Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
på hur det låg till med löner och arbetsförhållanden i de svenska företagen i södra Afrika. Vi började med att skicka ut ett frågeformulär till företagen: Vilka och hur stora är företagets investeringar? Vilka löner har arbetarna? Hur stora är skillnaderna mellan vita och svarta arbetare? Kontakt togs också med några som tidigare varit i södra Afrika och försökt få svar på sådana frågor. En var Sven-Ivan Sundqvist på DN, som just kommit ut med boken »Sydafrikas gul
I Sverige avlöste den ena demonstrationen den andra till stöd för ANC och bojkott av Sydafrika. underteckna. Den paragraf det hänvisade till kände envoyén till. Tyvärr var han förhindrad att ingripa. Det kunde han göra bara i fall av livsfara. Anled
- Page 1 and 2: »Gör ni<
- Page 3 and 4: Boken ingår i serien Folkrörelser
- Page 5 and 6: Innehåll »I praktiken blev aparth
- Page 7 and 8: Röd och gul och vit och svart gör
- Page 9 and 10: DET FRÅN HOLLÄNDSKAN stammande sp
- Page 11 and 12: Apartheid. apartheidteologin är Ro
- Page 13 and 14: Hur många begravni</strong
- Page 15 and 16: Den 21 mars 1960 öppnaden den syda
- Page 17 and 18: I samband med att Desmond Tutu fick
- Page 19 and 20: Svenska Ekumeniska
- Page 21 and 22: Svenska Ekumeniska
- Page 23 and 24: Det var inte allti
- Page 25 and 26: Många församlingar var djupt enga
- Page 27 and 28: handling kan invändas att de negat
- Page 29: Kyrkornas U-forum och ISAK samarbet
- Page 33 and 34: a. Bildtexten lyder: Ȁrkebiskop
- Page 35 and 36: Fortsatt engagemang SEN fortsatte a
- Page 37 and 38: av Isolera Sydafrika-kommittén på
- Page 39 and 40: Dr Naudés utnämni</strong
- Page 41 and 42: Delegation med och utan förhinder
- Page 43 and 44: Apartheidregimen satte inte
- Page 45 and 46: Stöd via Svenska Ekumeni</
- Page 47 and 48: Meddelande från legationen i Preto
- Page 49 and 50: för banken när den nya lagstift<s
- Page 51 and 52: kyrkan var uppdelad i en vit »mode
- Page 53 and 54: höll en särskild grupp möte på
- Page 55 and 56: Den kom att kallas First National E
- Page 57 and 58: På ena sidan vägen en »vit<stron
- Page 59 and 60: Ur Financial Mail 25 maj 1990. fram
- Page 61 and 62: Promat to accept conditions which w
- Page 63 and 64: tion Centre, South African Institut
- Page 65 and 66: Den katolske ärkebiskopen De<stron
- Page 67 and 68: Foundation fortsatte SEN sitt stöd
- Page 69 and 70: Det fanns också vita tiggare i Syd
- Page 71 and 72: och betydde mycket för att hålla
- Page 73 and 74: »Cry. The beloved
- Page 75 and 76: Huvudområdena för Ravans verksamh
- Page 77 and 78: juni 1986 började
- Page 79 and 80: Märkt av tjugosju år i fängelse
på hur det låg till med löner och arbetsförhållanden<br />
i de svenska företagen i södra Afrika. Vi<br />
började med att skicka ut ett frågeformulär till<br />
företagen: Vilka och hur stora är företagets<br />
investeringar? Vilka löner har arbetarna? Hur<br />
stora är skillnaderna mellan vita och svarta<br />
arbetare?<br />
K<strong>on</strong>takt togs också med några som tidigare varit i<br />
södra Afrika och försökt få svar på sådana frågor.<br />
En var Sven-Ivan Sundqvist på DN, som just<br />
kommit ut med boken »Sydafrikas gul<str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g>lder<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>. En<br />
annan var Åke Magnuss<strong>on</strong> som var doktorand<br />
vid Göteborgs u<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>versitet och hade ett uppdrag<br />
från LO att titta på svenska företags investeringar<br />
i Sydafrika.<br />
Besök i södra Afrika<br />
I januari och februari 1975 gjorde jag själv en<br />
resa till södra Afrika för att på ort och ställe<br />
studera de svenska företagen där nere. Bland<br />
annat behövde vi underlag för de frågor vi<br />
tänkte ställa på företagens bolagsstämmor i<br />
Sverige.<br />
Efter mitt besök i Sydafrika åkte jag till Rhodesia<br />
som det <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> hette, numera Zimbabwe.<br />
När jag kom till flygplatsen i Bulawayo väntade<br />
Olle Axelss<strong>on</strong>, en av missi<strong>on</strong>ärerna, på mig. Jag<br />
skymtade h<strong>on</strong>om i en dörrspringa men kom<br />
<str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> längre. Det blev stopp redan hos passk<strong>on</strong>trollanten.<br />
Varför jag <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> var välkommen fick jag veta<br />
på det papper som jag skulle underteckna. Det<br />
hänvisade till en paragraf i Migrati<strong>on</strong> Act. Jag<br />
På uppma<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng av Kyrkornas Världsråd bad världens kyrkor<br />
för Namibia.<br />
fick tillåtelse att tala med Olle Axelss<strong>on</strong> i telef<strong>on</strong><br />
på engelska. Han tog k<strong>on</strong>takt med en<br />
advokat, men eftersom det var lördag kunde<br />
ingenting hända förrän på måndag, och jag var<br />
tvungen att vända med första flyg.<br />
Tillbaka i Sydafrika tog Lester Wikström k<strong>on</strong>takt<br />
med Sveriges envoyé, som befann sig i Kapstaden,<br />
och läste upp en kopia av dokumentet han fått att<br />
»<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> 31
Change language