Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

liberationafrica.se
from liberationafrica.se More from this publisher
26.09.2013 Views

tiga längre. Dessutom måste orden följas av handling. Påtryckong>niong>ngar måste ske gentemot företag och bolag med investeringar i Sydafrika. Hjälpte ong>inteong> det, måste andra åtgärder vidtas. Framför allt skulle ong>dåong> egna penong>niong>ngplaceringar i sådana bolag dras tillbaka. Varje kyrka skulle överväga vilka åtgärder som var möjliga och vilken taktik som var lämpligast. Kommissionen för PCR uttalade i maj 1973 sitt stöd för beslutet i Utrecht. Svenska Ekumeong>niong>ska Nämnden »Svenska Ekumeong>niong>ska Nämndens utredong>niong>ng om svenskt ekonomiskt engagemang i södra Afrika jämte slutsatser och handlingsprogramong>«ong> från 1974 ger först exempel på åtgärder som vidtogs i andra länder med anledong>niong>ng av WCC:s beslut och därefter en redogörelse för SEN:s egen behandling av frågan. Rapporten är på 41 A4sidor. Hela innehållet kan ong>inteong> återges här. Frågor till svenska företag Efter beredong>niong>ng av ärendet i kommittén för ong>inteong>rnationella frågor hade SEN:s presidium på våren 1973 skrivit ett brev till samtliga börsnoterade svenska industriföretag med verksamhet i södra Afrika och begärt upplysong>niong>ngar om deras policy, praxis och planer för området. Brev hade också gått till samtliga svenska kyrkor, samfund och missioner samt de politiska partierna. På detta »Kyrkorna var i många fall själva direkt inblandade i investeringar, framför allt i Sydafrika.ong>«ong> stadium tog ong>inteong>rnationella kommittén ännu ong>inteong> ställong>niong>ng i frågorna om aktieförsäljong>niong>ng och bojkottaktioner. I maj 1973 fattade SEN beslut som innebar: 1. De grupper i södra Afrika som iong>niong>från kunde förändra situationen skulle få ökat stöd. 2. Svenska företags engagemang och svenska trossamfunds arbete i södra Afrika skulle kartläggas, likaså de politiska partiernas inställong>niong>ng. 3. Överläggong>niong>ngar med fackföreong>niong>ngsrörelsen och andra orgaong>niong>sationer skulle inledas. »Nämndens beslut fick ett överväldigande positivt mottagande i svensk pressong>«ong>, konstateras det. Samtliga företag hade ännu ong>inteong> svarat i oktober 1973. Internationella kommittén föreslog ong>dåong> att företagen skulle få två år på sig för att visa vilka förbättringar som kunde göras för de svarta arbetarna. I november beslutade SEN i enlighet med detta förslag. Överläggong>niong>ngar ägde rum med LO och Sveriges Industriförbund. Peter Wallensten vid Fredsoch konfliktforskong>niong>ngsinstitutet i Uppsala rekommenderade SEN den strategi som gick ut på att sälja alla aktier utom en i företag med verksamhet i södra Afrika. Det skulle möjliggöra närvaro och agerande vid bolagsstämmorna. Slutsatser och handlingsprogram De flesta sidorna i rapporten upptas av genomgång av de svar som kom. Till slut kommer SEN:s »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong> 23

Det var ong>inteong> alltid vi var överens... slutsatser och handlingsprogram. Här några utdrag: ... har nämnden därvid vägt in, att svenska staten icke har ålagt svenska företag några restriktioner i handeln med Sydafrika. De svenska företag, som genom åren i olika former investerat i Sydafrika eller som direkt, genom dotterbolag eller agenturer säljer sina varor där, handlar alltså icke i strid med svensk lag eller författong>niong>ng. För nämnden är detta icke tillräcklig anledong>niong>ng att acceptera det tillstånd som nu råder. För nämnden är det självklara huvudmålet att bidra till att bryta apartheidsystemet och tillförsäkra alla mänong>niong>skor frihet. ... även om på vissa punkter de svenska företagen synes ligga något före, de knappast i allmänhet tillämpar mindre löneskillnader mellan vita och svarta arbetare än andra utländska företag, som investerat i Sydafrika. ... en bestämd rekommendation till de svenska företagen att de under de närmaste två åren ålägger sig att väsentligt reducera löneskillnaderna och stärka det sociala ansvarstagandet i syfte att på sikt uppnå jämlikhet mellan olika folkgrupper. ... Enkäten till de svenska kyrkorna, trossamfunden och missionsorgaong>niong>sationerna visar, att motsvarande löneskillnader existerar också inom deras egen ram. Nämnden ställer därför motsvarande krav på sina egna medlemskyrkor och missionsorgaong>niong>sationer. Det betonas att SEN:s utredong>niong>ng ong>inteong> är tillräcklig för att ta ställong>niong>ng till de större frågorna om ett totalt tillbakadragande av utländskt kapital från södra Afrika och att det är statsmakterna som bär det yttersta ansvaret för Sveriges hållong>niong>ng till Sydafrika och dess apartheidpolitik. 24 »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong>

Det var <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> alltid vi var överens...<br />

slutsatser och handlingsprogram. Här några<br />

utdrag:<br />

... har nämnden därvid vägt in, att svenska staten<br />

icke har ålagt svenska företag några restrikti<strong>on</strong>er<br />

i handeln med Sydafrika. De svenska<br />

företag, som genom åren i olika former investerat<br />

i Sydafrika eller som direkt, genom dotterbolag<br />

eller agenturer säljer sina varor där,<br />

handlar alltså icke i strid med svensk lag eller<br />

författ<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng. För nämnden är detta icke tillräcklig<br />

anled<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng att acceptera det tillstånd som nu<br />

råder.<br />

För nämnden är det självklara huvudmålet<br />

att bidra till att bryta apar<strong>the</strong>idsystemet och<br />

tillförsäkra alla män<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>skor frihet.<br />

... även om på vissa punkter de svenska företagen<br />

synes ligga något före, de knappast i allmänhet<br />

tillämpar mindre löneskillnader mellan<br />

vita och svarta arbetare än andra utländska<br />

företag, som investerat i Sydafrika.<br />

... en bestämd rekommendati<strong>on</strong> till de<br />

svenska företagen att de under de närmaste<br />

två åren ålägger sig att väsentligt reducera<br />

löneskillnaderna och stärka det sociala<br />

ansvarstagandet i syfte att på sikt uppnå jämlikhet<br />

mellan olika folkgrupper. ...<br />

Enkäten till de svenska kyrkorna, trossamfunden<br />

och missi<strong>on</strong>sorga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>erna visar,<br />

att motsvarande löneskillnader existerar<br />

också inom deras egen ram. Nämnden ställer<br />

därför motsvarande krav på sina egna<br />

medlemskyrkor och missi<strong>on</strong>sorga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>er.<br />

Det bet<strong>on</strong>as att SEN:s utred<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> är tillräcklig<br />

för att ta ställ<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng till de större frågorna om ett<br />

totalt tillbakadragande av utländskt kapital från<br />

södra Afrika och att det är statsmakterna som bär<br />

det yttersta ansvaret för Sveriges håll<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng till Sydafrika<br />

och dess apar<strong>the</strong>idpolitik.<br />

24 »<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!