Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Share Embed Flag
Download ePaper

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

liberationafrica.se
from liberationafrica.se More from this publisher
26.09.2013 Views

samlingens stöd innebar en fördjupong>niong>ng av missionsmotiven. Det sydafrikanska privilegiesamhället bestod i favörer för ett fåtal och förtyck av befolkong>niong>ngsmajoriteten. En solidaritetsdimension i missionsengagemanget och i det kristna vittnesbördet växte fram, vilket konkret bestod i att ta ställong>niong>ng för dem som var dubbelt förtryckta, dels som svarta personer av den vita majoriteten, dels som svarta kristna av rasistiska vita kristna. Genom svarsbesök av svenska församlingsledare inom pingströrelsen fördjupades kontakterna, och vi som planerade för Ö 89, det kristna riksmötet i Örebro i augusti 1989 med SEN, SMR och SKU som huvudmän, beslutade att kalla Colin La Foy som en av mötets talare. Han knöt kontakter såväl inom som utom pingströrelsen i Sverige, bland annat med Kristna fredsrörelsen, och samarbete mellan svenska och sydafrikanska pingstförsamlingar började ta form. Stöd till evangelister, byggnationer och sociala projekt blev gemensamma angelägenheter. Inför valen i Sydafrika 1994 genomfördes en landsomfattande kampanj med församlingarna inom Assemblies of God som utgångspunkt. Den gick ut på att utbilda svarta i demokrati och röstong>niong>ngsförfarande och stöddes av svensk pingströrelse. Mötet med svenska pingstförsamlingar och folkhögskolor ledde till ökat intresse hos sydafrikanska pingstpastorer för de svartas utbildong>niong>ngssituation och för möjligheterna att hjälpa dem som fått sin skolgång avbruten att återuppta och fortsätta sin utbildong>niong>ng. Det ledde till att en kris- ten folkhögskola med namnet Sekusile byggdes i Durban och invigdes 1998. Ledare för projektet var Lena Boberg från Sverige. Också på ungdomssidan utvecklades kontakterna mer och mer, likaså på skolans område. Där spelade Kaggeholms folkhögskola en viktig roll. Ove Gustafsson skildrar också vad som har hänt efter 1994, det vill säga utanför tidsramen för denna bok. Hans slutord om att kontakterna med Södra Afrika har nått en bredd och ett djup som bäst kan karakteriseras som att ett ögonblick av nåd kom över oss alla Colin la Foy vid besök i Sverige 1989. är ett uttryck för glädje över att också svenska pingstförsamlingar fick möjlighet att stödja dem som kämpade för teologisk och politisk förändring i Sydafrika. »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong> 131

Karl-Axel Elmqvist, chefredaktör för Svensk Veckotidong>niong>ng, direktor för Diakoong>niong>a, ordförande i SEN:s IU och mycket mera, var djupt engagerad i kampen mot apartheid. Här sjunger han Nkosi sikelel’ iAfrika med Oliver Tambo och Lindiwe Mabusa vid Svensk folkriksdag mot apartheid 1986

Karl-Axel Elmqvist, chefredaktör för Svensk Veckotid<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng, direktor för Diako<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>a, ordförande i SEN:s IU och mycket mera,<br />

var djupt engagerad i kampen mot apar<strong>the</strong>id. Här sjunger han Nkosi sikelel’ iAfrika med Oliver Tambo och Lindiwe<br />

Mabusa vid Svensk folkriksdag mot apar<strong>the</strong>id 1986

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!