Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

liberationafrica.se
from liberationafrica.se More from this publisher
26.09.2013 Views

versitetsstudier, vara politiskt aktiva och ha en skriftlig rekommendation från lämpligt sammanhang. SKM började SEN övertog programmet från SKM 1984. Det hade börjat 1981 med ett tiotal »stipendier för bannlystaong>«ong>. Första namn på listan var ong>dåong> Beyers Naudé. I ett brev 1981 uttryckte han sin stora tacksamhet. Han var sedan 1977 bannlyst av den sydafrikanska regimen, vilket gjorde det omöjligt för honom att arbeta och utföra den tjänst han kände sig kallad till. I den belägenheten betydde stipendiet mycket för honom. Programmet möjliggjordes av SIDA. Ett brev dit från Tore Bergman vid SKM i slutet av 1983 ger bakgrunden: Förtryck och förföljelse av motståndare till regimen i Sydafrika har ökat under senare år. De åtgärder som vidtas mot dessa är ofta sådana att deras möjligheter att tjäna till uppehälle försvåras eller förhindras helt. ... Ofta är personerna i fråga ... ansvariga för en familj. – För några år sedan fick SKM kontakt med ett antal personer i denna situation och gjorde upp ett program för att lämna visst ekonomiskt stöd till dessa i form av ett stipendium för de studier flertalet bedrev. Då det var svårt, och förenat med personlig risk för de enskilda personerna att i detalj och fortlöpande informera om individuella behov, fastställdes ett schablonbelopp på R 1000 per kvartal att utbetalas i form av ett stipendium till var och en. Strax därefter meddelade emellertid den svenska legationen i Pretoria, att den ansåg att stipendieprogrammet borde övertas av SEN, och så skedde. Växte hela tiden I början av 1984 omfattade programmet fjorton men växte undan för undan. I slutet av 1985 gällde det trettiofem personer. Sedan var det dags att utöka en av tjänsterna på SEN:s kansli för att ett program om femtio stipendiater skulle kunna admiong>niong>streras. Då och ong>dåong> fick vi brev från stipendiater som redogjorde för sina studier, uttryckte sin glädje över möjligheten att utbilda sig och sin tacksamhet över stipendiet. I maj 1986, till exempel, skrev en av dem så: »I also take this opportuong>niong>ty to thank the Swedish Ecumeong>niong>cal Council for having granted me this bursary. As a family man it was proving progressively difficult to continue with my studies. However, with the Council’s grant I should be able to complete this year of study and am looking forward to doing an (oläsligt) degree in 1987.ong>«ong> Det kom många brev av det slaget. I ett av dem, skrivet från fängelset i oktober 1988, tackade UDF:s generalsekreterare Popo Molefe och informationssekreterare »Terrorong>«ong> Lekota, som båda var anklagade för högförräderi, för det stöd och den hjälp de fått från Sverige, Lekota också för det stipendium han fått via SEN. Internationellt uppmärksammade blev sedermera de brev Lekota »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong> 47

Meddelande från legationen i Pretoria angående stipendieprogrammet. skrev i fängelset till sin dotter. Breven från stipendiaterna vittnade också om en hård tillvaro och envis kamp för att upprätthålla livsmod och mänsklig värdighet. EAB Jag hade några gånger tillfälle att besöka EAB:s kontor i centrala Johannesburg och blev imponerad av arbetet. Analytisk förmåga, politisk medvetenhet och teologisk stringens kombinerades med levande intresse för enskilda mänong>niong>skor och beredskap att vara till hjälp i stort som smått. Studenter och andra satt i kö för att få tillfälle att lägga fram sin sak. Ryktet om stipendierna spred sig. Det hände att studenter i Sydafrika anhöll om stipendium direkt hos SEN i stället för att vända sig till EAB, som prövade ansökong>niong>ngarna och föreslog vilka som skulle få ett stipendium. Vi i SEN hade ju inga möjligheter att göra sådana bedömong>niong>ngar. De ansökong>niong>ngar som kom till oss sände vi sålunda konsekvent över till EAB. Där steg också hela tiden antalet ansökong>niong>ngar, trots att någon utannonsering av stipendierna ong>inteong> ägde rum. I juong>niong> 1986 framhöll Birgitta Karlström Dorph vid svenska legationen i Pretoria att det var dags att finna någon som kunde »hållaong>«ong> i programmet. Hon meddelade också att legationen ansåg det vara dags för en utökong>niong>ng till ett hundra personer. Omfattande admiong>niong>stration Birgitta Karlström Dorph arbetade hårt för att få stipendieprogrammet att flyta. Utan hjälpen från henne och andra på legationen hade det ong>inteong> fungerat. Förenklat kan sägas att programmet i början av 1988 omfattade hundra stipendiater, mot slutet av samma år 125 och 1989 150. Det senare året kompletterade vi det med en katastroffond för särskilda insatser i akuta lägen. Vi kallade nu programmet »Stipendier till politiskt förföljda i Sydafrikaong>«ong>. Admiong>niong>strationen i samband med stipendieprogrammet var omfattande: brev till och från 48 »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong>

Meddelande från legati<strong>on</strong>en i Pretoria angående stipendieprogrammet.<br />

skrev i fängelset till sin dotter.<br />

Breven från stipendiaterna vittnade också om<br />

en hård tillvaro och envis kamp för att upprätthålla<br />

livsmod och mänsklig värdighet.<br />

EAB<br />

Jag hade några gånger tillfälle att besöka EAB:s<br />

k<strong>on</strong>tor i centrala Johannesburg och blev imp<strong>on</strong>erad<br />

av arbetet. Analytisk förmåga, politisk medvetenhet<br />

och teologisk stringens kombinerades<br />

med levande intresse för enskilda män<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>skor och<br />

beredskap att vara till hjälp i stort som smått.<br />

Studenter och andra satt i kö för att få tillfälle att<br />

lägga fram sin sak.<br />

Ryktet om stipendierna spred sig. Det hände<br />

att studenter i Sydafrika anhöll om stipendium<br />

direkt hos SEN i stället för att<br />

vända sig till EAB, som prövade ansök<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngarna<br />

och föreslog vilka som skulle<br />

få ett stipendium. Vi i SEN hade ju inga<br />

möjligheter att göra sådana bedöm<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngar.<br />

De ansök<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngar som kom till<br />

oss sände vi sålunda k<strong>on</strong>sekvent över<br />

till EAB. Där steg också hela tiden<br />

antalet ansök<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngar, trots att någ<strong>on</strong><br />

utann<strong>on</strong>sering av stipendierna <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g><br />

ägde rum.<br />

I ju<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> 1986 framhöll Birgitta Karlström<br />

Dorph vid svenska legati<strong>on</strong>en<br />

i Pretoria att det var dags att finna<br />

någ<strong>on</strong> som kunde »hålla<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> i programmet.<br />

H<strong>on</strong> meddelade också att legati<strong>on</strong>en<br />

ansåg det vara dags för en utök<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng till ett hundra<br />

pers<strong>on</strong>er.<br />

Omfattande admi<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>strati<strong>on</strong><br />

Birgitta Karlström Dorph arbetade hårt för att få<br />

stipendieprogrammet att flyta. Utan hjälpen från<br />

henne och andra på legati<strong>on</strong>en hade det <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> fungerat.<br />

Förenklat kan sägas att programmet i början<br />

av 1988 omfattade hundra stipendiater, mot slutet<br />

av samma år 125 och 1989 150. Det senare året<br />

kompletterade vi det med en katastroff<strong>on</strong>d för<br />

särskilda insatser i akuta lägen. Vi kallade nu programmet<br />

»Stipendier till politiskt förföljda i Sydafrika<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>.<br />

Admi<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>strati<strong>on</strong>en i samband med stipendieprogrammet<br />

var omfattande: brev till och från<br />

48 »<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!