Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Intervju med Lennart Henriksson
Lennart Henriksson är doktorand i missionsvetenskap.
Avhandlingen kommer att handla om
debatten mellan DRC och WARC.
Hur och när väcktes ditt intresse för Sydafrika?
Det går långt tillbaka och fördjupades när jag
1986 deltog i en av LSU ordnad nordisk delegationsresa
till Kenya och Zimbabwe. Jag besökte
<strong>då</strong> också Johannesburg under en vecka. Beyers
Naudé var <strong>då</strong> generalsekreterare i SACC. Jag
började varje dag med att delta i morgonbönen
i Khotso House, där SACC och andra orga<strong>ni</strong>sationer
höll till. Det blev lektioner i hur samhället
såg ut.
Det här var när förtrycket var som hårdast, i
augusti 1986. Det var undantagstillstånd och
mycket oro i landet, upplopp och sammandrabb<strong>ni</strong>ngar.
Khotso House blev bombat. Prästen
Patrick Noonan har skrivit en bok, »<strong>The</strong>y’re
bur<strong>ni</strong>ng the churches<strong>«</strong>, om perioden
1986–88.
Sista dagen för sin vistelse fick Lennart vid
Witwatersrandu<strong>ni</strong>versitetet syn på en demonstration
som ägde rum där trots demonstrationsförbudet.
Han stod litet vid sidan om, och plötsligt
vällde det bakom honom fram poliser som slängde
in honom i en bil. Han var dock vit, utlän<strong>ni</strong>ng
och propert klädd. Problemet var att han hade
förbjudna dokument i skorna. Han släpptes dock
efter någon timma och fick också med sig dokumenten.
Vad var det för dokument?
Det var en liten skrift som jag lämnade till
Lennart Renöfält, SMU:s <strong>inte</strong>rnationelle sekreterare,
tillika ISAK:s ordförande. Han såg till
att SAM tryckte det lilla häftet. Det var en pendang
till Kairosdokumentet, Evangelikalt vittnesbörd.
Du nämnde Beyers Naudé.
Han manade mig: Ta hem vad du ser och hör!
Berätta! Vittna! Låt världen få veta vad du ser
och hör! Det var hans viktigaste budskap. Och
så gav han mig Evangelikalt vittnesbörd att ta
med mig hem.
Jag vill också nämna Wolfram Kistner, som
arbetade tillsammans med Beyers Naudé både
i SACC och sedan på EAB. Han var nog den
större och djupare teologen av de två, något av
en grå eminens som arbetade i bakgrunden.
Han har sett till att det har samlats material av
olika slag om apartheid. Hans fru utbildade sig
till bibliotekarie och kunde ta hand om allt
detta material och katalogisera det. Först hade
han det hemma. Nu finns det i en databas på
lutherska prästseminariet i Pietermaritzburg.
Sharpeville och Cottesloe
I avhandlingen om konflikten mellan WARC och
DRC tar Lennart Henriksson avstamp i året 1960,
<strong>då</strong> konflikten började bli tydlig. Två händelser
detta år blev viktiga. Den ena var massakern i
Sharpeville i mars. Den andra var ett möte i Cot-
»<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong> 165