Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

More documents

Recommendations

Info

Hedberg. Han konstaterar i ingressen att debatten om SEN:s rekommendationer med avseende på svenskt engagemang i Sydafrika både genom kristen mission och genom svenska multinationella företag har väckt uppseende. Hedberg tyckte att debatten tenderade att likna ett samtal mellan döva. Det berodde dels på starka känslor i engagemanget, dels på bristande kunskap om vad SEN:s beslut innehöll och innebar. Han ville därför redogöra för de fakta som låg till grund för beslutet och samtidigt tillkännage sin personliga uppfatt<strong>ni</strong>ng. Hedberg börjar med att hänvisa till WCC:s arbete med frågan om hur apartheidsystemet kan brytas och påminner om centralkommitténs beslut i Utrecht 1972. Han redogör också för de beslut som fattats i SEN. Beslutet om utred<strong>ni</strong>ngen väckte stor uppmärksamhet i massmedia. Det är den största och mest representativa utred<strong>ni</strong>ng i ämnet som företagits i Sverige. Därför finns det nu ... en representativ kartlägg<strong>ni</strong>ng av både de börsnoterade och de icke börsnoterade svenska företagens verksamhet i Sydafrika likaväl som av det engagemang svenska trossamfund och missionsorga<strong>ni</strong>sationer har i Sydafrika. Materialet har presenterats för LO-led<strong>ni</strong>ngen och Industriförbundets led<strong>ni</strong>ng och överlägg<strong>ni</strong>ngar har förts ... Hedberg nämner därefter att liknande tankar och överväganden fanns hos kyrkor i Nederländerna, Västtyskland, Storbritan<strong>ni</strong>en och USA. Utifrån dessa förutsätt<strong>ni</strong>ngar har Ekume<strong>ni</strong>ska Nämndens <strong>inte</strong>rnationella utskott arbetat fram ett förslag till slutsatser och handlingsprogram. Hedberg redogör för SEN:s beslut i mars 1974 och övergår mot slutet av sin artikel till den mer personliga argumenteringen. Jag återger delar av den här, eftersom den belyser hur komplicerad frågeställ<strong>ni</strong>ngen var: En väsentlig del av de resonemang som har förts har gällt frågan om möjligheterna att höja den fackliga aktiviteten vid svenska företag i Sydafrika. Både LO:s och Industriförbundets led<strong>ni</strong>ng har här menat att man med gemensamma åtgärder borde kunna åstadkomma ett resultat. Jag ser detta som ytterst avgörande. Om alla Sydafrikas arbetare får en chans till verklig facklig aktivitet, så är det ännu mer än en väsentlig fråga om löner och sociala förhållanden för de anställda. ... Argumenten för ett tillbakadragande av alla investeringar är väl i huvudsak två. Först en förhopp<strong>ni</strong>ng om att ett sådant tillbakadragande skall undergräva förutsätt<strong>ni</strong>ngarna för Sydafrikas regim att kunna fortsätta sin apartheidpolitik. Ett annat argument är att se på tillbakadragandet som en symbolhandling i solidaritet med apartheidens offer. Båda argumenten är värda all respekt. De invänd<strong>ni</strong>ngar som kan göras är att ett svenskt tillbakadragande får marginell effekt. Erfarenheten av försöket med svensk handelsbojkott av Sydafrika är ju <strong>inte</strong> uppmuntrande. Mot talet om symbol- »<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong> 27
handling kan invändas att de negativa effekterna av en symbolhandling å andras vägnar i första hand borde gå ut över dem som utför symbolhandlingen. ... Personligen har jag upplevt det nästan genant enkelt med lös<strong>ni</strong>ngen att bara sälja samfundets aktier i företag, som är ekonomiskt engagerade i Sydafrika. ... Dessa aktier är ju <strong>inte</strong> inköpta i spekulationssyfte om vinst utan har kommit samfunden till del som gåvor till missionen... Om man menar allvar med kravet på vägledande reformer via företagen bör man ... <strong>inte</strong> sälja aktierna under försöksperioden. ... Det är svårt att få ett klart begrepp om opi<strong>ni</strong>onen om »disinvestment<strong>«</strong> bland sydafrikanska kyrkor och kyrkoledare. ... Svenska Ekume<strong>ni</strong>ska Nämnden har ... tillagt »att om föreslagna åtgärder från företagens sida under åren 1974–1976 <strong>inte</strong> verkställs, efter 1976 kräva sådan lagstift<strong>ni</strong>ng och handlägg<strong>ni</strong>ngspraxis, som reglerar svensk företagsamhet i södra Afrika<strong>«</strong>. Kvar står också kyrkornas och missionsorga<strong>ni</strong>sationernas ansvar ... Makarna Wikström berättar Till dem som tidigt var aktiva i opi<strong>ni</strong>onsbild<strong>ni</strong>ngen i Sverige hör Ingrid Eckerdal Wikström och Lester Wikström. Ingrid Eckerdal Wikström: Jag deltog i mötet med WCC:s centralkommitté i Utrecht 1972 som ungdomsdelegat, utsedd av Svenska kyrkan. Jag arbetade som studentsekreterare i SKM. Mötet i Utrecht blev historiskt. Rasism hade tidigare fördömts av WCC men nu beslöt man sig för att gå från ord till handling och använda sin ekonomiska makt för att bekämpa rasismen. WCC:s generalförsamling i Uppsala 1968 hade rekommenderat att man skulle dra tillbaka investeringar i »institutioner som befäster rasism<strong>«</strong>. Hur denna rekommendation skulle omsättas i praktiken diskuterades i en konferens i Canterbury 1969 som lade grunden till WCC:s program mot rasism, PCR. Det berättades att mötet i Canterbury varit stormigt, och också i Utrecht var det hårda motsätt<strong>ni</strong>ngar. Media från hela världen, västvärlden i varje fall, bevakade mötet i Utrecht, och det var tydligt att kyrkornas hot om att dra tillbaka investeringar i södra Afrika skakade den finansiella världen. Det var en laddad stäm<strong>ni</strong>ng med hårda inlägg från olika sidor. Majoriteten ställde sig bakom beslutet att WCC för sin del skulle sälja värdepapper i företag och banker med engagemang i södra Afrika. Centralkommittén rekommenderade också medlemskyrkorna att antingen använda sitt aktieinnehav för att påverka företag i södra Afrika att skapa goda villkor för sina arbetare eller om det <strong>inte</strong> lyckades att sälja sina aktieinnehav i företag i södra Afrika. Andra svenskar som var med i Utrecht var Olle Dahlén, ordförande för CCIA inom WCC, och Olle Engström, ledamot av WCC:s centralkommitté. 28 »<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong>
Page 1 and 2: »Gör ni<
Page 3 and 4: Boken ingår i serien Folkrörelser
Page 5 and 6: Innehåll »I praktiken blev aparth
Page 7 and 8: Röd och gul och vit och svart gör
Page 9 and 10: DET FRÅN HOLLÄNDSKAN stammande sp
Page 11 and 12: Apartheid. apartheidteologin är Ro
Page 13 and 14: Hur många begravni</strong
Page 15 and 16: Den 21 mars 1960 öppnaden den syda
Page 17 and 18: I samband med att Desmond Tutu fick
Page 19 and 20: Svenska Ekumeniska
Page 21 and 22: Svenska Ekumeniska
Page 23 and 24: Det var inte allti
Page 25: Många församlingar var djupt enga
Page 29 and 30: Kyrkornas U-forum och ISAK samarbet
Page 31 and 32: I Sverige avlöste den ena demonstr
Page 33 and 34: a. Bildtexten lyder: »Ärkebiskop
Page 35 and 36: Fortsatt engagemang SEN fortsatte a
Page 37 and 38: av Isolera Sydafrika-kommittén på
Page 39 and 40: Dr Naudés utnämni</strong
Page 41 and 42: Delegation med och utan förhinder
Page 43 and 44: Apartheidregimen satte inte
Page 45 and 46: Stöd via Svenska Ekumeni</
Page 47 and 48: Meddelande från legationen i Preto
Page 49 and 50: för banken när den nya lagstift<s
Page 51 and 52: kyrkan var uppdelad i en vit »mode
Page 53 and 54: höll en särskild grupp möte på
Page 55 and 56: Den kom att kallas First National E
Page 57 and 58: På ena sidan vägen en »vit<stron
Page 59 and 60: Ur Financial Mail 25 maj 1990. fram
Page 61 and 62: Promat to accept conditions which w
Page 63 and 64: tion Centre, South African Institut
Page 65 and 66: Den katolske ärkebiskopen De<stron
Page 67 and 68: Foundation fortsatte SEN sitt stöd
Page 69 and 70: Det fanns också vita tiggare i Syd
Page 71 and 72: och betydde mycket för att hålla
Page 73 and 74: »Cry. The beloved
Page 75 and 76: Huvudområdena för Ravans verksamh
Page 77 and 78:
juni 1986 började
Page 79 and 80:
Märkt av tjugosju år i fängelse
Page 81 and 82:
I slutet av december 1989 gästade
Page 83 and 84:
i slutet av 70- och i början av 80
Page 85 and 86:
Jag ser att ni ger
Page 87 and 88:
Beyers Naudé. I inte</stro
Page 89 and 90:
de myndigheterna institutet och fö
Page 91 and 92:
Oscarsberg, den första svenska mis
Page 93 and 94:
Svenska kyrkan Stora delar av det s
Page 95 and 96:
Missionär Bengt Johansson, förest
Page 97 and 98:
Beyers Naudé och Hans SA Engdahl i
Page 99 and 100:
Robert Mugabe och Olof Palme på et
Page 101 and 102:
På egna ben… flyttade med när v
Page 103 and 104:
Vad är en kamrat? Bli kamrat med Z
Page 105 and 106:
ikanska och filippinska teologer. D
Page 107 and 108:
ningar och i andra
Page 109 and 110:
från SKM. När han sökte prästtj
Page 111 and 112:
Studiegrupp inom programmet <strong
Page 113 and 114:
område där vi bodde, med 150 000
Page 115 and 116:
mig i ryggsäcken av det slaget. N
Page 117 and 118:
fått något stöd för att agera u
Page 119 and 120:
Kyrka som tjänat ut i Malakutu, Wh
Page 121 and 122:
de svarta ledarna kunde framföra s
Page 123 and 124:
sentanter. Så där föll man i en
Page 125 and 126:
hur lätt det är att på några m
Page 127 and 128:
Kvinnor HF:s och FB:s första missi
Page 129 and 130:
efann sig i södra Afrika kände si
Page 131 and 132:
Karl-Axel Elmqvist, chefredaktör f
Page 133 and 134:
Frikyrkan hjälper/Diakoni<
Page 135 and 136:
- Ungdomsorganisat
Page 137 and 138:
Ungdom på marsch i Sydafrika. Arbe
Page 139 and 140:
Konst och kultur Konst och kultur
Page 141 and 142:
Repetition hos CAP. »A scene from
Page 143 and 144:
till att de kom till Eshiyane. Seda
Page 145 and 146:
och har hittat mina främsta lärar
Page 147 and 148:
Längst till höger syns Fjedurs le
Page 149 and 150:
Vilka människor h
Page 151 and 152:
långvariga och konsekventa motstå
Page 153 and 154:
17 januari 1994. EMPSA-övervakare
Page 155 and 156:
Valövervakning 19
Page 157 and 158:
Knutsson, ISAK, Solweig Wikman, LO/
Page 159 and 160:
EMPSA Evaluation Conference 1-4 dec
Page 161 and 162:
och utvärderingsrapporten om PEMSA
Page 163 and 164:
lev anförtrodda. Framför allt gä
Page 165 and 166:
Bilden är dels från Umpumulo prä
Page 167 and 168:
Om apartheidsystemet inte</
Page 169 and 170:
170 Bokprojektet »Folkrörelsernas
Page 171 and 172:
Böcker i serien »Folkrörelsernas
Page 173 and 174:
Förkortningar 1 K
Page 175 and 176:
SKM Svenska kyrkans mission SKR Sve
Page 177 and 178:
Religious Studies, Missiology with
Page 179 and 180:
Foto/bildkällor Där fotografen ej
Page 181 and 182:
113 Kyrkbygget i Kabokweni<
Page 183 and 184:
Delmas 44, 50 Diakoni</stro
Page 185 and 186:
Klerksdorp 164 Knutsson, Gunborg oc
Page 187 and 188:
SFR 134, 175 SFS 175, SIDA 4, 20, 2
Page 189:
Wikström, Lester 25, 28, 29, 30, 3
show all

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?