Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
garetas man Lars Ingelstam ordförande i FKS. KRISS tryckte på mot kyrkorna och SEN i fråga om Sydafrika. Det blev också för Margareta ett steg på vägen in i arbetet. Hon säger: Vi skall uttrycka vad vi tror på i handling. När man leder opi
och utvärderingsrapporten om PEMSA står att det finns olika uppgifter om vem som tog i
- Page 109 and 110: från SKM. När han sökte prästtj
- Page 111 and 112: Studiegrupp inom programmet <strong
- Page 113 and 114: område där vi bodde, med 150 000
- Page 115 and 116: mig i ryggsäcken av det slaget. N
- Page 117 and 118: fått något stöd för att agera u
- Page 119 and 120: Kyrka som tjänat ut i Malakutu, Wh
- Page 121 and 122: de svarta ledarna kunde framföra s
- Page 123 and 124: sentanter. Så där föll man i en
- Page 125 and 126: hur lätt det är att på några m
- Page 127 and 128: Kvinnor HF:s och FB:s första missi
- Page 129 and 130: efann sig i södra Afrika kände si
- Page 131 and 132: Karl-Axel Elmqvist, chefredaktör f
- Page 133 and 134: Frikyrkan hjälper/Diakoni<
- Page 135 and 136: - Ungdomsorganisat
- Page 137 and 138: Ungdom på marsch i Sydafrika. Arbe
- Page 139 and 140: Konst och kultur Konst och kultur
- Page 141 and 142: Repetition hos CAP. »A scene from
- Page 143 and 144: till att de kom till Eshiyane. Seda
- Page 145 and 146: och har hittat mina främsta lärar
- Page 147 and 148: Längst till höger syns Fjedurs le
- Page 149 and 150: Vilka människor h
- Page 151 and 152: långvariga och konsekventa motstå
- Page 153 and 154: 17 januari 1994. EMPSA-övervakare
- Page 155 and 156: Valövervakning 19
- Page 157 and 158: Knutsson, ISAK, Solweig Wikman, LO/
- Page 159: EMPSA Evaluation Conference 1-4 dec
- Page 163 and 164: lev anförtrodda. Framför allt gä
- Page 165 and 166: Bilden är dels från Umpumulo prä
- Page 167 and 168: Om apartheidsystemet inte</
- Page 169 and 170: 170 Bokprojektet »Folkrörelsernas
- Page 171 and 172: Böcker i serien »Folkrörelsernas
- Page 173 and 174: Förkortningar 1 K
- Page 175 and 176: SKM Svenska kyrkans mission SKR Sve
- Page 177 and 178: Religious Studies, Missiology with
- Page 179 and 180: Foto/bildkällor Där fotografen ej
- Page 181 and 182: 113 Kyrkbygget i Kabokweni<
- Page 183 and 184: Delmas 44, 50 Diakoni</stro
- Page 185 and 186: Klerksdorp 164 Knutsson, Gunborg oc
- Page 187 and 188: SFR 134, 175 SFS 175, SIDA 4, 20, 2
- Page 189: Wikström, Lester 25, 28, 29, 30, 3
garetas man Lars Ingelstam ordförande i FKS.<br />
KRISS tryckte på mot kyrkorna och SEN i fråga<br />
om Sydafrika. Det blev också för Margareta ett<br />
steg på vägen in i arbetet. H<strong>on</strong> säger:<br />
Vi skall uttrycka vad vi tror på i handling. När<br />
man leder opi<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g><strong>on</strong>sbildande arbete skall man<br />
fråga sig: Vad kan män<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>skor göra? Det hjälper<br />
dem att ta nästa steg. Ett exempel på det är Fjedur,<br />
som betydde jättemycket. Det har jag sett i<br />
vår församlings ungdomskör.<br />
Margareta tror på utbild<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng. Det går att utrota<br />
kriget och våldet. Det måste man förstå på djupet.<br />
Men man måste också kunna metoderna. Vi<br />
måste lära oss ickevåld, dess teori och praktik.<br />
Inom ramen för Global fredstjänst, ett arbete<br />
inom SEN:s fredskommitté, anordnade h<strong>on</strong> och<br />
andra 1987 ett seminarium med representanter<br />
för världens k<strong>on</strong>fliktområden. Där fanns också<br />
sydafrikaner med. Resultatet blev en appell om<br />
möjligheten att bygga upp civila fredstjänster.<br />
Det här uppfattades av många som blåögt och<br />
naivt – fram till 1989, <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> muren föll. Då såg fler<br />
och fler att det fanns möjligheter. Och eftersom<br />
vi hade skrivit den här appellen 1987 och<br />
det fanns representanter för Sydafrika med i<br />
sammanhanget, så frågade vi oss: Skulle det<br />
vara möjligt att bygga upp något för Sydafrika?<br />
Joe Seremane, chef för Justice and Rec<strong>on</strong>ciliati<strong>on</strong><br />
Department vid SACC, befann sig i Sverige för<br />
vila. Margareta Ingelstam och han börja planera<br />
för kurser i k<strong>on</strong>fliktlös<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng, kommu<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>kati<strong>on</strong>, förhandlingsmetodik<br />
och ickevåld. Den första kur-<br />
Det är i dag det avgörs vad barnet skall bli.<br />
sen hölls i Sigtuna 1992 under beteck<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngen Trai<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng<br />
for trainers med femt<strong>on</strong> deltagare från Sydafrika<br />
och femt<strong>on</strong> från Sverige. När kursen var<br />
slut for deltagarna ner till Lund och var med på<br />
k<strong>on</strong>ferensen »För livets skull<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>.<br />
I Sydafrika började SACC så små<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngom<br />
undersöka om det skulle vara klokt att begära<br />
<str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g>rnati<strong>on</strong>ell närvaro inför och under, kanske<br />
också efter, de kommande valen. I forsk<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngs-<br />
»<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> 161