Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
I april 1993 rekvirerade SEN för sista gången medel från SIDA för stipendieprogrammet. SEN skulle upplösas och SKR bildas, och programmet övergick från SEN till SIDA:s undervis
kyrkan var uppdelad i en vit »moderkyrka
- Page 1 and 2: »Gör ni<
- Page 3 and 4: Boken ingår i serien Folkrörelser
- Page 5 and 6: Innehåll »I praktiken blev aparth
- Page 7 and 8: Röd och gul och vit och svart gör
- Page 9 and 10: DET FRÅN HOLLÄNDSKAN stammande sp
- Page 11 and 12: Apartheid. apartheidteologin är Ro
- Page 13 and 14: Hur många begravni</strong
- Page 15 and 16: Den 21 mars 1960 öppnaden den syda
- Page 17 and 18: I samband med att Desmond Tutu fick
- Page 19 and 20: Svenska Ekumeniska
- Page 21 and 22: Svenska Ekumeniska
- Page 23 and 24: Det var inte allti
- Page 25 and 26: Många församlingar var djupt enga
- Page 27 and 28: handling kan invändas att de negat
- Page 29 and 30: Kyrkornas U-forum och ISAK samarbet
- Page 31 and 32: I Sverige avlöste den ena demonstr
- Page 33 and 34: a. Bildtexten lyder: Ȁrkebiskop
- Page 35 and 36: Fortsatt engagemang SEN fortsatte a
- Page 37 and 38: av Isolera Sydafrika-kommittén på
- Page 39 and 40: Dr Naudés utnämni</strong
- Page 41 and 42: Delegation med och utan förhinder
- Page 43 and 44: Apartheidregimen satte inte
- Page 45 and 46: Stöd via Svenska Ekumeni</
- Page 47 and 48: Meddelande från legationen i Preto
- Page 49: för banken när den nya lagstift<s
- Page 53 and 54: höll en särskild grupp möte på
- Page 55 and 56: Den kom att kallas First National E
- Page 57 and 58: På ena sidan vägen en »vit<stron
- Page 59 and 60: Ur Financial Mail 25 maj 1990. fram
- Page 61 and 62: Promat to accept conditions which w
- Page 63 and 64: tion Centre, South African Institut
- Page 65 and 66: Den katolske ärkebiskopen De<stron
- Page 67 and 68: Foundation fortsatte SEN sitt stöd
- Page 69 and 70: Det fanns också vita tiggare i Syd
- Page 71 and 72: och betydde mycket för att hålla
- Page 73 and 74: »Cry. The beloved
- Page 75 and 76: Huvudområdena för Ravans verksamh
- Page 77 and 78: juni 1986 började
- Page 79 and 80: Märkt av tjugosju år i fängelse
- Page 81 and 82: I slutet av december 1989 gästade
- Page 83 and 84: i slutet av 70- och i början av 80
- Page 85 and 86: Jag ser att ni ger
- Page 87 and 88: Beyers Naudé. I inte</stro
- Page 89 and 90: de myndigheterna institutet och fö
- Page 91 and 92: Oscarsberg, den första svenska mis
- Page 93 and 94: Svenska kyrkan Stora delar av det s
- Page 95 and 96: Missionär Bengt Johansson, förest
- Page 97 and 98: Beyers Naudé och Hans SA Engdahl i
- Page 99 and 100: Robert Mugabe och Olof Palme på et
kyrkan var uppdelad i en vit »moderkyrka<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> och<br />
»dotterkyrkor<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> för svarta och färgade. Dutch<br />
Reformed Missi<strong>on</strong> Church (DRMC) hade bildats<br />
1881 som en separat kyrka för färgade och Dutch<br />
Reformed Church in Africa (DRCA) 1951 för<br />
svarta.<br />
Vid en k<strong>on</strong>ferens i Veree<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ging i mars 1989<br />
möttes representanter för dessa kyrkor till diskussi<strong>on</strong><br />
om apar<strong>the</strong>id. De svarta kyrkorna tog<br />
gemensam ställ<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng, politiskt genom att förkasta<br />
apar<strong>the</strong>id och förklara sig beredda att arbeta för<br />
ett fritt och jämlikt samhälle, teologiskt genom<br />
att förplikta sig att förenas till en enda och ickerasistisk<br />
reformert kyrka. Den vita kyrkans delegater<br />
var beredda att gå de svarta kyrkorna till<br />
mötes men desavouerades av sin egen kyrkas<br />
synod.<br />
När de svarta och färgade reformerta kyrkorna<br />
tillsammans med en mindre grupp från den vita<br />
kyrkan principiellt och praktiskt avvisade apar<strong>the</strong>id<br />
och samtidigt inbjöd den vita majoriteten<br />
till uppgörelse och förso<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng, ville SEN ge den<br />
processen sitt stöd. Den var av betydelse <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> bara<br />
för kyrkorna utan för hela samhället.<br />
SEN sökte hos SIDA medel till stöd för ett k<strong>on</strong>taktnät<br />
och ett nyhetsbrev de svarta församlingarna<br />
emellan. Breven var av vital betydelse för att<br />
inspirera församlingarna att gå vidare.<br />
SEN:s stöd bidrog till att – som ett steg på<br />
vägen mot före<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng av den vita och den svarta<br />
kyrkan till en kyrka – DRMC och DRCA 1994<br />
kunde förenas i U<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ting Reformed Church in<br />
Sou<strong>the</strong>rn Africa (URCSA).<br />
Arbetet för kyrkoföre<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngen bedrevs jämsides<br />
med studier av fattigdomen i den svarta kyrkan<br />
och tillsammans med åtgärder avsedda att visa<br />
hur den förenade kyrkan kunde angripa detta<br />
stora problem. I detta komplexa arbete var<br />
nyhetsbrevet av stor betydelse som sammanhållande<br />
faktor.<br />
Program to Combat Racism<br />
En av de företeelser som behandlades vid WCC:s<br />
fjärde generalförsamling i Uppsala 1968 var<br />
rasismen. Kommittén för kyrka och samhälle<br />
överlämnade till generalförsamlingen dels en<br />
utvärdering av den k<strong>on</strong>ferens om kyrka och samhälle<br />
som hade hållits i Genève 1966, dels rekommendati<strong>on</strong>er<br />
till åtgärder och program inom<br />
WCC efter generalförsamlingen. När rapporten<br />
presenterats beslutade generalförsamlingen att<br />
uppmana kyrkorna att studera dokumenten från<br />
k<strong>on</strong>ferensen 1966. Generalförsamlingen beslutade<br />
också att välkomna de förslag till studier och<br />
andra åtgärder som lagts fram i syfte att eliminera<br />
rasismen.<br />
I kommittérapporten stod att läsa:<br />
... 11. Vi påyrkar att WCC ser till att det ... kom-<br />
Kyrkorna har högtidligt talat emot varje form av rasism;<br />
men det finns rasskillnader inom dem, så att till och med<br />
när de samlas i Kristi namn somliga är utestängda på<br />
grund av sin hudfärg. En sådan förnekelse av katoliciteten<br />
måste snabbt och lidelsefullt tillbakavisas. ... Förnyelsen<br />
måste ta sin början i den lokala gemenskapen därigenom<br />
att all exklusivitet vad gäller ras och klass upptäcks och<br />
avlägsnas och därigenom att varje slags ek<strong>on</strong>omisk, politisk<br />
och social förnedring och utsug<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng av män<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>skor<br />
bekämpas. (Ur sekti<strong>on</strong>srapporten Den helige Ande och<br />
kyrkans katolicitet, WCC:s fjärde generalförsamling,<br />
Uppsala 1968)<br />
52 »<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>