Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Share Embed Flag
Download ePaper

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

liberationafrica.se
from liberationafrica.se More from this publisher
26.09.2013 Views

de rasgränser. Beyers Naudé var med i mötet. Premiärmiong>niong>ster Verwoerd uttalade i sitt nyårstal i radio skarp kritik mot uttalandet, och kritiken växte inom DRC mot dem som hade varit med och bejakat uttalandet. Några föll till föga och bad om tillgift för sitt tilltag, dock ong>inteong> Beyers Naudé. Sedan gick det fram till 1963. Då lämnade Beyers sin kyrka. Det var en långsam process. Den innebar också, till en början försiktig, dialog mellan WARC och DRC. Den gällde dock ong>inteong> apartheid. Man använde ong>inteong> det begreppet så mycket på 50-talet utan talade om rasfrågan. Det publiceras massor av skrifter som i titeln hade ordet rasfrågan. Runt 1970 började WARC bli mer explicit i sin kritik av apartheid, förmodligen under påverkan av BCM. Steve Biko, en av nyckelfigurerna i BCM, blev ju dödad 1977, och mot slutet av 1970-talet började den färgade kyrkan, som skapats 1881 av den vita kyrkan, tydligt uttrycka sig i de här frågorna. Det kan ha funong>niong>ts inspiration från LVF som i sin generalförsamling 1977 tog upp frågan om status confessioong>niong>s. Det ledde aldrig till att någon kyrka blev utesluten ur LVF, men frågan fanns på agendan. Det finns ingen spikrak linje att följa, men WARC:s centralkommitté hade ong>dåong> och ong>dåong> frågan uppe till behandling. LVF fattade aldrig något beslut om uteslutong>niong>ng av någon av sina medlemskyrkor, men klart var att förhållong>niong>ngssättet till apartheid skulle kunna utgöra en status confessioong>niong>s-fråga. Det fanns en tydlig markering mot den vita delen av den lutherska Allan Boesak. kyrkan i Sydafrika. Den federation av lutherska kyrkor, en svart och en vit, som fanns i Sydafrika upplöstes runt 1980 som en konsekvens av att ingen rättong>niong>ng i ledet skedde, och ELCSA bildades i stället. »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong> 167

Om apartheidsystemet ong>inteong> hade varit så grymt, skulle man ha skrattat åt den dumhet som låg bakom. Ottawa 1982 Vid WARC:s generalförsamling i Ottawa 1982 deltog Allan Boesak som representant för den färgade kyrkan, och han och några andra deklarerade i början av mötet att eftersom de ong>inteong> hade tillträde till Herrens måltid hemma med de vita, så kunde de ong>inteong> heller delta i nattvarden under konferensen. Den totala skillnaden blev tydlig vid nattvardsbordet. Därför måste något göras. Mötet i Ottawa suspenderade DRC – den var fortfarande medlem men fick ong>inteong> delta – stämplade apartheid som irrlära och varje teologiskt rättfärdigande av den som synd samt fastställde de kriterier efter vilka DRC skulle få återinträda i full gemenskap med WARC. DRC gjorde några lama försök att tillmötesgå kraven men avvisade aldrig apartheid i grunden. Debrecen 1997 1997 kom WARC:s nästa generalförsamling, i Debrecen i Ungern. Då var apartheid borta som lagfäst samhällssystem, och WARC-kyrkorna i Sydafrika började säga: Vi måste komma till rätta med hela frågan. En ledande företrädare för DRC, Willy Jonker, hade offentligt bett om ursäkt för kyrkans inställong>niong>ng och handlande. Det möttes av kritik av somliga. Med vilket mandat gjorde han det? Andra, bland dem Beyers Naudé och Desmond Tutu, accepterade det dock som ett genuint uttryck för en förändrad inställong>niong>ng hos den vita kyrkan. Mot den bakgrunden fattades i Debrecen beslutet att under förutsättong>niong>ng att DRC vid sin nästa synod, 1998, bejakade vissa punkter, så skulle den åter välkomnas i gemenskapen. Så skedde, och vid generalförsamlingen i Accra 2004 deltog DRC igen. SEN stödde närmandet mellan DRCA och DRMC. Ja, DRCA, den svarta kyrkan, och DRMC, den färgade, förenades 1994 i Uong>niong>ting Reformed Church in Southern Africa (URCSA). Några av 168 »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong>

de rasgränser. Beyers Naudé var med i mötet. Premiärmi<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ster<br />

Verwoerd uttalade i sitt nyårstal i<br />

radio skarp kritik mot uttalandet, och kritiken<br />

växte inom DRC mot dem som hade varit med<br />

och bejakat uttalandet. Några föll till föga och<br />

bad om tillgift för sitt tilltag, dock <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> Beyers<br />

Naudé.<br />

Sedan gick det fram till 1963. Då lämnade Beyers<br />

sin kyrka. Det var en långsam process. Den<br />

innebar också, till en början försiktig, dialog<br />

mellan WARC och DRC. Den gällde dock <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g><br />

apar<strong>the</strong>id. Man använde <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> det begreppet så<br />

mycket på 50-talet utan talade om rasfrågan.<br />

Det publiceras massor av skrifter som i titeln<br />

hade ordet rasfrågan.<br />

Runt 1970 började WARC bli mer explicit i<br />

sin kritik av apar<strong>the</strong>id, förmodligen under<br />

påverkan av BCM. Steve Biko, en av nyckelfigurerna<br />

i BCM, blev ju dödad 1977, och mot<br />

slutet av 1970-talet började den färgade kyrkan,<br />

som skapats 1881 av den vita kyrkan, tydligt<br />

uttrycka sig i de här frågorna. Det kan ha fun<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ts<br />

inspirati<strong>on</strong> från LVF som i sin generalförsamling<br />

1977 tog upp frågan om status c<strong>on</strong>fessio<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>s.<br />

Det ledde aldrig till att någ<strong>on</strong> kyrka blev<br />

utesluten ur LVF, men frågan fanns på agendan.<br />

Det finns ingen spikrak linje att följa, men<br />

WARC:s centralkommitté hade <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> och <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> frågan<br />

uppe till behandling. LVF fattade aldrig<br />

något beslut om uteslut<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng av någ<strong>on</strong> av sina<br />

medlemskyrkor, men klart var att förhåll<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngssättet<br />

till apar<strong>the</strong>id skulle kunna utgöra en status<br />

c<strong>on</strong>fessio<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>s-fråga. Det fanns en tydlig<br />

markering mot den vita delen av den lu<strong>the</strong>rska<br />

Allan Boesak.<br />

kyrkan i Sydafrika. Den federati<strong>on</strong> av lu<strong>the</strong>rska<br />

kyrkor, en svart och en vit, som fanns i Sydafrika<br />

upplöstes runt 1980 som en k<strong>on</strong>sekvens<br />

av att ingen rätt<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng i ledet skedde, och ELCSA<br />

bildades i stället.<br />

»<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> 167

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!