Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

More documents

Recommendations

Info

I Sverige kom debatten om bojkott, aktier och investeringar. Hur förhöll <strong>ni</strong> er i HF till den? Vi var <strong>inte</strong> med i någon bojkott. Det hade varit märkligt att ha missionärer i Sydafrika som uppmuntrade lantbrukare och egenföretagare i deras verksamhet och att samtidigt stödja en bojkott. Vi hade aktier ifrån sydafrikanska staten – de betalade för sjukhuset i Shongwe – och var <strong>inte</strong> observanta på det men sålde dem när vi upptäckte att vi hade dem. Fanns det någon opposition inom samfundet mot ert ställ<strong>ni</strong>ngstagande? Helt naturligt. Missionärerna var duktiga kommu<strong>ni</strong>katörer och skrev brev och artiklar i vår tid<strong>ni</strong>ng. De reste också i Sverige. Många i samfundet tyckte vi var osolidariska med våra missionärer. Men vårt ställ<strong>ni</strong>ngstagande möttes också med respekt. SAM genomförde en ompröv<strong>ni</strong>ng av samfundets inställ<strong>ni</strong>ng. Har något motsvarande skett i HF? Nej, de gick mer grundligt tillväga. Vi hade under resans lopp möten med sydafrikaner från våra systersamfund tillsammans med SAM och FB. När vi önskade att de skulle samarbeta i Sydafrika, frågade de oss hur mycket vi samarbetade i Sverige. Vi har mött mycket kärlek, respekt och välvilja från våra syskonsamfund i Sydafrika. Men vi måste fråga oss hela tiden: Varför älskar de oss? Är det för att de får pengar av oss? För att vi hjälpt dem? Är det för att de är artiga? Jag tror att det också är rätt att svara att det sker av tacksamhet. Det finns de som vi har räddat till livet. Hur blev er reaktion när Nelson Mandela frigavs? Den var positiv över hela linjen. Både missionärskåren och kyrkostyrelsen hälsade det med glädje. Med facit i hand önskar jag ibland att vi skulle ha handlat annorlunda, <strong>inte</strong> minst <strong>då</strong> apartheidsystemet godkändes 1948 och framåt. Samtidigt är jag glad att kunna säga att missionärerna <strong>inte</strong> har handlat själviskt utan i kärlek till det folk de har kallats till. Jag vill betona min respekt för våra missionärers hängivna, helhjärtade insats. Men vi hade kunnat ta klarare ställ<strong>ni</strong>ng 1948.Som Arne Bengtson säger: Det hade kanske varit en ära att få en missionär utvisad. Å andra sidan var missionärsgruppen stor och stark och väl sammanhållen, så det hade <strong>inte</strong> varit lätt för den missionär som gått emot. Det finns dock de som skrivit och rapporterat om hur de tyckte det var helgalet. Arne Bengtsson är en av HF:s evangelister. Hans bok är utgiven på vårt förlag. Han är i den kritisk mot missionen men också mot sig själv. Det är en av bokens styrkor. Fribaptistsamfundet Fribaptistsamfundets första missionärer var Amy Bull och Matilda Andersson, som i ju<strong>ni</strong> 1892 kom till Durban. De hade haft kontakt med Emelie Häggberg och reste vid framkomsten till den norska missionsstationen Ekutandane<strong>ni</strong> för att studera zulu. I sin första rapport hem kunde de berätta om arbete bland såväl barn och ungdomar som kvinnor. »<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong> 127
Kvinnor HF:s och FB:s första missionärer i Natal och Zululand var alltså kvinnor. De kom först och började arbetet, och männen kom senare. I Sverige fick en kvinna <strong>inte</strong> predika inom FB, men kvinnor kunde sändas till Sydafrika med uppgift att förkunna ordet. Om detta handlar en doktorsavhandling, skriven av Karin Sarja och framlagd vid Uppsala u<strong>ni</strong>versitet 2002. Den heter »Ännu en syster till Afrika<strong>«</strong>. FB:s första manliga missionärer till Sydafrika anlände dit i ju<strong>ni</strong> 1894. Vid sekelskiftet hade fyra missionsstationer grundats och tjugofem infödda döpts och inlemmats i församlingen. Independent Baptist Church De församlingar som grundats genom missionsarbetet bildade 1976 Independent Baptist Church och övertog 1977 ansvaret för verksamheten. I den bok som gavs ut till FB:s 100-årsjubileum 1972 med titeln »Mission genom hundra år<strong>«</strong> skriver Barbro Wennberg i inled<strong>ni</strong>ngen – efter att ha talat om de tre »ben<strong>«</strong>, sjukstugan, skolan och kapellet, som »missionsgrytan<strong>«</strong> vilar på – så: I många missionsländer har landets politiska utveckling påverkat missionsarbetet… I Sydafrika t.ex. föranledde apartheidpolitiken ställ<strong>ni</strong>ngstaganden av missionsled<strong>ni</strong>ngarna. 1985 gjordes ett uttalande av missionsstyrelsen i frå- »I evangeliet finns en klar linje att alla, oavsett ras och status, har samma män<strong>ni</strong>skovärde, vilket <strong>inte</strong> är förenligt med apartheid.<strong>«</strong> gan, där det bl.a. sägs följande: »I evangeliet finns en klar linje att alla, oavsett ras och status, har samma män<strong>ni</strong>skovärde, vilket <strong>inte</strong> är förenligt med apartheid. Vi är självklart på samma linje och anser att apartheid är ett orättfärdigt system… Vår policy som missionerande samfund har alltid varit att <strong>inte</strong> blanda oss i politiken, <strong>då</strong> detta mycket lätt kan bli ett hinder för den uppgift som vi har, och därmed också att bli till skada för män<strong>ni</strong>skorna.<strong>«</strong> Moçambique 1922 inledde FB missionsarbete också i Moçambique. Trots motstånd från myndigheterna – de protestantiska kyrkorna fick till en början <strong>inte</strong> bygga någonting – växte arbetet. Kyrkor, skolor och bostadshus uppfördes, och församlingarnas antal ökade. 1959 blev ett dramatiskt år, <strong>då</strong> den lokale guvernören gav missionsled<strong>ni</strong>ngen tjugofyra timmar att stänga en av missionsstationerna med skola, dispensär, verkstad och mycket annat. Kampen för Moçambiques självständighet, som efter FRELI- MO:s gerillakrigföring kom till stånd 1975, och inbördeskriget därefter mellan FRELIMO och RENAMO på 1970-talet medförde betydande svårigheter. Sedan 1980-talet kan FB, som sedan 1997 är inlemmat i EFK, verka fritt i landet. I »Mission genom hundra år<strong>«</strong> skildras FB:s arbete 1892‒1992 i bland annat Moçambique och Sydafrika. 128 »<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong>
Page 1 and 2:
»Gör ni<
Page 3 and 4:
Boken ingår i serien Folkrörelser
Page 5 and 6:
Innehåll »I praktiken blev aparth
Page 7 and 8:
Röd och gul och vit och svart gör
Page 9 and 10:
DET FRÅN HOLLÄNDSKAN stammande sp
Page 11 and 12:
Apartheid. apartheidteologin är Ro
Page 13 and 14:
Hur många begravni</strong
Page 15 and 16:
Den 21 mars 1960 öppnaden den syda
Page 17 and 18:
I samband med att Desmond Tutu fick
Page 19 and 20:
Svenska Ekumeniska
Page 21 and 22:
Svenska Ekumeniska
Page 23 and 24:
Det var inte allti
Page 25 and 26:
Många församlingar var djupt enga
Page 27 and 28:
handling kan invändas att de negat
Page 29 and 30:
Kyrkornas U-forum och ISAK samarbet
Page 31 and 32:
I Sverige avlöste den ena demonstr
Page 33 and 34:
a. Bildtexten lyder: »Ärkebiskop
Page 35 and 36:
Fortsatt engagemang SEN fortsatte a
Page 37 and 38:
av Isolera Sydafrika-kommittén på
Page 39 and 40:
Dr Naudés utnämni</strong
Page 41 and 42:
Delegation med och utan förhinder
Page 43 and 44:
Apartheidregimen satte inte
Page 45 and 46:
Stöd via Svenska Ekumeni</
Page 47 and 48:
Meddelande från legationen i Preto
Page 49 and 50:
för banken när den nya lagstift<s
Page 51 and 52:
kyrkan var uppdelad i en vit »mode
Page 53 and 54:
höll en särskild grupp möte på
Page 55 and 56:
Den kom att kallas First National E
Page 57 and 58:
På ena sidan vägen en »vit<stron
Page 59 and 60:
Ur Financial Mail 25 maj 1990. fram
Page 61 and 62:
Promat to accept conditions which w
Page 63 and 64:
tion Centre, South African Institut
Page 65 and 66:
Den katolske ärkebiskopen De<stron
Page 67 and 68:
Foundation fortsatte SEN sitt stöd
Page 69 and 70:
Det fanns också vita tiggare i Syd
Page 71 and 72:
och betydde mycket för att hålla
Page 73 and 74:
»Cry. The beloved
Page 75 and 76: Huvudområdena för Ravans verksamh
Page 77 and 78: juni 1986 började
Page 79 and 80: Märkt av tjugosju år i fängelse
Page 81 and 82: I slutet av december 1989 gästade
Page 83 and 84: i slutet av 70- och i början av 80
Page 85 and 86: Jag ser att ni ger
Page 87 and 88: Beyers Naudé. I inte</stro
Page 89 and 90: de myndigheterna institutet och fö
Page 91 and 92: Oscarsberg, den första svenska mis
Page 93 and 94: Svenska kyrkan Stora delar av det s
Page 95 and 96: Missionär Bengt Johansson, förest
Page 97 and 98: Beyers Naudé och Hans SA Engdahl i
Page 99 and 100: Robert Mugabe och Olof Palme på et
Page 101 and 102: På egna ben… flyttade med när v
Page 103 and 104: Vad är en kamrat? Bli kamrat med Z
Page 105 and 106: ikanska och filippinska teologer. D
Page 107 and 108: ningar och i andra
Page 109 and 110: från SKM. När han sökte prästtj
Page 111 and 112: Studiegrupp inom programmet <strong
Page 113 and 114: område där vi bodde, med 150 000
Page 115 and 116: mig i ryggsäcken av det slaget. N
Page 117 and 118: fått något stöd för att agera u
Page 119 and 120: Kyrka som tjänat ut i Malakutu, Wh
Page 121 and 122: de svarta ledarna kunde framföra s
Page 123 and 124: sentanter. Så där föll man i en
Page 125: hur lätt det är att på några m
Page 129 and 130: efann sig i södra Afrika kände si
Page 131 and 132: Karl-Axel Elmqvist, chefredaktör f
Page 133 and 134: Frikyrkan hjälper/Diakoni<
Page 135 and 136: - Ungdomsorganisat
Page 137 and 138: Ungdom på marsch i Sydafrika. Arbe
Page 139 and 140: Konst och kultur Konst och kultur
Page 141 and 142: Repetition hos CAP. »A scene from
Page 143 and 144: till att de kom till Eshiyane. Seda
Page 145 and 146: och har hittat mina främsta lärar
Page 147 and 148: Längst till höger syns Fjedurs le
Page 149 and 150: Vilka människor h
Page 151 and 152: långvariga och konsekventa motstå
Page 153 and 154: 17 januari 1994. EMPSA-övervakare
Page 155 and 156: Valövervakning 19
Page 157 and 158: Knutsson, ISAK, Solweig Wikman, LO/
Page 159 and 160: EMPSA Evaluation Conference 1-4 dec
Page 161 and 162: och utvärderingsrapporten om PEMSA
Page 163 and 164: lev anförtrodda. Framför allt gä
Page 165 and 166: Bilden är dels från Umpumulo prä
Page 167 and 168: Om apartheidsystemet inte</
Page 169 and 170: 170 Bokprojektet »Folkrörelsernas
Page 171 and 172: Böcker i serien »Folkrörelsernas
Page 173 and 174: Förkortningar 1 K
Page 175 and 176: SKM Svenska kyrkans mission SKR Sve
Page 177 and 178:
Religious Studies, Missiology with
Page 179 and 180:
Foto/bildkällor Där fotografen ej
Page 181 and 182:
113 Kyrkbygget i Kabokweni<
Page 183 and 184:
Delmas 44, 50 Diakoni</stro
Page 185 and 186:
Klerksdorp 164 Knutsson, Gunborg oc
Page 187 and 188:
SFR 134, 175 SFS 175, SIDA 4, 20, 2
Page 189:
Wikström, Lester 25, 28, 29, 30, 3
show all

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?