Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Svenska Ekume<strong>ni</strong>ska Nämnden och biståndet
SEN bildades i början av 1930-talet och blev snart
det främsta kyrkliga samarbetsorganet i Sverige.
På 1970-talet kom nämnden att spela stor roll i
opi<strong>ni</strong>onsbild<strong>ni</strong>ngen vad gäller södra Afrika, och i
början av 1980-talet upptäckte regeringen och
SIDA att SEN kunde fungera som kanal för
uttalanden och protestmöten, till exempel utanför
den sydafrikanska legationen i Stockholm.
Dessutom stod SEN bakom de ekume<strong>ni</strong>ska uveckorna,
som var av stor betydelse för opi<strong>ni</strong>onsbild<strong>ni</strong>ngen
i frågor som rörde rättvisa och
<strong>inte</strong>rnationell solidaritet.
biståndsmedel till antiapartheidorga<strong>ni</strong>sationer.
Under andra »Vårt kansli ovanpå SIDA och legationen
halvan av 1980-talet och början av
1990-talet växte den verksamheten.
Det hade sin särskilda pro-
›Bullkyrkan‹ i Gamla
stan i Stockholm fick
Med glädje och tacksamhet tänker
jag tillbaka på samarbetet med
SIDA och den svenska legationen i
blematik: Verksamheten var hemlig,
SEN var <strong>inte</strong> något bistånds-
ofta ta emot besök av
Pretoria. Jag hade ringa erfarenhet
av biståndsverksamhet. Det märkorgan,
och somliga tyckte att SEN gäster från Sydafrika tes förstås, men framför allt Mar-
»<strong>inte</strong> skulle hålla på med sådant<strong>«</strong>.
Det låg dock i linje med grund-
och dess grannländer.<strong>«</strong>
gareta Husén och Lena Johansson
på SIDA, Birgitta Karlström
läggande kristna värderingar och den ekume<strong>ni</strong>s- Dorph och Anders Möllander vid legationen var
ka visionen av en helad och försonad mänsklig- tålmodiga och vägledde mig.
het. SENs led<strong>ni</strong>ng stödde och uppmuntrade Kontakterna med SIDA och legationen var
arbetet.
täta, tidvis dagliga. För vår korrespondens med
SEN följde uppmärksamt, främst genom sitt legationen fick vi använda UDs kurirpost. Vårt
<strong>inte</strong>rnationella utskott och sin fredskommitté, kansli ovanpå »Bullkyrkan<strong>«</strong> i Gamla stan i Stock-
vad som hände i södra Afrika. På årliga möten holm fick ofta ta emot besök av gäster från Syd-
mellan led<strong>ni</strong>ngarna för SEN och LO var samtal afrika och dess grannländer. Det var företrädesvis
om Sydafrika en stående punkt på föredrag<strong>ni</strong>ngs- representanter för de orga<strong>ni</strong>sationer vi stödde.
listan. SEN samarbetade med ISAK vad gällde Det var ytterst värdefullt att på det sättet, och
20 »<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong>