Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Den som vill veta mer om apartheidteologin
och få en mer nyanserad uppfatt<strong>ni</strong>ng om
den kan läsa Hans S.A. Engdahls doktorsavhandling
<strong>The</strong>ology in Conflict. Readings in
Afrikaner <strong>The</strong>ology. Den lades fram vid
Uppsala u<strong>ni</strong>versitet i mars 2006.
En annan bok som redogör för apartheids
teologi är JA Loubsers <strong>The</strong> Apartheid Bible.
Han ställer frågan om det verkligen finns
något som kan kallas apartheids bibel och
ger denna defi<strong>ni</strong>tion av vad som skulle
kunna avses: Den helhet av bibliska texter
och förutsätt<strong>ni</strong>ngar med vilka kyrkfolk
och andra har rättfärdigat eller fortfarande
rättfärdigar apartheidpolitiken. Jag kan
<strong>inte</strong> här referera hela boken, bara peka på
några saker som Loubser säger i inled<strong>ni</strong>ngen
och för övrigt hänvisa till boken.
Man kan, säger Loubser, tänka sig att
vissa ställen är understrukna i denna bibel.
Han nämner de verser i 1 Mos 1 där uttrycket
»olika arter<strong>«</strong> förekommer. Han pekar
sedan på berättelsen om Babels torn,
särskilt första versen, i 1 Mos 11. Sedan hittar
man nog <strong>inte</strong> så många markeringar i
Gamla testamentet, säger han, men en torde
finnas vid 5 Mos 32:8, där det talas om att
»den Högste gav land åt folken och skilde
dem från varandra<strong>«</strong> och några i Psaltarens
böner om skydd och hjälp mot fiender.
I Nya testamentet tar apartheidbibeln sin början i Apg 2,
och där är orden »var och en hörde just sitt språk talas<strong>«</strong>
understrukna. Gal 3:28, där Paulus betonar att »nu är ingen
längre jude eller grek<strong>«</strong>, är förmodligen försett med en elegant
not att uttalandet <strong>inte</strong> behöver förstås bokstavligt, och
i Upp markeras orden i 7:9 om »en stor skara som ingen
kunde räkna, av alla folk och stammar och länder och
språk<strong>«</strong> som »stod inför tronen och Lammet<strong>«</strong>.
Loubser framhåller att detta sätt att läsa Bibeln är relativt
nytt och att man bör känna till det för att kunna förstå den
ekume<strong>ni</strong>ska situationen i Sydafrika. Han betonar också att
apartheid – och han talar om den sådan den framträtt efter
1960 – <strong>inte</strong> kan förklaras och förstås enbart teologiskt utan
primärt har andra rötter. Han nämner utopismen, drömmarna
om att kunna skapa ett idealsamhälle; byråkratin och
Hector Peterson-monumentet i Soweto. Hector Peterson var den förste som sköts
vid upploppen i ju<strong>ni</strong> 1976.
teknokratin, som gjorde det möjligt att skapa samhällen vid
skrivbordet; den naturliga reaktionen mot främmande kulturer,
i synnerhet om dessa uppfattas som hotfulla; antiimperialismen,
det vill säga boernas strävan efter en »slutlig lös<strong>ni</strong>ng<strong>«</strong>
för att rädda sin egen kultur; dekolo<strong>ni</strong>sationen, varigenom
de svarta skulle få fullt medborgarskap och rätt att
bevara sin kultur inom sina egna områden; den form av
protestantism som hade utvecklats bland boerna och som
innebar att de hade starka behov av att se kyrkan som
»sin<strong>«</strong> kyrka.
Loubser avslutar inled<strong>ni</strong>ngen med att betona att fastän
teologin ingalunda är någon huvudförklaring till apartheid,
så kan denna <strong>inte</strong> förstås utan kunskap om boernas sätt att
uppfatta och tillbe Gud, det vill säga utan att veta något om
den teologi som också ligger bakom apartheid.
»<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong> 17