiggare i Syd
- Page 71 and 72: och betydde mycket för att hålla
- Page 73 and 74: »Cry. The beloved
- Page 75 and 76: Huvudområdena för Ravans verksamh
- Page 77 and 78: juni 1986 började
- Page 79 and 80: Märkt av tjugosju år i fängelse
- Page 81 and 82: I slutet av december 1989 gästade
- Page 83 and 84: i slutet av 70- och i början av 80
- Page 85 and 86: Jag ser att ni ger
- Page 87 and 88: Beyers Naudé. I inte</stro
- Page 89 and 90: de myndigheterna institutet och fö
- Page 91 and 92: Oscarsberg, den första svenska mis
- Page 93 and 94: Svenska kyrkan Stora delar av det s
- Page 95 and 96: Missionär Bengt Johansson, förest
- Page 97 and 98: Beyers Naudé och Hans SA Engdahl i
- Page 99 and 100: Robert Mugabe och Olof Palme på et
- Page 101 and 102: På egna ben… flyttade med när v
- Page 103 and 104: Vad är en kamrat? Bli kamrat med Z
- Page 105 and 106: ikanska och filippinska teologer. D
På ena sidan vägen en »vit<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> privatskola, etablerad av tysk missi<strong>on</strong>, på andra sidan en »svart<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> skola, etablerad av samma missi<strong>on</strong> men<br />
överlämnad till saten.<br />
historia, <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> bara den vita minoritetens. Denna<br />
ideologi och målsätt<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng låg väl i linje med<br />
svensk sydafrikapolitik och SEN:s håll<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng. SEN<br />
sökte därför SIDA-medel till stöd för kommittén<br />
och förmedlade 1986–1990 över 4,5 milj<strong>on</strong>er kr<strong>on</strong>or<br />
till NECC.<br />
Det var glädjande att elevföre<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngen vid Västerbottens<br />
vårdskola i Umeå och studentkåren<br />
vid Lunds u<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>versitet också samlade in pengar till<br />
NECC.<br />
Elevarbete<br />
I Sydafrika gick eleverna tillbaka till skolorna<br />
efter påsklovet 1986, dock <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> till lekti<strong>on</strong>erna. De<br />
flesta fanns vid och i skolorna men deltog <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> i<br />
undervis<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngen utan ägnade sig åt orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>satoriskt<br />
arbete. Elev- och ungdomsorga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>er<br />
växte upp också på avlägsna platser, och myndigheterna<br />
reagerade genom att fängsla elever. För<br />
dessa innebar besluten i Durban just att de måste<br />
orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sera sig. De hatade bantu-undervis<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngen<br />
och ville <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> ha något med den att göra.<br />
Restricted<br />
Eric Molobi, anställd av NECC, var i Sverige mot<br />
slutet av 1986. När han skulle återvända fick jag<br />
vidarebefordra en var<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng till h<strong>on</strong>om: Ta dig <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g><br />
in i Sydafrika via Johannesburg. Då blir du förmodligen<br />
tagen av polisen på flygplatsen. I juli<br />
1987 kom så en dag meddelandet att några i<br />
NECC var fängslade och att andra gömde sig.<br />
Några dagar senare meddelade ordföranden, pastor<br />
Tsele, att han var den ende styrelsemedlemmen<br />
i NECC som var på fri fot. Orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>en<br />
58 »<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>