Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
avlyssnade, både genom telefonavlyss
Konst och kultur Konst och kultur är genuint mänskliga företeelser. Sålunda spelade de stor roll i motståndet mot apartheid. Vävnad från ELC Art and Craft Center. Commu
- Page 87 and 88: Beyers Naudé. I inte</stro
- Page 89 and 90: de myndigheterna institutet och fö
- Page 91 and 92: Oscarsberg, den första svenska mis
- Page 93 and 94: Svenska kyrkan Stora delar av det s
- Page 95 and 96: Missionär Bengt Johansson, förest
- Page 97 and 98: Beyers Naudé och Hans SA Engdahl i
- Page 99 and 100: Robert Mugabe och Olof Palme på et
- Page 101 and 102: På egna ben… flyttade med när v
- Page 103 and 104: Vad är en kamrat? Bli kamrat med Z
- Page 105 and 106: ikanska och filippinska teologer. D
- Page 107 and 108: ningar och i andra
- Page 109 and 110: från SKM. När han sökte prästtj
- Page 111 and 112: Studiegrupp inom programmet <strong
- Page 113 and 114: område där vi bodde, med 150 000
- Page 115 and 116: mig i ryggsäcken av det slaget. N
- Page 117 and 118: fått något stöd för att agera u
- Page 119 and 120: Kyrka som tjänat ut i Malakutu, Wh
- Page 121 and 122: de svarta ledarna kunde framföra s
- Page 123 and 124: sentanter. Så där föll man i en
- Page 125 and 126: hur lätt det är att på några m
- Page 127 and 128: Kvinnor HF:s och FB:s första missi
- Page 129 and 130: efann sig i södra Afrika kände si
- Page 131 and 132: Karl-Axel Elmqvist, chefredaktör f
- Page 133 and 134: Frikyrkan hjälper/Diakoni<
- Page 135 and 136: - Ungdomsorganisat
- Page 137: Ungdom på marsch i Sydafrika. Arbe
- Page 141 and 142: Repetition hos CAP. »A scene from
- Page 143 and 144: till att de kom till Eshiyane. Seda
- Page 145 and 146: och har hittat mina främsta lärar
- Page 147 and 148: Längst till höger syns Fjedurs le
- Page 149 and 150: Vilka människor h
- Page 151 and 152: långvariga och konsekventa motstå
- Page 153 and 154: 17 januari 1994. EMPSA-övervakare
- Page 155 and 156: Valövervakning 19
- Page 157 and 158: Knutsson, ISAK, Solweig Wikman, LO/
- Page 159 and 160: EMPSA Evaluation Conference 1-4 dec
- Page 161 and 162: och utvärderingsrapporten om PEMSA
- Page 163 and 164: lev anförtrodda. Framför allt gä
- Page 165 and 166: Bilden är dels från Umpumulo prä
- Page 167 and 168: Om apartheidsystemet inte</
- Page 169 and 170: 170 Bokprojektet »Folkrörelsernas
- Page 171 and 172: Böcker i serien »Folkrörelsernas
- Page 173 and 174: Förkortningar 1 K
- Page 175 and 176: SKM Svenska kyrkans mission SKR Sve
- Page 177 and 178: Religious Studies, Missiology with
- Page 179 and 180: Foto/bildkällor Där fotografen ej
- Page 181 and 182: 113 Kyrkbygget i Kabokweni<
- Page 183 and 184: Delmas 44, 50 Diakoni</stro
- Page 185 and 186: Klerksdorp 164 Knutsson, Gunborg oc
- Page 187 and 188: SFR 134, 175 SFS 175, SIDA 4, 20, 2
avlyssnade, både genom telef<strong>on</strong>avlyss<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng och<br />
på annat sätt. Så små<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngom flyttades k<strong>on</strong>toret<br />
till Solidaritetshuset.<br />
Bertil Högberg såg direkt hur viktiga några av de<br />
kristna ungdomsrörelserna var under inled<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsfasen.<br />
Som ordförande var han med och packade<br />
kampanjmaterial och såg <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> vilka mottagarna<br />
var. Det var grupperna i AGIS, förstås, men de var<br />
<str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> så många, och så var det SMU-före<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngar<br />
och grupper inom KU. De var påtagligt aktiva, i<br />
en del fall i lokala ISAK-kommittéer men i många<br />
fall inom sitt eget arbete.<br />
Plattform<br />
ISAK arbetade utifrån en så kallad plattform. Den<br />
var <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> helt ok<strong>on</strong>troversiell. Lennart Renöfält<br />
säger om den:<br />
Stöd till befrielsekampen i södra Afrika var<br />
grunden. Det gällde Sydafrika, men även<br />
Namibia var klart angivet. Där fanns också ett<br />
uttalat stöd för den väpnade kampen, en k<strong>on</strong>troversiell<br />
punkt, förstås. Men vi menade att vi<br />
måste stötta befrielserörelserna på de villkor<br />
som var deras. Där fanns stöd för de olika<br />
beslut som FN hade fattat om k<strong>on</strong>sumentbojkott,<br />
kulturell bojkott och sportbojkott. Där<br />
fanns också kraven på utländska företag, att de<br />
skulle dra sig tillbaka från området. Grunden<br />
för arbetet var tydligt punktad, och vi kunde<br />
efterhand bocka av vad som var gjort.<br />
Det var dock <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> så lätt att få med sig alla. De<br />
politiska ungdomsförbunden och några av fack-<br />
förbunden var tveksamma. Det var <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> heller<br />
solklart på den kristna sidan. SKU hade sjutt<strong>on</strong><br />
medlemsorga<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>sati<strong>on</strong>er, och me<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsutbytet i<br />
SKU:s styrelse var livligt. De evangelikalt präglade<br />
rörelserna var kritiska mot att kristna rörelser<br />
gick in i politiken. Det var alltså <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> möjligt att få<br />
med alla kristna ungdomsförbund i ISAK.<br />
Jan Hen<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngss<strong>on</strong> reflekterar:<br />
En del av oss kristna som jobbade med dessa<br />
frågor var nog litet naiva vis a vis vänsterrörelsen.<br />
Vi som <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> hade besökt södra Afrika och<br />
<str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> var så pålästa insåg till exempel <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> att<br />
kurslitteraturen på Solom<strong>on</strong> Mahlangu Freedom<br />
College i Tanza<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>a, där ledare utbildades<br />
åt ANC, var gammaldags kommu<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>stiskt präglad<br />
och att det inom ANC fanns ideologi av det<br />
slaget. Var vi från kommu<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>stisk synpunkt nyttiga<br />
idioter? För oss var sådana gestalter som<br />
Nels<strong>on</strong> Mandela viktigare. Han var en värdig<br />
symbolgestalt, tyckte vi.<br />
Genomslag<br />
Jag frågar Lennart Renöfält:<br />
Kan man säga att ISAK blev <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> bara en stark<br />
utan också en av de flesta respekterad rörelse?<br />
Ja, det tror jag är riktigt att säga, och även om<br />
alla <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> tyckte om ISAK, därför att man <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g><br />
delade våra krav, så fanns det nog respekt och<br />
insikt om att det var en bred och stark rörelse.<br />
Jag undrar om <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> ISAK var det bredaste och<br />
starkaste solidaritetsarbete som har vuxit fram<br />
på svensk mark och fått det starkaste<br />
genomslaget.<br />
»<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> 139