Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

tiga längre. Dessutom måste orden följas av
handling. Påtryck<strong>ni</strong>ngar måste ske gentemot
företag och bolag med investeringar i Sydafrika.
Hjälpte <strong>inte</strong> det, måste andra åtgärder vidtas.
Framför allt skulle <strong>då</strong> egna pen<strong>ni</strong>ngplaceringar i
sådana bolag dras tillbaka. Varje kyrka skulle
överväga vilka åtgärder som var möjliga och vilken
taktik som var lämpligast.
Kommissionen för PCR uttalade i maj 1973 sitt
stöd för beslutet i Utrecht.
Svenska Ekume<strong>ni</strong>ska
Nämnden
»Svenska Ekume<strong>ni</strong>ska Nämndens
utred<strong>ni</strong>ng om svenskt ekonomiskt
engagemang i södra
Afrika jämte slutsatser och handlingsprogram<strong>«</strong>
från 1974 ger först
exempel på åtgärder som vidtogs
i andra länder med anled<strong>ni</strong>ng av
WCC:s beslut och därefter en
redogörelse för SEN:s egen
behandling av frågan. Rapporten är på 41 A4sidor.
Hela innehållet kan <strong>inte</strong> återges här.
Frågor till svenska företag
Efter bered<strong>ni</strong>ng av ärendet i kommittén för <strong>inte</strong>rnationella
frågor hade SEN:s presidium på våren
1973 skrivit ett brev till samtliga börsnoterade
svenska industriföretag med verksamhet i södra
Afrika och begärt upplys<strong>ni</strong>ngar om deras policy,
praxis och planer för området. Brev hade också
gått till samtliga svenska kyrkor, samfund och
missioner samt de politiska partierna. På detta
»Kyrkorna var i många fall
själva direkt inblandade
i investeringar, framför allt
i Sydafrika.<strong>«</strong>
stadium tog <strong>inte</strong>rnationella kommittén ännu <strong>inte</strong>
ställ<strong>ni</strong>ng i frågorna om aktieförsälj<strong>ni</strong>ng och bojkottaktioner.
I maj 1973 fattade SEN beslut som innebar: 1.
De grupper i södra Afrika som i<strong>ni</strong>från kunde förändra
situationen skulle få ökat stöd. 2. Svenska
företags engagemang och svenska trossamfunds
arbete i södra Afrika skulle kartläggas, likaså de
politiska partiernas inställ<strong>ni</strong>ng. 3. Överlägg<strong>ni</strong>ngar
med fackföre<strong>ni</strong>ngsrörelsen och andra orga<strong>ni</strong>sationer
skulle inledas.
»Nämndens beslut fick ett överväldigande
positivt mottagande i svensk
press<strong>«</strong>, konstateras det.
Samtliga företag hade ännu
<strong>inte</strong> svarat i oktober 1973.
Internationella kommittén
föreslog <strong>då</strong> att företagen skulle
få två år på sig för att visa vilka
förbättringar som kunde göras
för de svarta arbetarna. I
november beslutade SEN i
enlighet med detta förslag.
Överlägg<strong>ni</strong>ngar ägde rum med LO och Sveriges
Industriförbund. Peter Wallensten vid Fredsoch
konfliktforsk<strong>ni</strong>ngsinstitutet i Uppsala rekommenderade
SEN den strategi som gick ut på
att sälja alla aktier utom en i företag med verksamhet
i södra Afrika. Det skulle möjliggöra närvaro
och agerande vid bolagsstämmorna.
Slutsatser och handlingsprogram
De flesta sidorna i rapporten upptas av genomgång
av de svar som kom. Till slut kommer SEN:s
»<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong> 23