Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

More documents

Recommendations

Info

Den som vill veta mer om apartheidteologin och få en mer nyanserad uppfatt<strong>ni</strong>ng om den kan läsa Hans S.A. Engdahls doktorsavhandling <strong>The</strong>ology in Conflict. Readings in Afrikaner <strong>The</strong>ology. Den lades fram vid Uppsala u<strong>ni</strong>versitet i mars 2006. En annan bok som redogör för apartheids teologi är JA Loubsers <strong>The</strong> Apartheid Bible. Han ställer frågan om det verkligen finns något som kan kallas apartheids bibel och ger denna defi<strong>ni</strong>tion av vad som skulle kunna avses: Den helhet av bibliska texter och förutsätt<strong>ni</strong>ngar med vilka kyrkfolk och andra har rättfärdigat eller fortfarande rättfärdigar apartheidpolitiken. Jag kan <strong>inte</strong> här referera hela boken, bara peka på några saker som Loubser säger i inled<strong>ni</strong>ngen och för övrigt hänvisa till boken. Man kan, säger Loubser, tänka sig att vissa ställen är understrukna i denna bibel. Han nämner de verser i 1 Mos 1 där uttrycket »olika arter<strong>«</strong> förekommer. Han pekar sedan på berättelsen om Babels torn, särskilt första versen, i 1 Mos 11. Sedan hittar man nog <strong>inte</strong> så många markeringar i Gamla testamentet, säger han, men en torde finnas vid 5 Mos 32:8, där det talas om att »den Högste gav land åt folken och skilde dem från varandra<strong>«</strong> och några i Psaltarens böner om skydd och hjälp mot fiender. I Nya testamentet tar apartheidbibeln sin början i Apg 2, och där är orden »var och en hörde just sitt språk talas<strong>«</strong> understrukna. Gal 3:28, där Paulus betonar att »nu är ingen längre jude eller grek<strong>«</strong>, är förmodligen försett med en elegant not att uttalandet <strong>inte</strong> behöver förstås bokstavligt, och i Upp markeras orden i 7:9 om »en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folk och stammar och länder och språk<strong>«</strong> som »stod inför tronen och Lammet<strong>«</strong>. Loubser framhåller att detta sätt att läsa Bibeln är relativt nytt och att man bör känna till det för att kunna förstå den ekume<strong>ni</strong>ska situationen i Sydafrika. Han betonar också att apartheid – och han talar om den sådan den framträtt efter 1960 – <strong>inte</strong> kan förklaras och förstås enbart teologiskt utan primärt har andra rötter. Han nämner utopismen, drömmarna om att kunna skapa ett idealsamhälle; byråkratin och Hector Peterson-monumentet i Soweto. Hector Peterson var den förste som sköts vid upploppen i ju<strong>ni</strong> 1976. teknokratin, som gjorde det möjligt att skapa samhällen vid skrivbordet; den naturliga reaktionen mot främmande kulturer, i synnerhet om dessa uppfattas som hotfulla; antiimperialismen, det vill säga boernas strävan efter en »slutlig lös<strong>ni</strong>ng<strong>«</strong> för att rädda sin egen kultur; dekolo<strong>ni</strong>sationen, varigenom de svarta skulle få fullt medborgarskap och rätt att bevara sin kultur inom sina egna områden; den form av protestantism som hade utvecklats bland boerna och som innebar att de hade starka behov av att se kyrkan som »sin<strong>«</strong> kyrka. Loubser avslutar inled<strong>ni</strong>ngen med att betona att fastän teologin ingalunda är någon huvudförklaring till apartheid, så kan denna <strong>inte</strong> förstås utan kunskap om boernas sätt att uppfatta och tillbe Gud, det vill säga utan att veta något om den teologi som också ligger bakom apartheid. »<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong> 17
I samband med att Desmond Tutu fick Nobels fredspris 1984 besökte han Stockholm, och SENs generalsekreterare Lars B Stenström tolkade honom i en länge omtalad predikan i Storkyrkan.
Page 1 and 2: »Gör ni<
Page 3 and 4: Boken ingår i serien Folkrörelser
Page 5 and 6: Innehåll »I praktiken blev aparth
Page 7 and 8: Röd och gul och vit och svart gör
Page 9 and 10: DET FRÅN HOLLÄNDSKAN stammande sp
Page 11 and 12: Apartheid. apartheidteologin är Ro
Page 13 and 14: Hur många begravni</strong
Page 15: Den 21 mars 1960 öppnaden den syda
Page 19 and 20: Svenska Ekumeniska
Page 21 and 22: Svenska Ekumeniska
Page 23 and 24: Det var inte allti
Page 25 and 26: Många församlingar var djupt enga
Page 27 and 28: handling kan invändas att de negat
Page 29 and 30: Kyrkornas U-forum och ISAK samarbet
Page 31 and 32: I Sverige avlöste den ena demonstr
Page 33 and 34: a. Bildtexten lyder: »Ärkebiskop
Page 35 and 36: Fortsatt engagemang SEN fortsatte a
Page 37 and 38: av Isolera Sydafrika-kommittén på
Page 39 and 40: Dr Naudés utnämni</strong
Page 41 and 42: Delegation med och utan förhinder
Page 43 and 44: Apartheidregimen satte inte
Page 45 and 46: Stöd via Svenska Ekumeni</
Page 47 and 48: Meddelande från legationen i Preto
Page 49 and 50: för banken när den nya lagstift<s
Page 51 and 52: kyrkan var uppdelad i en vit »mode
Page 53 and 54: höll en särskild grupp möte på
Page 55 and 56: Den kom att kallas First National E
Page 57 and 58: På ena sidan vägen en »vit<stron
Page 59 and 60: Ur Financial Mail 25 maj 1990. fram
Page 61 and 62: Promat to accept conditions which w
Page 63 and 64: tion Centre, South African Institut
Page 65 and 66: Den katolske ärkebiskopen De<stron
Page 67 and 68:
Foundation fortsatte SEN sitt stöd
Page 69 and 70:
Det fanns också vita tiggare i Syd
Page 71 and 72:
och betydde mycket för att hålla
Page 73 and 74:
»Cry. The beloved
Page 75 and 76:
Huvudområdena för Ravans verksamh
Page 77 and 78:
juni 1986 började
Page 79 and 80:
Märkt av tjugosju år i fängelse
Page 81 and 82:
I slutet av december 1989 gästade
Page 83 and 84:
i slutet av 70- och i början av 80
Page 85 and 86:
Jag ser att ni ger
Page 87 and 88:
Beyers Naudé. I inte</stro
Page 89 and 90:
de myndigheterna institutet och fö
Page 91 and 92:
Oscarsberg, den första svenska mis
Page 93 and 94:
Svenska kyrkan Stora delar av det s
Page 95 and 96:
Missionär Bengt Johansson, förest
Page 97 and 98:
Beyers Naudé och Hans SA Engdahl i
Page 99 and 100:
Robert Mugabe och Olof Palme på et
Page 101 and 102:
På egna ben… flyttade med när v
Page 103 and 104:
Vad är en kamrat? Bli kamrat med Z
Page 105 and 106:
ikanska och filippinska teologer. D
Page 107 and 108:
ningar och i andra
Page 109 and 110:
från SKM. När han sökte prästtj
Page 111 and 112:
Studiegrupp inom programmet <strong
Page 113 and 114:
område där vi bodde, med 150 000
Page 115 and 116:
mig i ryggsäcken av det slaget. N
Page 117 and 118:
fått något stöd för att agera u
Page 119 and 120:
Kyrka som tjänat ut i Malakutu, Wh
Page 121 and 122:
de svarta ledarna kunde framföra s
Page 123 and 124:
sentanter. Så där föll man i en
Page 125 and 126:
hur lätt det är att på några m
Page 127 and 128:
Kvinnor HF:s och FB:s första missi
Page 129 and 130:
efann sig i södra Afrika kände si
Page 131 and 132:
Karl-Axel Elmqvist, chefredaktör f
Page 133 and 134:
Frikyrkan hjälper/Diakoni<
Page 135 and 136:
- Ungdomsorganisat
Page 137 and 138:
Ungdom på marsch i Sydafrika. Arbe
Page 139 and 140:
Konst och kultur Konst och kultur
Page 141 and 142:
Repetition hos CAP. »A scene from
Page 143 and 144:
till att de kom till Eshiyane. Seda
Page 145 and 146:
och har hittat mina främsta lärar
Page 147 and 148:
Längst till höger syns Fjedurs le
Page 149 and 150:
Vilka människor h
Page 151 and 152:
långvariga och konsekventa motstå
Page 153 and 154:
17 januari 1994. EMPSA-övervakare
Page 155 and 156:
Valövervakning 19
Page 157 and 158:
Knutsson, ISAK, Solweig Wikman, LO/
Page 159 and 160:
EMPSA Evaluation Conference 1-4 dec
Page 161 and 162:
och utvärderingsrapporten om PEMSA
Page 163 and 164:
lev anförtrodda. Framför allt gä
Page 165 and 166:
Bilden är dels från Umpumulo prä
Page 167 and 168:
Om apartheidsystemet inte</
Page 169 and 170:
170 Bokprojektet »Folkrörelsernas
Page 171 and 172:
Böcker i serien »Folkrörelsernas
Page 173 and 174:
Förkortningar 1 K
Page 175 and 176:
SKM Svenska kyrkans mission SKR Sve
Page 177 and 178:
Religious Studies, Missiology with
Page 179 and 180:
Foto/bildkällor Där fotografen ej
Page 181 and 182:
113 Kyrkbygget i Kabokweni<
Page 183 and 184:
Delmas 44, 50 Diakoni</stro
Page 185 and 186:
Klerksdorp 164 Knutsson, Gunborg oc
Page 187 and 188:
SFR 134, 175 SFS 175, SIDA 4, 20, 2
Page 189:
Wikström, Lester 25, 28, 29, 30, 3
show all

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?