Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
det har kunnat ske på engelska har underlättat. Svårast har det, just på grund av språket, varit i Moçambique. Missionssekreterare 1980 blev du missionssekreterare. Vad såg du som dina viktigaste uppgifter i relation till södra Afrika? Att de självständiga kyrkorna skulle utvecklas och bli helt självunderhållande, självutbredande och självstyrande. Deras ekonomiska beroende av SAM var ett bekymmer. De var också beroende av missionärerna och deras gåvor. Sådant är beroendeframkallande. Vi fick hjälp av kyrkoledare från Egypten och Indien som framhöll vikten av självständighet. Det fanns i det avseendet en svårighet med utbytesbesöken. När de kom till Sverige och såg våra resurser, till exempel att en församling hade lokaler som hos dem skulle vara en jättefin konferensanlägg
Kyrka som tjänat ut i Malakutu, White River. kom under en tid
- Page 67 and 68: Foundation fortsatte SEN sitt stöd
- Page 69 and 70: Det fanns också vita tiggare i Syd
- Page 71 and 72: och betydde mycket för att hålla
- Page 73 and 74: »Cry. The beloved
- Page 75 and 76: Huvudområdena för Ravans verksamh
- Page 77 and 78: juni 1986 började
- Page 79 and 80: Märkt av tjugosju år i fängelse
- Page 81 and 82: I slutet av december 1989 gästade
- Page 83 and 84: i slutet av 70- och i början av 80
- Page 85 and 86: Jag ser att ni ger
- Page 87 and 88: Beyers Naudé. I inte</stro
- Page 89 and 90: de myndigheterna institutet och fö
- Page 91 and 92: Oscarsberg, den första svenska mis
- Page 93 and 94: Svenska kyrkan Stora delar av det s
- Page 95 and 96: Missionär Bengt Johansson, förest
- Page 97 and 98: Beyers Naudé och Hans SA Engdahl i
- Page 99 and 100: Robert Mugabe och Olof Palme på et
- Page 101 and 102: På egna ben… flyttade med när v
- Page 103 and 104: Vad är en kamrat? Bli kamrat med Z
- Page 105 and 106: ikanska och filippinska teologer. D
- Page 107 and 108: ningar och i andra
- Page 109 and 110: från SKM. När han sökte prästtj
- Page 111 and 112: Studiegrupp inom programmet <strong
- Page 113 and 114: område där vi bodde, med 150 000
- Page 115 and 116: mig i ryggsäcken av det slaget. N
- Page 117: fått något stöd för att agera u
- Page 121 and 122: de svarta ledarna kunde framföra s
- Page 123 and 124: sentanter. Så där föll man i en
- Page 125 and 126: hur lätt det är att på några m
- Page 127 and 128: Kvinnor HF:s och FB:s första missi
- Page 129 and 130: efann sig i södra Afrika kände si
- Page 131 and 132: Karl-Axel Elmqvist, chefredaktör f
- Page 133 and 134: Frikyrkan hjälper/Diakoni<
- Page 135 and 136: - Ungdomsorganisat
- Page 137 and 138: Ungdom på marsch i Sydafrika. Arbe
- Page 139 and 140: Konst och kultur Konst och kultur
- Page 141 and 142: Repetition hos CAP. »A scene from
- Page 143 and 144: till att de kom till Eshiyane. Seda
- Page 145 and 146: och har hittat mina främsta lärar
- Page 147 and 148: Längst till höger syns Fjedurs le
- Page 149 and 150: Vilka människor h
- Page 151 and 152: långvariga och konsekventa motstå
- Page 153 and 154: 17 januari 1994. EMPSA-övervakare
- Page 155 and 156: Valövervakning 19
- Page 157 and 158: Knutsson, ISAK, Solweig Wikman, LO/
- Page 159 and 160: EMPSA Evaluation Conference 1-4 dec
- Page 161 and 162: och utvärderingsrapporten om PEMSA
- Page 163 and 164: lev anförtrodda. Framför allt gä
- Page 165 and 166: Bilden är dels från Umpumulo prä
- Page 167 and 168: Om apartheidsystemet inte</
det har kunnat ske på engelska har underlättat.<br />
Svårast har det, just på grund av språket, varit i<br />
Moçambique.<br />
Missi<strong>on</strong>ssekreterare<br />
1980 blev du missi<strong>on</strong>ssekreterare. Vad såg du som dina<br />
viktigaste uppgifter i relati<strong>on</strong> till södra Afrika?<br />
Att de självständiga kyrkorna skulle utvecklas<br />
och bli helt självunderhållande, självutbredande<br />
och självstyrande. Deras ek<strong>on</strong>omiska beroende<br />
av SAM var ett bekymmer. De var också<br />
beroende av missi<strong>on</strong>ärerna och deras gåvor.<br />
Sådant är beroendeframkallande. Vi fick hjälp<br />
av kyrkoledare från Egypten och Indien som<br />
framhöll vikten av självständighet.<br />
Det fanns i det avseendet en svårighet med<br />
utbytesbesöken. När de kom till Sverige och<br />
såg våra resurser, till exempel att en församling<br />
hade lokaler som hos dem skulle vara en jättefin<br />
k<strong>on</strong>ferensanlägg<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng för hela kyrkan, <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g><br />
väcktes känslan: Här finns ju hur mycket pengar<br />
som helst. Då var vi tvungna att samtala<br />
med dem om det.<br />
Det hade också sin betydelse att svenskar kom till<br />
södra Afrika och fick se att församlingar kan vara<br />
levande och välfungerande trots små resurser.<br />
Samtidigt kliade det i fingrarna på många att få<br />
vara jultomte…<br />
På 1980-talet tog du i<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>tiativ till ett utbild<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsarbete<br />
i Sverige där <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> släppte fram kritiska röster vad<br />
gällde ert arbete i Sydafrika.<br />
Ja, jag upplevde att det fanns k<strong>on</strong>flikter och att<br />
missi<strong>on</strong>ärerna ofta kom i kläm. I Sverige fördes<br />
en diskussi<strong>on</strong>, en annan i Sydafrika. Tanken<br />
var att lyfta upp frågorna i ljuset. Vi ville ge<br />
röst åt de självständiga kyrkorna och deras<br />
ledare, åstadkomma möten där vi pratade om<br />
apar<strong>the</strong>id, hur den fungerade och vad den<br />
åstadkom, hur missi<strong>on</strong>ärerna fungerade i relati<strong>on</strong>en<br />
mellan svarta och vita, ja alla de frågor<br />
som var känsliga i sammanhanget. Det blev<br />
både känsligt och befriande.<br />
Det som var tabubelagt<br />
blev genompratat<br />
och ventilerat.<br />
»Bodde missi<strong>on</strong>ärerna<br />
för fint? Måste de bo<br />
i de svartas områden och<br />
så fattigt som möjligt?<br />
Skulle det <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> vara<br />
<strong>on</strong>aturligt och fungera<br />
Ett exempel på en fråga<br />
som diskuterades var missi<strong>on</strong>ärernas<br />
bostäder. Var<br />
och med vilken standard<br />
skulle de bo? Frågan togs<br />
upp vid en k<strong>on</strong>ferens för mindre bra?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g><br />
missi<strong>on</strong>ärer och kyrkoledare.<br />
Den hölls i Swaziland. Bodde missi<strong>on</strong>ärerna<br />
för fint? Måste de bo i de svartas områden och så<br />
fattigt som möjligt? Skulle det <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> vara <strong>on</strong>aturligt<br />
och fungera mindre bra? Det alla hade gått<br />
och tänkt på men <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> sagt något om blev ventilerat,<br />
även om det var känsligt och svårt.<br />
Fanns det <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> också en kritik som sade att vissa<br />
missi<strong>on</strong>ärer hade alltför lätt att finna sig i apar<strong>the</strong>idsystemet<br />
och ta vara på dess fördelar?<br />
Jo, det fanns en sådan kritik, och den var<br />
berättigad. Problemen fanns också i Zimbabwe<br />
men framför allt i Sydafrika, dit man kanske<br />
»<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> 119