Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

av Isolera Sydafrika-kommittén på uppdrag av
Svenska ekume<strong>ni</strong>ska nämnden<strong>«</strong>.
1984 översattes »<strong>The</strong> churches report on forced
removals in South Africa<strong>«</strong> till svenska och fick
titeln »Tvångsförflytt<strong>ni</strong>ng. Svart verklighet i Desmond
Tutus Sydafrika<strong>«</strong>.
Legationen i Pretoria
Utan Sveriges legation i Pretoria hade SEN:s stöd
till enskilda och antiapartheidorga<strong>ni</strong>sationer i
Sydafrika varit omöjligt. De som arbetade där
gjorde det <strong>inte</strong> bara som diplomater och tjänstemän
utan också som tänkande, kännande och
engagerade män<strong>ni</strong>skor.
Följande exempel på skrivelser som kom från
legationen belyser detta – och en del av det som
hände i Sydafrika.
Fader Mkatshwa
I november 1983 kom underrättelsen att generalsekreteraren
i katolska biskopskonferensen,
Smangaliso Mkatshwa, fortfarande hölls fängslad
i Ciskei. Mkatshwa satt först i fängelse under fyra
månader efter upproret i Soweto 1976 och fick
sedan genom bannlys<strong>ni</strong>ng sin rörelsefrihet kraftigt
beskuren fram till 1983. Då anklagades han
för uppvigling. Han släpptes ur fängelset i Ciskei i
mars 1984. 1986 togs han till fånga igen och torterades.
När han blev fri 1988 blev han generalsekreterare
för ICT. Idag är han borgmästare i
Pretoria.
Smangaliso Mkhatshwa lämnade den 21 augusti
Den utgavs av SEN tillsammans med SFN och
ISAK.
1984 kom också »Kamp mot apartheid<strong>«</strong>, som
var SEN:s yttrande över Sydafrikakommitténs
betänkande »Svensk sydafrikapolitik<strong>«</strong>. Det avgavs
tillsammans med SMR och SKU.
1986 en »Affidavit on my <strong>inte</strong>rrogation<strong>«</strong>, ett
skrämmande vittnesbörd om tortyr. Han berättar
om metoder som är såväl grymma och plågsamma
rent fysiskt som mänskligt förnedrande.
SACC
I september 1984 kom en redogörelse för de
invänd<strong>ni</strong>ngar som cirkulerade i Sydafrika mot att
Desmond Tutu, <strong>då</strong> generalsekreterare i SACC,
skulle få Nobels fredspris. Nu fick han ju priset,
och SEN:s <strong>då</strong>varande generalsekreterare Lars B.
Stenström fick tolka honom i en mycket omtalad
predikan i Storkyrkan i Stockholm.
Litet senare samma år kom underrättelsen att
polisen i Johannesburg den 9 oktober gjort en
raid i Khotso House, plats för SACC:s och andra
orga<strong>ni</strong>sationers kontor.
Ungefär samtidigt sände legationen över ett
anförande som Beyers Naudé hållit i Pretoria
Press Club:
Pressklubben är en relativt konservativ församling
med många medlemmar från Nationalistpartiets
press. En som var med vid det tillfälle
som föredraget hölls har berättat, att det blev
38 »<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong>