Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Det gällde att veta både vad man såg, hörde och sade och vad man
Svenska Ekume
- Page 1 and 2: »Gör ni<
- Page 3 and 4: Boken ingår i serien Folkrörelser
- Page 5 and 6: Innehåll »I praktiken blev aparth
- Page 7 and 8: Röd och gul och vit och svart gör
- Page 9 and 10: DET FRÅN HOLLÄNDSKAN stammande sp
- Page 11 and 12: Apartheid. apartheidteologin är Ro
- Page 13 and 14: Hur många begravni</strong
- Page 15 and 16: Den 21 mars 1960 öppnaden den syda
- Page 17 and 18: I samband med att Desmond Tutu fick
- Page 19: Svenska Ekumeniska
- Page 23 and 24: Det var inte allti
- Page 25 and 26: Många församlingar var djupt enga
- Page 27 and 28: handling kan invändas att de negat
- Page 29 and 30: Kyrkornas U-forum och ISAK samarbet
- Page 31 and 32: I Sverige avlöste den ena demonstr
- Page 33 and 34: a. Bildtexten lyder: Ȁrkebiskop
- Page 35 and 36: Fortsatt engagemang SEN fortsatte a
- Page 37 and 38: av Isolera Sydafrika-kommittén på
- Page 39 and 40: Dr Naudés utnämni</strong
- Page 41 and 42: Delegation med och utan förhinder
- Page 43 and 44: Apartheidregimen satte inte
- Page 45 and 46: Stöd via Svenska Ekumeni</
- Page 47 and 48: Meddelande från legationen i Preto
- Page 49 and 50: för banken när den nya lagstift<s
- Page 51 and 52: kyrkan var uppdelad i en vit »mode
- Page 53 and 54: höll en särskild grupp möte på
- Page 55 and 56: Den kom att kallas First National E
- Page 57 and 58: På ena sidan vägen en »vit<stron
- Page 59 and 60: Ur Financial Mail 25 maj 1990. fram
- Page 61 and 62: Promat to accept conditions which w
- Page 63 and 64: tion Centre, South African Institut
- Page 65 and 66: Den katolske ärkebiskopen De<stron
- Page 67 and 68: Foundation fortsatte SEN sitt stöd
- Page 69 and 70: Det fanns också vita tiggare i Syd
Svenska Ekume<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ska Nämnden och opi<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g><strong>on</strong>en<br />
I augusti 1972 sammanträdde WCC:s centralkommitté<br />
i Utrecht. Ett av de beslut som togs innebar<br />
följande: WCC skulle sälja sina värdepapper i<br />
företag som investerade eller bedrev handel i<br />
Angola, Guinea Bissau, Moçambique, Namibia,<br />
Sydafrika och Zimbabwe. WCC skulle också för<br />
övrigt avbryta sina ek<strong>on</strong>omiska mellanhavanden<br />
Per Svenss<strong>on</strong> och Gu<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>lla Johanss<strong>on</strong> i akti<strong>on</strong> på Ekume<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ska u-veckan<br />
med dessa företag. Inte heller skulle några medel<br />
placeras i banker med förbindelser i de nämnda<br />
länderna.<br />
Beslutet var <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> enhälligt och föregicks av en<br />
stormig debatt. Det hade dock sin grund i övertygelsen<br />
att utländska investeringar i södra Afrika<br />
stärkte de vita minoritetsregeringarna i deras förtryck<br />
av de svarta och färgade befolk<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsmajoriteterna.<br />
Det var också en uppfölj<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng av tidigare<br />
beslut att bekämpa alla former av rasism. Generalförsamlingen<br />
i Uppsala 1968 hade rekommenderat<br />
att investeringar i instituti<strong>on</strong>er som befäste<br />
rasismen skulle upphöra.<br />
WCC uppmanade sina medlemskyrkor, kristna<br />
orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>er och enskilda kristna: Verka för<br />
att företag upphör med investeringar och handel<br />
i södra Afrika! Synden gäller <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> bara enskilda<br />
män<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>skors liv och förhållanden utan också samhällets<br />
strukturer. Denna teologiska grundsyn<br />
återspeglas i protokollet från Utrecht i till exempel<br />
följande:<br />
»Kristna får <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> avsäga sig sitt etiska ansvar för<br />
de effekter den ek<strong>on</strong>omiska politiken får. De<br />
k<strong>on</strong>sekvenser utländska investeringar får för<br />
rasdiskriminering och apar<strong>the</strong>id rymmer<br />
moraliska ställ<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngstaganden som man <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> får<br />
undvika eller överlämna till teknologerna att<br />
ensamma avgöra.<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g><br />
Centralkommittén k<strong>on</strong>staterade att kyrkorna i<br />
många fall själva var direkt inblandade i investeringar,<br />
framför allt i Sydafrika. Det gick <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> att<br />
22 »<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>