Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

liberationafrica.se
from liberationafrica.se More from this publisher
26.09.2013 Views

det har kunnat ske på engelska har underlättat. Svårast har det, just på grund av språket, varit i Moçambique. Missionssekreterare 1980 blev du missionssekreterare. Vad såg du som dina viktigaste uppgifter i relation till södra Afrika? Att de självständiga kyrkorna skulle utvecklas och bli helt självunderhållande, självutbredande och självstyrande. Deras ekonomiska beroende av SAM var ett bekymmer. De var också beroende av missionärerna och deras gåvor. Sådant är beroendeframkallande. Vi fick hjälp av kyrkoledare från Egypten och Indien som framhöll vikten av självständighet. Det fanns i det avseendet en svårighet med utbytesbesöken. När de kom till Sverige och såg våra resurser, till exempel att en församling hade lokaler som hos dem skulle vara en jättefin konferensanläggong>niong>ng för hela kyrkan, ong>dåong> väcktes känslan: Här finns ju hur mycket pengar som helst. Då var vi tvungna att samtala med dem om det. Det hade också sin betydelse att svenskar kom till södra Afrika och fick se att församlingar kan vara levande och välfungerande trots små resurser. Samtidigt kliade det i fingrarna på många att få vara jultomte… På 1980-talet tog du iong>niong>tiativ till ett utbildong>niong>ngsarbete i Sverige där ong>niong> släppte fram kritiska röster vad gällde ert arbete i Sydafrika. Ja, jag upplevde att det fanns konflikter och att missionärerna ofta kom i kläm. I Sverige fördes en diskussion, en annan i Sydafrika. Tanken var att lyfta upp frågorna i ljuset. Vi ville ge röst åt de självständiga kyrkorna och deras ledare, åstadkomma möten där vi pratade om apartheid, hur den fungerade och vad den åstadkom, hur missionärerna fungerade i relationen mellan svarta och vita, ja alla de frågor som var känsliga i sammanhanget. Det blev både känsligt och befriande. Det som var tabubelagt blev genompratat och ventilerat. »Bodde missionärerna för fint? Måste de bo i de svartas områden och så fattigt som möjligt? Skulle det ong>inteong> vara onaturligt och fungera Ett exempel på en fråga som diskuterades var missionärernas bostäder. Var och med vilken standard skulle de bo? Frågan togs upp vid en konferens för mindre bra?ong>«ong> missionärer och kyrkoledare. Den hölls i Swaziland. Bodde missionärerna för fint? Måste de bo i de svartas områden och så fattigt som möjligt? Skulle det ong>inteong> vara onaturligt och fungera mindre bra? Det alla hade gått och tänkt på men ong>inteong> sagt något om blev ventilerat, även om det var känsligt och svårt. Fanns det ong>inteong> också en kritik som sade att vissa missionärer hade alltför lätt att finna sig i apartheidsystemet och ta vara på dess fördelar? Jo, det fanns en sådan kritik, och den var berättigad. Problemen fanns också i Zimbabwe men framför allt i Sydafrika, dit man kanske »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong> 119

Kyrka som tjänat ut i Malakutu, White River. kom under en tid ong>dåong> ingen väckte de här frågorna, och man hade varit där länge. Man kom till det vita samhället och barnen hade gått i dess skolor, tagit med sig den synen hem och haft sina vänner med sig hem. På det sättet blev det ett väldigt starkt inflytande från det vita samhället i missionärernas hem. Det var oundvikligt. Samtidigt skulle man arbeta i den svarta församlingen. Det blev ett slags dubbelhet som var väldigt svår att hantera för barnfa- miljer. Barnen rörde sig i den vita kulturen och fick det vita synsättet, och att ta en konflikt med sina barn och få den mitt i familjen, det var väldigt svårt. Länge var det dessutom omöjligt för de vita barnen att gå i svarta skolor. Debatten blev omfattande, känslig och häftig, ibland också orättvis mot missionärsfamiljerna, menar Tore Gunnarsson. Deras barn hade ong>inteong> 120 »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong>

det har kunnat ske på engelska har underlättat.<br />

Svårast har det, just på grund av språket, varit i<br />

Moçambique.<br />

Missi<strong>on</strong>ssekreterare<br />

1980 blev du missi<strong>on</strong>ssekreterare. Vad såg du som dina<br />

viktigaste uppgifter i relati<strong>on</strong> till södra Afrika?<br />

Att de självständiga kyrkorna skulle utvecklas<br />

och bli helt självunderhållande, självutbredande<br />

och självstyrande. Deras ek<strong>on</strong>omiska beroende<br />

av SAM var ett bekymmer. De var också<br />

beroende av missi<strong>on</strong>ärerna och deras gåvor.<br />

Sådant är beroendeframkallande. Vi fick hjälp<br />

av kyrkoledare från Egypten och Indien som<br />

framhöll vikten av självständighet.<br />

Det fanns i det avseendet en svårighet med<br />

utbytesbesöken. När de kom till Sverige och<br />

såg våra resurser, till exempel att en församling<br />

hade lokaler som hos dem skulle vara en jättefin<br />

k<strong>on</strong>ferensanlägg<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng för hela kyrkan, <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g><br />

väcktes känslan: Här finns ju hur mycket pengar<br />

som helst. Då var vi tvungna att samtala<br />

med dem om det.<br />

Det hade också sin betydelse att svenskar kom till<br />

södra Afrika och fick se att församlingar kan vara<br />

levande och välfungerande trots små resurser.<br />

Samtidigt kliade det i fingrarna på många att få<br />

vara jultomte…<br />

På 1980-talet tog du i<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>tiativ till ett utbild<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngsarbete<br />

i Sverige där <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> släppte fram kritiska röster vad<br />

gällde ert arbete i Sydafrika.<br />

Ja, jag upplevde att det fanns k<strong>on</strong>flikter och att<br />

missi<strong>on</strong>ärerna ofta kom i kläm. I Sverige fördes<br />

en diskussi<strong>on</strong>, en annan i Sydafrika. Tanken<br />

var att lyfta upp frågorna i ljuset. Vi ville ge<br />

röst åt de självständiga kyrkorna och deras<br />

ledare, åstadkomma möten där vi pratade om<br />

apar<strong>the</strong>id, hur den fungerade och vad den<br />

åstadkom, hur missi<strong>on</strong>ärerna fungerade i relati<strong>on</strong>en<br />

mellan svarta och vita, ja alla de frågor<br />

som var känsliga i sammanhanget. Det blev<br />

både känsligt och befriande.<br />

Det som var tabubelagt<br />

blev genompratat<br />

och ventilerat.<br />

»Bodde missi<strong>on</strong>ärerna<br />

för fint? Måste de bo<br />

i de svartas områden och<br />

så fattigt som möjligt?<br />

Skulle det <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> vara<br />

<strong>on</strong>aturligt och fungera<br />

Ett exempel på en fråga<br />

som diskuterades var missi<strong>on</strong>ärernas<br />

bostäder. Var<br />

och med vilken standard<br />

skulle de bo? Frågan togs<br />

upp vid en k<strong>on</strong>ferens för mindre bra?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g><br />

missi<strong>on</strong>ärer och kyrkoledare.<br />

Den hölls i Swaziland. Bodde missi<strong>on</strong>ärerna<br />

för fint? Måste de bo i de svartas områden och så<br />

fattigt som möjligt? Skulle det <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> vara <strong>on</strong>aturligt<br />

och fungera mindre bra? Det alla hade gått<br />

och tänkt på men <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> sagt något om blev ventilerat,<br />

även om det var känsligt och svårt.<br />

Fanns det <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> också en kritik som sade att vissa<br />

missi<strong>on</strong>ärer hade alltför lätt att finna sig i apar<strong>the</strong>idsystemet<br />

och ta vara på dess fördelar?<br />

Jo, det fanns en sådan kritik, och den var<br />

berättigad. Problemen fanns också i Zimbabwe<br />

men framför allt i Sydafrika, dit man kanske<br />

»<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> 119

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!