Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

More documents

Recommendations

Info

avlyssnade, både genom telefonavlyss<strong>ni</strong>ng och på annat sätt. Så små<strong>ni</strong>ngom flyttades kontoret till Solidaritetshuset. Bertil Högberg såg direkt hur viktiga några av de kristna ungdomsrörelserna var under inled<strong>ni</strong>ngsfasen. Som ordförande var han med och packade kampanjmaterial och såg <strong>då</strong> vilka mottagarna var. Det var grupperna i AGIS, förstås, men de var <strong>inte</strong> så många, och så var det SMU-före<strong>ni</strong>ngar och grupper inom KU. De var påtagligt aktiva, i en del fall i lokala ISAK-kommittéer men i många fall inom sitt eget arbete. Plattform ISAK arbetade utifrån en så kallad plattform. Den var <strong>inte</strong> helt okontroversiell. Lennart Renöfält säger om den: Stöd till befrielsekampen i södra Afrika var grunden. Det gällde Sydafrika, men även Namibia var klart angivet. Där fanns också ett uttalat stöd för den väpnade kampen, en kontroversiell punkt, förstås. Men vi menade att vi måste stötta befrielserörelserna på de villkor som var deras. Där fanns stöd för de olika beslut som FN hade fattat om konsumentbojkott, kulturell bojkott och sportbojkott. Där fanns också kraven på utländska företag, att de skulle dra sig tillbaka från området. Grunden för arbetet var tydligt punktad, och vi kunde efterhand bocka av vad som var gjort. Det var dock <strong>inte</strong> så lätt att få med sig alla. De politiska ungdomsförbunden och några av fack- förbunden var tveksamma. Det var <strong>inte</strong> heller solklart på den kristna sidan. SKU hade sjutton medlemsorga<strong>ni</strong>sationer, och me<strong>ni</strong>ngsutbytet i SKU:s styrelse var livligt. De evangelikalt präglade rörelserna var kritiska mot att kristna rörelser gick in i politiken. Det var alltså <strong>inte</strong> möjligt att få med alla kristna ungdomsförbund i ISAK. Jan Hen<strong>ni</strong>ngsson reflekterar: En del av oss kristna som jobbade med dessa frågor var nog litet naiva vis a vis vänsterrörelsen. Vi som <strong>inte</strong> hade besökt södra Afrika och <strong>inte</strong> var så pålästa insåg till exempel <strong>inte</strong> att kurslitteraturen på Solomon Mahlangu Freedom College i Tanza<strong>ni</strong>a, där ledare utbildades åt ANC, var gammaldags kommu<strong>ni</strong>stiskt präglad och att det inom ANC fanns ideologi av det slaget. Var vi från kommu<strong>ni</strong>stisk synpunkt nyttiga idioter? För oss var sådana gestalter som Nelson Mandela viktigare. Han var en värdig symbolgestalt, tyckte vi. Genomslag Jag frågar Lennart Renöfält: Kan man säga att ISAK blev <strong>inte</strong> bara en stark utan också en av de flesta respekterad rörelse? Ja, det tror jag är riktigt att säga, och även om alla <strong>inte</strong> tyckte om ISAK, därför att man <strong>inte</strong> delade våra krav, så fanns det nog respekt och insikt om att det var en bred och stark rörelse. Jag undrar om <strong>inte</strong> ISAK var det bredaste och starkaste solidaritetsarbete som har vuxit fram på svensk mark och fått det starkaste genomslaget. »<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong> 139
Konst och kultur Konst och kultur är genuint mänskliga företeelser. Sålunda spelade de stor roll i motståndet mot apartheid. Vävnad från ELC Art and Craft Center. Commu<strong>ni</strong>ty Arts Project Ett av de första projekt SEN stödde var CAP. Det startades 1977 för att föra samman män<strong>ni</strong>skor med olika ekonomiska förutsätt<strong>ni</strong>ngar och skiftande et<strong>ni</strong>sk bakgrund till gemensamt konstnärligt arbete, inklusive teaterverksamhet. Det hade sitt säte i Kapstaden. Det förtryck de svarta utsattes för kan beskrivas och förstås också i kulturella termer. Deras kultur nedvärderades som »primitiv<strong>«</strong>, och apartheids lagstift<strong>ni</strong>ng stängde vägen till utbild<strong>ni</strong>ng för dem också vad gällde konstnärlig verksamhet. Villkoren i de svarta bostadsområdena var dessutom så hårda att de kunde ta död på spontana kulturella uttryck. För afrikanerna blev det svårt att se och känna styrkan i den egna kulturen. Unga dansare övar hos CAP. 140 »<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong>
Page 1 and 2:
»Gör ni<
Page 3 and 4:
Boken ingår i serien Folkrörelser
Page 5 and 6:
Innehåll »I praktiken blev aparth
Page 7 and 8:
Röd och gul och vit och svart gör
Page 9 and 10:
DET FRÅN HOLLÄNDSKAN stammande sp
Page 11 and 12:
Apartheid. apartheidteologin är Ro
Page 13 and 14:
Hur många begravni</strong
Page 15 and 16:
Den 21 mars 1960 öppnaden den syda
Page 17 and 18:
I samband med att Desmond Tutu fick
Page 19 and 20:
Svenska Ekumeniska
Page 21 and 22:
Svenska Ekumeniska
Page 23 and 24:
Det var inte allti
Page 25 and 26:
Många församlingar var djupt enga
Page 27 and 28:
handling kan invändas att de negat
Page 29 and 30:
Kyrkornas U-forum och ISAK samarbet
Page 31 and 32:
I Sverige avlöste den ena demonstr
Page 33 and 34:
a. Bildtexten lyder: »Ärkebiskop
Page 35 and 36:
Fortsatt engagemang SEN fortsatte a
Page 37 and 38:
av Isolera Sydafrika-kommittén på
Page 39 and 40:
Dr Naudés utnämni</strong
Page 41 and 42:
Delegation med och utan förhinder
Page 43 and 44:
Apartheidregimen satte inte
Page 45 and 46:
Stöd via Svenska Ekumeni</
Page 47 and 48:
Meddelande från legationen i Preto
Page 49 and 50:
för banken när den nya lagstift<s
Page 51 and 52:
kyrkan var uppdelad i en vit »mode
Page 53 and 54:
höll en särskild grupp möte på
Page 55 and 56:
Den kom att kallas First National E
Page 57 and 58:
På ena sidan vägen en »vit<stron
Page 59 and 60:
Ur Financial Mail 25 maj 1990. fram
Page 61 and 62:
Promat to accept conditions which w
Page 63 and 64:
tion Centre, South African Institut
Page 65 and 66:
Den katolske ärkebiskopen De<stron
Page 67 and 68:
Foundation fortsatte SEN sitt stöd
Page 69 and 70:
Det fanns också vita tiggare i Syd
Page 71 and 72:
och betydde mycket för att hålla
Page 73 and 74:
»Cry. The beloved
Page 75 and 76:
Huvudområdena för Ravans verksamh
Page 77 and 78:
juni 1986 började
Page 79 and 80:
Märkt av tjugosju år i fängelse
Page 81 and 82:
I slutet av december 1989 gästade
Page 83 and 84:
i slutet av 70- och i början av 80
Page 85 and 86:
Jag ser att ni ger
Page 87 and 88: Beyers Naudé. I inte</stro
Page 89 and 90: de myndigheterna institutet och fö
Page 91 and 92: Oscarsberg, den första svenska mis
Page 93 and 94: Svenska kyrkan Stora delar av det s
Page 95 and 96: Missionär Bengt Johansson, förest
Page 97 and 98: Beyers Naudé och Hans SA Engdahl i
Page 99 and 100: Robert Mugabe och Olof Palme på et
Page 101 and 102: På egna ben… flyttade med när v
Page 103 and 104: Vad är en kamrat? Bli kamrat med Z
Page 105 and 106: ikanska och filippinska teologer. D
Page 107 and 108: ningar och i andra
Page 109 and 110: från SKM. När han sökte prästtj
Page 111 and 112: Studiegrupp inom programmet <strong
Page 113 and 114: område där vi bodde, med 150 000
Page 115 and 116: mig i ryggsäcken av det slaget. N
Page 117 and 118: fått något stöd för att agera u
Page 119 and 120: Kyrka som tjänat ut i Malakutu, Wh
Page 121 and 122: de svarta ledarna kunde framföra s
Page 123 and 124: sentanter. Så där föll man i en
Page 125 and 126: hur lätt det är att på några m
Page 127 and 128: Kvinnor HF:s och FB:s första missi
Page 129 and 130: efann sig i södra Afrika kände si
Page 131 and 132: Karl-Axel Elmqvist, chefredaktör f
Page 133 and 134: Frikyrkan hjälper/Diakoni<
Page 135 and 136: - Ungdomsorganisat
Page 137: Ungdom på marsch i Sydafrika. Arbe
Page 141 and 142: Repetition hos CAP. »A scene from
Page 143 and 144: till att de kom till Eshiyane. Seda
Page 145 and 146: och har hittat mina främsta lärar
Page 147 and 148: Längst till höger syns Fjedurs le
Page 149 and 150: Vilka människor h
Page 151 and 152: långvariga och konsekventa motstå
Page 153 and 154: 17 januari 1994. EMPSA-övervakare
Page 155 and 156: Valövervakning 19
Page 157 and 158: Knutsson, ISAK, Solweig Wikman, LO/
Page 159 and 160: EMPSA Evaluation Conference 1-4 dec
Page 161 and 162: och utvärderingsrapporten om PEMSA
Page 163 and 164: lev anförtrodda. Framför allt gä
Page 165 and 166: Bilden är dels från Umpumulo prä
Page 167 and 168: Om apartheidsystemet inte</
Page 169 and 170: 170 Bokprojektet »Folkrörelsernas
Page 171 and 172: Böcker i serien »Folkrörelsernas
Page 173 and 174: Förkortningar 1 K
Page 175 and 176: SKM Svenska kyrkans mission SKR Sve
Page 177 and 178: Religious Studies, Missiology with
Page 179 and 180: Foto/bildkällor Där fotografen ej
Page 181 and 182: 113 Kyrkbygget i Kabokweni<
Page 183 and 184: Delmas 44, 50 Diakoni</stro
Page 185 and 186: Klerksdorp 164 Knutsson, Gunborg oc
Page 187 and 188: SFR 134, 175 SFS 175, SIDA 4, 20, 2
Page 189:
Wikström, Lester 25, 28, 29, 30, 3
show all

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?