Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Missionärskåren
Den missionärskår med ett tjugofemtal medlemmar
Eskil Albertsson mötte 1977 var delad vad
gällde synen på apartheid. Där fanns också en
generationsgräns. En del av de äldre hade dock en
mycket balanserad uppfatt<strong>ni</strong>ng. Det gällde för
övrigt ungefär hälften av missionärerna. De tre
som öppet kritiserade systemet hade problem
och mötte naturligtvis motstånd också från andra
vita. Propagandan att ett kommu<strong>ni</strong>stsystem skulle
följa vid ett eventuellt maktskifte var massiv,
och det var lätt att falla offer den. Den drevs ideligen
i tid<strong>ni</strong>ngar och radio och TV.
Jag krävde aldrig av våra missionärer att de
skulle demonstrera politiskt men att de tydligt
och öppet skulle visa att de stod på de svartas
sida och förstod deras vånda och kamp.
Kollektbojkott
På frågan om det idag finns konsensus i SAM att
apartheidsystemet var omöjligt att försvara svarar
Eskil Albertsson:
Ja, och det har det fun<strong>ni</strong>ts länge. Så har det
varit sedan början av 90-talet. Majoriteten har
länge insett att systemet var tokigt. Men det
fanns en del dramatiska inslag.
Och så berättar han om Hagshultskonferensen,
där det under många år samlats in pengar till
underhållet av en missionär i Sydafrika. Efter att
ha hört Per Svensson, präst och missionär i Svenska
kyrkan, föreläsa i församlingshemmet i Hagshult
men sedan på konferensen åter ha fått ta del
av en appell av det traditionella slaget höll de
yngre kollektörerna på att bojkotta insamlingen
och <strong>inte</strong> gå runt med kollektboxarna. Det var oerhört
laddat. Då hade SAM också startat studieprojektet
Hambisana. Eskil Albertsson säger:
Jag stödde projektet till hundra procent och
var med i Sydafrika när vi skulle förankra det
där. Det var dramatiskt. Kyrkans led<strong>ni</strong>ng ställde
sig på missionärernas sida. De tyckte att de
<strong>inte</strong> hade fått vara med från början. Första
samlingen var väldigt laddad. Skall vi nu få en
kostym sydd i Sverige att dra på oss igen? Det
var nästan bäst att packa och fara hem. Men
efter fjorton dagar var stödet hundraprocentigt.
Vi skulle arbeta med frågorna både i Sydafrika
och Sverige.
Går att förstå
På frågan om det än<strong>då</strong> <strong>inte</strong> är möjligt att förstå de
gamla missionärerna blir svaret:
Det är väldigt lätt att förstå dem. Det är mycket
möjligt att både du och jag, om vi hade jobbat
där nere och <strong>inte</strong> haft annan information än
den från Sydafrikas mycket skickliga massmedia,
hade hamnat i den sitsen också. – Fast det
är märkligt, för hela vår mission har präglats
av en kombination av andligt, evangeliskt och
socialt arbete. Våra missionärer har alltid sett
män<strong>ni</strong>skors nära sociala problem – och agerat.
Däremot skulle man <strong>inte</strong> blanda in politik. Staten
var tillsatt av Gud, enligt Romarbrevet. I
Sydafrika fanns dessutom den jättestarka propagandan
från boerhåll och boerkyrkan. Om
man rörde vid politik – ja, <strong>då</strong> var man ju kommu<strong>ni</strong>st.
Man skulle i stället vara Guds repre-
»<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong> 123