Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

hur lätt det är att på några månader bli om än
<strong>inte</strong> omvänd så i varje fall starkt påverkad.
Ett antal missionärer talade mycket tidigt
om de svartas hat mot boernas övergrepp och
det orättfärdiga i det sätt som marken var fördelad
på. Men från missionen centralt uttalades
ingen protest 1948.
Skedde det senare?
Vi har <strong>inte</strong> protesterat så mycket även om vi
blivit litet tuffare på senare tid. Arne Bengtsson
har skrivit en bok, där han är ganska hård mot
oss. Boken heter »Låt rätten flöda fram!<strong>«</strong> och
är skriven 1989. Där skriver han:
HFs nuvarande led<strong>ni</strong>ng har gjort en tydlig
markering mot apartheidpolitiken. Den går utöver
vad som tidigare sagts från rörelsen och innebär
en historiskt ny linje för Helgelseförbundet.
Ledarna har i <strong>inte</strong>rvjuer beklagat samfundets
underlåtenhet i det flydda och signalerat en ny
era.
För första gången har också HFs led<strong>ni</strong>ng uppmanat
sina missionärer i Sydafrika att skriva
under en protest mot apartheidpolitiken. Missionärerna
har vägrat. Det var logiskt av missionärerna
att göra det eftersom denna uppma<strong>ni</strong>ng
svär mot tidigare undervis<strong>ni</strong>ng och tradition i HF.
Traditionen i HF har varit att <strong>inte</strong> blanda sig
i det politiska systemet. Missionärer och sydafrikanska
pastorer hänvisar till att de hade lovat
att <strong>inte</strong> blanda sig i politiska system. Därför
kunde vi <strong>inte</strong> få dem att skriva under några
protester. Vi har haft många och långa diskussioner
med våra missionärer.
Missionärerna levde bland zulufolket trots
att de <strong>inte</strong> fick det, uppoffrande och självutgivande,
natt och dag. De ställde upp i rättegångar
för dem men såg <strong>inte</strong> hela systemets elände.
Eller också såg de det men tyckte sig bundna av
löftet: Vi är här för att predika evangelium och
hjälpa män<strong>ni</strong>skor i nöd. Jag har en oerhörd
respekt för deras insatser. De ryckte ut och
hjälpte socialt. Jag har gästat missionärer <strong>då</strong>
folk har kommit mitt i natten och fått hjälp att
komma till sjukhus. Missionärer kämpade till
blods för att hjälpa de svarta. Men de hade
lovat att <strong>inte</strong> ge sig på det politiska systemet.
Och så spelade kommu<strong>ni</strong>strädslan in. Den
är också en förklaring till att man <strong>inte</strong> gick så
hårt åt regimen. Den sågs som en garant mot
kommu<strong>ni</strong>smen.
Var missionärerna självklara som ledare för kyrkan?
Runt 1910 överlämnades en del arbete till självständiga
församlingar med svarta ledare. 1977
överlämnades ledaransvaret för hela kyrkan till
sydafrikanerna. Men också där fanns det en
inskränk<strong>ni</strong>ng vad gällde viss egendom i vita
områden. Detta har påtalats senare.
Var de svarta också präglade av det vita tänkandet
så att de <strong>inte</strong> heller protesterade?
Ja, det måste man säga. När jag vid en konferens
där nere önskade att våra missionärer
skulle göra vissa politiska markeringar sade
zulufolket till mig: Kräv <strong>inte</strong> för mycket! Stammotsätt<strong>ni</strong>ngar
ledde också till att de hellre stod
under en vit än under någon från en annan
stam.
126 »<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong>