Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Ejrakyrkan.
skulle besås endast stadfäste denna min bävan.
Ringa kunskap i engelska, ingen i zuluspråket,
ensam och utan mänsklig rådgivare i ett främmande
land kände jag tyngden av uppgiftens
storhet.
Först fick Emanuelsson hjälpa skandinaviska
sjömän i Durban. Sedan for han inåt landet,
till zulufolket. Där har vi fortfarande de starkaste
kontakterna. Så små<strong>ni</strong>ngom såg man
behovet av både skolarbete och sjukvård, likaså
av det tyckta ordet. Ett tryckeri startades i Durban,
och ett lärarseminarium byggdes tillsammans
med andra missioner i Vryheid. Från
1942 finns det vidare en teologisk skola i Pietermaritzburg,
som också flera missioner stod
bakom. FB och HF var med om att starta den.
Där äger en treårig utbild<strong>ni</strong>ng av pastorer rum
för tjänst i Sydafrika, Moçambique, Swaziland
och Botswana.
Arbetet utvidgades till Transvaal nära gränsen
till Moçambique. Området brukar kallas
den vite mannens grav. Det skördade sina
offer. Där byggdes ett litet kapell och en liten
kli<strong>ni</strong>k, som idag är ett stort modernt sjukhus.
Det heter Shongwe. Hövdingen lät med glädje
missionärerna bygga, för han sade att kullen
var de onda andarnas bo<strong>ni</strong>ng, så han trodde
<strong>inte</strong> det skulle bli något.
Frågor till Rolf Nordström
Hur såg situationen ut 1948 när apartheid kom?
Vi hade ett antal missionärer i Sydafrika <strong>då</strong>.
Några kallades av regimen till samtal inför de
nya lagar som skulle komma att gälla. Vad jag
förstår var protesterna <strong>inte</strong> så stora vare sig
från dem eller från Sverige. Flera av missionärerna
har skrivit brev och artiklar och ifrågasatt
systemet och gjorde så <strong>inte</strong> minst <strong>då</strong>, men
ingen missionär blev utvisad därför att vi var
för tuffa mot systemet. Jag tror att spän<strong>ni</strong>ngen,
till viss del, låg i apartheidsystemets kristendomsvänlighet
och vänlighet mot missionen.
Vi hade stort förtroende att arbeta i fängelser
och olika institutioner. Generositeten gjorde
att man <strong>inte</strong> orkade, <strong>inte</strong> vågade gå emot
apartheidsystemet. Huvudansvaret måste än<strong>då</strong>
ha legat hos led<strong>ni</strong>ngen hemma i Sverige. Jag
skall <strong>inte</strong> försvara men vill säga: De var barn av
sin tid. Jag har själv varit i Sydafrika, <strong>inte</strong> som
missionär, men jag har hälsat på där och märkt
»<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong> 125