Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
garetas man Lars Ingelstam ordförande i FKS. KRISS tryckte på mot kyrkorna och SEN i fråga om Sydafrika. Det blev också för Margareta ett steg på vägen in i arbetet. Hon säger: Vi skall uttrycka vad vi tror på i handling. När man leder opi
och utvärderingsrapporten om PEMSA står att det finns olika uppgifter om vem som tog i
- Page 109 and 110: från SKM. När han sökte prästtj
- Page 111 and 112: Studiegrupp inom programmet <strong
- Page 113 and 114: område där vi bodde, med 150 000
- Page 115 and 116: mig i ryggsäcken av det slaget. N
- Page 117 and 118: fått något stöd för att agera u
- Page 119 and 120: Kyrka som tjänat ut i Malakutu, Wh
- Page 121 and 122: de svarta ledarna kunde framföra s
- Page 123 and 124: sentanter. Så där föll man i en
- Page 125 and 126: hur lätt det är att på några m
- Page 127 and 128: Kvinnor HF:s och FB:s första missi
- Page 129 and 130: efann sig i södra Afrika kände si
- Page 131 and 132: Karl-Axel Elmqvist, chefredaktör f
- Page 133 and 134: Frikyrkan hjälper/Diakoni<
- Page 135 and 136: - Ungdomsorganisat
- Page 137 and 138: Ungdom på marsch i Sydafrika. Arbe
- Page 139 and 140: Konst och kultur Konst och kultur
- Page 141 and 142: Repetition hos CAP. »A scene from
- Page 143 and 144: till att de kom till Eshiyane. Seda
- Page 145 and 146: och har hittat mina främsta lärar
- Page 147 and 148: Längst till höger syns Fjedurs le
- Page 149 and 150: Vilka människor h
- Page 151 and 152: långvariga och konsekventa motstå
- Page 153 and 154: 17 januari 1994. EMPSA-övervakare
- Page 155 and 156: Valövervakning 19
- Page 157 and 158: Knutsson, ISAK, Solweig Wikman, LO/
- Page 159: EMPSA Evaluation Conference 1-4 dec
- Page 163 and 164: lev anförtrodda. Framför allt gä
- Page 165 and 166: Bilden är dels från Umpumulo prä
- Page 167 and 168: Om apartheidsystemet inte</
- Page 169 and 170: 170 Bokprojektet »Folkrörelsernas
- Page 171 and 172: Böcker i serien »Folkrörelsernas
- Page 173 and 174: Förkortningar 1 K
- Page 175 and 176: SKM Svenska kyrkans mission SKR Sve
- Page 177 and 178: Religious Studies, Missiology with
- Page 179 and 180: Foto/bildkällor Där fotografen ej
- Page 181 and 182: 113 Kyrkbygget i Kabokweni<
- Page 183 and 184: Delmas 44, 50 Diakoni</stro
- Page 185 and 186: Klerksdorp 164 Knutsson, Gunborg oc
- Page 187 and 188: SFR 134, 175 SFS 175, SIDA 4, 20, 2
- Page 189: Wikström, Lester 25, 28, 29, 30, 3
och utvärderingsrapporten om PEMSA står att<br />
det finns olika uppgifter om vem som tog i<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>tiativet<br />
till projektet. Kyrkorna hade under alla<br />
omständigheter EMPSA att ta ställ<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng till och<br />
engagera sig igenom, men med PEMSA vidgades<br />
arbetet.<br />
Där kom vi från helt olika orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>skulturer,<br />
helt olika sätt att tänka och arbeta, och på<br />
mycket kort tid blev vi överens om en ansökan.<br />
En delegati<strong>on</strong> åkte till Sydafrika. Mycket snart<br />
därefter höll vi den första kursen och skickade<br />
ner den första gruppen. Vi hade arbetsgrupper<br />
för informati<strong>on</strong>, utbild<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng och debriefing och<br />
så en led<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsgrupp med bland andra riksdagsmannen<br />
Karl-Erik Svartberg, som öppnade<br />
dörrar till regeringen.<br />
I debriefingen var pers<strong>on</strong>er från alla orga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>er<br />
engagerade. De arbetade två och två, en som<br />
ställde frågorna och en som antecknade.<br />
Då var debriefing något relativt nytt, i varje fall<br />
som begrepp, och vi var väl litet famlande, men jag<br />
tror att också engagemanget hjälpte oss att hitta<br />
någorlunda rätt.<br />
Det tror jag du har rätt i. Vi kunde hela tiden<br />
lita på att män<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>skor var engagerade. Det gör<br />
all skillnad i världen.<br />
Du nämnde ubuntu-begreppet. Vad betyder det för<br />
dig?<br />
»Jag är därför att vi är.<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> Den me<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngen<br />
uttrycker att vi är ömsesidigt beroende av<br />
varandra. Det jag gör påverkar mina bröder<br />
och systrar i <strong>the</strong> global neighbourhood. I det<br />
finner jag ett slags glädje. Mystikerna, nästan<br />
alla mystiker i alla religi<strong>on</strong>er, upplever den<br />
gemenskapen. Vi är ett, vi är en helhet.<br />
Intervju med June Abrahamss<strong>on</strong><br />
En av fredsövervakarna i EMPSA var June Abrahamss<strong>on</strong><br />
i Göteborg. Hennes k<strong>on</strong>trakt varade<br />
från 4 januari till 20 februari 1994.<br />
Varför ville du engagera dig som fredsövervakare?<br />
Jag hade som ung läkare arbetat i Jamaica ett<br />
år och senare korta perioder i Nederländerna,<br />
Australien och Zaire. 1994 hade jag nyligen gått<br />
i pensi<strong>on</strong> som anestesi- och <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g>nsivvårdsläkare<br />
och tänkte att mina erfarenheter av att hålla<br />
huvudet kallt i krävande situati<strong>on</strong>er kanske<br />
kunde komma till nytta.<br />
Hur kom det sig att du gjorde det inom ramen för<br />
EMPSA?<br />
Jag svarade på en ann<strong>on</strong>s. Ordet »ekume<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ska<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g><br />
tilltalade mig – om det nu fanns med i ann<strong>on</strong>sen.<br />
Projektet i Sverige hette ju PEMSA – Peace<br />
Mo<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>toring in South Africa.<br />
Hur uppfattade du din uppgift?<br />
Inför uppgiften deltog jag i en veckolång kurs i<br />
Sigtuna. Där fick vi informati<strong>on</strong> om Sydafrika.<br />
Vår egen lämplighet som fredsövervakare<br />
bedömdes också.<br />
Väl i Sydafrika fortsatte vi med fyra dagars<br />
»briefing<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> inför uppdraget. Den leddes av<br />
Mary Mxadana som representerade huvudmännen,<br />
SACC och SACBC. Det var viktigt att<br />
vi följde enhetliga principer och <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> höll fast<br />
vid nati<strong>on</strong>ella bedöm<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngar. Vi delades upp i<br />
162 »<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>