Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

liberationafrica.se
from liberationafrica.se More from this publisher
26.09.2013 Views

Det gällde att veta både vad man såg, hörde och sade och vad man ong>inteong> borde se, höra och säga. Här illustrerat av Desmond Tutu. genom besök i Sydafrika, få personliga kontakter med »våraong>«ong> orgaong>niong>sationer. Det var i första hand legationen i Pretoria som föreslog projekt eller orgaong>niong>sationer att stödja. Vi var också fria att komma med förslag. Vi fick en hel del ansökong>niong>ngar och propåer från Sydafrika om hjälp, både från orgaong>niong>sationer och enskilda mänong>niong>skor, men kunde ong>inteong> behandla alla. Nämndens kansli var litet. Legationen svarade på frågor från Stockholm och bistod om det uppstod problem mellan oss, SIDA och mottagaren. Vidare hjälpte legationen till med att bevaka projektens uppföljong>niong>ng och redovisong>niong>ng. För det mesta löpte redovisong>niong>ngen utan problem. Ibland fick vi anstränga oss extra för att få en godtagbar redovisong>niong>ng. »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong> 21

Svenska Ekumeong>niong>ska Nämnden och opiong>niong>onen I augusti 1972 sammanträdde WCC:s centralkommitté i Utrecht. Ett av de beslut som togs innebar följande: WCC skulle sälja sina värdepapper i företag som investerade eller bedrev handel i Angola, Guinea Bissau, Moçambique, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe. WCC skulle också för övrigt avbryta sina ekonomiska mellanhavanden Per Svensson och Guong>niong>lla Johansson i aktion på Ekumeong>niong>ska u-veckan med dessa företag. Inte heller skulle några medel placeras i banker med förbindelser i de nämnda länderna. Beslutet var ong>inteong> enhälligt och föregicks av en stormig debatt. Det hade dock sin grund i övertygelsen att utländska investeringar i södra Afrika stärkte de vita minoritetsregeringarna i deras förtryck av de svarta och färgade befolkong>niong>ngsmajoriteterna. Det var också en uppföljong>niong>ng av tidigare beslut att bekämpa alla former av rasism. Generalförsamlingen i Uppsala 1968 hade rekommenderat att investeringar i institutioner som befäste rasismen skulle upphöra. WCC uppmanade sina medlemskyrkor, kristna orgaong>niong>sationer och enskilda kristna: Verka för att företag upphör med investeringar och handel i södra Afrika! Synden gäller ong>inteong> bara enskilda mänong>niong>skors liv och förhållanden utan också samhällets strukturer. Denna teologiska grundsyn återspeglas i protokollet från Utrecht i till exempel följande: »Kristna får ong>inteong> avsäga sig sitt etiska ansvar för de effekter den ekonomiska politiken får. De konsekvenser utländska investeringar får för rasdiskriminering och apartheid rymmer moraliska ställong>niong>ngstaganden som man ong>inteong> får undvika eller överlämna till teknologerna att ensamma avgöra.ong>«ong> Centralkommittén konstaterade att kyrkorna i många fall själva var direkt inblandade i investeringar, framför allt i Sydafrika. Det gick ong>inteong> att 22 »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong>

Svenska Ekume<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ska Nämnden och opi<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g><strong>on</strong>en<br />

I augusti 1972 sammanträdde WCC:s centralkommitté<br />

i Utrecht. Ett av de beslut som togs innebar<br />

följande: WCC skulle sälja sina värdepapper i<br />

företag som investerade eller bedrev handel i<br />

Angola, Guinea Bissau, Moçambique, Namibia,<br />

Sydafrika och Zimbabwe. WCC skulle också för<br />

övrigt avbryta sina ek<strong>on</strong>omiska mellanhavanden<br />

Per Svenss<strong>on</strong> och Gu<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>lla Johanss<strong>on</strong> i akti<strong>on</strong> på Ekume<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ska u-veckan<br />

med dessa företag. Inte heller skulle några medel<br />

placeras i banker med förbindelser i de nämnda<br />

länderna.<br />

Beslutet var <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> enhälligt och föregicks av en<br />

stormig debatt. Det hade dock sin grund i övertygelsen<br />

att utländska investeringar i södra Afrika<br />

stärkte de vita minoritetsregeringarna i deras förtryck<br />

av de svarta och färgade befolk<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsmajoriteterna.<br />

Det var också en uppfölj<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng av tidigare<br />

beslut att bekämpa alla former av rasism. Generalförsamlingen<br />

i Uppsala 1968 hade rekommenderat<br />

att investeringar i instituti<strong>on</strong>er som befäste<br />

rasismen skulle upphöra.<br />

WCC uppmanade sina medlemskyrkor, kristna<br />

orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>er och enskilda kristna: Verka för<br />

att företag upphör med investeringar och handel<br />

i södra Afrika! Synden gäller <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> bara enskilda<br />

män<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>skors liv och förhållanden utan också samhällets<br />

strukturer. Denna teologiska grundsyn<br />

återspeglas i protokollet från Utrecht i till exempel<br />

följande:<br />

»Kristna får <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> avsäga sig sitt etiska ansvar för<br />

de effekter den ek<strong>on</strong>omiska politiken får. De<br />

k<strong>on</strong>sekvenser utländska investeringar får för<br />

rasdiskriminering och apar<strong>the</strong>id rymmer<br />

moraliska ställ<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngstaganden som man <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> får<br />

undvika eller överlämna till teknologerna att<br />

ensamma avgöra.<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g><br />

Centralkommittén k<strong>on</strong>staterade att kyrkorna i<br />

många fall själva var direkt inblandade i investeringar,<br />

framför allt i Sydafrika. Det gick <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> att<br />

22 »<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!