Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
hjärtat. Efter något år blev känslan: Det är
Vilka män
- Page 97 and 98: Beyers Naudé och Hans SA Engdahl i
- Page 99 and 100: Robert Mugabe och Olof Palme på et
- Page 101 and 102: På egna ben… flyttade med när v
- Page 103 and 104: Vad är en kamrat? Bli kamrat med Z
- Page 105 and 106: ikanska och filippinska teologer. D
- Page 107 and 108: ningar och i andra
- Page 109 and 110: från SKM. När han sökte prästtj
- Page 111 and 112: Studiegrupp inom programmet <strong
- Page 113 and 114: område där vi bodde, med 150 000
- Page 115 and 116: mig i ryggsäcken av det slaget. N
- Page 117 and 118: fått något stöd för att agera u
- Page 119 and 120: Kyrka som tjänat ut i Malakutu, Wh
- Page 121 and 122: de svarta ledarna kunde framföra s
- Page 123 and 124: sentanter. Så där föll man i en
- Page 125 and 126: hur lätt det är att på några m
- Page 127 and 128: Kvinnor HF:s och FB:s första missi
- Page 129 and 130: efann sig i södra Afrika kände si
- Page 131 and 132: Karl-Axel Elmqvist, chefredaktör f
- Page 133 and 134: Frikyrkan hjälper/Diakoni<
- Page 135 and 136: - Ungdomsorganisat
- Page 137 and 138: Ungdom på marsch i Sydafrika. Arbe
- Page 139 and 140: Konst och kultur Konst och kultur
- Page 141 and 142: Repetition hos CAP. »A scene from
- Page 143 and 144: till att de kom till Eshiyane. Seda
- Page 145 and 146: och har hittat mina främsta lärar
- Page 147: Längst till höger syns Fjedurs le
- Page 151 and 152: långvariga och konsekventa motstå
- Page 153 and 154: 17 januari 1994. EMPSA-övervakare
- Page 155 and 156: Valövervakning 19
- Page 157 and 158: Knutsson, ISAK, Solweig Wikman, LO/
- Page 159 and 160: EMPSA Evaluation Conference 1-4 dec
- Page 161 and 162: och utvärderingsrapporten om PEMSA
- Page 163 and 164: lev anförtrodda. Framför allt gä
- Page 165 and 166: Bilden är dels från Umpumulo prä
- Page 167 and 168: Om apartheidsystemet inte</
- Page 169 and 170: 170 Bokprojektet »Folkrörelsernas
- Page 171 and 172: Böcker i serien »Folkrörelsernas
- Page 173 and 174: Förkortningar 1 K
- Page 175 and 176: SKM Svenska kyrkans mission SKR Sve
- Page 177 and 178: Religious Studies, Missiology with
- Page 179 and 180: Foto/bildkällor Där fotografen ej
- Page 181 and 182: 113 Kyrkbygget i Kabokweni<
- Page 183 and 184: Delmas 44, 50 Diakoni</stro
- Page 185 and 186: Klerksdorp 164 Knutsson, Gunborg oc
- Page 187 and 188: SFR 134, 175 SFS 175, SIDA 4, 20, 2
- Page 189: Wikström, Lester 25, 28, 29, 30, 3
Vilka män<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>skor här hemma i Sverige hjälpte dig<br />
att gå från treåringens upplevelse av att vilja bli<br />
neger till ett mer medvetet intresse och engagemang<br />
för Afrika och särskilt Sydafrika?<br />
J<strong>on</strong>as J<strong>on</strong>s<strong>on</strong> var en katalysator för hela gruppen.<br />
Han gav oss en plattform. Han gav oss<br />
också möjligheten att komma till LVF:s generalförsamling<br />
i Budapest 1984. Där stod Sydafrika-frågorna<br />
högt upp på agendan, och<br />
generalförsamlingen blev vår <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g>rnati<strong>on</strong>ella<br />
språngbräda. Vi fick uppgiften att sjunga både<br />
på ungdomsmötet och det stora mötet och<br />
hade just spelat in en engelsk versi<strong>on</strong> av våra<br />
sånger, Freedom is coming. Varje ungdomsdelegat,<br />
och jag tror de var tre hundra, fick med<br />
sig en kassett och ett häfte med vårt material.<br />
Runt hela globen började de här sångerna att<br />
sjungas. I små byar i Nicaragua och Turkiet<br />
och Ind<strong>on</strong>esien kan män<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>skor dessa sånger.<br />
De sjunger de sydafrikanska sångerna. Och<br />
detta utan ett öre i marknadsföring!<br />
Har du i Sydafrika fäst dig för de »vanliga, enkla<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g><br />
män<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>skorna eller de stora stjärnskotten?<br />
Jag ser det så: »Stjärnskotten<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> är en logisk följd<br />
av den kraft som finns hos de »vanliga<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> och<br />
»enkla<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>. Jag har blivit rörd i möten med de<br />
»stora<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> och kända men blir ännu mer rörd och<br />
berörd i mötena med de andra. De har en enastående<br />
förmåga att räcka ut en hand till förso<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng.<br />
De har sitt ubuntu-k<strong>on</strong>cept, som ligger<br />
inbäddat också i musiken. Den är ju en förläng<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng<br />
av ett folks tankevärld och föreställ<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsvärld,<br />
och i den afrikanska musiken ligger<br />
så mycket av det som Mandela och Tutu representerar.<br />
I basen ligger gemenskapen. De har<br />
en helt annan naturlig sång i stämmor. När en<br />
svensk hör någ<strong>on</strong> sjunga en annan stämma än<br />
den egna drar han sig undan en a<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng, men en<br />
sydafrikan kommer närmare för att sjunga tillsammans<br />
med den andre. Den som är annorlunda<br />
är en vän, därför att han är annorlunda.<br />
Sjunger du en annan stämma? Då får du vara<br />
med mig. Det europeiska k<strong>on</strong>ceptet är ett<br />
annat. Den afrikanska viljan till förso<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng är<br />
inget kristendomen har fört dit, utan den ligger<br />
djupt i den afrikanska föreställ<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsvärlden.<br />
Det är därför jag känner att jag har så<br />
mycket att lära av Sydafrika. Där har Sydafrika<br />
något att ge världen, och Tutu och Mandela<br />
har fått bli ansikten för det.<br />
Möjligheterna ligger i mötet. Jag blir <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g><br />
mindre i ett möte. Tvärtom får möten oss att<br />
växa. Möten berikar. Det finns de som hävdar<br />
att Dalarna blev ett folkmusikens reservat därför<br />
att det har varit isolerat. Det är precis tvärtom.<br />
Dalfolket har ständigt vandrat. Ta de vanligaste<br />
svenska folkdanserna! De kommer från<br />
andra länder. Det handlar hela tiden om<br />
möten och influenser utifrån. Är man trygg i<br />
sin egen kultur, blir mötena till en rikedom.<br />
Det är mötet och förlåtelsen som är vägen,<br />
också när det gäller de gigantiska problem som<br />
präglar Sydafrikas framtid, och mötet och förso<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsaspekten<br />
finns för mig i sången och<br />
musiken.<br />
150 »<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g>