Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

liberationafrica.se
from liberationafrica.se More from this publisher
26.09.2013 Views

garetas man Lars Ingelstam ordförande i FKS. KRISS tryckte på mot kyrkorna och SEN i fråga om Sydafrika. Det blev också för Margareta ett steg på vägen in i arbetet. Hon säger: Vi skall uttrycka vad vi tror på i handling. När man leder opiong>niong>onsbildande arbete skall man fråga sig: Vad kan mänong>niong>skor göra? Det hjälper dem att ta nästa steg. Ett exempel på det är Fjedur, som betydde jättemycket. Det har jag sett i vår församlings ungdomskör. Margareta tror på utbildong>niong>ng. Det går att utrota kriget och våldet. Det måste man förstå på djupet. Men man måste också kunna metoderna. Vi måste lära oss ickevåld, dess teori och praktik. Inom ramen för Global fredstjänst, ett arbete inom SEN:s fredskommitté, anordnade hon och andra 1987 ett seminarium med representanter för världens konfliktområden. Där fanns också sydafrikaner med. Resultatet blev en appell om möjligheten att bygga upp civila fredstjänster. Det här uppfattades av många som blåögt och naivt – fram till 1989, ong>dåong> muren föll. Då såg fler och fler att det fanns möjligheter. Och eftersom vi hade skrivit den här appellen 1987 och det fanns representanter för Sydafrika med i sammanhanget, så frågade vi oss: Skulle det vara möjligt att bygga upp något för Sydafrika? Joe Seremane, chef för Justice and Reconciliation Department vid SACC, befann sig i Sverige för vila. Margareta Ingelstam och han börja planera för kurser i konfliktlösong>niong>ng, kommuong>niong>kation, förhandlingsmetodik och ickevåld. Den första kur- Det är i dag det avgörs vad barnet skall bli. sen hölls i Sigtuna 1992 under beteckong>niong>ngen Traiong>niong>ng for trainers med femton deltagare från Sydafrika och femton från Sverige. När kursen var slut for deltagarna ner till Lund och var med på konferensen »För livets skullong>«ong>. I Sydafrika började SACC så småong>niong>ngom undersöka om det skulle vara klokt att begära ong>inteong>rnationell närvaro inför och under, kanske också efter, de kommande valen. I forskong>niong>ngs- »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong> 161

och utvärderingsrapporten om PEMSA står att det finns olika uppgifter om vem som tog iong>niong>tiativet till projektet. Kyrkorna hade under alla omständigheter EMPSA att ta ställong>niong>ng till och engagera sig igenom, men med PEMSA vidgades arbetet. Där kom vi från helt olika orgaong>niong>sationskulturer, helt olika sätt att tänka och arbeta, och på mycket kort tid blev vi överens om en ansökan. En delegation åkte till Sydafrika. Mycket snart därefter höll vi den första kursen och skickade ner den första gruppen. Vi hade arbetsgrupper för information, utbildong>niong>ng och debriefing och så en ledong>niong>ngsgrupp med bland andra riksdagsmannen Karl-Erik Svartberg, som öppnade dörrar till regeringen. I debriefingen var personer från alla orgaong>niong>sationer engagerade. De arbetade två och två, en som ställde frågorna och en som antecknade. Då var debriefing något relativt nytt, i varje fall som begrepp, och vi var väl litet famlande, men jag tror att också engagemanget hjälpte oss att hitta någorlunda rätt. Det tror jag du har rätt i. Vi kunde hela tiden lita på att mänong>niong>skor var engagerade. Det gör all skillnad i världen. Du nämnde ubuntu-begreppet. Vad betyder det för dig? »Jag är därför att vi är.ong>«ong> Den meong>niong>ngen uttrycker att vi är ömsesidigt beroende av varandra. Det jag gör påverkar mina bröder och systrar i the global neighbourhood. I det finner jag ett slags glädje. Mystikerna, nästan alla mystiker i alla religioner, upplever den gemenskapen. Vi är ett, vi är en helhet. Intervju med June Abrahamsson En av fredsövervakarna i EMPSA var June Abrahamsson i Göteborg. Hennes kontrakt varade från 4 januari till 20 februari 1994. Varför ville du engagera dig som fredsövervakare? Jag hade som ung läkare arbetat i Jamaica ett år och senare korta perioder i Nederländerna, Australien och Zaire. 1994 hade jag nyligen gått i pension som anestesi- och ong>inteong>nsivvårdsläkare och tänkte att mina erfarenheter av att hålla huvudet kallt i krävande situationer kanske kunde komma till nytta. Hur kom det sig att du gjorde det inom ramen för EMPSA? Jag svarade på en annons. Ordet »ekumeong>niong>skaong>«ong> tilltalade mig – om det nu fanns med i annonsen. Projektet i Sverige hette ju PEMSA – Peace Moong>niong>toring in South Africa. Hur uppfattade du din uppgift? Inför uppgiften deltog jag i en veckolång kurs i Sigtuna. Där fick vi information om Sydafrika. Vår egen lämplighet som fredsövervakare bedömdes också. Väl i Sydafrika fortsatte vi med fyra dagars »briefingong>«ong> inför uppdraget. Den leddes av Mary Mxadana som representerade huvudmännen, SACC och SACBC. Det var viktigt att vi följde enhetliga principer och ong>inteong> höll fast vid nationella bedömong>niong>ngar. Vi delades upp i 162 »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong>

garetas man Lars Ingelstam ordförande i FKS.<br />

KRISS tryckte på mot kyrkorna och SEN i fråga<br />

om Sydafrika. Det blev också för Margareta ett<br />

steg på vägen in i arbetet. H<strong>on</strong> säger:<br />

Vi skall uttrycka vad vi tror på i handling. När<br />

man leder opi<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g><strong>on</strong>sbildande arbete skall man<br />

fråga sig: Vad kan män<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>skor göra? Det hjälper<br />

dem att ta nästa steg. Ett exempel på det är Fjedur,<br />

som betydde jättemycket. Det har jag sett i<br />

vår församlings ungdomskör.<br />

Margareta tror på utbild<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng. Det går att utrota<br />

kriget och våldet. Det måste man förstå på djupet.<br />

Men man måste också kunna metoderna. Vi<br />

måste lära oss ickevåld, dess teori och praktik.<br />

Inom ramen för Global fredstjänst, ett arbete<br />

inom SEN:s fredskommitté, anordnade h<strong>on</strong> och<br />

andra 1987 ett seminarium med representanter<br />

för världens k<strong>on</strong>fliktområden. Där fanns också<br />

sydafrikaner med. Resultatet blev en appell om<br />

möjligheten att bygga upp civila fredstjänster.<br />

Det här uppfattades av många som blåögt och<br />

naivt – fram till 1989, <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> muren föll. Då såg fler<br />

och fler att det fanns möjligheter. Och eftersom<br />

vi hade skrivit den här appellen 1987 och<br />

det fanns representanter för Sydafrika med i<br />

sammanhanget, så frågade vi oss: Skulle det<br />

vara möjligt att bygga upp något för Sydafrika?<br />

Joe Seremane, chef för Justice and Rec<strong>on</strong>ciliati<strong>on</strong><br />

Department vid SACC, befann sig i Sverige för<br />

vila. Margareta Ingelstam och han börja planera<br />

för kurser i k<strong>on</strong>fliktlös<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng, kommu<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>kati<strong>on</strong>, förhandlingsmetodik<br />

och ickevåld. Den första kur-<br />

Det är i dag det avgörs vad barnet skall bli.<br />

sen hölls i Sigtuna 1992 under beteck<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngen Trai<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng<br />

for trainers med femt<strong>on</strong> deltagare från Sydafrika<br />

och femt<strong>on</strong> från Sverige. När kursen var<br />

slut for deltagarna ner till Lund och var med på<br />

k<strong>on</strong>ferensen »För livets skull<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>.<br />

I Sydafrika började SACC så små<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngom<br />

undersöka om det skulle vara klokt att begära<br />

<str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g>rnati<strong>on</strong>ell närvaro inför och under, kanske<br />

också efter, de kommande valen. I forsk<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngs-<br />

»<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> 161

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!