Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

More documents

Recommendations

Info

Metodistkyrkan Den svenska Metodistkyrkans arbete i södra Afrika började i Moçambique. Där inledde på 1880talet Metodistkyrkan i USA missionsarbete med skolverksamhet och sjukvård, och de svenska missionärerna Gottfrid Runfeldt och Josef Persson anslöt sig till detta 1907. De två startade bland annat, i Chicuque, ett boktryckeri, senare flyttat till Cambine. De första kvinnorna från Sverige var sjuksköterskan Henny Andersson och lärarinnan Ellen Björklund. De kom till Moçambique 1909. Verksamheten växte, och det kom fler missionärer både från USA och Sverige. 1912 byggdes det första sjukhuset, något senare också ett leprasjukhus. Såväl skolor som kyrkor uppfördes, likaså <strong>inte</strong>rnat för både pojkar och flickor. Metodistkyrkan i Sverige fortsatte att sända missionärer till Moçambique fram till 1980-talet. De arbetade i en bred kyrklig och social verksamhet som pastorer, sjuksköterskor, skolledare och/eller lärare. Pastor Per Knutsson började 1940, hans fru Gunborg något senare, Gunnel och Tage Adolfsson 1949, Ann-Marie och Rune Korswing 1959 samt sjuksköterskan Elsie Johansson 1960. De arbetade också ekume<strong>ni</strong>skt, framför allt Per Knutsson, som var rektor för ett ekume<strong>ni</strong>skt prästseminarium. När myndigheterna i Sydafrika behövde guld- »Kyrkan i USA och i Sverige kunde protestera mot apartheid, men de som befann sig i södra Afrika kände sig ofta förhindrade att göra det.<strong>«</strong> och kolgruvearbetare, rekryterades dessa i stor utsträck<strong>ni</strong>ng från Moçambique. Metodistkyrkan där sände <strong>då</strong> pastorer till dem och fick av gruvmyndigheterna tillstånd att bygga både kyrkor och skolor inne på gruvområdena och att inbjuda till gudstjänster, bibelskolor och vanlig skolutbild<strong>ni</strong>ng. Boktryckeriet flyttades till Johannesburg och fick namnet Central Mission Press. Dess produktion omfattade böcker och skrifter såväl på de språk som talades i Moçambique som på portugisiska och engelska. Där trycktes också studiematerial åt Metodistkyrkan och andra samfund. Josef Persson skrev en grammatik på tswaspråket och översatte hela Bibeln till detta språk. Bland de svenska missionärer som verkat i Sydafrika bland gruvarbetarna från Moçambique finns, förutom Josef Persson, Alf Helgesson, Börje Persson och Bengt Simonsson. I Sydafrika finns såväl den engelska som den amerikanska grenen av Metodistkyrkan. Den svenska Metodistkyrkan tillhör den senare, som i dag heter <strong>The</strong> U<strong>ni</strong>ted Methodist Church (UMC). Då dess missionärer hade uppehålls- och arbetstillstånd för verksamhet främst bland gruvarbetarna från Moçambique, fann de det svårt att yttra sig politiskt. Kyrkan i USA och i Sverige kunde protestera mot apartheid, men de som »<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong> 129
efann sig i södra Afrika kände sig ofta förhindrade att göra det. Några av Metodistkyrkans missionärer var engagerade i politiska diskussioner, Pingströrelsen Ove Gustafsson är kanslichef vid Svenska institutet för missionsforsk<strong>ni</strong>ng i Uppsala och arbetar med en avhandling om Rhemasystemets uppträdande i Sydafrika, dess teologiska och politiska funktion. Han fick 1987 möjlighet att i Johannesburg genomföra ett fältarbete om Rhema Bible Church, en kristen högergrupp med starka nordamerikanska band. Han kom <strong>då</strong> i kontakt med pastor Colin La Foy, som 1978 hade tagit i<strong>ni</strong>tiativ till bildandet av Assemblies of God Association. Denna samlade färgade och indiska församlingar inom Assemblies of God, en till största delen svart pingstkyrka med en vit minoritet. Av tradition iakttog Assemblies of God principiell tystnad i politiska frågor. Ett av syftena med Assemblies of God Association var att bryta denna tystnad. Colin La Foy Colin La Foy kritiserade alltså undfallenheten, opponerade mot apartheid och såg med ogillande på den segregation som präglade Assemblies of God. Ove Gustafsson framkastade vid mötet med honom tanken att en kontakt med svenska pingstförsamlingar kunde vara av ömsesidigt intresse, och det ledde till att La Foy kom till Sverige 1988. Det gick dock <strong>inte</strong> utan vidare. Det behövdes stöd från SEN, SMR, SKM och Uppsala men man kan <strong>inte</strong> säga att detta ledde till någon öppen protest. u<strong>ni</strong>versitet för att Invandrarverket skulle ge La Foy viseringstillstånd. Som en av undertecknarna av »Relevant Pentecostal Witness<strong>«</strong> 1988, föranlett såväl av »Kairosdokumentet<strong>«</strong> 1985 som »Evangelikalt vittnesbörd i Sydafrika<strong>«</strong> 1986, profilerade sig La Foy som en av de främsta bland de pingstledare som stod apartheidregimen emot och som kämpade mot det stöd för regimen som fanns inom de olika pingströrelserna i Sydafrika. Kontakterna med svenska pingstförsamlingar I avhandlingen redogör Ove Gustafsson för de spän<strong>ni</strong>ngar som fanns inom och mellan de olika pingstsamfunden i Sydafrika. Jag tar <strong>inte</strong> upp den tråden här utan citerar ur »Från Gamla 7:an till St Per och världens ände. En exposé över Filadelfiaförsamlingens i Uppsala 90-åriga verksamhet<strong>«</strong>. Där skriver Ove Gustafsson i kapitlet »Ett engagemang för södra Afrika växer fram<strong>«</strong> så här om Colin La Foys besök hos Filadelfiaförsamlingen i Uppsala och andra pingstförsamlingar i Sverige: Kontakten med kristna i Sydafrika blev en läroprocess. Vi upptäckte att det förekom rasism bland kristna och vi fick lära oss ta ställ<strong>ni</strong>ng för eller emot detta fenomen. För- 130 »<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong>
Page 1 and 2:
»Gör ni<
Page 3 and 4:
Boken ingår i serien Folkrörelser
Page 5 and 6:
Innehåll »I praktiken blev aparth
Page 7 and 8:
Röd och gul och vit och svart gör
Page 9 and 10:
DET FRÅN HOLLÄNDSKAN stammande sp
Page 11 and 12:
Apartheid. apartheidteologin är Ro
Page 13 and 14:
Hur många begravni</strong
Page 15 and 16:
Den 21 mars 1960 öppnaden den syda
Page 17 and 18:
I samband med att Desmond Tutu fick
Page 19 and 20:
Svenska Ekumeniska
Page 21 and 22:
Svenska Ekumeniska
Page 23 and 24:
Det var inte allti
Page 25 and 26:
Många församlingar var djupt enga
Page 27 and 28:
handling kan invändas att de negat
Page 29 and 30:
Kyrkornas U-forum och ISAK samarbet
Page 31 and 32:
I Sverige avlöste den ena demonstr
Page 33 and 34:
a. Bildtexten lyder: »Ärkebiskop
Page 35 and 36:
Fortsatt engagemang SEN fortsatte a
Page 37 and 38:
av Isolera Sydafrika-kommittén på
Page 39 and 40:
Dr Naudés utnämni</strong
Page 41 and 42:
Delegation med och utan förhinder
Page 43 and 44:
Apartheidregimen satte inte
Page 45 and 46:
Stöd via Svenska Ekumeni</
Page 47 and 48:
Meddelande från legationen i Preto
Page 49 and 50:
för banken när den nya lagstift<s
Page 51 and 52:
kyrkan var uppdelad i en vit »mode
Page 53 and 54:
höll en särskild grupp möte på
Page 55 and 56:
Den kom att kallas First National E
Page 57 and 58:
På ena sidan vägen en »vit<stron
Page 59 and 60:
Ur Financial Mail 25 maj 1990. fram
Page 61 and 62:
Promat to accept conditions which w
Page 63 and 64:
tion Centre, South African Institut
Page 65 and 66:
Den katolske ärkebiskopen De<stron
Page 67 and 68:
Foundation fortsatte SEN sitt stöd
Page 69 and 70:
Det fanns också vita tiggare i Syd
Page 71 and 72:
och betydde mycket för att hålla
Page 73 and 74:
»Cry. The beloved
Page 75 and 76:
Huvudområdena för Ravans verksamh
Page 77 and 78: juni 1986 började
Page 79 and 80: Märkt av tjugosju år i fängelse
Page 81 and 82: I slutet av december 1989 gästade
Page 83 and 84: i slutet av 70- och i början av 80
Page 85 and 86: Jag ser att ni ger
Page 87 and 88: Beyers Naudé. I inte</stro
Page 89 and 90: de myndigheterna institutet och fö
Page 91 and 92: Oscarsberg, den första svenska mis
Page 93 and 94: Svenska kyrkan Stora delar av det s
Page 95 and 96: Missionär Bengt Johansson, förest
Page 97 and 98: Beyers Naudé och Hans SA Engdahl i
Page 99 and 100: Robert Mugabe och Olof Palme på et
Page 101 and 102: På egna ben… flyttade med när v
Page 103 and 104: Vad är en kamrat? Bli kamrat med Z
Page 105 and 106: ikanska och filippinska teologer. D
Page 107 and 108: ningar och i andra
Page 109 and 110: från SKM. När han sökte prästtj
Page 111 and 112: Studiegrupp inom programmet <strong
Page 113 and 114: område där vi bodde, med 150 000
Page 115 and 116: mig i ryggsäcken av det slaget. N
Page 117 and 118: fått något stöd för att agera u
Page 119 and 120: Kyrka som tjänat ut i Malakutu, Wh
Page 121 and 122: de svarta ledarna kunde framföra s
Page 123 and 124: sentanter. Så där föll man i en
Page 125 and 126: hur lätt det är att på några m
Page 127: Kvinnor HF:s och FB:s första missi
Page 131 and 132: Karl-Axel Elmqvist, chefredaktör f
Page 133 and 134: Frikyrkan hjälper/Diakoni<
Page 135 and 136: - Ungdomsorganisat
Page 137 and 138: Ungdom på marsch i Sydafrika. Arbe
Page 139 and 140: Konst och kultur Konst och kultur
Page 141 and 142: Repetition hos CAP. »A scene from
Page 143 and 144: till att de kom till Eshiyane. Seda
Page 145 and 146: och har hittat mina främsta lärar
Page 147 and 148: Längst till höger syns Fjedurs le
Page 149 and 150: Vilka människor h
Page 151 and 152: långvariga och konsekventa motstå
Page 153 and 154: 17 januari 1994. EMPSA-övervakare
Page 155 and 156: Valövervakning 19
Page 157 and 158: Knutsson, ISAK, Solweig Wikman, LO/
Page 159 and 160: EMPSA Evaluation Conference 1-4 dec
Page 161 and 162: och utvärderingsrapporten om PEMSA
Page 163 and 164: lev anförtrodda. Framför allt gä
Page 165 and 166: Bilden är dels från Umpumulo prä
Page 167 and 168: Om apartheidsystemet inte</
Page 169 and 170: 170 Bokprojektet »Folkrörelsernas
Page 171 and 172: Böcker i serien »Folkrörelsernas
Page 173 and 174: Förkortningar 1 K
Page 175 and 176: SKM Svenska kyrkans mission SKR Sve
Page 177 and 178: Religious Studies, Missiology with
Page 179 and 180:
Foto/bildkällor Där fotografen ej
Page 181 and 182:
113 Kyrkbygget i Kabokweni<
Page 183 and 184:
Delmas 44, 50 Diakoni</stro
Page 185 and 186:
Klerksdorp 164 Knutsson, Gunborg oc
Page 187 and 188:
SFR 134, 175 SFS 175, SIDA 4, 20, 2
Page 189:
Wikström, Lester 25, 28, 29, 30, 3
show all

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?