Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

det har kunnat ske på engelska har underlättat.
Svårast har det, just på grund av språket, varit i
Moçambique.
Missionssekreterare
1980 blev du missionssekreterare. Vad såg du som dina
viktigaste uppgifter i relation till södra Afrika?
Att de självständiga kyrkorna skulle utvecklas
och bli helt självunderhållande, självutbredande
och självstyrande. Deras ekonomiska beroende
av SAM var ett bekymmer. De var också
beroende av missionärerna och deras gåvor.
Sådant är beroendeframkallande. Vi fick hjälp
av kyrkoledare från Egypten och Indien som
framhöll vikten av självständighet.
Det fanns i det avseendet en svårighet med
utbytesbesöken. När de kom till Sverige och
såg våra resurser, till exempel att en församling
hade lokaler som hos dem skulle vara en jättefin
konferensanlägg<strong>ni</strong>ng för hela kyrkan, <strong>då</strong>
väcktes känslan: Här finns ju hur mycket pengar
som helst. Då var vi tvungna att samtala
med dem om det.
Det hade också sin betydelse att svenskar kom till
södra Afrika och fick se att församlingar kan vara
levande och välfungerande trots små resurser.
Samtidigt kliade det i fingrarna på många att få
vara jultomte…
På 1980-talet tog du i<strong>ni</strong>tiativ till ett utbild<strong>ni</strong>ngsarbete
i Sverige där <strong>ni</strong> släppte fram kritiska röster vad
gällde ert arbete i Sydafrika.
Ja, jag upplevde att det fanns konflikter och att
missionärerna ofta kom i kläm. I Sverige fördes
en diskussion, en annan i Sydafrika. Tanken
var att lyfta upp frågorna i ljuset. Vi ville ge
röst åt de självständiga kyrkorna och deras
ledare, åstadkomma möten där vi pratade om
apartheid, hur den fungerade och vad den
åstadkom, hur missionärerna fungerade i relationen
mellan svarta och vita, ja alla de frågor
som var känsliga i sammanhanget. Det blev
både känsligt och befriande.
Det som var tabubelagt
blev genompratat
och ventilerat.
»Bodde missionärerna
för fint? Måste de bo
i de svartas områden och
så fattigt som möjligt?
Skulle det <strong>inte</strong> vara
onaturligt och fungera
Ett exempel på en fråga
som diskuterades var missionärernas
bostäder. Var
och med vilken standard
skulle de bo? Frågan togs
upp vid en konferens för mindre bra?<strong>«</strong>
missionärer och kyrkoledare.
Den hölls i Swaziland. Bodde missionärerna
för fint? Måste de bo i de svartas områden och så
fattigt som möjligt? Skulle det <strong>inte</strong> vara onaturligt
och fungera mindre bra? Det alla hade gått
och tänkt på men <strong>inte</strong> sagt något om blev ventilerat,
även om det var känsligt och svårt.
Fanns det <strong>inte</strong> också en kritik som sade att vissa
missionärer hade alltför lätt att finna sig i apartheidsystemet
och ta vara på dess fördelar?
Jo, det fanns en sådan kritik, och den var
berättigad. Problemen fanns också i Zimbabwe
men framför allt i Sydafrika, dit man kanske
»<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong> 119